Bröstarvinges rätt till efterarv efter den först avlidne maken

2020-01-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej !en fråga om mitt arv. jag har en halvsyster som är min morssida. min mor & far har mig gemensamt. min far har inga ytterligare barn. Mor & far bodde i hus som far ägde till 100% när far gick bort för 7 år sedan så ärvde min mor allt även huset, med fri förfoganderätt. När min mor dör, då ska vi dela upp huset och de tillgångar som finns jag och min halvsyster. Hur ärver jag? jag har ju hela mitt farsarv och halva morsarvet. och min halvsyster ärver 25% (morsarvet) och jag 75% är detta rätt?? tacksam för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaDå din far avled gjordes först en bodelning mellan hans dödsbo och din mor. Bodelningar regleras i äktenskapsbalken. Det som tillföll din mor efter bodelningen var hennes, och det som tillföll din fars dödsbo utgjorde arvet efter honom. Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag inte gå närmare in på hur en sådan går till. För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Det finns även en arvsrätt för efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär, precis som du skriver, att du har rätt att få ut arvet efter din far då även din mor avlidit. Du får så kallad efterarvsrätt efter din far, i din mors kvarlåtenskap. Först ska efterarvet delas utDå din mor avlider kommer du alltså att ha efterarvsätt efter din far, och därför ha rätt att få ut det arvet ur din mors kvarlåtenskap innan arvet efter din mor fördelas. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Din situationUnder förutsättning att arvet efter din far utgjorde hälften av din mors tillgångar efter bodelningen och arvsskiftet ska alltså hälften av din mors kvarlåtenskap vid henens frånfälle först fördelas som efterarv efter din far. Eftersom du är din fars enda bröstarvinge har du rätt till hela detta arv. Resterande 50% av din mors kvarlåtenskap ska sedan fördelas lika mellan hennes bröstarvingar; du och din halvsyster. Detta innebär, precis som du skriver, att du kommer ärva 75% av din mors kvarlåtenskap och din halvsyster kommer ärva 25%. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Svärfar ärver fru - vem har rätt till efterarv?

2020-01-30 i Efterarv
FRÅGA |Min svärfar ärver pengar från sin fru. Han har ett barn med en annan kvinna sen tidigare. Har det barnet rätt till arvet som kommer från frun när min svärfar går bort?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om arvsrätt blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Har barnet rätt till arvet från frun?Om din svärfars fru har barn så kommer de ha rätt till efterarv när din svärfar går bort, se 3 kap. 2 § ÄB. Detta går till som så att när din svärfar går bort så delas hans tillgångar upp i två delar. Den ena delen har hans arvingar rätt till, inklusive hans barn med en annan kvinna. Den andra delen ses som efterarv efter hans fru och ska gå till hennes arvingar, alltså till hennes barn om hon har det.Svar: Fruns arvingar kommer ha rätt att ärva hälften av det din svärfar lämnar efter sig när han dör. Därmed kommer din svärfars barn med en annan kvinna inte ha rätt till denna del av arvet. Hoppas du fått svar på din fråga! Skulle du ha ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig till mig på axel.bellander@lawline.se.Vänliga hälsningar

Brorson till först avliden - inte tillåten förrättningsman

2020-01-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej, jag håller på och upprättar en bouppteckning efter min avlidna hustru. Vi har två gemensamma barn och tre barnbarn. Min fråga är kan min avlidna frus brorson fungera som förrättningsman vid bouppteckningen eller är han att betrakta som efterarvinge? Eftersom jag lever och min frus bror inte ärver mig så borde han inte vara efterarvinge eller hur? Vill göra rätt.
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om din avlidna frus brorson skulle kunna vara förrättningsman. För att besvara din fråga kommer jag ta ledning av bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB). Innan bouppteckning så ska två förrättningsmän utses, som är kunniga och trovärdiga (20 kap. 2 § ÄB). Enligt Skatteverket så får följande personer inte vara förrättningsmän: 1) Efterarvingar eller dess företrädare; 2) Dödsbodelägare eller dess företrädare; 3) Bouppgivare, boutredningsman eller testamentsexekutor; 4) Särskild boutredningsman.De arvsberättigadeVid arv har olika personer olika rätt beroende på vilken arvsklass man tillhör. De första att ärva är barn till den avlidne, eller om barn avlidit dennes barn, som då utgör den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). De andra att ärva är föräldrarna till den avlidne och om de inte finns kvar ska den avlidnes syskon och sist syskonbarnen ärva. Detta är då andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB). Näst på tur är mor- och farföräldrar till den avlidne och om de inte finns kvar i livet så ärver deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Vilka har rätt till efterarv?Var den avlidne gift gäller dock att allt som var den avlidnes tillfaller den efterlevande maken med fri förfoganderätt, vilket innebär att det får spenderas hur den efterlevande maken än vill (3 kap. 1 § ÄB). Senare, vid den efterlevande makens död, så ärver familj och släkt enligt ordningen som angavs i arvsklasserna ovan. Med andra ord ärver barn och barnbarn först, följt av föräldrar och sedan syskon samt syskonbarn (3 kap. 2 § ÄB). De som kan få efterarv beror alltså på släktskapet till den först avlidne, medan de som ärver den efterlevande maken bestäms utifrån släktskapet till denne.Brorson som förrättningsmanMed grund i vad som förklarats ovan står det klart att din frus brorson faktiskt utgör en person som har rätt till efterarv efter din fru, i andra arvsklassen. Även om det inte är särskilt troligt att efterarvet skulle nå honom med tanke på storleken på din familj, så får han alltså inte vara förrättningsman.I övrigt så ber jag dig notera att två förrättningsmän ska utses och igen, din brorson får alltså inte utgöra en av dem.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur ärver gifta makar och deras efterarvingar?

2020-01-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag och min fru har inga barn, men vi har ett antal syskon och halvsyskon som har barn. Hur ser arvsrätten ut i detta fall. Min fru och jag ärver väl varandra till 100%, men när den site av oss dör hur ser arvsrätten ut då?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Om man inte har några barn kommer den efterlevande maken att ärva precis som du skriver förutsatt att den avlidne inte upprättat något testamente (3 kap. 1 § ÄB). Vem ärver när den sista maken avlider?Om det finns föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar i livet till den först avlidna maken har de rätt att få ut ett efterarv från den först avlidne maken när även den andra maken avlidit. Utgångspunkten är att de ärver motsvarande andel från den sista makens kvarlåtenskap som den första maken lämnade efter sig (3 kap. 2 § ÄB).Exempel: Om den första maken avlider med en kvarlåtenskap på 100.000 kr ärver den efterlevande maken hela summan. Om vi förutsätter att den efterlevande maken själv har 300.000 kr och sedan ärver 100.000 kr blir den sammanlagda summan 400.000 kr. Den först avlidna makens kvarlåtenskap utgör då 1/4 av den totala summan (100.000/400.000). När den efterlevande maken dör har arvingar till den först avlidna maken rätt att få ut efterarv motsvarande den andel som den först avlidna maken lämnade efter sig, i mitt exempel 1/4 av den totala summan. Om den efterlevande maken avlider med en kvarlåtenskap på 800.000 kr har den först avlidna makens arvingar rätt till ett efterarv på 1/4 av detta, dvs 200.000 kr. Om den efterlevande maken avlider med en kvarlåtenskap på 100.000 kr har den först avlidna makens arvingar rätt till ett efterarv på 1/4 av det, dvs 25.000 kr. Efterarvet beräknas alltså utefter en kvotdel av hur stor del av den totala summan som utgjorts av den först avlidnas kvarlåtenskap. Efterarvingarna har inte rätt till en specifik summa, utan till kvotdelen. Hur stort arvet blir beror således på hur stor kvarlåtenskapen är när den sista maken avlider. Vem får efterarvet?Om den först avlidna maken har föräldrar kvar i livet när den sista maken avlider går den först avlidna makens efterarv till dennes föräldrar. Är föräldrarna avlidna fördelas deras respektive del av arvet på deras bröstarvingar, dvs den först avlidna makens syskon, halvsyskon eller syskonbarn. Syskonbarn ärver bara om deras förälder är avliden (dvs den först avlidna makens syskon) (2 kap. 2 § ÄB). Om ingen av föräldrarna till den först avlidna maken är i livet fördelas makens arv i två lika stora delar på föräldrarna. Vardera förälders respektive del går sedan vidare till deras respektive bröstarvingar, dvs makens syskon eller halvsyskon. Har modern tre bröstarvingar delas hennes del av arvet på tre. Har fadern två bröstarvingar delas hans del av arvet på två. Syskonbarn ärver sin förälders andel om föräldern är avliden. När den först avlidna makens efterarvingar fått sitt arv fördelas den sist avlidna makens kvarlåtenskap till dennes föräldrar eller syskon på samma sätt som ovan beskrivit. Kan man ändra arvsrätten?Man kan ändra arvsrätten genom att upprätta ett testamente. Då bestämmer man själv vem som ska ärva. Det är viktigt att testamentet upprättas på ett korrekt sätt, annars blir det ogiltigt. Ett testamente ska vara skriftligt och undertecknat av testatorn och två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer kan du ställa en till fråga, antingen en gratisfråga eller en expressfråga. Med vänliga hälsningar

Min make innehar egendom med fri förfoganderätt - Kan jag sitta kvar i orubbat bo?

2020-01-30 i Efterarv
FRÅGA |Min man har inga barn, jag har ett barn och vi är gifta med varandra. Han har efter sin döda fru fri förfoganderätt rätt. Nu vill vi sitta i orubbat bo....om jag förstått det rätt så kan han göra det om min dotter avstår från arvet efter mig tills han dör....men jag kan inte göra efter honom?
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna förutsättningarEftersom din fråga rör arv finns regleringen i ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Jag utgår ifrån att det finns efterarvsberättigade till den förmögenhet som din man innehar med fri förfoganderätt.Om du avlider före din manPrecis som du säger har din dotter, eftersom hon är ditt men inte din mans barn, enligt 3:1 1 st. ÄB rätt att få ut sitt arv direkt vid din bortgång om hon inte avsäger sig arvet till förmån för din make enligt 3:9 ÄB. Gör hon det erhåller din man hennes arv med fri förfoganderätt och hon är sedan berättigad till efterarv vid hans bortgång. Det är viktigt att det vid ett sådant arvsavstående tydligt framgår att avståendet görs i enlighet med 3:9 ÄB så det inte kan tolkas som en arvsavsägelse enligt 17:2 ÄB.Fri förfoganderättInnebörden av fri förfoganderätt regleras i 3:2 ÄB. Den andel av din makes förmögenhet som han innehar med fri förfoganderätt är förbehållen hans förra frus efterarvingar. Rätten är dock endast till andelsvärdet av förmögenheten och inte specifik egendom, NJA 1995 s. 303.Han får dock förfoga över hela sin förmögenhetsmassa, även den som innehas med fri förfoganderätt, som han önskar, undantaget testamentering. Detta innebär att han under sin livstid exempelvis får skänka, sälja eller byta bort sin egendom. Har han dock genom gåva minskat sin förmögenhet utan hänsyn till efterarvingarna kan de få rätt till ersättning ur den andel av förmögenheten som inte innehas med fri förfoganderätt, 3:3 ÄB.ArvsavsägelseEn arvinge (eller efterarvinge) kan skriftligen hos arvlåtaren avsäga sig rätten till arv enligt 17:2 ÄB.Några möjliga utvägarSom jag ser det, enbart utifrån de förutsättningar du presenterat, vore det enklaste sättet att undvika oönskad tvist ifall din man går bort först att han under sin livstid träffar en överenskommelse med efterarvingarna som går ut på att dessa avsäger sig sitt efterarv enligt 17:2 ÄB. Det står i princip fritt att avtala förutsättningarna för avsägelsen men efterarvingarna lär väl troligtvis vilja ha någon form av vederlag.Ett annat alternativ är att din make på något vis testamenterar över sin egendom, även den del som innehas med fri förfoganderätt. Detta testamente kommer kunna klandras och ogiltigförklaras av efterarvingarna pga. testationsförbudet i 3:2 ÄB men om de är välvilligt inställda även godkänna testamentet och dess verkning.Slutligen skulle ni också, om det är så att ni vill trygga viss egendom som tillhör din make från hans efterarvingar, överlåta den på ett sätt som fortfarande tryggar er tillgång till den. Observera dock vad jag nämnde om gåva till nackdel för arvingar, 3:3 ÄB.Slutsats och rådSom du ser skulle kan man säga att bollen ligger i efterarvingarnas händer ifall din man går bort först. Jag rekommenderar att ni vänder er till en yrkesverksam jurist om ni önskar vidta någon utav de möjliga utvägar jag presenterat, så att det hela blir rätt. Det skulle kunna finnas ytterligare saker att beakta och de förslag jag presenterat är troligtvis inte de enda möjliga.Hoppas det här var till någorlunda hjälp!Med vänlig hälsning,

Hur fungerar efterarv?

2020-01-27 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Har en fråga om efterarvingar. Min make har avlidit. Vi har inga barn. Vi har äktenskapsförord. Vi äger ett hus. Min mans föräldrar är i livet. Vad jag förstår blir de sk efterarvingar.Ärver jag automatiskt min make med full äganderätt eller enbart med förfoganderätt?Kan jag sälja huset utan att efterarvingarna har något att säga till om i frågan?Bestäms deras andel av hur stort arvet var vid bouppteckningen? Dvs måste jag spara undan en del pengar som de har rätt till om jag avlider före dem?Med vänlig hälsningFundersam änka
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Precis som du anger, blir din makes föräldrar efterarvingar. Nedan redogör jag dels för arvet efter din make, dels för efterarv. Vad händer om ens make avlider? Om den avlidne efterlämnar en make, upplöses äktenskapet och bodelning ska förrättas innan arvsskifte kan ske (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken + 23 kap. 1 § ÄB). Vid en bodelning ska det sammanlagda nettovärdet av makarnas giftorättsgods delas lika mellan efterlevande make och dödsboet. Efterlevande make tillskiftas genom bodelningen "sin" egendom med full äganderätt. Den egendom som den avlidne tilldelas genom bodelningen, samt dennes eventuella enskilda egendom, är det som ska fördelas och som räknas som kvarlåtenskap. Efterlevande makes rätt till arv går därefter före alla arvingars rätt till arv (3 kap. 1 § ÄB). Vad innebär efterarv och fri förfoganderätt? Första och andra arvsklassen i den legala arvsordningen får stå till sidan för efterlevande make och har istället rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ÄB). Efterarv är kort sagt när någon får vänta på sitt arv till den sist avlidne maken avlider. Efterlevande make ärver den avlidne makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Mottagaren kan därmed fritt disponera egendomen, med undantag för att råda över den genom testamente, eller vidta handlingar utan tillbörlig hänsyn mot arvingar som har rätt till efterarv, till exempel ge bort en väldigt stor gåva (3 kap. 2 § ÄB, 3 kap. 3 § ÄB). Hur stort är ett efterarv? Rätten till efterarv är rätten till en kvotdel. Man tar den avlidne makens kvarlåtenskap som tillföll efterlevande make i relation till efterlevande makens totala förmögenhetsmassa vid makens död. Exempel: Per dör och efterlämnar 100 000 i kvarlåtenskap som tillfaller hustrun Lisa. Lisa har då sammanlagt 200 000 kronor i förmögenhetsmassa. 100 000 / 200 000 ger en kvotdel om 1/2. När Lisa avlider har hon en kvarlåtenskap om 160 000 kronor. Man tar då samma kvotdel och delar med den senare avlidna makens totala förmögenhetsmassa. I det här fallet innebär det 1/2 av 160 000 kronor = 80 000 kronor i efterarv. Efterarvet ska fördelas innan arvet efter Lisa. Sammanfattningsvis Du tilldelas hälften av ert giftorättsgods genom en bodelning. Den egendomen innehar du med full äganderätt. Det som du ärver av din make innehar du med fri förfoganderätt eftersom hans föräldrar har rätt till efterarv. Att du ärver med fri förfoganderätt innebär inte att du måste behålla all egendom, utan du får lov att spendera pengar och sälja egendom utan deras samtycke. De enda inskränkningarna är förfogande genom testamente och gåva utan tillbörlig hänsyn till din makes föräldrar. Deras rätt till efterarv är en rätt till en kvotdel som motsvarar din makes kvarlåtenskap som tillföll dig, i relation till din totala förmögenhetsmassa vid din makens död. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Arvingar efter först avlidna make har rätt till efterarv

2020-01-23 i Efterarv
FRÅGA |Jag blev änka och ärvde min make med fri förfogande rätt. Vi hade inga gemensamma barn och inget testamente, därför blev också hans mor kallad till bouppteckningen. När jag avlider har dom rätt att också ärva mig? Vad händer om jag har en stor summa pengar, försäkringar efter min make, arv efter mina föräldrar. Kommer dom att ärva av dom pengarna också, eller tittar man endast på bouppteckningen efter min make?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du avlider kommer arvingarna efter din make ha rätt att få ut ett s.k. efterarv (3 kap 2 § ärvdabalken). De arvingar som har rätt till ett efterarv är bröstarvingar (d.v.s. barn och barnbarn etc.), föräldrar, syskon och syskonbarn. Skulle det när du avlider finnas kvar några av dessa arvingar till din avlidna make har de alltså rätt till efterarv. Storleken på efterarvet är vanligtvis hälften av den kvarlåtenskap som finns kvar när du (d.v.s. den efterlevande maken) avlider. Storleken på efterarvet kan dock vara antingen större eller mindre beroende på hur egendomen var fördelad mellan dig och din make. Ägde du t.ex. efter bodelningen vid din makes bortgång 60 % av all egendom är efterarvet efter din make 40 % av egendomen som finns kvar vid din bortgång. Rätten till efterarv är alltså rätten till en kvotdel av kvarlåtenskapen och inte till specifik egendom. Skulle dock du öka värdet på din egendom sedan din make avlidit och detta beror på arv, gåva eller att du förvärvsarbetat efter din makes död ska efterarvingarna inte ha någon rätt till denna värde ökning utan endast dina arvingar (3 kap 4 § ärvdabalken). Skulle det vara så att det inte finns några efterarvingar till din make i livet när du avlider kommer istället allt att tillfalla dina arvingar (3 kap 8 § ärvdabalken). Ifall det inte skulle finnas några arvingar till dig i livet, men det finns efterarvingar till din make, kommer de att ärva allt istället. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Efterarv när andra föräldern lever

2019-12-31 i Efterarv
FRÅGA |Kan man kräva sitt fadersarv även fast min mamma fortfarande lever? Min pappa gick bort för ett år sedan och bouppteckning gjordes då. Mvh
Ayub Akbari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att ta ut arvet efter din far beror på om dina föräldrar var gifta när din mor avled. Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Om dina föräldrar var gifta så går hela arvet till din mamma. När din mor sen går bort så får du ut ditt arv efter din far. Det finns således inte någon direkt möjlighet att få ut arvet efter din far om dina föräldrar var gifta (3 kap. 1 § ÄB).Eftersom du skriver att bouppteckning har gjorts så tolkar jag frågan som att dina föräldrar var gifta. Var dina föräldrar inte gifta och istället var sambor så hade situationen annorlunda. Eftersom sambor inte ärver varandra, så finns möjlighet att få ut arvet direkt vid er fars död. Jag hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,