Hur fördelas efterarvet?

2021-07-29 i Efterarv
FRÅGA |Vår mor gick nyligen bort och vi skall göra bodelning. Vi är fyra helsyskon. Men vi har även en halvbror som är min fars barn sen tidigare.Vår far ärver vad jag förstår vår mor, hans fru med fri förfogande rätt.Men hur fördelas arv senare när Vår far går bort.Blir det lika fördelning till alla 5 barn eller påverkar det att att vår mor gick bort först, som vi hennes barn hade ärvt.
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar Ärvdabalken (ÄrvB). Jag kommer i mitt svar förklara hur arvsrätten allmänt ser ut men kom ihåg att eventuella testamenten kan påverka arvsordningen; dock har ett barn alltid rätt att kräva sin laglott oavsett vad som står i testamentet. Arvet vid första makens dödDå dina föräldrar var gifta ska moderns kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § ÄrvB. Ett undantag är om er mor har eventuella särkullbarn som har en rätt att få ut sin arvslott direkt, men de kan även avstå från denna och istället ta del av efterarvet enligt 3 kap. 9 § ÄrvB. I ditt fall finns det dock inga särkullbarn på moderns sida. Som du nämnde ärver er far kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och ni får istället rätt till ett efterarv när er far avlider, 3 kap. 2 § ÄrvB. Arvet vid andra makens dödDen först avlidne makens arvingar, i detta fall de fyra gemensamma barnen, har rätt till efterarv vid den efterlevande makens död, 1 kap. 1 § ÄrvB och 3 kap. 2 § ÄrvB. Det är endast arvingar i arvsklass I och II som har rätt till efterarv; det är alltså er mors bröstarvingar, far, mor, syskon och syskonbarn som har rätt till efterarvet. Efterarvet fördelas innan den efterlevande makens egna arvingar kan få ta del av sitt arv. När efterarvet fördelats mellan de fyra gemensamma barnen kommer den resterande kvarlåtenskapen från er far fördelas mellan alla hans barn, d.v.s. alla fem barnen. SammanfattningDen del som er far ärver med fri förfoganderätt kommer, när han går bort, att fördelas mellan de gemensamma barnen i form av ett efterarv. De gemensamma barnen kommer få ta del av efterarvet, detta kommer inte särkullbarnet på faderns sida att ta del av. När efterarvet fördelats mellan de gemensamma barnen kommer den resterande kvarlåtenskapen fördelas mellan faderns alla fem barn. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Syskons arvsrätt

2021-07-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min mamma har varit gift med en man som inte var min pappa. Han har gått bort för några år sedan. Han hade inga egna barn eller gemensamma barn med min mor. Däremot har/hade han syskon. Har dessa syskon någon rätt att göra anspråk på något när min mamma går bort.
Alejandra Vasquez |Hej, tack för din frågaJag kommer i mitt svar utgå från att det inte har funnits eller kommer att finnas något testamente som reglerar förhållandena vid arv, utan har endast Ärvdabalkens regler som utgångspunkt. Jag besvarar frågan genom att dela upp den i två steg för ett tydligare och ett mer lättförståeligt svar.Vad hände efter att hennes make gick bort?Ett äktenskap upplöses genom ena makens död eller äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken). För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas när en make avlider (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). I denna bodelning ingår allt giftorättsgods, dvs. allt som inte är enskild egendom. Vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte ingått i bodelningen, exempelvis enskild egendom och särskild egendom), utgör kvarlåtenskapen efter den avlidna. Det är dessa egendomar som arvsreglerna därefter omfattar. Efter den ena makens död ärver efterlevande make med fri förfoganderätt (se 3 kap. 1–2 § Ärvdabalken). Med fri förfoganderätt menas att personen får förbruka egendomen eller sälja egendomen som den vill. Dock finns det vissa undantag, man får till exempel inte ge bort en stor del arvet i gåva eller testamentera bort egendomen. Det har att göra med att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar efter att den som har ärvt med fri förfoganderätt har avlidit. Så i det har fallet så har alltså din mor fått ärva kvarlåtenskapen efter hennes make med fri förfoganderätt. Vad händer efter hennes död? När din mor avlider så kommer hennes egendom att delas upp mellan den del som utgör arvet efter hennes make och den del som utgör hennes kvarlåtenskap. Arvet efter hennes make som din mor alltså just nu innehar med fri förfoganderätt kommer då att tillfalla hans arvingar (se 3 kap. 2 § Ärvdabalken). Hans arvingar är i det här fallet hans syskon då jag antar att hans föräldrar är döda också (se 2 kap. 2 § Ärvdabalken). Hans syskon har då enbart rätt till en andel och inte till en viss egendom. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till ossVänligen

Har en syster rätt till arv och har en syster rätt till laglott?

2021-07-07 i Efterarv
FRÅGA |Frågan gäller rätt till arv för syster.Frågan ställs åt min farmor vars syster nu har avlidit. Inga föräldrar eller andra syskon vid livet.Farmor: ElvySyster: Ulla-Britt (inga barn)Make: David (inga barn)Tillsammans har de fastighet och skog till ett värde av ca 15 miljoner.Syster Ulla-Britt och Make David gifte sig kort innan Ulla-Britt gick bort men de hade varit sambos i över 40 år så genom giftermålet säkerställde de att David skulle ärva med fri förfoganderätt. De har inga barn tillsammans eller sedan tidigare utan nästa led är enbart syskon.Syster Ulla-Britt går bort först 2019 och Maken David avlider nu 2021. Frågan är du vilken rätt till arv min farmor har givet att hon är inom andra arvsklassen? Och är det möjligt för maken att testamentera bort allt eller har min farmor en laglott?
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om din farmor har rätt till arv efter hennes syster som gick bort 2019, nu efter att systerns make har avlidit 2021. Jag tolkar det också som att du undrar huruvida maken kan testamentera egendom han ärvt med fri förfoganderätt och om din Farmor har laglott i hennes systers kvarlåtenskap. Svaret på din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB) så det är dit jag kommer hänvisa när jag besvarar din fråga. Som du beskriver så är din farmor inom den andra arvsklassen (se 2 kap. 2 § ÄB). Eftersom du beskriver att det inte finns några barn, eller bröstarvingar, till de avlidna, och förutsatt att det inte finns några föräldrar i livet till de avlidna så har din farmor bäst arvsrätt. Om det inte finns något annat syskon än din farmor har hon rätt till hela arvet. I 3 kap. ÄB återfinns reglerna om vad som gäller vid arv när den avlidne var gift. Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen från den avlidne maken. Arvet sker med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att maken David kan använda tillgångarna på det sätt han vill, men med två undantag: han får inte i testamente skriva att egendomen ska ges bort till någon annan, och han får inte genom gåva skänka bort en för stor del av egendomen. Om det finns arvingar till den först avlidne maken inom den första eller andra arvsklassen så har dessa rätt till så kallat efterarv (se 3 kap. 2 § ÄB). Din farmor har således rätt till efterarv, eftersom hon som syskon är i andra arvsklassen. Efterarvet delas ut när den efterlevande maken avlider. Som du skriver i frågan så avled maken David 2021, vilket innebär att efterarvet kommer tilldelas din Farmor nu efter hans död. Din Farmor har inte någon laglott vad gäller den kvarlåtenskap som den efterlevande maken David ärvt med fri förfoganderätt, eftersom laglotter enbart gäller för bröstarvingar till den avlidne (se 7 kap. 1 § ÄB). Däremot har inte David rätt att testamentera bort den egendom han ärvt med fri förfoganderätt. Detta gör att din farmor har en viss säkerhet mot att hennes efterarv bevaras, och om maken antingen har testamenterat bort egendom eller gett bort en väsentlig del av kvarlåtenskapen genom till exempel gåva så har din farmor rätt att kräva motsvarande från kvarlåtenskapen från den efterlevande maken. Sammanfattningsvis har alltså din Farmor rätt till arv eftersom hon befinner sig i den andra arvsklassen. Arvet från hennes syster fördelas nu först efter att den efterlevande maken har avlidit. Den efterlevande maken David har ärvt din Farmors systers kvarlåtenskap med fri förfoganderätt vilket innebär att David inte har rätt att ge bort för stor del av kvarlåtenskapen eller testamentera bort den. Om han har gjort det så har din Farmor rätt att kräva tillbaka detta. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Har du någon annan fundering är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Hur stort blir mitt efterarv från min mor?

2021-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Min mor har avlidit. Hon var gift med min far som fortfarande är i livet. Min far har två söner från ett tidigare förhållande, således mina halvbröder. Min mor hade inget testamente och min far är ensam dödsbodelägare. Min fråga är hur stor andel jag ärver den dagen även min far går bort ? Detta med tanke på att mina halvbröder ju inte ärver min mor?
Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga får ledning sökas i ärvdabalken (ÄB).Då din mor och far var gifta ärver han i första hand (3 kap 1 § ÄB). Du har rätt till ett efterarv från din mor (3 kap 2 § ÄB). Ditt efterarv utgörs av en kvotdel av den totala förmögenhetsmassan din far fick efter din mors bortgång.Säg exempelvis att din far ärver egendom av din mor till ett värde av 100.000kr. Egendomen ärvs då med fri förfoganderätt, innebärande att han får göra i princip vad han vill med dem, förutom att testamentera bort egendomen (3 kap. 2 § ÄB). Om din far t.ex. ägde annan egendom till ett värde av 200.000kr blir hans totala förmögenhetsmassa 300.000kr efter arvet. Kvotdelen här blir 100.000kr / 300.000kr = 0,33. Ditt efterarv utgör alltså i det givna exemplet 33% av det din far äger vid hans bortgång. Det innebär att om hans totala förmögenhetsmassa har stigit får du ut mer i arv än vad du skulle fått direkt men om hans förmögenhetsmassa har minskat får du ut mindre i arv.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Särkullbarn som avstår sitt arv till förmån för efterlevande make - efterarvsrätten är en andelsrätt

2021-07-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga om arvsrätt vid särkullbarn. Se nedan:Make och maka har 3 gemensamma barn, G1 G2 G3Maka har ett särkull barn S1Maka går bort, S1 tar inte ut sin arvsrätt, utan låter den vara kvar i boet. Tänker at ut sin del när maken dör.Makas tillgångar värderas till 70000. Efterlevande makes tillgångar 40000Make går bort. Nu är båda makarna döda Makes tillgångar värderas till 120000Fråga, hur ska 120000 fördelas på de fyra barnen?Ärver de 25% var av 120000, alltså 30000?S1 30000G1 30000G2 30000G4 30000EllerTar man först 70000 och delar det på fyra 25% var. 17500kr varDrar av 70000 (från makas dödsbo) från 120000 = 50000Delar de 50000 på 3, 33% var. 16666kr + 17500 från makas split.S1 17500krG1 17500 + 16666 = 34166krG2 17500 + 16666 = 34166krG3 17500 + 16666 = 34166kr
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men maken får inte testamentera bort den andel som kommer från den först avlidnes kvarlåtenskap. Om efterlevande make genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar särkullbarnens efterarv (3 kap. 3 § ÄB).Rätt till efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassaEfterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Detta innebär att efterarvingarna har rätt till en kvotdel som i princip inte tar hänsyn till om förmögenheten ökar eller minskar. Om efterlevande make har konsumerat alla tillgångar och det enbart finns en liten del kvar, ska bröstarvingarna ha en kvotdel av den delen. Det ska alltså göras en kvotdelsberäkning för att se hur stor del som det gemensamma barnet ska få ut i efterarv och vad det gemensamma barnet och särkullbarnen ska dela på.KvotdelsberäkningenNär makan avlider efterlämnar hon enligt frågan 70 000 kr i kvarlåtenskap, vilket ger efterlevande make en egendom om 110 000 kr (40 000 + 70 000). Eftersom efterarvet är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa räknar vi ut kvoten genom att ta 40 000/110 000 = 0,36 = 36 %. 36 % härstammar från makens egendom och 64 % härstammar från makans egendom.När maken avlider efterlämnar han en kvarlåtenskap om 120 000 kr, egendomen har alltså vuxit men det påverkar inte kvoten. När efterarvet efter makan ska fördelas mellan G1, G2, G3 och S1 ska dessa dela lika på 64 % av makens kvarlåtenskap, vilket härstammar från makans kvarlåtenskap. 120 000 x 0,64 = 76 800 kr. 76 000/4 = 19 200 kr vardera.När efterarvet efter makan är fördelat ska resterande del av makens kvarlåtenskap (36 % = 43 000 kr) delas lika mellan de gemensamma bröstarvingarna G1, G2 och G3, de kommer att få ut 14 400 kr var.Sammantaget gäller denna fördelning:G1: 19 200 + 14 400 = 33 600 krG2: 19 200 + 14 400 = 33 600G3: 19 200 + 14 400 = 33 600 krS1: 19 200 krMed vänlig hälsning,

Efterlevande makes arvsrätt och efterarv

2021-07-12 i Efterarv
FRÅGA |Bröstarvingar. Min bror dog för några år sedan. Han var gift när han gick bort men han och hans fru hade inga barn. Han hade heller inga andra barn. Jag och mina föräldrar undrar vad som händer när de avlider. Mina föräldrar har i dagsläget inte skrivit något testamente.Jag och min bror är ju bröstarvingar men eftersom han har avlidit kommer då hans fru ha rätt till hans del av arvet? Om hon har rätt till hans del av arvet, kan mina föräldrar då göra något för att hon inte ska få min brors del av arvet?Tack.
Adam Fyman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den fråga du ställer handlar huvudsakligen om reglerna om den legala arvsordningen, efterlevande makes arvsrätt samt efterarv. Dessa regler finner vi i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningen Utgångspunkten beträffande arv är att arvet ska följa den så kallade legala arvsordningen. Det är en lagstadgad ordning som delar in närstående till den avlidna i tre olika arvsklasser. I första hand ärver barn (den första arvsklassen) till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom din bror inte hade några barn får man gå vidare till den andra arvsklassen. Den andra arvsklassen är i första hand den avlidnas föräldrar (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om föräldrarna är avlidna så ärver föräldrarnas barn, det vill säga syskon (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Efterlevande makes arvsrätt Efterlevande make finns visserligen inte i någondera arvsklass i den legala arvsordningen, men det finns emellertid ett arvsrättsligt skydd för efterlevande make. Om den avlidna var gift så kommer dennes arv tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § första stycket första meningen ÄB). Arvet kommer dock endast tillfalla den efterlevande maken med så kallad fri förfoganderätt (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Fri förfoganderätt innebär att vederbörande inte får testamentera bort egendomen vilket syftar till att skydda de "egentliga" arvsberättigades efterarv. Vad innebär efterarv? Av ovan sagda framgår alltså att efterlevande maken har rätt till din brors arv som tillfaller denne med fri förfoganderätt. Dina föräldrar har dock rätt till så kallad efterarv. Efterarv innebär att den arvsberättigade har rätt till arvet först efter efterlevande make avlider (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Alltså, när din brors fru avlider, då kommer din brors arv att tillfalla dina föräldrar. Om dina föräldrar vid denna tidpunkt inte lever kommer arvet att tillfalla dig. SammanfattningEfterlevande makes arvsrätt aktualiseras i detta fall, vilket innebär att dina föräldrar endast har rätt till efterarv efter din bror. Arvet kommer med andra ord så småningom tillfalla dina föräldrar eller dig om föräldrarna ej lever vid denna tidpunkt, men först efter efterlevande make avlider. Det finns dessvärre inget sätt för dina föräldrar att kringgå dessa regler. Hoppas du fick svar på din fråga!

Utesluts rätten till efterarv om den avlidnes kvarlåtenskap ärvs med full äganderätt?

2021-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Om ett testamente mellan äkta makar föreskriver "Den efterlevande av oss skall erhålla all den först avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt under förutsättning att den efterlevande överlever den andre med mer än en månad."Makan dog i september 1995 och maken dog 2021.Nu kräver ett av parets barn, via advokat, att få ut sitt efterarv. I brevet skriver advokaten att maken fått makans hälft som arv med fri förfoganderätt, men testamentet föreskriver full äganderätt.Enligt min uppfattning så innebär "full äganderätt" enligt testamentet att rekvisitet för efterarv inte är tillämpligt.Har jag fel, finns det något som jag missat.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad som händer med rätten till efterarv när någon ärver med full äganderätt. Precis som du skriver utesluts barnets rätt till efterarv när en arvtagare ärver med full äganderätt. En arvtagaren som ärver med full äganderätt behöver inte ta hänsyn till den först avlidens arvingar utan kan testamentera bort och förfoga över arvet hur denne vill, vilket inte överensstämmer med det som står i paragrafen om efterarv (3 kap. 2 § ärvdabalken). I NJA 1993 s. 145 konstaterades även där att rätten till efterarv, både med stöd av 3 kap. 8 § ärvdabalken och 3 kap. 2 § ärvdabalken, utesluts när kvarlåtenskapen testamenteras bort med full äganderätt Barnen däremot har fortfarande rätt till sin laglott vilket utgör hälften av vad de hade ärvt om ett testamente inte hade upprättats (7 kap. 1 § ärvdabalken). Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning och om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny. Med vänlig hälsning,

Vad sker när ett särkullbarn avstår sitt arv till förmån för efterlevande make?

2021-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Min far har gått bort. Hans fru lever och andra som ärver är jag och min syster (särkullbarn) samt hennes två systersöner.Om vi ta ut vår laglott - innebär det att det blir mindre i arv till oss - än om vi väntar? I testamentet står det att änkan ska ha frI förfoganderätt samt att när hon går bort så ska arvet delas lika mellan mig och min syster samt systersöner. Finns det någon anledning med att skriva till det sistnämnda? De ärver väl i alla fall? Eller är det någon skillnad om det inte står med i testamentet?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan regleras i ärvdabalken (ÄB). När föräldern till ett särkullbarn går bort gäller, till skillnad från vad som gäller för de gemensamma barnen, att särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv direkt. Denna rätt kan dock särkullbarnet välja att avstå till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB).Efterlevande maka ärver med fri förfoganderättEfterlevande maka kommer att ärva egendomen med så kallad "fri förfoganderätt". Detta innebär att efterlevande maka har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hon inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka.Rätt till efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassaGemensamma barn och särkullbarn som har avstått sitt arv till förmån för efterlevande maka har rätt till efterarv när makan avlider. Efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Detta innebär att efterarvingarna har rätt till en kvotdel som i princip inte tar hänsyn till om förmögenheten ökar eller minskar. Om efterlevande maka har konsumerat alla tillgångar och det enbart finns en liten del kvar, ska bröstarvingarna ha en kvotdel av den delen.Vem ärver din far?Det är bröstarvingar (den avlidnes barn) som ärver den avlidne i första hand, om en bröstarvinge är avliden träder bröstarvingens barn in i dess ställe (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att det är du och din syster som ska dela lika på arvet efter din far (om det ej finns testamente), alltså 50 % var.SammanfattningsvisNi kan välja att avstå arvet till förmån för efterlevande maka för att få ut efterarvet efter att efterlevande make avlidit. Att avstå arvet kan innebära både fördelar och nackdelar för er beroende på om den efterlevande makans förmögenhetsmassa minskar eller ökar. Vid efterarvet har ni alltså inte rätt till en viss bestämd summa pengar utan en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Utifrån informationen i frågan ska efterarvet delas lika mellan dig, din syster och hennes två barn, vilket innebär att du får ut en större kvot om du tar ut arvet idag (50 % i jämförelse med 25 %).Med vänlig hälsning,