Orubbat bo och fördelning av arv
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att använda mig av Ärvdabalken (ÄB) samt Äktenskapsbalken (ÄktB) för att besvara din fråga.
Bröstarvingar & laglott
Bröstarvingar är de som först och främst har rätt till arvet från någon som har dött. Enligt 2 kap 1 § ÄB är det avkomlingar, det vill säga barn. Alla som klassas som bröstarvinge delar lika på ett arv de har rätt till. En arvlåtare kan dock testamentera fritt och kan välja att testamentera bort allt som en bröstarvinge skulle ha fått. Enligt 7 kap. 1 § ÄB har dock bröstarvingar rätt till sin laglott, motsvarande hälften av deras arvslott. Om ett testamente skulle gå emot en bröstarvinges rätt till laglott måste denne påkalla jämkning inom sex månader får det att denne erhöll del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB)
Bodelning vid makes bortgång
När en make dör ska först en bodelning förättas innan arvskifte sker, 23 kap 1 § ÄB. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. När bodelningen sedan sker så ingår makarnas giftorättsgods i detta, enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Utgångspunkten är sedan att giftorättsgodset delas lika mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Det är från den avlidnes dödsbo som dess arvingar ärver.
Efterlevande make
Om arvlåtaren var gift när denne gick bort så ärver istället dess efterlevande make allt, enligt 3 kap 1 § ÄB. Om arvet egentligen skulle gått till någon ur första eller andra arvsklassen så får de istället ett så kallat efterarv enligt 3 kap 2 § ÄB. Efterarv beräknas enligt en kvot. Kvoten får den som har rätt till efterarv bryta ut ur förmögenhetsmassan åt sig själv innan den efterlevand makens arv fördelas som vanligt, oavsett hur stor eller liten förmögenhetsmassan är.
Enligt 3 kap. 2 § ÄB får inte den efterlevande maken genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Efterlevande maken får lov att spendera pengarna, men inte testamentera bort andelen.
Här följer ett exempel på kvotberäkningen:
Låt oss säga att kvarlåtenskapen hos din frus dödsbo uppgick till 100 000 kr. Din kvarlåtenskap efter bodelningen uppgick till 400 000 kr. Istället för att era barn delar på de 100 000 kr så ärver du det. Din kvarlåtenskap uppgår då till 500 000 kr där 20% utgörs av förmögenhetsmassan från din frus kvarlåtenskap. Era barn delar då på ett efterarv motsvarande 20%. Låt oss säga att du har 400 000 kr i kvarlåtenskap när du går bort. Då får era barn först bryta ut och dela på 80 000 kr innan resterande av kvarlåtenskapen följer testamentet och övriga regleringar.
Testamente
Som utgångspunkt får man lov att testamentera hur man vill, till vem man vill och vad man vill (så länge det är ens egen egendom). Som sagt har bröstarvingar har enligt 7 kap. 1 § ÄB rätt till sin laglott, vilket motsvarar hälften av deras arvslott. Det innebär att bröstarvingar kan jämka ett testamente om det skulle gå emot deras rätt till laglotten. Enligt 7 kap. 3 § ÄB måste en bröstarvinge påkalla jämkning inom 6 månder från det att denne erhöll del av testamentet.
Vad betyder detta i ditt fall?
När du går bort får era två barn först och främst bryta ut efterarvet. Det är först EFTER att efterarvet brutits och fördelats mellan de relevanta arvingarna som den legala arvsordningen fortsätter enligt testamentet och övriga regler. I ditt testamente kan du sedan mycket väl bestämma att ert ena barn endast ska ärva sin laglott av kvarvarande kvarlåtenskap och ert andra barn ärver resterande, vilket i praktiken blir en ¼ och ¾ fördelning som du skrev i din fråga.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Jag kan även sätta dig i kontakt med vår ordinarie byråverksamhet om det kvarstår osäkerheter efter vår kontakt. Med vänlig hälsning,
