Arv då föräldrar är ogifta resp. gifta

2020-02-16 i Efterarv
FRÅGA |Mina föräldrar skildes när jag var i 8-års åldern. De levde åtskilda i ca 6-7 år och återförenades därefter och har levt i ett samboförhållande fram till nu. Helt nyligen gifte de sig...igen. Jag hävdar att jag och min syster (helsyster) hade haft samma arvsrätt som särkullsbarn om våra föräldrar fortsatt leva som sambos. Oavsett om de skrivit testamente eller inte. Nu när de gift sig igen så återgår väl arvsrätten till det "normala" antar jag?
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar hur din och din systers arvsrätt såg ut innan respektive efter era föräldrar gifte sig igen. Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).När de inte var gifta hade du och din syster fått era arv direkt efter ett eventuellt dödsfall, eftersom sambos inte ärver varandra (ÄB 2 kap 1 §). Precis som du säger fungerar det då likadant som för särkullsbarn, som har rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död (ÄB 3 kap 1 §).Nu när de är gifta ärver de varandra i första hand (ÄB 3 kap 1 §). Vid det första dödsfallet kommer alltså den efterlevande maken att ärva, och först när även denne dör kommer du och din syster att ärva, genom så kallat "efterarv" (ÄB 3 kap 2 §). Precis som du säger är detta den normala ordningen när man är gifta.Hoppas du fick svar på din fråga!

Beräkning av efterarvsrätt

2020-02-15 i Efterarv
FRÅGA |Hej. En fråga angående arvsdelning. Min faster har gått bort 2019 och hennes man, min farbror gick bort 2012. Då min farbror gick bort 2012, delades inget arv utan min faster tog över alla tillgångar. De hade inga barn (och deras föräldrar gick bort för många år sen. Min faster hade 1 bror (min far) som är död och jag och min bror är de som kommer ärvas hans del.Min farbror hade 5 syskon som alla är döda. Men det finns barn eller barnbarn till dessa 5. Min fråga är: Skall arvet delas på först 2 delar (min fasters syskon 50% och min farbrors syskon 50%) eller delar man det i första steget i 6 delar. Dvs 6 lika delar till varje syskon oavsett vilken sida av släktskapet man tillhör?
Sanna Warnemyr |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!När din fasters man gick bort ärvde din faster hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt vilket innebär att hans arvingar har rätt till efterarv efter honom nu när din faster gått bort. Huvudregeln är att hans arvingar ska ärva en lika stor kvotdel av din fasters kvarlåtenskap som arvet efter hennes make utgjorde i hela hennes förmögenhetsmassa när han gick bort (3 kap 2 § ärvdabalken, ÄB). Det finns dock bestämmelser som reglerar storleken på deras efterarvsrätt om hennes egendomsmassa ökat eller minskat i värde efter att hennes man gick bort. Enligt 3 kap 4 § ÄB är det endast den efterlevande makens arvingar (det vill säga du och din bror) som ska gynnas om boets värde vid den efterlevande makens död överstiger dess värde vid den första makens död. Om den efterlevande maken däremot har gett bort egendom som omfattas av den först avlidna makens arvingars efterarvsrätt ska deras andel beräknas som om minskningen av förmögenhetsmassan inte skett (3 kap 3 § 1 st. ÄB). Slutsatsen blir alltså att arvet kan delas på två, men även på mer eller mindre. Det beror på hur stort din fasters makes kvarlåtenskap var i jämförelse med din fasters totala egendomsmassa när han gick bort. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Efterarvsrätt för släktingar i andra arvsklassen

2020-02-14 i Efterarv
FRÅGA |Min far hade en syster som var gift men utan barn. Min faster avled för 10 år sedan och i år avled hennes man. Hon hade inga syskon kvar i livet. Jag, hennes brorson, står upptagen i bouppteckningen efter min faster tillsammans med hennes övriga syskonbarn..Min första fråga är: Räknas jag som bröstarvinge??Mannen har upprättat testamente, där han testamenterar bort all sin egen kvarlåtenskap till hans egna utvalda syskon.Nu undrar jag om det finns något över till oss, hennes syskonbarn, att ärva?? Laglott, arvslott??
Sanna Warnemyr |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BröstarvingarDet är endast arvingar i nedstigande led, det vill säga barn, barnbarn och barnbarnsbarn, som räknas som bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB) och det är endast dessa som har rätt till laglott (7 kap 1 § ÄB). Du och de andra av din fasters syskonbarn har dock efterarvsrätt och kan ärva din fasters make på denna grund.EfterarvsrättEftersom din faster var gift när hon gick bort så ärvde hennes make kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket bland annat innebär att han inte får lov att testamentera bort den (3 kap 2 § ärvdabalken, ÄB). Jag tolkar din fråga som att de enda kvarlevande arvingarna efter din faster är du och hennes andra syskonbarn. Ni är i så fall en del av den andra arvsklassen i 2 kap 2 § ÄB och har rätt att ärva en lika stor kvotdel av din fasters makes kvarlåtenskap som arvet efter din faster utgjorde i hela makens förmögenhetsmassa när hon gick bort (3 kap 2 § ÄB). Ni har alltså rätt till efterarv från er faster vid arvskiftet efter maken. Men er arvslott består inte av viss specifik egendom eller en viss summa pengar, utan är som sagt en kvotdel av makens kvarlåtenskap. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fördelning av arv

2020-02-04 i Efterarv
FRÅGA |Två personer är gifta. Maken avlider och i bouppteckningen så har maken cirka 80 000 kr i tillgångar och makan cirka 460 000 kr (huset inkluderat, vilket hon har fått i arv efter sin far, värde 200 000 kr). De har inga barn, däremot så lever ett syskonbarn till maken och flera syskon till makan. Syskonbarnet tar inte del av något arv nu. Efterlevande maka begär tillämpning av 12 kap 2 § Äktenskapsbalken. Efter ett antal år så säljer hon huset som nu har ökat i värde. När makan går bort finns ett testamente som inte ger syskonen till makan någon rätt till arv, däremot finns två universella testamentstagare. Makens syskonbarn lever fortfarande. Boets värde är efter den avlidnes skulder är nu 590 000 kr. Hur skall arvet fördelas nu?
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder till dig Lawline med din fråga!Eftersom din fråga rör arvsfördelning och arv efter makars död kommer äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) och ärvdabalken (1958:637) (ÄB) att vara aktuella lagar.Maken dör:När en make har dött ska en bodelning göras mellan makarna och i en bodelning ingår endast s.k. giftorättsgods. Giftorättsgods är det som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §, 9 kap. 1 § och 10 kap. 1 §). Jag utgår ifrån att ingen av makarna hade enskild egendom, vilket är egendom som inte skulle ingå i en bodelning. Omständigheten att makan ärvt huset skulle kunna innebära att huset skulle kunna utgöra enskild egendom, men eftersom det inte framgår av din beskrivning kommer det i min beräkning att anses utgöra giftorättsgods (se ÄktB 7 kap. 2 § fjärde punkten). Inte heller framgår det att någon av makarna har skulder så jag utgår ifrån att dessa har dragits av eller liknande.Huvudregeln i en bodelning är att egendomen ska delas lika mellan makarna (ÄktB 9 kap. 3 §), men nu hade makan begärt tillämpning av en undantagsregel i ÄktB 12 kap. 2 §, som innebär att vardera make ska behålla sitt giftorättsgods.I det här fallet innebär det att makarna alltså inte ska dela lika på 540 000 kr (80 000 kr från makens giftorättsgods + 460 000 kr från makans giftorättsgods). Istället kommer maken att få 80 000 kr och makan 460 000 kr.Enligt ÄB 3 kap. 1 § är det den efterlevande maken som ärver makens kvarlåtenskap på 80 000 kr, men syskonbarnet har också arvsrätt enligt ÄB 2 kap. 2 §. När efterlevande maka avlider kommer syskonbarnet att ha rätt till sin del av arvet från maken som dog först, vilket framgår av ÄB 3 kap. 2 §. Makan har ärvt dessa 80 000 kr med s.k. fri förfoganderätt. Det betyder att hon har fått göra vad hon vill med egendomen förutom att testamentera bort den.Sedan dör makan:Det som behöver göras nu är att först ta reda på hur mycket syskonbarnet har rätt till från arvet av maken, innan de universella testamentstagarna har rätt till sin del av arvet utifrån det som har angivits i testamentet. Detta eftersom syskonbarnet har ett arvsanspråk enligt ÄB 3 kap. 2 § och har alltså rätt att få sitt arv nu när makan har avlidit.Makans kvarlåtenskap var 590 000 kr efter att skulderna dragits av. Det makan hade i sitt bo efter att hon fick ärva från maken var 540 000 kr, vilket innebär att tillgångarna har ökat med 50 000 kr. Varför tillgångarna har ökat är en relevant fråga, för skulle egendomen ha ökat pga. något nytt arv/testamente, gåva eller förvärvsarbete kommer de universella testamentstagarna ha rätt till 50 000 kr extra (se ÄB 3 kap. 4 §). Att huset ökade i värde är ingen omständighet enligt lagen som gör att de 50 000 kr skulle hamna på testamentstagarnas "sida". Inte heller om ökningen bara berodde på en allmän värdeökning.Som sagt hade makan efter makens död 540 000 kr och efter sin egen död 590 000 kr. Hur man räknar ut hur mycket syskonbarnet har rätt till görs enligt följande formel:Arvet från maken / Makans dåvarande tillgångar x makans nuvarande tillgångar → 80 000 kr / 540 000 kr x 590 000 kr = ca 87 407 kr.(Hade värdeökningen på 50 000 kr varit pga. ett arv t.ex. hade formeln sett ut såhär istället: 80 000 / 540 000 x 540 000 kr = 80 000 kr)Syskonbarnet har alltså rätt till 87 407 kr i arv efter maken. Resterande 502 593 kr av makans tillgångar ska sedan fördelas i enlighet med testamentet. Eftersom makans syskon inte är hennes barn har de inte rätt till arv, eftersom rätten till laglott (hälften av det man hade ärvt annars) endast gäller den avlidnes barn.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Efterarvsrätt vid värdeökning i förmögenhetsmassan

2020-02-15 i Efterarv
FRÅGA |Om vår far satt i orubbat bo sedan 2005 då hans fru, min styvmor gick bort, och sedan ärver vår far sin egen mor som dog tre år senare? Ärver bara jag och min bror den delen av hans tillgångar då, nu när han har gått bort? Min styvmor hade fyra barn. Särkullsbarn. Tänker att han fick ett arv efter att hans fru gick bort...
Sanna Warnemyr |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!EfterarvsrättNär din styvmor gick bort ärvde din far hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt vilket innebär att din styvmors arvingar har rätt till efterarv efter henne nu när din far gått bort. Huvudregeln är att hennes arvingar ska ärva en lika stor kvotdel av din fars kvarlåtenskap som arvet efter din styvmor utgjorde i hela hans förmögenhetsmassa när hon gick bort (3 kap 2 § ärvdabalken, ÄB). Men det finns bestämmelser som reglerar vad som händer om hans egendomsmassa ökar i värde efter att hans fru gick bort. Reglerna finns i 3 kap 4 § ÄB och beskrivs nedan. Beräkning av efterarv efter värdeökning i förmögenhetsmassanEnligt 3 kap 4 § ÄB är det endast den efterlevande makens arvingar (det vill säga din fars arvingar) som ska gynnas om boets värde vid den efterlevande makens död överstiger värdet vid den första makens död. Om kraven i paragrafen är uppfyllda innebär det att värdeökningen i din fars förmögenhetsmassa ska sättas undan vid beräkningen av storleken på fruns arvingars efterarv. Kraven som ställs är att en ökning av boet ska ha skett efter den först avlidne makens död samt att ökningen ska vara ett resultat av din fars självständiga förvärv. Som självständigt förvärv räknas exempelvis arv. Din styvmors arvingars efterarvsrätt ska alltså beräknas på din fars förmögenhetsmassa vid fruns bortgång och arvingarna har, som jag beskrivit ovan, rätt till en kvotdel av denna. Det bör således vara endast du och din bror som ärver din fars arv efter hans mor. Hur du kan gå vidare med din frågaSlutsatsen kan dock bli annorlunda om boets totala värde minskat mellan din styvmors och din fars bortgång (3 kap 3 § 1 st. ÄB). Eftersom situationen i så fall blir något mer komplicerad ber jag dig kontakta oss på info@lawline.se om du behöver ytterligare hjälp. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Efterarvsrätt vid värdeökning i förmögenhetsmassan

2020-02-14 i Efterarv
FRÅGA |Min moster har dött hennes man dog för 50 år sedan och deras gemensamma barn dog för 15 år sedan!Hon skrev ett testamente för 10 år sedan och skrev allt till mig och mina 2 bröder! Hennes fd man har 1 bror i livet! Vad är d som gäller nu? Kan den mannen ha rätt till 50% av arvet nu? För oss e han helt okänd och när hennes man dog hade de inte mycket pengar men det har hon tjänat ihop långt efter mannen död!
Sanna Warnemyr |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!EfterarvsrättNär din mosters man gick bort ärvde din moster hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Nu när din moster gått bort har hennes mans arvingar rätt till efterarv efter honom. Huvudregeln är att hans arvingar ska ärva en lika stor kvotdel av din mosters kvarlåtenskap som arvet efter hennes make utgjorde i hela hennes förmögenhetsmassa när han gick bort (3 kap 2 § ärvdabalken, ÄB). Men det finns bestämmelser som reglerar vad som händer om hennes egendomsmassa ökar i värde efter att hennes man gick bort. Reglerna finns i 3 kap 4 § ÄB och beskrivs nedan. Beräkning av efterarv efter värdeökning i förmögenhetsmassanEnligt 3 kap 4 § ÄB är det endast den efterlevande makens arvingar (det vill säga din mosters arvingar) som ska gynnas om boets värde vid den efterlevande makens död överstiger värdet vid den första makens död. Om kraven i paragrafen är uppfyllda innebär det att värdeökningen i din mosters förmögenhetsmassa ska sättas undan vid beräkningen av storleken på makens arvingars efterarv. Kraven som ställs är att en ökning av boet ska ha skett efter den först avlidne makens död samt att ökningen ska vara ett resultat av din mosters självständiga förvärv. Makens arvingars efterarvsrätt ska alltså beräknas på din mosters förmögenhetsmassa vid makens död och arvingarna har som jag beskrivit ovan rätt till en kvotdel av denna. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad händer med en makes kvarlåtenskap när hans barn har efterarvsrätt från den andra föräldern?

2020-02-11 i Efterarv
FRÅGA |Jag och min sambo sedan 8 år har planerat giftermål inom kort. Jag har aldrig varit gift tidigare men har två barn. Min sambo har varit gift och har två barn från det äktenskapet. Hustrun avled för tio år sedan. Barnen fick inte ut något morsarv utan all kvarlåtenskap tillföll min sambo. I samband med giftermålet har vi tänkt skriva att hans tidigare tillgångar ska vara enskild egendom. Efter giftermålet, vad händer då om min make dör före mig? Har jag förstått det rätt att våra samlade tillgångar ska delas på hälften? Hälften till mig och hälften till hans två barn. Räknas deras morsarv in i dessa två laglotter? Eller vad säger lagen om det uppskjutna morsarvet? Vi äger två fastigheter tillsammans plus båt och bil. Hur ska man tänka runt denna egendom? Vid min makes eventuella död, finns det möjlighet för mig att bo kvar i fastigheterna ? Kan man skriva att fastigheterna ska finnas kvar för efterlevande make, alltså jag, och först vid min död delas mellan de fyra särkullbarnen? (Min sambos 2 barn samt mina 2 barn) Tacksam för svar?
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det kommer till frågor om arv så är det primärt ärvdabalkens bestämmelser som blir tillämpliga. Din sambos barn har efterarvsrättDin sambos barn har någonting som kallas för efterarvsrätt efter deras mamma. Det innebär att de har rätt att få ut en bit av din sambos kvarlåtenskap vid hans bortgång som är procentuellt lika stor som den delen av hans egendom som bestod av arvet från deras mamma. Exempelvis kan vi säga att om deras mamma hade egendom som uppgick till 60.000:- och din sambo hade egendom som uppgick till 40.000:- när mamman gick bort så är det alltså 60% av den egendomsmassan som din sambo äger som deras barn har rätt att ärva efter hans bortgång (3 kap. 1 § ÄB). Du kan komma att bli arvslös efter din sambos bortgång även om ni är giftaOm din sambo går bort före dig så börjar man med att upprätta en bodelning mellan er ifall att det finns något giftorättsgods (9 kap. 1 § ÄktB). Sedan delar man ut efterarvet, och sen delas övrig egendom ut enligt ärvdabalkens regler om inte testamente finns. Om vi nu säger att hans egendom uppgår till 200.000:- efter bodelningen så har hans barn rätt till 60% av hans egendom (enligt räkneexemplet ovan, det kan ju såklart vara en annan procentsats i ert fall). 60% av 200.000:- är 120.000:- som då delas ut lika mellan hans barn. Då återstår 80.000:-. Som jag förstår det av frågan så har du och din sambo inga gemensamma barn. Detta innebär att de 80.000:- delas lika mellan din sambos barn, du blir således lottlös om ni inte skriver något testamente som omreglerar det (2 kap. 1 § ÄB). Situationen kan också se annorlunda ut om om ni är gifta och har gemensamma barn. I sådant fall så ärver du era gemensamma barns del och de får då efterarvsrätt till denna efter din bortgång (3 kap. 1 § ÄB). SammanfattningOm din sambo går bort innan dig blir du alltså helt utan arv även om ni är gifta. Det du kan göra för att undvika detta är att ni skriver ett inbördes testamente som då stadgar att den efterlevande maken får bo kvar fastigheten. Detta är fullt möjligt och går alltså före arvsrätten förutsatt att det inte inkräktar på barnens efterarvsrätt eller laglotter. Vill du ha hjälp att upprätta ett testamente så kan du höra av dig till info@lawline.se för mer hjälp. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Särkullsbarns efterarvsrätt vid testamente till makan

2020-01-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min bror var vid sin bortgång omgift och hade två särkullbarn och det nya äktenskapet var barnlöst. I det nya äktenskapet finns ett gemensamt testamente som ger den kvarvarande makan rätt till hela arvet. Om särkullbarnen begärt och fått sina laglotter, har de då även rätt till ett efterarv efter det att änkan avlidit. Om så, skulle storleken på efterarvet motsvara den andel av de gemensamma tillgångarna min bror efterlämnat och som änkan ärvt minus vad barnen redan fått.Tacksam för svar
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Fri förfoganderätt eller full äganderätt?Svaret på din fråga beror helt på vad som framgår av testamentet, nämligen om din brors fru har ärvt hans egendom med full äganderätt eller med fri förfoganderätt. Om frun har ärvt din brors egendom med fri förfoganderätt innebär det att särkullbarnen har en efterarvsrätt till den del som frun har ärvt. För att räkna ut hur mycket särkullbarnen har rätt till i efterarv räknar man ut kvotdelen av arvet i förhållande till hennes då totala egendom (all fruns egendom plus det hon ärvde). Jag ska förklara detta med ett tydligt exempel:Låt oss säga att frun ärvde 100 000 kr med fri förfoganderätt. Vid tillfället hade hon själv egendom till ett värde av 50 000 kr. Sammanlagt innebär detta att hon har 150 000 kr varav två tredjedelar består av arvet. Detta innebär att särkullbarnen har rätt till två tredjedelar av det arv som hon lämnar efter sig i efterarv. Det finns dock vissa undantag där denna kvotdel kan ändras om frun exempelvis har gjort sig av med särskilt mycket pengar (så att arvet betydligt har minskat) eller om hon plötsligt innehar mycket mer egendom än när hon fick del av arvet och det därmed skulle vara oskäligt om särkullbarnen fick del av detta, 3 kap. 1-2 §§ ÄB.Framgår det däremot av testamentet att frun ärver med full äganderätt har inte särkullbarnen någon efterarvsrätt, utan enbart rätt till laglotten som jag förstår att de redan fått i samband med testamentet. Det arv som frun lämnar efter sig går således till hennes anhöriga. I första hand ärver eventuella barn till henne, i andra hand föräldrar och syskon och i tredje hand mor- och farföräldrar, 2 kap. 1-3 §§ ÄB. Framgår det inte av testamentet?Om det är så att det inte framgår av testamentet om frun ärver med full äganderätt eller fri förfoganderätt får man göra en tolkning av vad din brors vilja med testamentet var, 11 kap. 1 § ÄB. Detta är något som är svårt för mig att svara på då jag inte vet hur varken relationer eller ekonomiska förutsättningar ser ut i ert fall, utan detta kan förmodligen enbart de anhöriga svara på.AvslutningSammanfattningsvis beror särkullsbarnens efterarvsrätt på om frun har ärvt med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Fri förfoganderätt innebär att barnen har rätt till efterarv, medan full äganderätt nekar denna rätt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp är det bara att höra av dig till mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen