Arv vid ökning av boets värde
En kvinna avlider vars man avled för 30 år sedan. Deras enda gemensamma barn har avlidit tidigare. Inget nytt äktenskap eller testamente finns. Den nu avlidna kvinnan och den, sedan 30 år tillbaka, avlidna maken har varsitt syskon som enligt jurist ska ärva 50% vardera. Bägges föräldrar är avlidna. Kvinnan har under dessa 30 år bott kvar i deras då gemensamma fastighet. Under de 30 år sedan mannen avled har kvinnan som nu har avlidit förvärvsarbetat med god inkomst, ärvt sina föräldrar, ärvt det gemensamma barnet, renoverat fastigheten, vinst från fastighetsaffärer osv. Är det korrekt att arvskiftet innebär hälften till varje sida, eller kan olika ekonomiska utfall utifrån vad de passerade 30 åren innehållit avseende ekonomin? Vad krävs, bevisbörda, i så fall för att det ska bli ett annat utfall än hälften var?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.
Jag tolkar din fråga som att du dels vill veta om fördelningen med hälften till varje sida är korrekt, dels om det finns någon möjlighet att fördela arvet på något annat sätt med hänsyn till hur personens ekonomi utvecklat sig, och vad som då krävs i mån av bevisbörda.
Arvsklasser och efterarv
Jag börjar med att förklara hur det kommer sig att arvet fördelas till parets syskon med 50% vardera. Svaret på den frågan hittas i Ärvdabalken, härefter förkortad ÄB.
Av 2 kap. 1 § ÄB framgår att arv i första hand går till arvlåtarens barn. Eftersom endast den som lever kan ärva enligt 1 kap. 1 § ÄB, och det gemensamma barnet avlidit, går arvet i så fall vidare till den andra arvsklassen, förutsatt att det inte finns några barn till det gemensamma barnet.
Av 2 kap. 2 § ÄB framgår att arvet i så fall går till arvlåtarens (den avlidne, den som arvet utgår efter) föräldrar. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon på den förälderns lott. Eftersom du nämnde att båda föräldrar är avlidna, blir det i så fall mycket riktigt syskonet som är den förste aktuella personen att ärva för både kvinnan och mannen.
För att förstå hela bilden behöver man också titta på 3 kap. 1 § ÄB, som säger att kvarlåtenskapen, om arvlåtaren är gift tillfaller dennes make med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken går bort ska enligt 3 kap. 2 § ÄB hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. I det fall du beskriver ska alltså hälften av den efterlevande makens bo tillfalla den först avlidne makens syskon, eftersom det är det syskonet som har den bästa arvsrätten. Detta kallas för efterarv och innebär att man som huvudregel väntar tills båda makar avlidit innan arvet efter den först avlidna delas ut.
Rätten till efterarv uppgår till den kvotdel av den efterlevande makens hela förmögenhetsmassa som det ursprungliga arvets andel av den efterlevande makens förmögenhetsmassa utgjorde vid den första makens död. Om arvet utgjorde hälften av den efterlevande makens förmögenhetsmassa vid den första makens död, är det alltså hälften av den efterlevande makens förmögenhetsmassa idag som ska utgå i efterarv. I 3 kap. 2 § ÄB 3 st. finns regler för om arvet utgjort annan andel än hälften.
Finns behov av justering?
Det finns såklart situationer, som den du beskriver, när de här reglerna inte ger ett helt rättvist resultat. I det fallet finns regler i 3 kap. 3 och 4 §§ ÄB.
Av 3 kap. 4 § ÄB framgår att om boets värde vid den efterlevande makens död, överstiger dess värde vid den först avlidnes död, så ska denna ökning tilläggas den efterlevandes arvingar om det visas att egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande i arv, gåva eller testamente, eller om man kan anta att ökningen kommer från förvärvsarbete som den efterlevande ägnat sig åt efter den först avlidne makens död.
Det krävs alltså först att boets värde faktiskt har ökat i förhållande till värdet när den först avlidne gick bort. (Om vi t.ex säger att boets värde skulle vara 500 000 vid makens bortgång och numera vara värt 750 000, är det ökningen på 250 000 som blir aktuell för den efterlevandes arvingar att ta del av).
För att den ökningen ska tilläggas den efterlevandes arvingar, ska egendomen också kunna hänföras till en viss kategori. De pengar som utdelats i arv är sådana och ska tillfalla den efterlevandes arvingar, samt inkomst som kommer från förvärvsarbete efter den först avlidnes död. Kvinnans arv från barnet, föräldrarna och hennes inkomst från förvärvsarbete ska alltså gå till hennes arvingar – i det här fallet hennes syskon – i den utsträckning det ryms i boets värdeökning.
Motsatsvis kommer andra värdeökningar, till exempel den vinst från fastighetsaffärer och renovering du nämner, att komma även den först avlidnes arvingar till nytta.
Vad gäller rörande bevisbördan?
Du undrade även vad som gäller rörande bevisbördan. Av 3 kap. 4 § ÄB framgår att det ska vara visat att egendom tillfallit den efterlevande i arv, gåva eller testamente. Detta är ett vanligt krav i civilrätten. För den ökning som härrör från förvärvsarbete behöver det bara göras antagligt att den kommer därifrån, vilket är ett lägre krav. Det ska även vara visat att ökningen överhuvudtaget skett.
Det är ofta svårt att säga exakt hur bevisbördan i tvistemål ser ut och i de flesta fall finns inga exakta regler. Ytterst är det domstolen som bedömer om de tycker att beviskravet är uppfyllt i fallet ifall det skulle leda till en tvist.
I fall att du önskar en närmare bedömning i den frågan, till exempel om det skulle bli en tvist om bestämmelsens tillämplighet, skulle jag råda dig att ta kontakt med en jurist. Du kan boka tid med en av Lawlines jurister här.
Jag hoppas att det gjorde det lite klarare! Jag önskar dig en fin dag och om du önskar ytterligare hjälp är du såklart varmt välkommen att höra av dig till Lawline igen.
Bästa hälsningar,
