Andelsberäkning vid efterarv

2021-06-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Har en fråga jag skulle behöva hjälp med.Make och maka med ett gemensamt barn. Maken har 3 st särkullebarn fån tidigare äktenskap och makan har också 3 st särkullebarn från tidigare äktenskap.Makan gick bort 2015. Hennes 3 särkullebarn fick ut sin laglott enligt lagens alla regler och det gemensamma barnets laglott gick till maken med fri förfoganderätt.2020 gick även maken bort. Nu till frågan: Hur räknas arvsandelarna ut då det gemensamma barnet skall ha ut sitt modersarv innan hen och 3 särkullebarn skall dela på resten? Inget testamente är skrivet och allt ska bara ske efter lagens alla regler.Tackar på förhand!
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men maken får inte testamentera bort den andel som kommer från den först avlidnes kvarlåtenskap. Om efterlevande make genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar särkullbarnens efterarv (3 kap. 3 § ÄB).Rätt till efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassaEfterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Detta innebär att efterarvingarna har rätt till en kvotdel som i princip inte tar hänsyn till om förmögenheten ökar eller minskar. Om efterlevande make har konsumerat alla tillgångar och det enbart finns en liten del kvar, ska bröstarvingarna ha en kvotdel av den delen. Det ska alltså göras en kvotdelsberäkning för att se hur stor del som det gemensamma barnet ska få ut i efterarv och vad det gemensamma barnet och särkullbarnen ska dela på.Beräkning av kvoten (exempel)När makan avlider lämnar hon 1 miljon kronor, särkullbarnen och efterlevande make (maken har fri förfoganderätt) får ut 250 000 kr var. Vid tidpunkten för makans bortgång har maken 2 miljoner i tillgångar, vilket ger en kvot på 2000000/250000 = 0,125 = 12,5 %. 12,5 % av makens tillgångar utgör alltså makans kvarlåtenskap.När maken avlider kommer det gemensamma barnet att ärva 12,5 % av makens kvarlåtenskap som härstammar från moderns kvarlåtenskap, oavsett om förmögenhetsmassan minskat eller ökat. Den resterande delen (som härstammar från makens kvarlåtenskap (dvs. 87,5 %) kommer att delas lika mellan det gemensamma barnet och makens särkullbarn som alla är makens bröstarvingar.Med vänlig hälsning,

Hur fördelas arvet när efterlevande make har gift om sig?

2021-06-01 i Efterarv
FRÅGA |HejVi är 2 syskon som inte har fått ut vårt arv efter vår mammas bortgång. Vår pappa och mamma var gifta. Nu har vår pappa gift om sig. Hur kommer arvet fördelas vid hans bortgång?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga förstår jag det som att ni endast är två syskon och att ni är era föräldrars gemensamma barn. I mitt svar kommer jag redogöra för hur arvet efter er mamma och pappa kommer att fördelas. Jag kommer tillämpa äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Hur fördelas arvet när efterlevande make har gift om sig?När er mamma avled ska det ha gjorts en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap 1 § ÄB). Det är vid bodelningen det klargörs hur mycket av tillgångarna som tillhör er mamma och pappa vardera. Vid bodelningen görs det en hälftendelning (11 kap. 3 § ÄktB). Detta är viktigt eftersom arvet efter din mamma endast ska beräknas på den delen av tillgångarna som tillhörde er mamma, detta för att ni får ut efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Om den avlidne är gift vid tidpunkten av dödsfallet ska den avlidnes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken genom en bodelning (3 kap. 1 § ÄB). Detta kallas för makars arvsrätt och går som huvudregel före bröstarvingars arvsrätt (2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvingar avses den avlidnes avkomlingar, vilket i fallet med din mamma är du och ditt syskon. De gemensamma barnen får sitt arv i form av efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Varje arvinge ska ha lika lott (2 kap. 1 § ÄB). Det är endast särkullbarn som kan ta ut sin andel direkt, de gemensamma barnen får vänta till efterlevande maken avlider. Detta innebär att du och ditt syskon ska vänta tills er pappa går bort för att få efterarvet. Din mammas kvarlåtenskap vid hennes död tillfaller din pappa med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att din pappa får använda pengarna till vad han vill, men med undantag för att testamentera bort den (3 kap. 2 § ÄB). Ni har därmed efterarv på din mammas kvarlåtenskap eftersom ni är er mammas bröstarvingar. Efterarvet får ni ut när er pappa avlider. Vad sker när pappan avlider? När er pappa avlider kommer det göras en bouppteckning. Första steget i en bouppteckning är att bryta ut efterarvet, dvs, arvet från er mamma. Detta innebär att efterarvet bryts ut oavsett om er pappa har gift om sig, detta för att det är ert arv och det ska inte tillfalla någon annan än den avlidnes bröstarvingar. Efter att efterarvet brutits ut kommer det göras en bodelning mellan er pappa och hans fru för att förverkliga hennes giftorättsanspråk i pappans egendom. I bodelningen kommer det, som ovan redogjort, göras en hälftendelning. Det er pappas fru ärver från bodelningen äger hon (full äganderätt) och den kvarlåtenskap som blir kvar ärver du och ditt syskon direkt då ni är er pappas bröstarvingar och särkullbarn. Som särkullbarn har ni rätt att få ut arvet direkt (3 kap 1 § ÄB). Detta förutsatt att det inte finns något testamente. Detta innebär att det inte spelar någon roll om er pappa gifter om sig, ni kommer fortfarande få ut ert arv både från er mamma och er pappa. Sammanfattning Du och ditt syskon kommer vid er pappas död få ut ert efterarv från er mamma, detta genom bouppteckningen. Er pappas nya fru kommer få ut sin del genom bodelningen och eftersom ni är särkullbarn och er pappas bröstarvingar kommer ni få ut arvet från er pappa direkt utan att behöva vänta på att hans nya fru avlider. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Efterlevande makes arvsrätt går före gemensamma barn

2021-05-29 i Efterarv
FRÅGA |Min och min brors pappa dog 2012. Min mamma bodde kvar i villan tills nu då hon flyttat till ett demensboende. Mamma har även en dotter sen tidigare äktenskap. Mina föräldrar var gifta och inget äktenskapsförord finns. Jag och min bror fick en mindre summa ( pappas sparkonto pengar) som vi delade på 3 med mamma när han dog. Jag undrar vad som händer nu när huset säljs. Sätts allt in på mammas konto så att hon får högre avgift på boendet eller får jag och min bror ut 1/4 var av försäljningen direkt. Eller får vi när mamma en dag går bort dela det som finns kvar i tre lika delar med vår halvsyster? Hur löser jag detta vid husförsäljningen? Är det något man tar upp med mäklaren eller banken? Jag är helt okunnig i alla såna här frågor.
Ebba Kristensson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Reglerna som är aktuella för denna fråga finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Jag tolkar frågan som att du undrar när du och din bror ska få ut din pappas arv.Vad som hände när din pappa gick bortEtt äktenskap avslutas när en av makarna avlider (1 kap. 5 § första stycket ÄktB). När detta sker ska en bodelning mellan makarnas gemensamma giftorättsgods göras (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Huvudregeln är att makarnas egendom är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § första stycket ÄktB). Makarnas giftorättsgods läggs sedan samman och delas lika mellan makarna, efter att avdrag för skulder gjorts (11 kap. 3 § första stycket ÄktB). Den efterlevande maken får då häften av det gemensamma giftorättsgodset med full äganderätt. Den andra halvan går till den avlidnes makens dödsbo och det beloppet tillsammans med eventuell enskild egendom är alltså det arv som ska fördelas efter din pappas bortgång (hans kvarlåtenskap).Om han inte upprättat något testamente följer hans arv den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen ärver bröstarvingar det vill säga barn till den avlidne kvarlåtenskapen. Utifrån frågan förstår jag det som att din pappa hade två barn. Det skulle i så fall betyda att du och din bror är din pappas bröstarvingar (2 kap. 1 § första stycket ÄB).Efterlevande makes arvsrätt går för bröstarvingars arvsrättI och med att dina föräldrar var gifta vid din pappas död har din mamma rätt till att ärva sin man i egenskap av efterlevande maka (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Det innebär att din mamma ärver din pappas kvarlåtenskap med fri förfoganderätt innan du och din bror som är gemensamma barn till dina föräldrar ärver (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Med fri förfoganderätt menas att din mamma fritt kan disponera egendomen men hon får inte testamentera bort eller vidta handlingar utan tillbörlig hänsyn mot arvingar som har rätt till efterarv, till exempel ge bort delar av arvet som gåva till andra än arvingar (3 kap. 3 § första stycket ÄB). Det är först när din mamma har avlidit som din pappas arv ska fördelas till gemensamma barn (bröstarvingars rätt till efterarv) (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Det är också då som din mammas kvarlåtenskap ska delas upp mellan hennes bröstarvingar (i detta fall hennes tre barn).Efterarvets storlekEfterarv är egentligen bröstarvingars rätt till en kvotdel av den avlidne makens kvarlåtenskap. Kvotdelen beräknas genom att man dividerar den del som din mamma ärvde av din pappa, med den totala förmögenheten din mamma hade efter arvet.Exempel på hur det kan se ut:A dör och efterlämnar 200 000 i kvarlåtenskap som tillfaller hustrun B. B har då totalt 400 000 i total förmögenhet. 200 000/400 000 ger en kvotdel på 1/2. När B dör lämnar hon en kvarlåtenskap på 300 000. Det man gör då är att ta samma kvotdel och dividerar med den senare avlidna makens totala förmögenhetsmassa. I exemplet betyder det att 1/2 av 300 000 = 150 000 kronor i efterarv. Efterarvet ska fördelas till bröstarvingarna mellan A och B innan B kvarlåtenskap fördelas mellan hennes bröstarvingar. I ditt fall innebär det att du och din bror först får dela lika på 150 000 kr som är arvet efter er pappa. Sedan får du, din bror och er halvsyster dela lika på resterande 150 000 kr som är arvet efter din mamma.SammanfattningI er situation innebär detta att du och din bror inte kommer få efterarvet från din pappas kvarlåtenskap förrän er mamma har gått bort. Alltså sker inget när din mamma säljer huset utan det är först när din mamma avlider som din pappas kvarlåtenskap och din mammas kvarlåtenskap ska fördelas. När du fördelar din pappas kvarlåtenskap ska arvet delas lika mellan dig och din bror. När din mammas arv ska fördelas så kommer det delas lika mellan hennes tre barn (du, din bror och din halvsyster).Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Ärver särkullbarn sin styvförälder?

2021-05-25 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Mina föräldrar har två gemensamma barn, jag och min syster. Därutöver har pappa ett särkullbarn. Nu har mamma avlidit. Hur kan vi förhindra att mammas tillgångar inte blir en del i särkullbarnets laglott den dagen pappa går bort?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur det kommer bli med arvet efter din mor då din far avlider, samt om ditt halvsyskon på din fars sida kommer få ta del av arvet efter din mor. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallas ÄB.Det framgår inte av din fråga huruvida dina föräldrar var gifta eller ej, men som din fråga är formulerad förefaller det som att så var fallet och att din far fått sitta kvar i vad som brukar kallas "orubbat bo". Jag kommer dock nedan redogöra både för vad som gäller om dina föräldrar var gifta och om de inte var det.Om dina föräldrar var giftaOm den avlidne vid dödsfallet var gift går efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken ärver då egendomen med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får en så kallad efterarvsrätt. Om din mor och far var gifta skulle alltså du och din syster få ert arv från er mor i form av en sådan efterarvsrätt då din far avlider.Efterarvet ska realiseras innan den efterlevande makens kvarlåtenskap ska fördelas. Hur stort efterarvet ska vara beräknas genom en kvot som räknas fram efter bodelningen mellan den avlidna makens dödsbo och den efterlevande maken. Kvoten får man fram genom att ställa arvet efter den avlidna maken som den efterlevande maken ska erhålla med fri förfoganderätt i relation till den efterlevande makens förmögenhet. När den efterlevande maken avlider används denna kvot för att avgöra hur mycket av dennes kvarlåtenskap som ska erhållas som efterarv efter den först avlidne maken.Beräkningen ser ut som följande:Kvoten= arvet efter den först avlidna maken /(den efterlevande makens egendom efter bodelning + arvet efter den först avlidna maken)Ex: De gemensamma barnen ska få 100 000 kr i arv efter sin mor, men makens arvsrätt går före. Maken har efter bodelning 150 000 kr i tillgångar. Efterarvets andel av makens tillgångar är då: 100 000 / (150 000 + 100 000) = 0,4 = 40 %De gemensamma barnen ska då när den efterlevande maken avlider som efterarv efter sin mor få ut 40 % av faderns tillgångar. Om faderns egendom ökar eller minskar innan han avlider ökar och minskar alltså även efterarvet i motsvarande mån.Det efterarv du och din syster har rätt till efter er mor, som er far har ärvt med fri förfoganderätt i egenskap av efterlevande make, ska alltså fördelas innan din fars arv fördelas. Efterarvet efter er mor kommer inte ditt halvsyskon få tal del av. Det är bara din fars egna arv, viket utgörs av vad som kvarstår efter efterarvet delats ut till dig och din syster, som hans särkullbarn kommer få ärva ur. Om er far inte har upprättat något testamente kommer hans kvarlåtenskap fördelas jämt mellan hans bröstarvingar (2 kap. 1 § andra stycket ÄB), och du, din syster och ert halvsyskon kommer alltså ärva en tredjedel av hans kvarlåtenskap var.Om dina föräldrar inte var giftaOm din mor inte upprättat ett testamenteOm dina föräldrar inte var gifta och din mor inte upprättat något testamente har din far inte någon lagstadgad rätt att ärva din mor, utan det är då du och din syster som ska ärva hela hennes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Du och din syster som är din mors bröstarvingar ärver då var sin lika stor del av hennes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott. Eftersom din fars särkullbarn inte är en bröstarvinge till din mor ärver hen i detta scenario inte din mor alls.Om din mor har upprättat ett testamente till förmån för er farUtifrån din fråga låter det som att din far kommer ärva er mor innan ni ärver. För relationer där parterna ej är gifta finns ingen rätt för efterlevande partner att "sitta kvar i orubbat bo". För att din far i så fall ska få ärva din mor krävs att din mor upprättat ett testamente till förmån för din far. Din mor har rätt att förordna över sin kvarlåtenskap genom ett testamente, men det finns vissa begränsningar i denna rätt. Barn till den avlidne är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Barnens laglott utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom du och din syster är din mors enda bröstarvingar motsvarar er arvslott hälften av er mors kvarlåtenskap och er laglott således en fjärdedel av er mors kvarlåtenskap.Om det är så att er mor upprättat ett testamente till förmån för er far så att han ärver hela hennes kvarlåtenskap har du och din syster möjlighet att påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från att ni fått ta del av det för att begära ut er laglott (7 kap. 3 § ÄB). Om ni gör detta kommer ert halvsyskon inte kunna ta del av era laglotter, utan de utgör ert arv från er mor. Resterande del av kvarlåtenskapen har er mor dock haft frihet att förordna över och kommer tillfalla er far. Någon efterarvsrätt finns inte om parterna inte är gifta. När er far avlider kommer arvet efter honom, inklusive vad han ärvt från er mor, fördelas mellan hans bröstarvingar, det vill säga även med ert halvsyskon. Skulle ni vilja förhindra detta skulle din far behöva upprätta ett testamente som säger att du och din syster ska ärva den delen av kvarlåtenskapen. Ett sådant testamente är dock bara giltigt i den mån det inte inskränker på ert halvsyskons rätt till laglott efter er far.SammanfattningOm din mor var gift med din far: Fördelningen av efterarvet efter din mor sker separat mellan dig och din syster som var hennes bröstarvingar och kommer ej tillfalla ert halvsyskon. Efterarvets storlek beräknas med hjälp av en kvotsats. När efterarvet efter din mor fördelats kvarstår vad som utgör din fars kvarlåtenskap. När din far avlider ska detta fördelas jämt mellan dig och dina syskon, om han inte upprättat ett testamente som säger något annat.Om din mor inte var gift med din far: Om inget testamente var upprättat ärver du och din syster hela din mors kvarlåtenskap direkt. Om ett testamente till förmån för din far var upprättat finns ingen efterarvsrätt för er utan även ert halvsyskon kommer ärva ur er fars kvarlåtenskap när han avlider, där alltså även arvet från er mor ingår. För att undvika detta kan ni jämka testamentet och begära ut era laglotter. Er far kan även upprätta ett testamente till förmån för dig och din syster, så länge det inte inskränker på hans särkullbarns laglott.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Efterarv när det finns halvsyskon

2021-06-14 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Tvist uppstått....Mamma var gift tidigare o fick 2 barn. Gifte sig 1963 med ny man o de fick mig. Vi 3 barn har växt upp tillsammans. Min far fick ärva huset av sin far o vår mamma har tagit över det nu då min far avled i somras. Det finns ett testamente o ett tillägg till det där det står att det är både mammas o pappas önskan att jag som är gemensamma dottern ska ärva fastigheten så den stannar kvar i släkten.Har min halvsyster rätt till laglott i det här fallet? Då tvingas jag ju att sälja eller lösa ut henne? Står också i testamentet att allt övrigt ska delas lika.Hjälp....
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Reglerna om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Reglerna om efterarvNär en make avlider (i detta fall din far), ska efterlevande make ärva denne enligt huvudregeln (3 kap. 1 § ÄB). Jag tolkar din beskrivning som att fastigheten var din fars enskilda egendom som din mor fick ärva efter honom. Eftersom din mor fick ärva din far före dig så kommer du ha rätt till efterarv från din far (3 kap. 2 § ÄB). Detta är inget som dina syskon har rätt till eftersom de inte har samma far som du. Det innebär att den andel som din mor fick ärva från din far ska tillfalla dig. Att notera är dock att efterarv räknas ut genom kvotdelar och inte genom viss egendom. Om arvet från din far (fastigheten i detta fall) exempelvis utgjorde 60 % av din mors totala tillgångar vid din fars bortgång så har du rätt att få ut 60 % av din mors egendom som efterarv från din far, innan resterande egendom delas ut mellan syskonen som arv från er mor. Efterarv genom testamente Efterarv kan även regleras genom testamente (12 kap. 1 § ÄB). Det verkar ha skett i detta fall, dvs att det framgår att din mor ska överta fastigheten medan hon lever för att fastigheten sedan ska tillfalla dig. Även det faktum att det är angivet att det är deras yttersta vilja att så sker tyder på att det inte borde bli något problem för dig att erhålla fastigheten i arv, testamenten ska nämligen tolkas så att det kan antas överensstämma med testators sista vilja (11 kap. 1 § ÄB). SammanfattningEftersom fastigheten tillhörde din far och dina halvsyskon har en annan far så har du rätt att ärva honom när din mor går bort. Dina halvsyskon har ju ingen arvsrätt efter din far. Dessutom talar testamentet för att det skulle vara enkelt att konstatera att överlåtelsen av fastigheten är reglerad och jag ser inga grunder för att dina halvsyskon skulle kunna ta en del av fastigheten i anspråk som laglott. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Har ett särkullbarn rätt till efterarv efter sin avlidna faders bror?

2021-05-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Har ett särkulle barn rätt att ärva ett efterarv från sin döda pappas bror?
Josefine Bågholt |Hej, och stort tack för att du har valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om ett särkullbarn kan ärva ett efterarv från sin pappas bror. Jag tolkar det därför som att frågan egentligen gäller om ett barn kan får efterarv från sin farbror. Min tolkning av frågan baseras på att ett särkullbarn är trots allt barn till sin far och faderns bror är då barnets farbror. För att kunna besvara denna fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB) vilken visar de regler som gäller för arv. Vad är ett efterarv och vilka har rätt till det? Om den avlidne är var gift vid dennes bortgång skall den efterlevande makan/makens arv omfattas av en efterarvsrätt. Vilket innebär att den efterlevande maken eller makan ärver vid bortgången och att de som har rätt till arv, alltså de andra arvingarna får vänta på sitt arv till dess att den efterlevande makan eller maken avlider (3 kap. 1 § ÄB). Så efterarv är alltså att man har rätt till arv, men tidpunkten för när man får det blir uppskjuten. Detta efterarv kan man få både genom lag men också genom testamente. De arvingar som har rätt till efterarv enligt lagen är: -Den avlidnes barn, och - Den avlidnes föräldrar, syskon och syskonens deras barn (detta aktualiserar sig om den avlidne inte hade några barn, då ärver dessa). Har alltså särkullbarnet rätt till efterarv efter sin farbror: Ett särkullbarn har i vissa fall rätt till efterarv efter sin förälder och det när man avstår sitt arv till förmån för den efterlevande makan. Annars får särkullbarnet ut sitt arv direkt från sin avlidne mor eller fars förmögenhet. Men då om farbrorn avlider, arvet går till den efterlevande makan/maken så har särkullbarnet möjlighet att få efterarv. För att hen skall få det krävs det dock att den avlidne farbrorn inte har några barn vid livet, och inte heller att den avlidnes mor, far och syskon är vid livet. Eftersom särkullbarnets far är avliden så tyder detta dock på att hen har rätt till efterarvet efter sin farbror. Ett annat sätt för särkullbarnet att få efterarv är genom att den avlidne farbrorn har skrivit detta i ett testamente. Slutsats Särkullbarnet har alltså rätt till efterarv om hens far är avliden och farbrorn inte har några föräldrar som är vid livet. Hen kan också få arv genom att detta har skrivits i den avlidne farbrorns testamente. Jag hoppas nu att du har fått svar på din fråga och att allt löser sig för dig! Allt gott!

Gemensamma barns rätt till efterarv gentemot särkullbarn

2021-05-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag har 4 barn, 2 st från ett tidigare äktenskap samt 2 barn min då nye man och jag fick tillsammans. Vi köpte ett hus januari 1991, våra flickor är födda 1990 och 1991. Min man dog dec 1991. Huset blev skrivet endast på mig eftersom jag satt kvar i orubbat bo. Julen 1992 brann huset ner. Valde att bygga nytt hus på samma tomt. Nu undrar jag, ska mina 2 sistfödda flickor ha en större del av fastigheten ( arvdel efter sin far) än sina halvsyskon? Eller gäller det inte längre eftersom jag byggt nytt? Det blev ingen vinst på gamla huset, utan försäkringsbolaget stog för uppbyggnad av nya huset men det har samma fastighetsbeteckning/Med vänlig hälsning
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer främst att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Jag kommer på ett generellt plan förklara vilken arvsrätt alla barnen kommer att ha i händelse av din bortgång. Som utgångspunkt när ett äktenskap upplöses ska en bodelning upprättas (9 kap. 1§ ÄktB).Vardera makes giftorättsgods ska då delas lika mellan dem (10 kap.1§ ÄktB). Därmed förutsatt att ni inte haft enskild egendom ska båda makarna erhållit hälften av det gemensamma giftorättsgods i bodelningen (huset inkluderat). Vid ena makens död kommer den efterlevande maken att ärva allt med fri förfoganderätt innan arvingarna (3 kap 1 § ÄB). I och med att hälften av efterlevande makes sammanlagda egendom tillhör den först avlidne så har den först avlidnes arvingar rätt till hälften av efterlevande makes gemensamma egendom vid dennes bortgång, (3 kap 2 § ÄB). Så utöver 50% av din sammanlagda egendom (arvet från din make) kommer era 2 gemensamma barn ytterligare att ärva 1/4 var av egendomen som du ursprungligen fått från bodelningen och endast tillhör dig, detta tillsammans med dina 2 barn som inte är gemensamma (1/4 till samtliga av dina barn). Era gemensamma barn kommer således oavsett om det nya huset anses vara en surrogat (trätt i det andra husets ställe) eller inte ha rätt till 50% av din sammanlagda egendom (arvet efter deras far). I och med att huset är en del av din egendom kommer även 50% av det att tillfalla dem som arvsandelen från deras far. Så ja, de 2 gemensamma barnen har en större arvsrätt till din sammanlagda egendom än de 2 barnen som endast tillhör dig. Så om man leker med tanken att huset är den enda tillgången i dödsboet så kommer de gemensamma barnen äga en större andel av det. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vänder dig till Lawline! Ifall du har andra frågor eller funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga!

Vad händer med mina särkullbarns arv om jag dör före fru

2021-05-20 i Efterarv
FRÅGA |Vi har tänkt gifta oss. Vi tänkte ha bostadsrätten och sommarstugan gemensamt, alltså som giftorättsgods men ha resten av våra tillgångar som vi har på banken och så som enskild egendom. Kan man då skriva ett äktenskapsförord och bara skriva där att allt utom bostadsrätten och stugan är enskild egendom?Jag har egna barn men hon har inga barn, inga föräldrar i livet och en syster som hon knappt har någon kontakt med. Hon vill då skriva ett testamente att jag får ärva henne om hon dör före mig. Men vad händer då när hon dör om jag dör före henne? Ärver då mina barn henne?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Med ett äktenskapsförord reglerar ni just vad som ska vara giftorättsgods och vad som ska vara enskild egendom (7 kap 3 § Äktenskapsbalken). Så det går bra att skriva ett äktenskapsförord som föreskriver att allt ska vara enskild egendom utom viss utpekad egendom. Jag vill också kort nämna något om din blivande frus testamente även om din fråga inte egentligen berör det. Syskon har rätt till så kallat efterarv, vilket innebär att om din fru dör före dig så har systern rätt att ärva sin syster när du dör (3 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB)). Om din fru vill undvika att hennes syster ska ha rätt till efterarv så ska hon i sitt testamente förordna att kvarlåtenskapen efter henne ska ärvas av dig med så kallad full äganderätt. Vilket jag också antar är en anledningen till varför hon vill skriva testamente. Om ni är gifta och du skulle dö före din fru kommer dina barn ha rätt att få ut sin så kallade laglott av din kvarlåtenskap eftersom dina barn är så kallade särkullbarn, det vill säga barn som inte är gemensamma. Laglotten är halva arvslotten. Du kan skriva i ett testamente att du önskar att barnen ska ta ut sitt arv som efterarv, och inte ta ut sin laglott (se även 3 kap. 9 § ÄB ). För att slippa oklarheter om frågan vad som händer om du dör först föreslår jag att hon helt enkelt skriver i sitt testamente att vid händelse av att du dör först ska kvarlåtenskapen efter henne tillfalla dina barn. Då får inte systern något i arv. Syskon har inte rätt till laglott. Sammanfattningsvis så går det bra att skriva äktenskapsförord på det sättet du beskriver. Din blivande fru kan genom sitt testamente lösa så att systern blir utan arv både i händelse av att du eller hon dör först, samt att dina barn kan bli förordnade hennes kvarlåtenskap. Jag råder er såklart att kontakta jurist när ni upprättar handlingarna.