Efterarv efter lång tid, och enskild egendom i äktenskapet

Question

Min pappa gifte om sig 1976 och jag är det enda barnet som min pappa har och hans fru hade inga barn alls. De skrev ett äktenskapsförord 1984 där det anges att all egendom som var och en fört in i boet eller kommer föra in i boet ska vara enskild egendom. Min pappas fru stod sedan 1989 på en sommarstuga till 100% och deras permanentboende ägdes till 50% var. Min pappas fru dog för ett tag sedan och hon hade en avliden halvsyster som hade 3 söner. Min fråga är om de bröderna ärver sommarhuset och 50 % av permanentboendet om min pappa dör och jag ärver 50% av permanentboendet.

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fars äktenskap sedan han gifte om sig skedde innan nuvarande regelverk trädde i kraft, men de ”nya” reglerna ska ändå tillämpas på äktenskap ingångna efter år 1921, se 2 § Lag (1987:788) om införande av äktenskapsbalken. Äktenskapsbalken ersatte således det äldre regelverket i giftermålsbalken.

Kort kan sägas att svaret på din avslutande fråga är ett ungefärligt ja, men det är inte fullt så enkelt.

Dödsfall inom äktenskap

När en person som är gift avlider upphör äktenskapet, se 1 kap. 5 § äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB) och en bodelning ska ske, se 9 kap. 1 § ÄktB. I bodelningen ingår all egendom som makarna har och som inte är enskild, alltså makarnas giftorättsgods. Egendom kan göras enskild genom ett så kallat äktenskapsförord som du nämner i din fråga, se 7 kap. 2 och 3 §§ÄktB. Makarna har också rätt att undanhålla så mycket av sitt giftorättsgods som krävs för att täcka sina skulder. Huvudregeln är att värdet av makarnas giftorättsgods sedan ska delas lika mellan makarna, se 11 kap. 3 § ÄktB. Ett exempel kan förklara det lättast.

A är gift med B. Innan äktenskapet köper A ett hus för 700 000kr. A har också annan egendom till ett värde av 100 000kr. B har å sin sida diverse tillgångar till ett värde av 200 000kr. Makarna gifter sig och inget äktenskapsord skrivs. Det finns inte heller något i 7 kap. 2 § ÄktB som gör någon egendom till enskild. När A avlider läggs makarnas giftorättsgods samman. A har egendom till ett värde av 800 000kr sammanlagt, och skulder på 100 000kr. Därför läggs 700 000kr till den gemensamma potten från A. B har tillgångar på 200 000kr och även skulder på 100 000kr. Därför läggs 100 000kr till den gemensamma potten från B.

700 000kr + 100 000kr = 800 000kr. Detta utgör makarnas samlade giftorättsgods netto. Detta ska delas jämt mellan makarna. 400 000kr går till B och 400 000kr till A:s dödsbo. Det 400 000kr som går till A:s dödsbo utgör sedan arvet efter A.

Är vardera makes egendom enskild som i fallet du beskriver blir exemplet lite annorlunda. I så fall behåller var och en sin egendom, och delningen sker helt utan att parterna delar upp någon gemensam egendom. Jag utgår från att du menar att sommarstugan ägdes till 100% av frun. I så fall kommer den i sin helhet utgöra arvet efter henne eftersom den genom äktenskapsförordet är hennes enskilda egendom. Vad gäller hennes andel i huset gäller samma sak, låt vara att uppdelningen blir lite svårare eftersom huset rimligt vis inte kan delas på mitten.

När en person som är gift avlider har den efterlevande maken har företräde till dödsboets behållning framför de gemensamma arvingarna tills även denne avlider. Det hela går till så här:

När den ena maken avlider görs som tidigare nämnt en bodelning. Det som den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med fri äganderätt. Detta betyder att ingen annan har något anspråk på detta, och att den efterlevande får göra vad den vill med detta.

Den halvan som tillfaller dödsboet får den efterlevande maken också, se 3 kap. 1 § ÄB, fast med fri förfoganderätt. Detta utgör sedan efterarvet, som sedan kommer att tillfalla arvingarna efter den först avlidna maken. Den efterlevandefår inte testamentera bort efterarvet, se 3 kap. 2 § ÄB. Man får tåla att den efterlevande kommer använda en viss del av detta för att fortsätta sitt liv, men den får inte minska denna pott drastiskt. Om man har minskat efterarvet med minst 25% har de efterarvsberättigade rätt till kompensation för detta av den efterlevande, se 3 kap. 3 § ÄB och NJA 2013 s. 736.

Detta är den normala tågordningen om makarna har gemensamma barn eller andra arvingar, som halvsysterns barn i det här fallet. Om det är så att den avlidne maken har egna barn kallas dessa särkullbarn. I äktenskapet mellan din far och hans fru är du ett så kallat särkullbarn. Dessa har rätt att sätta efterlevande makes arvsrätt ur spel och begära ut sitt arv direkt istället, se 3 kap. 1 § ÄB. I exemplet ovan innebär detta att bodelningen ger den efterlevande 400 000kr och att den avlidnes barn får sitt arv på 400 000kr direkt från dödsboet. I ert fall fanns inga särkullbarn som kunde begära ut sitt arv efter frun direkt.

De arvsberättigade

När din fars fru avled var således utfallet att din far fick behålla även fruns enskilda egendom, eftersom efterlevande make har en arvsrätt. Fruns arvingar får alltså vänta tills även din far går bort för att få ut efterarvet efter frun.

Vad gäller arvsberättigade är det i första hand barn till den avlidne, se 2 kap. 1 § ÄB. Detta kallas för den första arvsklassen, eller bröstarvingar. Om den avlidnes barn har avlidit, träder barnbarnen i sin förälders ställe. Detta kallas för istadarätten.Saknas det barn eller barnbarn ärver i stället den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna inte i livet ärver föräldrarnas barn, alltså syskon till den avlidne, se 2 kap. 2 § 2 st. ÄB. Detta är den andra arvsklassen. I andra arvsklassen ingår halvsyskon. Finns det ett helsyskon och ett halvsyskon delar de således på arvet. Om det fanns halvsyskon men halvsyskonet har hunnit avlida träder halvsyskons barn i dennes ställe, se 2 kap 2. § 3 st. ÄB. I den tredje arvsklassen hittar vi den avlidnes far- och morföräldrar och precis som med övriga arvsklasser har far- och morföräldrars barn (fastrar, mostrar, farbröder och morbröder) rätt att träda i sina föräldrars ställe om dessa är avlidna. Sedan tar det slut på arvsberättigade enligt ÄB:s regler. Vill man att kusiner eller liknande ska ärva får man alltså skriva ett testamente.

Fruns halvsysters tre söner är alltså de som kommer att ha rätt till efterarvet efter frun när din far avlider. Du kommer vara den enda som ärver din far.

Angående efterarv

När en person som innehar ett efterarv avlider ska först efterarvet särskiljas från dennes förmögenhetsmassa, och sedan fördelas mellan arvingarna. Sedan ska arvsfrågan redas ut. Vad gäller efterarv kan det vara bra att veta att det omfattar en ideell andel av den efterlevandes totala förmögenhetsmassa, se NJA 1995 s. 303. Man kan alltså inte i det här fallet peka på att just sommarstugan eller halva huset är efterarvet. Istället utgör efterarvet en andel av den efterlevandes totala förmögenhetsmassa.

När det kommer till att beräkna andelen måste man avgöra hur stor del av den efterlevandes samlade förmögenhet som kommer från den först avlidne. Detta regleras närmare i 3 kap. 4 § ÄB. Lagrummet är lite krångligt formulerat men innebär att den ökning som finns i den totala behållningen endast ska tillkomma den sist avlidne makens arvingar om man kan visa att detta härrör från att egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande genom arv, gåva eller testamente, eller kommer från förvärvsarbete. Detta innebär att en ökning som enbart kan kopplas till den efterlevande inte ska delas jämnt med efterarvingarna. Effekten av detta blir, om vi utgår från ett nytt exempel, som följer;

A får 600’ i bodelningen och B:s dödsbo 400’ eftersom de hade äktenskapsord som gjorde vardera makes egendom till enskild. Detta innebär att 400’ av A:s totala 1 miljon är från B med full förfoganderätt. Vid A:s frånfälle har B:s arvingar rätt till 40% av A:s kvarlåtenskap i arv från B. Skulle A:s kvarlåtenskap nu uppgå till exempelvis 2 000 000kr har arvingarna efter B fortfarande rätt till 40% av den totala behållningen, alltså 800´. Detta eftersom det är just andelen som är avgörande och inte det faktiska värdet eller den specifika tillgången. Om däremot A visar på att ökningen beror på att A fått ett arv/gåva, eller att den har arbetat och fått lön till detta värde ska detta endast tillfalla A:s arvingar, och andelen på 40% beräknas då på A:s förmögenhetsmassa exklusive ökningen.

Avslutande ord

Som du förstår kan bevisfrågorna bli väldigt svåra, speciellt i ert fall när så lång tid har förflutit. Att säga exakt vad i din fars förmögenhetsmassa som härstammar från eget arbete och vad som kommer från frun som avled är väldigt svårt. Det man kan ta med sig är att den andel av din fars totala förmögenhet som anses kan anses komma från frun ska tillfalla hennes arvingar. Hur detta förs i bevisning är en annan sak. Det är dessvärre inte så enkelt som att säga att sommarstugan och halva huset kommer att tillfalla dem automatiskt.

Eftersom du har bokat telefonuppföljning kommer jag att ringa dig imorgon, fredagen den 31 mars, kl 13.30. Jag kommer att ringa från dolt nummer. Om tiden inte passar, eller om du skulle ha några frågor är du välkommen att kontakta mig på: [e-mail]

Hoppas att du fick svar på din fråga!