HAR MAN RÄTT TILL EFTERARV NÄR ARVET MAN AVSTÅTT FRÅN UPPGÅR TILL NOLL KRONOR?
Hej! Jag har en arvsfråga. En släkting till mig dog för fem år sedan. Han var gift sen drygt 20 år och när han dog hade han skulder som översteg tillgångarna med 200.000 kr. Hans fru som inte var deras mamma, hade tillgångar på 350.000 kr efter skulder. Ingen av dem hade någon enskild egendom. Släktingens två barn skrev i bouppteckningen att de avstår sitt arv nu och vill ha efterarvet av sin pappa när hon dör. Nu har hon dött och har 200.000 kr i tillgångar efter avdrag skulder. Hur mycket har vi två barn rätt att få i efterarv.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Jag förstår det som att din släkting har dött, och att denne vid dödsfallet hade barn från en tidigare relation. Vidare förstår jag det som att dessa barn avstod från sitt arv, för att få ett efterarv vid efterlevande kvinnans död.
Svaret på din fråga står att finna i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB)
Allmänt om makars arvsrätt och efterarvsrätt
Vid dödsfall i ett äktenskap ska en bodelning göras innan ett arvskifte kan äga rum, vilket framgår av 23 kap. 1 § ÄB samt 9 kap. 1-2 §§ ÄktB. Det innebär att den efterlevande makens egendom läggs ihop med den avlidne makens egendom så att det bildas en gemensam förmögenhetsmassa, vilken sedan delas på två, se 11 kap. 3 § ÄktB.
Dödsboet kommer då få hälften, och den efterlevande maken får hälften. Den avlidne makens arvingar, som inte är makarnas gemensamma, får då välja om de tar ut sitt arv direkt eller avstår från sitt arv för att få rätt till efterarv, vilket framgår av 3 kap. 1 § 2 men. ÄB som hänvisar till 3 kap. 9 § ÄB. Efterarvet utgörs av den kvotdel som arvet arvingarna avstod från utgör av den efterlevande makens totala förmögenhetsmassa, vilket framgår av 3 kap. 9 § ÄB som hänvisar till 3 kap. 2 § ÄB.
Avstående från likadelning
Den efterlevande maken har dock rätt att avstå från en likadelning om ett äktenskap upplöses på grund av dödsfall, med stöd av 12 kap. 2 § ÄktB. Följden av detta blir att vardera maken behåller sitt giftorättsgods.
Skulder hos den avlidne
När den avlidne har skulder kvar vid dödsfallet, kommer dödsboets tillgångar i första hand användas för att täcka dessa skulder. Det som blir kvar efter att skulderna har betalats, utgår som arv till arvingarna. Man ärver alltså inte skulder, men skulder vid dödsfall påverkar arvets storlek.
Bedömningen i ert fall
Om den efterlevande maken valde att dela tillgångarna lika vid den avlidne makens dödsfall genom att inte åberopa jämkningsregeln i 12 kap. 2 § ÄktB, skulle alltså 175 000 gå dödsboet. Detta skulle användas för att täcka skulderna om 200 000, vilket innebär att inget arv skulle finnas att hämta. Om den efterlevande maken valde att inte dela tillgångarna lika utan jämka med stöd av 12 kap. 2 § ÄktB, skulle den avlidna makens egendom inte utgöra någon kvotdel i den efterlevande makens förmögenhetsmassa (eftersom tillgångarna var mindre än skulderna), vilket innebär att efterarvet hade uppgått till 0%. Oavsett huruvida en likadelning skett eller inte uppgår alltså efterarvet till 0.
Slutsats
Det föreligger ingen rätt till efterarv i den uppkomna situationen. Arvet efter er släktings fru ska alltså fördelas enligt hennes önskningar i testamente med beaktande av eventuella laglotter eller, om inget testamente finns, den legala arvsordningen.
Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varm välkommen att skicka in en till eller boka tid hos oss för rådgivning!
Med vänliga hälsningar,
