Arvsfördelning vid efterarv och särkullbarn
jag har en biologisk syster och en halvbror. jag och systern har samma mamma å pappa , halvbrodern har en annan pappa. jag och min systerns pappa dog och våran mamma ärvde han. nu har mamma dött . hur fördelas arvet efter henne ?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag kommer att använda mig av Ärvdabalken, förkortat ÄB, samt Äktenskapsbalken, förkortat ÄktB, för att svara på din fråga
Arvsordningen
Enligt 2 kap 1 § ÄB utgörs den första arvsklassen av avkomlingar, det vill säga barn och barnbarn. Det är bröstarvingar som i första hand ärver efter den avline, arvlåtaren. Finns det inga bröstarvingar är det istället den andra arvsklassen som ärver. Ditt halvsyskon räknas som bröstarvinge till din mamma och kallas även för särkullbarn.
Bodelning vid makes bortgång
När en make dör ska först en bodelning förättas innan arvskifte sker, 23 kap 1 § ÄB. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. När bodelningen sedan sker så ingår makarnas giftorättsgods i detta, enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Utgångspunkten är sedan att giftorättsgodset delas lika mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Det är från den avlidnes dödsbo som dess arvingar ärver.
Efterlevande make
Om arvlåtaren var gift när denne gick bort så ärver istället dess efterlevande make allt, enligt 3 kap 1 § ÄB. Om arvet egentligen skulle gått till någon ur första eller andra arvsklassen så får de istället ett så kallat efterarv enligt 3 kap 2 § ÄB. Efterarv beräknas enligt en kvot. Kvoten får den som har rätt till efterarv bryta ut ur förmögenhetsmassan åt sig själv innan den efterlevand makens arv fördelas som vanligt, oavsett hur stor eller liten förmögenhetsmassan är. Kvoten beräknas genom att dividera arvlåtarens kvarlåtenskap efter bodelningen med summan av denna kvarlåtenskap och vad den efterlevande maken fick via bodelningen och hade som enskild egendom.
Ett exempel följer. Låt oss säga att er far hade 400 000 kr i kvarlåtenskap, allt giftorättsgods, när han gick bort. Vid detta tillfället hade er mamma samma summa, allt giftorättsgods. Vid bodelningen får vardera part därför 400 000 kr (om vi bortser från skulder). Dessa 400 000 kr från er far skulle ni egentligen ärvt, men er mamma ärver det istället. Efterarvet får då en storlek på 400 000/800 000 = 0,5. Det innebär att när er mamma går bort får ni först bryta ut 50% av hennes kvarlåtenskap innan arvet fördelas normalt.
Enligt 3 kap. 2 § ÄB får inte den efterlevande maken genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Efterlevande maken får lov att spendera pengarna, men inte testamentera bort andelen.
Er situation
När er pappa gick bort skulle ni egentligen delat på arvet efter honom. Eftersom han var gift med er mamma så ärvde hon istället och ni fick ett efterarv som motsvaras av en kvot. Nu när er mamma har gått bort får du och din syster först bryta ut efterarvskvoten från er mammas kvarlåtenskap, och dela lika på denna. Det som kvarstår av er mamams kvarlåtenskap ska sedan du, din syster och er halvbror dela lika på enligt vanliga arvsregler (dvs en tredjedel var), förutsatt att där inte finns något testamente som säger annat.
Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Jag kan även sätta dig i kontakt med vår ordinarie byråverksamhet om det kvarstår osäkerheter efter vår kontakt. Med vänlig hälsning,
