Kan jag få ta del av min mammas arv när min pappa har skaffat ny partner?

2021-04-29 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma dog för många år sedan, hon och pappa hade ett hus tillsammans. Nu har pappa sålt och köpt ny bostad med sin nya sambo.. har jag någon rätt till mammas del av huset?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Var dina föräldrar gifta?Om dina föräldrar var gifta upplöses äktenskapet vid den ena makens död (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken). En bodelning sker mellan makarna (9 kap 1 § Äktenskapsbalken). Vid bodelningen delas makarnas giftorättsgods mellan dem och den del som är den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken före gemensamma barn (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Den efterlevande maken ärver den avlidna maken med fri förfoganderätt vilket innebär att den efterlevande maken, i det här fallet din pappa, får använda egendomen precis som denna vill. Vissa undantag finns dock. Din pappa får inte skänka bort stora delar i arvet eller testamentera bort egendomen (3 kap. 2 och 3 §, 12 kap. 1 § Ärvdabalken).Det här innebär att du som gemensamt barn till dina föräldrar inte har rätt att få ut ditt arv efter din mamma. Utan du får andel som finns kvar av din mammas arv först efter att din pappa dör. Var dina föräldrar inte gifta?Var dina föräldrar inte gifta är huvudregeln att den avlidnes arvingar får sin arvslott (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Det innebär att är din mamma dog skulle du och eventuella syskon till dig få hennes egendom. Om ett arvsskifte redan gjorts där du inte fick din del av arvet, och om din mamma testamenterade allt till din pappa ser situationen annorlunda ut (23 kap. 1 § Ärvdabalken). Då behöver det utredas om du kan kräva ut din laglott efter att arvsskifte gjorts (7 kap 1 § Ärvdabalken). Laglotten är halva arvslotten.Att få ut del i husetNär man pratar om rätt till arv brukar man generellt sett prata om värdet av arvet (2 kap 1 § Ärvdabalken). Det innebär således inte att du nödvändigtvis har rätt till huset, utan snarare värdet av din mammas del av huset. Sedan om det innebär att du får en faktiskt del av äganderätten i huset eller ett värde som motsvarar detta beror på omständigheter i ditt fall.Sammanfattningsvis kan du eventuellt få ut din del av arvet om dina föräldrar inte var gifta. Det beror däremot på om arvsskifte redan gjorts och om din mamma testamenterat sin egendom till din pappa. Var dina föräldrar gifta så har du ingen möjlighet att få ut ditt arv efter din mamma medan din pappa fortfarande lever. Boka gärna tid med en av våra duktiga jurister för att närmare reda ut vad du kan göra i din situation. Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet efter min farbror när den efterlevande maken avlidit?

2021-04-26 i Efterarv
FRÅGA |Jag hade en farbror, K, som avled 2011. Han var hela livet gift med B. Nu har B gått bort. B ärvde K när han dog. De hade inga barn. K hade en bror, min pappa. Jag är ensam barn till honom. B hade 4 syskon, ingen i livet. Det finns 6 syskonbarn på Bs sida och sedan jag som syskonbarn till K. Hur ska arvet efter att B nu avlidit fördelas mellan oss. Det finns inget testamente. Ett av Bs syskonbarn "har hand om det praktiska" efteråt. Vill bara veta vad som gäller, om jag tolkat det rätt, har jag rätt till 50% och B syskonbarn delar på 50%?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat om någon av makarna avlider. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för att skulder ska täckas läggs samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Det som blir kvar i bodelningen, efter avdrag för skulder och likadelning, utgör kvarlåtenskapen och är det som kan fördelas mellan arvingarna. I samband med att din farbror avled gjordes det således en bodelning för att fastställa hans kvarlåtenskap.Utgångspunkten när den som är gift avlider är att efterlevande make ärver. Gemensamma barn har därefter rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider. Eventuella särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). I det fall du beskriver saknas det barn. Din farbrors fru ärvde honom således med stöd av reglerna i 3 kap. 1 § ÄB. Lever vid den efterlevande makens död någon i första eller andra arvsklassen till den först avlidna maken har den som utgångspunkt rätt till hälften av den efterlevande makens bo (3 kap. 2 § ÄB). I ditt fall, som enda arvinge, är du ensam arvsberättigad (och du ingår i andra arvsklassen genom s.k. istadarätt). Utgångspunkten är därmed att hälften av den efterlevande makens bo kommer att tillfalla dig, hälften fördelas mellan de sex syskonbarnen på den efterlevande makens sida. Du har därmed tolkat det rätt. Avslutningsvis ska informeras om att efterarv med hälften av boet endast är en huvudregel; till huvudregeln finns vissa undantag. Om den efterlevande maken genom gåva eller annan jämförlig handling orsakat väsentlig minskning av egendomen ska du som efterarvinge ersättas (jfr 3 kap. 3 § ÄB). Motsatsvis, om boets värde överstiger värdet vid den först avlidnes frånfälle ska denna förkovran tillfalla den efterlevande makens arvingar. Förkovran kan vara aktuell om den efterlevande maken mottagit arv, gåva eller testamente eller om det kan antas att boets förkovran härrör från förvärvsarbete (3 kap. 4 § ÄB).Sammanfattningsvis är utgångspunkten att hälften av den efterlevande makens bo ska tillfalla dig, hälften fördelas mellan den efterlevande makens arvingar.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Arvinges rätt till Efterarv

2021-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Min väns bror har gått bort. Förutom min vän finns ytterligare en arvtagare, broderns svägerska och syster till den kvinna han var gift med under en kort tid för ca 40 år sedan. De förvärvade gemensamt en fastighet. Efter makans bortgång ( makan var redan vid äktenskapets ingående svårt sjuk) förvärvsarbetade brodern i många år och anskaffade en smärre förmögenhet som investerades i värdepapper. I testamentet betonar brodern, att detta är att betrakta som hans egen egendom och inte ska omfattas av svägerskan arvsrätt. Svägerskan gör nu emmellertid, förutom på hälften av huse, även anspråk på en andel av denna förmögenhet. Har hon rätt till det?Det bestod inget avtal makarna emellan.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, då bestämmelserna om testamente och arv tas upp där. Jag har inte tillräckligt med information för att göra en bedömning gällande om exakt vad som svägerskan kan erhålla i efterarv och kommer därför förklara rättsläget lite mer generellt. Som utgångspunkt upprättas i första hand en bodelning när ett äktenskap upplöses (9 Kap 1§ Äktenskapsbalken). Huvudregeln vid bodelning är att all egendom som inte är enskild egendom ska vara giftorättsgods enligt 7 Kap 1§ ÄktB och därmed delas lika mellan makarna, 11 Kap 3§ ÄktB. Jag utgår från att efterlevande make (din väns bror) fick ärva allt från den förste avlidne efter dennes död med fri förfoganderätt, vilket är utgångspunkten vid arv (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att efterlevande make fritt fått förfoga över arvet med inte kunnat testamentera bort det. Vid efter efterlevande makes död har arvingar till den förste avlidne maken rätt att få ut en andel av efterlevande makes kvarlåtenskap som motsvarar andelen denne fick i arv av den först avlidna. Så ifall den först avlidne efter bodelningen fått ena halvan av deras gemensamma egendom (som sen gick i arv till efterlevande make) och efterlevande make fått andra halvan så innebär det att efterarvingarna till den först avlidne maken har rätt till hälften av din väns brors egendom (3 kap 2 § ÄB). Dock ifall boets värde överstiger värdet vid första avlidens frånfälle och det beror på efterlevande makes förvärvsarbete kan detta tillfalla efterlevande makes arvingar istället. Det krävs dock att det finns ett tydligt orsakssamband mellan förvärvsarbetet och det ökade värdet av boet (3 kap. 4§ ÄB). Bestämmelsen tillämpas restriktivt och det kan uppkomma bevissvårigheter. Bestämmelsen riktar sig även till förvärvsarbete och som huvudregeln ska den först avlidnes arvingar åtnjuta även värdeökningar om det är på grund av klokt förvaltad ekonomi, det framgår av den juridiska doktrinen. Så enligt min mening blir det således svårt att undanta värdepapperna. Man kan inte själv bestämma att något ska vara enskild egendom utan det ska göras i samförstånd med en part i t ex ett äktenskapsförord, ifall det görs i testamente ska det föreskrivas att det ska vara enskild egendom till mottagaren men i och med att det nu inte är styrkt att egendomen uteslutande tillhör efterlevande make, så skulle jag säga att det inte har någon verkan. Det va en generell förklaring på hur efterarv fungerar och jag hoppas du fått någon form av vägledning till din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur fungerar särkullbarnets efterarsrätt?

2021-04-09 i Efterarv
FRÅGA |När det finns 2 st bröstarvingar och 1 st särkullbarn. Särkullbarnets mamma gick bort för 10 år sen. Nu har bröstarvingarnas pappa gått bort. Särkullbarnet ska ha ett efterarv enl. kvotandel på 10%. Min fråga är:Ska bröstarvingarnas laglott räknas av från arvslotten innan särkullbarnet får sin kvotandel?Ex arvslott 1000kr / bröstarvingars laglott 50% =500kr särkullbarn 10% av 500kr=50kr resterande 450kr till bröstarvingarna.) Eller ska särkullbarnet ha 10% på hela arvslotten?
Maia Sadek |Hej! Tack för att du skickar in din fråga till Lawline! Din fråga handlar om arvsrätt och därför är det ärvdabalken som ska användas för att lösa frågan. Vad är ett särkullbarn?Ett särkullbarn i lagens mening är ett barn som den avlidne har i sitt tidigare äktenskap. Om ex. Anna och Bertil är gifta och har barnet Camilla, är särkullbarnet ett barn som Bertil har med någon annan än Anna från exempelvis ett tidigare äktenskap. Hur fungerar arv för särkullbarn?Huvudregeln för arv är att den efterlevande maken får barnens arv med fri förfoganderätt, vilket innebär att maken i stort sett kan göra vad som helst med tillgångarna förutom att testamentera bort det. Barnen får då en efterarvsrätt, vilket innebär att de får ut sitt arv när den efterlevande maken avlidit. Undantag finns däremot för särkullbarn som får ut sitt arv direkt och inte behöver vända på att den efterlevande maken ska avlida. Självklart ärver särkullbarnet endast från den maken som är förälder till barnet och arvet förutsätter därför att det är den maken som ska avlida för att särkullbarnet ska få sitt arv (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnet har däremot en möjlighet att avstå sin rätt till arvet till förmån för den efterlevande maken. Detta innebär att arvet som särkullbarnet ska få istället ges till den efterlevande maken med fri förfoganderätt (3 kap. 9 §). Jag antar att det är detta som har hänt i ditt fall, då särkullbarnet annars hade fått ut sitt arv direkt när mamman gick bort 10 år sedan. När särkullbarn gör detta så får de rätt till efterarv på samma sätt som de gemensamma barnen (3 kap. 2 och 9 §). Detta innebär att arvet från pappan ska fördelas lika mellan alla tre barn. Vad är laglotten?Laglotten är den halva arvslotten och arvslotten beräknas genom att dela tillgångarna på andel arvtagare (barn). Om t.ex. arvets värde är 150 000 kr och det finns tre barn är arvslotten 50 000 kt (150 000 kr / 3 barn) och laglotten då 25 000 kr (50 000 / 2). Laglotten är den del av arvet som man är berättigad till och denna delen kan därmed inte testamenteras bort (7 kap. 1 ÄB). I och med att särkullbarnet ska få sin andel beräknad på samma sätt som de gemensamma barnen blir alltså deras andel av arvet beräknade på samma sätt. Se exemplet ovan. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Beräkning av kvotdel vid efterarv

2021-04-28 i Efterarv
FRÅGA |Hejsan!Jag och min man har bestämt oss för att skriva testamente där den som överlever den andre får erhålla all den först avlidnes kvarlåtenskap. Vi är gifta (utan äktenskapsförord) och har båda barn från tidigare förhållanden. Min fråga är alltså hur arvet sedan ska fördelas den dagen då den kvarvarande maken dör.Min man har 4 barn sedan tidigare.Jag har 2 barn sedan tidigare.Vi har inga gemensamma barn.
Madelen Henriksson |Hej, tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att du enbart undrar hur fördelningen av arvet kommer att ske. För att kunna besvara på din fråga kommer vi behöva använda oss av ärvdabalken. Särkullbarns rätt till laglottTill att börja med vill jag informera dig om att dina respektive din partners barn utgör så kallade särkullbarn. Särkullbarn har arvsrätt före make/maka och kan kräva sin laglott direkt. Jag kommer nedan att ge ett exempel för att förtydliga vad som menas med laglott respektive arvslott. Förutsatt att det saknas testamente har dina barn rätt till 50% vardera av all din kvarlåtenskap. Detta utgör deras respektive arvslott. Laglotten utgör hälften av arvslotten innebärande att dina barn har rätt till minst 25% vardera av din kvarlåtenskap. Jag förstår det som att ni inte har för avsikt att minska någon av barnens arv utan enbart genom testamente uppmana dem till att vänta med att ta ut sitt arv tills efterlevande make/maka avlidit. Det kan ändock vara bra att känna till om det skulle ske att någon kräver ut sin laglott direkt. Rätten till efterarvOm barnen väntar med att kräva ut sin del av arvet kommer de ha rätt att ta del av den efterlevande makens bo (3 kap. 9 § ärvdabalken). Detta är vad man brukar kalla för efterarv. Efterarvet räknar man ut genom kvotdelar. Jag kommer nedan ge ett ett exempel för att visa hur man beräknar kvotdelar med utgångspunkt i att du skulle går bort först. Beräkning av kvotdelOm du går bort först och det sammanlagt finns 1 000 000 kommer du och din man genom bodelning dela lika på denna summan. Din man kommer då få 500 000. Förutsatt att dina barn avstår från sin del till förmån för din man kommer han även erhålla dina 500 000 med fri förfoganderätt. Efterlevande make (din man) erhåller då sammanlagt 1 000 000 kronor - hälften genom bodelning, hälften genom arv. Kvotdelen beräknas genom att man tar den delen särkullbarnet avstår från, delat på det efterlevande make erhåller. Eftersom du har två barn så har de rätt till lika stor del av din kvarlåtenskap. Då du i exemplet skulle ha 500 000 och du har två barn har de därför rätt till 250 000 vardera i de fall de tar sin del direkt (500 000/2=250 000). Dock så avstår de från sina 250 000 kronor varvid dessa ska delas på hela den förmögenhetsmassan din make får vilket är 1 000 000. Barnens kvotdel beräknas då genom att man tar 250 000/1 000 000 = 25%. Dina barn har därför en kvotdel på 25% vardera från din mans förmögenhetsmassa. I de fall din make går bort före dig gäller samma. Då han har fyra barn sedan tidigare blir det 500 000/4=125 000. De kommer vardera avstå från 125 000 kronor till förmån för dig varvid de har rätt till en kvotdel om 125 000/1 000 000=12.5%. Beroende på hur du, alternativt din make, förvaltar egendomen kan summan barnen är berättigade ändras. Skulle den ha ökats till 2 000 000 kommer då dina barn ha rätt till 2 000 000 x 0.25 (kvotdelen) = 500 000 vardera. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp för dig. Är något fortfarande otydligt eller om du har en annan fråga är du varmt välkommen att skicka in den. Med vänliga hälsningar,

Räknas pengagåva till barn som förskott på arv?

2021-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Jag och min nu avlidne make upprättade ett inbördes testamente. Vi har 2 barn vardera, inga gemensamma. Min makes barn ärvde sina resp laglotter och jag resten med fri dispositionsrätt. Min makes 2 barn ärver således mig när jag avlider. Min fråga är, kan jag ge bort en större pengagåva till mina 2 barn eller räknas det som förskott på arv och minskar således deras del av arvet när jag avlider?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Vad innebär fri förfoganderätt?När man erhåller arv med fri förfoganderätt är huvudregeln att man får använda pengarna som man vill, men det finns några begränsningar. En av dessa är att man inte får göra så att det sker en väsentlig minskning av egendomen, t.ex. genom att ge bort en gåva (3:3 ÄB). Om egendomens värde minskar med en stor summa kan efterarvingarna kräva ersättning för detta från den efterlevande maken som förfogat över arvet. Det finns inget exakt belopp eller en viss procentsats som arvet ska ha minskat för att efterarvingarna ska ha rätt att kräva ersättning, men normalt sett ska egendomen ha minskat med i vart fall en fjärdedel. Om den efterlevande maken ger bort gåvor som uppgår till mer än en fjärdedel av arvet anses det förmodligen vara en väsentlig minskning som kan leda till ersättningsskyldighet till efterarvingarna.När räknas en gåva som förskott på arv?När ett barn får en gåva antas det vara ett förskott på arv, man brukar säga att det föreligger en presumtion för att gåvan är ett förskott på arvet (6:1 ÄB). Det finns ingen regel som anger vilket värde gåvan ska ha, men vardagliga gåvor av mindre värde anses inte utgöra förskott på arv (6:2 st 2 ÄB). Alla gåvor som inte är "vardagsgåvor" antas alltså vara ett förskott på arv. Om mottagaren får en gåva som anses vara ett förskott på arvet kommer denne att få sitt framtida arv minskat med värdet på det givna förskottet (6:3 ÄB). Vill man undvika detta finns det möjlighet att upprätta ett s.k. gåvobrev där givaren kan skriva att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arvet. Isåfall kommer en avräkning från mottagarens arv inte att ske.SammanfattningEftersom du har arvet från din avlidne make med fri förfoganderätt och hans barn har rätt till efterarv när du avlider, får du inte ge bort gåvor som innebär att arvet minskar med mer än en fjärdedel. Om arvet minskar väsentligt kan hans barn kräva ersättning för detta. Gåvor som du ger till dina barn kommer antas vara förskott på arv vilket innebär att deras framtida arv kommer att minska med motsvarande värde. Om du inte vill att gåvorna ska utgöra förskott på arv, kan du upprätta ett gåvobrev som anger detta. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!

Får efterlevande make testamentera bort särkullbarns efterarv?

2021-04-15 i Efterarv
FRÅGA |Jag är särkullbarn och efterarvinge till efterlevande maka hon har nu skrivit testamente med 4 universella arvingar har jag rätt klandra testamentet?
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Reglerna om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer när jag besvarar frågan anta att den efterlevande makan inte är en förälder till dig eftersom du skriver att du är särkullbarn. Jag kommer i svaret att först presentera grunden för reglerna för tydlighetens skull även om du verkar veta om hur det ligger till med att avstå från arv till förmån för efterlevande make och då vara berättigad till efterarv. Grunderna för arv till särkullbarnBröstarvingar, dvs barn, har alltid rätt till arv från sina föräldrar (2 kap. 1 § ÄB). Om föräldrarna är gifta är huvudregeln numera att makar ärver varandra och att de gemensamma barnen får rätt till efterarv. Ett undantag från detta är dock när det finns ett särkullbarn, dvs ett barn till en av makarna. Då har du som särkullbarn rätt att få ut hela arvet direkt (3 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne föräldern har testamenterat till sin maka, då har du i vart fall rätt till din laglott (7 kap. 1 § ÄB). I ditt fall skriver du att du är särkullbarn och jag tolkar det som att du avstått ditt arv till förmån för efterlevande maka för att istället ha rätt till efterarv. Vad gäller när ett särkullbarn väntar med arv till förmån för efterlevande make?En makes rätt till arv, när den avlidna maken har ett barn utanför äktenskapet, gäller bara när särkullbarnet har avstått sin direkta rätt till arv (3 kap. 1 § första stycket ÄB). I sådana fall så gäller reglerna om efterarv för särkullbarnet (3 kap. 9 § ÄB). Hur fungerar efterarv?När en make dör så sker en bodelning först. Förutsatt att makarna bara hade giftorättsgods (dvs ingen enskild egendom) så kommer 50 % att tillfalla dödsboet och 50% att tillfalla den efterlevande maken. De 50 % av egendomen som tillfaller dödsboet är den avlidne makens kvarlåtenskap och kommer att utgå som arv till dennes arvingar. När efterlevande make är den som ärver kommer 50 % av dennes tillgångar att utgöra arv från den avlidne maken. Dessa 50 % innehar efterlevande make med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken inte kan testamentera bort den kvotdel (dvs hälften) av sin egendom som kommer från arvet från den avlidne maken. Den efterlevande maken kan dock använda egendomen men det är just kvotdelen som efterarvet baseras på. Vad innebär det för dig?När den efterlevande maken går bort har du rätt till efterarv från den först avlidne maken som jag antar är din förälder. Det kommer att vara 50 % av den efterlevande makens tillgångar (förutsatt att de inte hade enskild egendom, då kanske kvotdelen av efterarvet blir mindre). Den efterlevande makan får inte testamentera bort den kvotdel av sin egendom som hon har ärvt från den först avlidna maken (3 kap. 2 § ÄB). Vad kan du göra?Först och främst är mitt råd till dig att tala med den efterlevande makan för att se om hon kan omformulera testamentet på så sätt att det är tydligt att det inte omfattar den kvotdel av hennes egendom som du har rätt till i efterarv. Den efterlevande makan skulle exempelvis kunna ändra testamentet på så sätt att det framgår att den del som hon innehar med fri förfoganderätt (den del som utgör efterarv) kommer att tillfalla dig och att resterande egendom som hon har full rätt att testamentera bort kommer att tillfalla de 4 universella testamentstagarna. Testamentet är en handling som inte görs gällande förrän testatorn har avlidit. Det krävs då också att alla arvtagare godkänner testamentet efter delgivning av testamentstagare. Om du vill göra gällande att testamentet är ogiltigt för att efterlevande make inte varit behörig att testamentera bort hela sin egendom så kan du klandra testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Du har 6 månader på dig att klandra testamentet från att du delgivits det. SammanfattningDen efterlevande makan har inte rätt att testamentera bort den delen av hennes egendom som utgör efterarv. Den delen ska tillfalla dig som ett arv från den först avlidna maken. Resterande del av hennes egendom får hon testamentera bort. Det enklaste enligt mig är att prata med efterlevande maka så att denne kan ändra i testamentet så att det blir tydligt och för att undvika klandertalan i framtiden. Om den efterlevande makan inte vill ändra i sitt testamente kommer den delen av testamentet vara ogiltigt eftersom hon inte är behörig att testamentera bort den delen som utgör efterarv. Du kan då efter delgivning inom 6 månader väcka en klandertalan mot testamentet för att få ut ditt efterarv. Efterarvsrätt är lite krångligt så jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

Hur efterarv beräknas och om testamente får inskränka barnens arvsrätt

2021-03-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga om arvsrätt som inkluderar särkullbarn. I det här fallet finns 2 särkullbarn på moderns sida, 3 särkullbarn på faderns sida och 2 gemensamma barn. Modern har avlidit sedan några år, och en viss del av arvet på moderns sida har betalats ut till hennes särkullbarn. De två gemensamma barnen har inte fått ut sitt morsarv. Faderns förmögenhet är nu ca 4 milj, som då inkluderar då en skuld till den avlidna moderns särkullbarn.1. Hur ska arvet fördelas när fadern dör enligt arvsrätt om inget testament vore skrivet?2. Enligt fadern har han skrivit ett testamente som innebär att moderns särkullbarn, som fortfarande har en oreglerad skuld från moderns dödsbo även ska få del av hans dödsbo, som då ska dela lika med 3 särkullbarn på pappas sida och de 2 gemensamma barnen.Min fråga är: Kan ett sådant testament vara giltigt i lagens mening? Jag tänker att det blir en orättvis fördelning där moderns särkullbarn i så fall får mer, och får ärva två gånger och att det få missgynnar de 2 gemensamma bröstarvingarna. Faderns 3 särkullbarn har väl rätt att dela på 50% av faderns arv, enligt arvsrätten? Om det hypotetiskt skulle vara ett giltigt testamente, är det då bröstarvingarnas 50% farsarv som ska delas med moderns särkullbarn. Knepig situation..
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.(1) Hur ska arvet fördelas om inget testamente är upprättat efter fadern?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Särkullbarns arvsrätt och gemensamma barns arvsrättOm arvlåtaren vid dödsfallet var gift går dock efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken ärver då egendomen med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får en så kallad efterarvsrätt. Att efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderätt innebär att denne under sin livstid inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över pengarna, men i övrigt är fri att disponera över dem som denne önskar.Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).EfterarvsrättEfterarvet ska realiseras innan den efterlevande makens kvarlåtenskap ska fördelas. Hur stort efterarvet ska vara beräknas genom en kvot som räknas fram efter bodelningen mellan den avlidna makens dödsbo och den efterlevande maken. Kvoten får man fram genom att ställa arvet efter den avlidna maken som den efterlevande maken ska erhålla med fri förfoganderätt i relation till den efterlevande makens förmögenhet. När den efterlevande maken avlider används denna kvot för att avgöra hur mycket av dennes kvarlåtenskap som ska erhållas som efterarv efter den först avlidne maken.Beräkningen ser ut som följande:Kvoten= arvet efter den först avlidna maken /(den efterlevande makens egendom efter bodelning + arvet efter den först avlidna maken)Ex: De gemensamma barnen ska få 100 000 kr i arv efter sin mor, men makens arvsrätt går före. Maken har efter bodelning 150 000 kr i tillgångar. Efterarvets andel av makens tillgångar är då: 100 000 / (150 000 + 100 000) = 0,4 = 40 %De gemensamma barnen ska då när den efterlevande maken avlider som efterarv efter sin mor få ut 40 % av faderns tillgångar. Om faderns egendom ökar eller minskar innan han avlider ökar och minskar alltså även efterarvet i motsvarande mån.I ditt fallModern som avled hade här fyra barn. Om inte något testamente säger något annat ska de ärva en lika stor del var av moderns kvarlåtenskap, det vill säga en fjärdedel var. Särkullbarnen har redan fått ut sitt arv från modern och resten av moderns arv erhöll fadern med fri förfoganderätt. Det framgår inte av din fråga hur stort arvet efter modern var eller hur mycket tillgångar fadern hade efter bodelningen, så jag kan inte avgöra hur stort efterarvet här kommer bli, men det beräknas enligt ovan nämnda formel.Vad som kvarstår efter att efterarvet till de gemensamma barnen delats ut är faderns kvarlåtenskap. Fadern har fem bröstarvingar. Om inget testamente är upprättat ska de som ovan nämnt dela lika på kvarlåtenskapen, och erhåller då alltså en femtedel var av faderns kvarlåtenskap var.(2) Får ett testamente som inskränker på bröstarvingarnas arv upprättas?Om inget testamente är upprättat ärver barnen som ovan nämnt en lika stor del var av den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott.Arvlåtaren har dock möjlighet att upprätta ett testamente och på så sätt förordna över sin kvarlåtenskap. Det finns dock vissa begränsningar i denna rätt. Barn till den avlidne är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Barnens laglott utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom fadern här har fem bröstarvingar motsvarar deras arvslott 1/5 av hans kvarlåtenskap medan laglotten motsvarar 1/10 av kvarlåtenskapen. Laglotten kan inte testamenteras bort.Du skriver att fadern i det hypotetiska testamentet angett att moderns särkullbarn ska dela lika på hans arv med hans fem bröstarvingar. Jag tolkar det som att du menar att varje person ska erhålla en lika stor andel var av faderns kvarlåtenskap. Eftersom modern har två särkullbarn innebär det att de skulle vara sju arvingar som delar lika på faderns kvarlåtenskap och de skulle då alltså erhålla 1/7 av kvarlåtenskapen var. Eftersom detta inte understiger den laglott om 1/10 av faderns kvarlåtenskap som hans bröstarvingar är berättigade till, är fadern fri att förordna över sin kvarlåtenskap genom sitt testamente på detta vis. Det hypotetiska testamentet skulle alltså i inte vara ogiltigt på denna grund.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning