Hur beräknar vi efterarvet när efterlevande sambo avlidit?

2019-12-25 i Efterarv
FRÅGA |Åke och Ulla köpte en gemensam bostadsrätt 1996. De är sambos. Ulla avlider 1998(född 1917) och och hon har inga bröstarvingar. De har 1995 upprättat ett testamente, "där den som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom(med undantag för bröstarvinges laglott) Efter bådas frånfälle skall all vår kvarlåtenskap tillfalla våra resp arvingar, att fördelas enligt lag." Ullas syskonbarn har godkänt testamentet i samband med att Ulla gick bort 1998. Bostadsrätten överfördes i sin helhet på Åke vid detta tillfälle. Nu har Åke gått bort. Fråga: Vad skall Ullas syskonbarn ärva? Halva bostadsrättens värde idag eller värdet när Ulla gick bort?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFri förfoganderätt, som det står i testamentet, innebär att den efterlevande sambon fritt får förfoga/disponera över kvarlåtenskapen. Skillnaden mot full äganderätt är att man vid fri förfoganderätt inte får testamentera bort kvarlåtenskapen eller genom gåva minska arvet till bröstarvingarnas nackdel. Om bröstarvingarna avstår från att få ut sitt arv direkt (vilket skett i det fall du beskriver) räknar man ut en kvotdel som ligger till grund för beräkningen av hur mycket varje barn ska få när båda är avlidna. För att tydliggöra det ger jag ett exempel nedan:Den sambo som avlider först har två barn sedan tidigare. Det sker en bodelning och den avlidnes del uppgår till 400.000 kronor. De två barnen ska ärva hälften var och således ha 200.000 kronor var. Barnen avstår dock rätten att få ut sin del av arvet direkt och får istället ut sitt arv när den efterlevande sambon avlider. Den efterlevande sambons uppgick vid bodelningen till 600.000 kronor. När den efterlevande sambon avlider görs en beräkning av hur stor andel av den efterlevandes sambons egendom som utgör efterarv. I exemplet hade barnen rätt till 200.000 kronor var, den totala förmögenheten uppgick till 1 miljon kronor (400.000 kronor + 600.000 kronor). 200.000 kronor av 1 miljon = 1/5 i kvotdel, innebärande att vardera barn ska ha 1/5 av den efterlevandes sambons förmögenhet när den avlider. Om vi antar att den efterlevande sambon har en förmögenhet om 2 miljoner kronor när den avlider ska bröstarvingarna i sådana fall ha 400.000 kronor var i efterarv (1/5 av 2 miljoner kronor = 400.000 kronor). Detta innebär att om förmögenheten vuxit sedan den förste sambon avlidit kommer efterarvingarna att få ut mer än de skulle fått om de tagit ut sitt arv direkt, likväl som att de kan få ut mindre om förmögenheten minskat.Som svar på din fråga så ska bostadsrättens värde idag användas i beräkningen. Dock måste det beräknas en kvotdel så det går att beräkna hur stor del av den sist avlidne sambons förmögenhet de har rätt till.Fördelning av arv (och efterav) kan vara komplicerade, varför min rekommendation är att ni anlitar en jurist som hjälper er. Om ni är intresserade av att få hjälp av en jurist på Lawline juristbyrå är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se. Med vänliga hälsningar,

Efterarv och jämkning av bodelning

2019-12-19 i Efterarv
FRÅGA |Min fråga gäller arv.Gunnar och Elsa har varit gifta i 30 år. Elsa avlider år 2012. Av bouppteckningen efter Elsa framgår följande: dödsbodelägare Gunnar, efterarvingar Elsas två systrar. Elsas giftorättsgods 600 tkr – skuld på 100 tkr=500 tkr, Gunnars giftorättsgods 6000 och inga skulder, totalt boets behållning 500+6000=6500 tkr. Gunnars giftorättsgods bestod av en fastighet, han står som ensam lagfaren ägare. Inget arvskifte gjordes efter Elsas bortgång. Gunnar bor kvar i huset. Inga enskilda egendomar finns. Varken Gunnar eller Elsa har egna barn. Fastigheten värderas idag till 10 miljoner. Har systrarna rätt till 50% av 10 milj eller 50% av 6500, om Gunnar avlider idag?Gunnar och Elsas önskan var att allt skulle gå i arv till Anders som alltid varit som deras egen son under alla år. Anna dog i olycka och inget testamente var upprättat.Hur bör Gunnar lämpligaste gå tillväga?
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna förutsättningarJag utgår ifrån att det var Elsa som gick bort i en olycka utan att ha upprättat testamente eftersom "Anna" aldrig nämnts tidigare i din fråga. Vidare utgår jag ifrån att Gunnar inte gifter om sig innan han avlider, samt att han inte har några barn (i lagtexten benämnda bröstarvingar). Slutligen förutsätter jag också att Anders inte är Gunnars och Elsas adoptivbarn. Din fråga regleras i ärvdabalken (1958:637) (ÄB) och äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB).Bodelning vid makes bortgångEnligt 9 kap. 1 § ÄktB ska bodelning göras vid äktenskapets upplösning. Ett äktenskap löses upp bland annat pga. den ena makens död, 1 kap. 5 §. Huvudregeln vid bodelning är att giftorättsgodset (GG) ska delas lika mellan makarna, 11 kap. 3 §. Däremot har den efterlevande maken möjlighet att jämka bodelningen så att varje make behåller sitt eget GG, 12 kap. 2 §, och kan på så vis undanhålla det från den avlidne makens arvtagare. Rätten att begära denna jämkning är personlig, dvs. att det endast är den efterlevande maken personligen som kan framställa begäran med rättslig verkan, inte exempelvis dennes dödsbo eller konkursförvaltare. Begäran om jämkning måste också framställas senast innan bodelningen kommit till stånd. Om begäran gjorts men den efterlevande avlider innan bodelningen genomförs är den likväl gällande. (NJA 2008 s. 451)Det värde som efter bodelningen tillfaller den först avlidne maken (+ ev. enskild egenom) utgör dennes kvarlåtenskap.Fri förfoganderätt och efterarvNär en gift make avlider och det inte finns några särkullbarn (barn till endast den avlidne maken) ärver efterlevande make dennes kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt, 3 kap. 1-2 §§ ÄB. Fri förfoganderätt innebär att efterlevande får göra vad den vill med egendomen men inte testamentera bort andelen av dess värde i förhållande till makens nettoförmögenhet efter arvet. (NJA 1995 s. 303) Efterarvingarna har sedan vid den efterlevande makens död rätt till den andel som efterlevande ärvde med fri förfoganderätt, 3 kap. 2 §, vilket kan illustreras med följande matematiska formel där A är först avlidne make och B är efterlevande:(Arvet från A / (B:s nettotillgångar vid arvstillfället + arvet från A)) x B:s nettotillgångar vid hans död = efterarvingarnas arvTestamenteGenom testamente kan en person förorda att den legala arvsordningen inte ska tillämpas vid hens död och på så vis fördela sin kvarlåtenskap till andra personer, 9 kap. 1 § ÄB. De enda som har möjlighet att inverka på ett giltigt testamente är bröstarvingar och efterlevande make, 7 kap. 3 § respektive 3 kap. 1 § 2 st. Slutsats och rådOm målet är att Anders ska få så mycket som möjligt efter Gunnars bortgång bör Gunnar, om möjligt, jämka bodelningen enl. 12 kap. 2 § ÄktB, samt upprätta ett testamente till förmån för Anders. Kan bodelning jämkas ärver Gunnar endast 500´ kr från Elsa och därmed får Elsas efterarvingar endast rätt till 500/6 500 (≈ 7,7 %) av Gunnars kvarlåtenskap vid hans bortgång. Gunnar är således fri att testamentera över resterande andel. Kan bodelningen däremot inte jämkas har Elsas efterarvingar rätt till 50 % av värdet av Gunnars kvarlåtenskap, eftersom Gunnar då ärvt den hälftendel av makarnas GG som tillföll Elsa under bodelningen.För praktiskt upprättande av testamente rekommenderar jag starkt att ni tar hjälp av en yrkesverksam jurist, så det får precis den innebörd ni önskar. Detta kan ni göra via Lawline.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Har särkullbarn efterarvsrätt efter den efterlevande maken?

2019-12-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Maken går bort, han har 2 barn, särkullsbarn. Särkullbarnen kräver sin laglott (som de får). Har de då rätt att ärva mer, då makan går bort eller ärver hennes barn då allting? Om de har rätt att ärva mer efter makans död, vad händer om den egendomen som finns kvar har sjunkit i värde?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Särkullbarns rättDå en person som är gift avlider ska den efterlevande maken ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Ett undantag från detta gäller dock då den avlidne maken har barn som inte är den efterlevande makens barn, så kallade särkullbarn (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt. Då även den efterlevande maken avlider har den först avlidne makens arvingar så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att den först avlidne makens arvingar har rätt att få ut arv efter att även den efterlevande maken avlidit. Hälften av den sist avlidne makens egendom ska tillfalla den först avlidne makens arvingar. I vissa fall blir det inte så, i bodelningen som görs då en make avlider, att boet delas på hälften. Då ska den först avlidne makens efterarvingars del vara så stor som den först avlidne makens del i boet (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Efterarvingarna har alltså inte rätt till en viss summa, utan de har rätt till en viss andel av egendomen den efterlevande maken lämnar efter sig. Detta innebär att det inte spelar någon roll om egendomen sjunkit i värde. Om en bröstarvinge, alltså ett barn, redan då den första maken avled fått ut hela, eller en del, av sitt arv ska dennes andel i den efterlevande makens egendom minskas i motsvarande mån (3 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om den efterlevande maken, utan hänsyn till den först avlidne makens efterarvingar, har skänkt bort egendom, eller på liknande sätt minskat sin egendom, har efterarvingarna rätt till vederlag (3 kap. 3 § ÄB). Det kan självklart också vara så att den efterlevande makens tillgångar ökat, på grund av arv, gåva eller förvärvsarbete som den efterlevande maken drivit efter den först avlidne makens död. Då ska detta reserveras för endast den efterlevande makens arvingar (3 kap. 4 § ÄB). Jag kommer i svaret nedan utgå ifrån att egendomsmassan inte förändrats mellan att din make avled och att du avlider, eftersom om så är fallet kan det krävas ganska komplicerade uträkningar. Din situationDin makes särkullbarn har fått sin laglott, vilket utgör hälften av den arvslott de har rätt till. Då du avlider skulle din makes barn ha haft rätt att få hälften av det du lämnar efter dig. Eftersom de redan fått sin laglott ska de bara få vad som krävs utöver det för att de ska ha fått sin arvslott. Hälften av den egendom du lämnar efter dig ska gå till efterarvingarna. Men eftersom de, som nämnt ovan, redan fått sin laglott ska de endast få hälften av egendomen. Alltså ska din makes efterarvingar få en fjärdedel totalt, alltså en åttondel var eftersom de är två stycken, av egendomen du lämnar efter dig. Resterande, alltså tre fjärdedelar, ska dina barn ärva. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Särkullebarn efterger arv

2019-11-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min mamma har gått bort och kvar står mammas make sedan 25 år och jag och min bror (särkullbarn). Mamma och maken upprättade för ca 10 år sedan ett äktenskapsförord där det framgår att var och ens tillgångar ska vara den enskildes egendom. Vi har nu haft bouppteckning och min mammas tillgångar uppgår till 1.5 miljoner varar hälften av husets värde ingår i detta (ca 1200000 kr) . Jag och min bror äger tillsammans nu halva huset och även mamma och makens bil som stod på mamma, värde 50000 kr. Vi samtliga inkl min mamma hade den uppfattningen att äktenskapsförordet skulle göra att maken var i tryggat bo. Jag och min bror vill att maken ska känna sig trygg och att han ska kunna bo kvar. Till saken hör att maken har egna särkullbarn som han dessvärre inte har kontakt med. Han ser oss som sina barn då han funnits i vårat liv i 25 år. Men hur ska vi göra med vår del av huset? Maken kan omöjligt lösa ut oss och vi vill att han ska bo kvar. Bilen kan vi ge som gåva, men som sagt hur gör vi enklast med huset. Risken är att vi när maken dör står som ägare till huset tillsammans med hans barn som han inte haft kontakt med på över 20 år. Eller ska vi ge det som gåva och han sedan upprättar testamente att vi får huset när han inte finns kvar. Vi behöver alla tips och råd vi kan få.
Filip Westerdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det ni kan göra är att ni efterger er arvsrätt till maken, i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 1 och 9 § § ÄB. Detta innebär inte att ni förlorar er rätt till arv utan mer att ni skjuter upp när ni får ut er del. Ni kommer då få ut er mammas andel av makens egendomsmassa när maken avlider. Den egendomsmassa som han då får av er innehar han med så kallad fri förfoganderätt, vilket betyder att han fritt får förfoga över den med den inskränkningen att han inte får testamentera bort den.Jag skulle inte rekommendera att genom gåva ge maken huset. Ett testamente kan inte inskränka rätten för bröstarvingar, alltså makens särkullbarn, att få ut sin laglott, vilket är hälften av dennes egendom (7 kap. 1 och 3 § § ÄB)Jag hoppas att du fick svar på dina frågor, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar,

Vad händer om den efterlevande maken har särkullbarn?

2019-12-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Det finns mycket information om vad som händer när ett särkullbarns förälder avlider men jag hittar inget om motsatsen. Vad gäller i följande scenario:Kalle och Anna är gifta och har två barn. Kalle har två särkullbarn sedan ett tidigare äktenskap. Om Anna avlider så får ju Kalle vid bodelningen hela kvarlåtenskapen eftersom särkullbarnens är hans. Men vad händer när Kalle dör? Då alla fyra barn är hans bröstarvingar så skulle ju arvslotterna vara lika stora men egentligen så borde väl Annas två barn ha rätt till 50%+25% av Kalles kvarlåtenskap?
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det kommer till arv så är det främst i ärvdabalken som vi hittar tillämpliga bestämmelser. Kalle får sitta kvar i orubbat boDet stämmer att om Anna skulle avlida före Kalle så ärver Kalle hela kvarlåtenskapen och får alltså då sitta kvar i orubbat bo (1 § 3 kap. 1st ÄB). Annas barn har då efterarvsrätt till Annas egendom och får alltså ärva denna efter det att Kalle har avlidit (2 § 3 kap. ÄB). Man gör en fiktiv bodelningFör att veta hur stor del av den egendom som Kalle har som ska räknas som Annas kvarlåtenskap så bör man göra en fiktiv bodelning. Sedan räknar man ut vilken procentsats som är Kalls egen egendom och hur stor procentsats som är Annas kvarlåtenskap. Annas barn får ut arv efter henne när Kalle avlider När Kalle sedan avlider så delar man först ut den procentsatsen av hans egendom som är Annas kvarlåtenskap på hennes bröstarvingar, vilket i detta fall är deras gemensamma barn. Efter att detta är gjort så tar man Kalles övriga kvarlåtenskap och delar den lika mellan hans bröstarvingar, vilket i detta fallet är deras gemensamma barn och hans särkullbarn. Ett räkneexempelNär Anna har avlidit så ser man vid den fiktiva bodelningen att hon äger 60.000:- av hennes och Kalles bo och att Kalle äger 40.000:-. Således äger Anna 60% och Kalle 40%. Kalle ärver Annas del och Annas barn har då efterarvsrätt till hennes kvarlåtenskap. När Kalle sedan dör så finns det 80.000:- kvar. Då börjar man med att fördela Annas barns efterarv. Då det ligger på 60% så tar man 60% av 80.000 vilket blir 48.000:-. Detta delas då jämnt upp mellan Annas barn, alltså de gemensamma barnen, som då får 24.000:- var. Efter det så tar man det som blir kvar av Kalles kvarlåtenskap och delar upp det jämnt på Kalles bröstarvingar vilket är särkullbarnen och de gemensamma barnen. Således får de en fjärdedel var av 32.000:- vilket blir 8000:-.Gemensamt barn 1: 24.000 +8.000Gemensamt barn 2: 24.000 +8.000Kalles särkullbarn 1: 8000Kalles särkullbarn 2: 8000Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Vad händer om jag och min fru dör samtidigt?

2019-12-13 i Efterarv
FRÅGA |Jag är gift och min fru kommer att ärva mig vid min bortgång. Om hon skulle gå bort före mig, ärver jag henne. Min fråga rör sig om vi av händelse skulle gå bort samtidigt, eller jag efter henne. Vi har inga barn och de som ärver mig är mina fem syskon. Hur gör jag för att undvika att mina syskon ska få ärva mig? Hur skriver jag i testamentet? Vad behöver jag tänka på?Tacksam för svar.
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Vad händer om ni dör samtidigt?Om du dör först ärver din fru dig, och om hon dör först ärver du henne, när ni inte har några barn (3:1 ÄB). Om ni skulle dö samtidigt ska arvet fördelas som om den andre av er var död när ni dog (1:2 ÄB). Det innebär att andra arvsklassen ärver (3:2 ÄB). Er kvarlåtenskap delas upp mellan er genom bodelning, och din halva kommer sen gå i första hand till dina föräldrar, om någon av dem är döda kommer den avlidne förälderns halva att delas mellan dina syskon (2:2 ÄB). Är båda dina föräldrar döda delar syskonen på allt. Samma sak händer på din frus sida men med hennes föräldrar och syskon. Om ni inte skulle dö samtidigt skulle den av er som överlevde den andra ärva under sin livstid, men arvet skulle vid efterlevande makes död ändå delas lika mellan era föräldrar och syskon (3:2 ÄB).Hur du kan göra om du inte vill att dina syskon ska ärvaOm du inte vill att dina syskon ska ärva efter att du och din fru är döda kan du upprätta ett testamente (9:1 ÄB). Där kan du skriva att din fru ska ärva så länge hon lever, du kan sedan bestämma vad som ska hända med pengarna när hon dör. Då kan du välja vem som helst som efterarvinge, till exempel allmänna arvsfonden eller en kär vän. Ett testamente har vissa formkrav (10:1 ÄB) för att det ska bli giltigt, det ska vara upprättat skriftligen och två vittnen som inte är förmånstagare enligt testamentet ska skriva under. Vill du ha hjälp att utforma ett testamente kan du vända dig till våra jurister på Lawline.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Måste efterlevande make redovisa sina utgifter för arvingar med rätt till efterarv?

2019-12-03 i Efterarv
FRÅGA |Om en make avlider före sin maka har hon då rätt att förvalta den egendom av pengar så som hon önskar? Dvs ge presenter till barn, barnbarn mm. handla kläder resa mm. Det finns två barnbarn som vi inte har kontakt med. Deras fader är avliden. Det finns ganska mycket medel kvar i dödsboet men dom ifrågasätter saldot. Behöver vi precisera alla inköp för dom. Det är drygt tre år sedan vår fader avled så Mor har varit ensam med alla utgifter.
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att den avlidne maken och den efterlevande makan hade gemensamma barn tillsammans, men att vid makens bortgång tillföll hans kvarlåtenskap korrekt efterlevande maka. Regler om arv återfinns i Ärvdabalken (ÄB. Vad får efterlevande maka göra med ärvd kvarlåtenskap om paret hade gemensamma barn? Om den avlidne är gift, ska dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande makan (3 kap. 1 § ÄB). Om paret har gemensamma barn (bröstarvingar), har dessa då rätt till efterarv, vilket innebär att efterlevande maka ärver kvarlåtenskapen med så kallad fri förfoganderätt. Bröstarvingar har genom sitt rätt till efterarv, rätt att vid efterlevande makas bortgång, få sin andel av den först avlidna förälderns kvarlåtenskap. Det innebär inte en rätt till en viss summa pengar eller särskild egendom, utan rätt till en kvotdel. (3 kap. 2 § ÄB). Att efterlevande maka ärver med fri förfoganderätt innebär att makan inte får lov att bestämma över egendomen genom ett testamente (3 kap. 2 § ÄB) och makan får inte heller lov att ge bort gåvor utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar (3 kap. 3 § ÄB). Sistnämnda begränsning innebär till exempel att det inte är tillåtet att ge bort gåvor i syfte att minska efterarvet för den först avlidnes arvingar. I övrigt är efterlevande maka fri att spendera pengarna, eller till exempel sälja viss kvarlåtenskap. Vad gäller därför i ditt fall? Som kort svar på din fråga är er mor därför inte skyldig att redovisa varenda inköp. Hon får lov att spendera pengarna som hon vill, men med begränsningarna att hon inte får lov att förfoga över egendomen genom testamente, och inte heller ge bort gåvor utan tillbörlig hänsyn till er pappas arvingar (till exempel barnbarnen). Er pappas arvingar har inte rätt till en viss summa pengar, utan en andel. Hur stor andel beror till exempel på hur många barn som era föräldrar har, och därför utvecklar jag inte det vidare eftersom det inte framgår av frågan - men det är inte heller relevant för frågeställningen av hur er mor får förvalta egendomen. Hoppas att du fick svar på din fråga och återkom gärna vid eventuella funderingar! Vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet - och makes arvsrätt

2019-11-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag undrar följande: Ett par är gifta varav maken har två särkullbarn. Makan dör först vilket gör att maken ärver henne. När sedan maken dör, ärver särkullbarnen 50% var då eller har makans släkt någon arvsrätt på den del som var hennes som maken ärvde (t.ex. pengar som fanns på hennes bank och maken ärvde)? Vi trodde att maken ärvde allt och att barnen sedan fick dela på detta men nu verkar det som om makans släkt har arvsrätt också. Stämmer det?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag ska förklara hur arvsrätten ser ut, det kan vara lite klurigt ibland vem som faktiskt ärver vem. Det finns ofta många frågetecken kring vad som sker den dagen vi går bort och vad händer med mina pengar och vad händer med mitt arv osv. Jag ska förklara för dig, vem det är som ärver dig den dagen du går bort.Rätten att få arvDen som har rätten att få arv är den som är vid liv, vid den tidpunkten du går bort. Detta framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken, en person som ska få arv måste helt enkelt vara vid liv när du dör, om man inte är det så ärver man inte. Detta är det första steget.ArvsklassernaI svensk rätt är alla personer som ärver indelade i olika arvsklasser, av dessa framgår det vem som ärver dig den dagen du går bort. Hur ser då arvsklasserna ut, vem ärver egentligen dig? Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver en när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Det betyder helt enkelt att den dagen du går bort om du har barn är de dem som ärver dig. Men om ett barn exempelvis har dött men har barn ärver dessa dig (eller om det finns barnbarn, eller barnbarnsbarn). Detta kallas för istadarätt och den är obegränsad i riktning neråt. Andra arvsklassen aktualiseras enbart om det inte finns några arvingar i första arvsklassen. Om första arvsklassen inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna ska ärva. Men om föräldrarna inte heller finns kvar i livet går arvet till syskonen, även dem har så kallad istadarätt (barnens syskon har istadarätt). Om dessa inte finns är det tredje arvsklassen som ärver (detta är inte särskilt vanligt). I den tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ärvdabalken, om inte av dessa ovan är i livet, är det far- och morföräldrar som ärver (inkluderar fastrar, farbröder, mostrar, morbröder men inte kusiner). Men om det inte finns några av dessa tre arvsklasser så ärver ingen, se 2 kap 4 § ärvdabalken, om annat inte framgår av ett testamente självklart! Om det inte finns någon arvinge eller att testamente inte fördelat arvet, går arvet till den allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken.Makes arvsrättI tredje kapitlet ärvdabalken framgår det om makes arvsrätt. Om arvlåtaren var gift, gäller 3 kap 1 § ärvdabalken och då ska den överlevande maken ärva allt från den avlidne maken. Det betyder att all kvarlåtenskap tillfaller den överlevande maken. Det betyder att om man fortfarande är gift ärver den efterlevande maken. SärkullbarnOm ett par är gifta och exempelvis har ett gemensamt barn och någon av makarna har ett barn sedan tidigare förhållande kallas detta barn för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt, vilket står i 3 kap 1 § ärvdabalken. Fri förfoganderätt och fulläganderättOm det inte finns ett testamente som anger att den efterlevande maken ska ärva denne med full äganderätt är huvudregeln i svensk rätt att den efterlevande maken ärver denne med fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevande maken kan fritt disponera över egendomen som denne själv vill, men med vissa restriktioner. Den efterlevande maken kan inte ge en gåva, eftersom det är att likställa med testamente, man får inte testamentera bort egendom 3 kap 3 § ärvdabalken. Men man som efterlevande kan helt enkelt fritt spendera egendomen i övrigt, exempelvis äta ute varje dag. Det kan vara så att det inte finns några pengar kvar den dagen man går bort. Viktigt rättsfall att ha i åtankeMen enligt rättsfall 2013 s. 736, fastställer Högsta domstolen att för att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning för den gåvan som är gjord, ska egendomens värde normalt ha minskat med vart fall en fjärde del. Det ska därmed ha skett en väsentlig minskning av värdet av egendomen och en väsentlig minskning av värdet anser HD är en fjärdedel. EfterarvNär den efterlevande maken dör har den förste avlidnes makens arvingar rätt att få sin arvslott, vilket kallas för efterarv, 3 kap 2 § ärvdabalken. TestamenteVid skrivande av testamente kan man alltid testamentera hur man vill att egendomen ska fördelas efter det att man dör. Det betyder att man kan välja att testamentera sin egendom till exempelvis katthemmet. Det enda som man inte kan göra är att testamentera bort sina barns arvsrätt, eftersom de alltid har rätt till sin laglott som utgör halva arvslotten. Laglotten är ett starkt skydd i svensk rätt, som gör att ens barn alltid har rätt till att få ut sin laglott efter sina bortgångna föräldrar. Men du kan givetvis testamentera bort resterande del. Genom testamente kan man testamentera bort övriga arvsklasser, de är inte skyddade under laglottsskyddet. SammanfattningI ert fall blir det så att du kommer att ärva din avlidne fru med fri förfoganderätt, det betyder att du fritt kan disponera över egendomen som du själv vill med restriktionen att du inte kan ge bort stora gåvor eftersom det inskränker efterarvingarnas arv. Den dagen du går bort ärver dina barn dig men inte din avlidna fru för det gör hennes familj som framgår av första, andra eller tredje arvsklassen. Ni kan ju självklart skriva testamente som kan ändra arvsfördelningen, det vill säga att du ska ärva henne helt och hållet eller att dina barn, som är hennes särkullbarn ska ärva henne den dagen hon går bort. Det är därmed helt riktigt det du säger, makans familj har rätt till efterarv om det inte framgår något annat av ett testamente.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta mig igen!Vänligen,