Har jag rätt till efterarv?

2021-03-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Min storebror och jag har samma mor. Båda våra fäder är döda och han har fått ärva sin far. Vår mamma börjar nu att bli till åren och frågan har dykt upp i mitt huvud. Den dagen som hon kilar vidare, ärver jag och min bror då henne 50/50 eller är det, som jag har hört någonstans, att jag ärver både min mor OCH min far, dvs. 75%?Med stora hälsningar och tack på förhand.
Izel I |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att din mor och att din far var gifta vid din fars bortgång. Då du inte nämner andra syskon än din bror kommer jag att utgå ifrån att du inte har fler syskon när jag besvarar din fråga. Eftersom du inte nämner något eventuellt testamente kommer jag även att utgå från att sådant inte finns.För frågor gällande arv aktualiseras både Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB).I samband med din fars bortgång gjordes bodelning mellan honom och din mor (23 kap. 1 § ÄB).BodelningenI en bodelning inkluderas enbart giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Först avräknades din fars skulder från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB). Därefter fördelades det sammanlagda värdet av din fars och din mors giftorättsgods lika dem två emellan (11 kap 3 § ÄktB).ArvetDin fars kvarlåtenskap motsvarade alltså hans andel efter bodelningen. Då det inte funnits ett testamente skulle allt detta ha tillfallit dig, men då din far och mor varit gifta vid tidpunkten för hans död finns det en bestämmelse i 3 kap. 1 § ÄB som säger att allt ska tillfalla henne. Först vid din mors bortgång får du ut detta i form av efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvets storlek är inte nödvändigtvis densamma som när din far dog utan det kvotberäknas genom att man vid tillfället då din far gick bort dividerar hans kvarlåtenskap med din mors totala förmögenhet.Exempel För att underlätta förståelsen ger jag följande exempel. Låt oss säga att din fars kvarlåtenskap var 60 000 kr och din mors tillgångar motsvara 40 000 kr (där din far kvarlåtenskap om 60 000 också ska adderas). Kvoten kommer då motsvara 60 000/100 000, alltså 0,6.När din mor går bort säger vi att hon efterlämnat sig 200 000 kr. Av dessa 200 000 kr ska först 60 % (0,6) avräknas, alltså 120 000 kr och tillfalla dig. Resterande 80 000 kr ska fördelas jämnt mellan dig och din bror.Du har därmed rätt till 160 000 kr (120 000 + 40 000) och din bror 40 000 kr.SlutsatsDu har rätt till din fars kvarlåtenskap och även hälften av din mors kvarlåtenskap vid hennes bortgång.Hoppas du fick svar på din fråga!

Har syskon till avliden make rätt till arv?

2021-03-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej! har en fråga.har en faster som gifte sig för längesedan, hennes man dog och hon blev änka. hon fick ärva en liten summa pengar efter hans död. dom hade inga barn tillsammans. det jag undrar är vem ärver om hon går bort? hon har en bror och vi är 3 stycken barnbarn. hennes man som dog hade 2 syskon.
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga. Vem har rätt till arv?Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Såvida er faster inte har upprättat ett testamente kommer ärvdabalkens arvsordning gälla. I ärvdabalken kan man finna tre olika arvsklasser. I första arvsklassen finner man barn, barnbarn och så vidare i nedstigande led (2 kap. 1 § ÄB). Det är dessa man brukar kalla för bröstarvingar. Om man inte kan finna någon i denna arvsklassen går man vidare till den andra arvsklassen. Där talar man i första hand om föräldrar till arvlåtaren, men även arvlåtarens syskon (2 kap. 2 § ÄB). Den tredje arvsklassen ger mor- och farföräldrar arvsrätt (2 kap. 3 § ÄB). Om jag förstår din fråga rätt så har din faster enbart en bror och ni är barnbarn till honom. Som bror till arvlåtare hamnar man i den andra arvsklassen. Han kommer, förutsatt att han är ensamt syskon till er faster, bli tilldelad hela arvet efter henne. Notera dock att er fasters avlidne makes arvingar har rätt till sin del av efterarv. Jag går in på det här nedan. Rätt till efterarvOm jag tolkat din fråga rätt så är hennes mans syskon de närmaste arvingarna han hade. Syskon faller in i vad man brukar kalla för den andra arvsklassen (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Eftersom din faster var gift och hennes man inte hade några egna barn så fick hon summan pengar i arv efter hans död (3 kap. 1 § första stycket ÄB). När er faster gå bort så kommer hennes makes legala arvingar ha rätt till arv. Denna form av arv kallas för efterarv och innebär att hälften av er fasters kvarlåtenskap ska tillfalla den först avlidne makens arvingar (3 kap. 2 § ÄB).Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp för dig. Är något fortfarande oklart eller om jag tolkat din fråga fel är du varmt välkommen att skicka in en ny. Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt att ärva efter efterlevande makes bortgång

2021-03-20 i Efterarv
FRÅGA |Min Mamma och min Pappa skiljde sig och Pappa gifte om sig och jag fick en styvmor och dom adopterade en flicka och därmed fick jag en syster.Min Pappa avled 1996 och min styvmor avled 2020.I bouppteckningen efter Pappa framgick det att han efterlämnade sig bankmedel.Jag bodde vid min Pappas död med egen familj på annan ort. Jag blev sedemera förfrågad om jag ville kräva min laglott vilket jag gjorde 1996. Men pga. Att min styvmor sa mig att det fanns inget att ärva, så med den kunskapen levde jag tills min styvmor avled, då fick jag ett brev om förfrågan om jag ville få ut min laglott efter min far. Det visades det sig att det fans bankmedel att ärva..Min styvmor avled 2020 och hon hade betydligt mer bankmedel.Min fråga är om jag har rätta att ärva även min styvmor. Det finns inget testamente mellan min styvmor och min ( adopterade ) syster. Har jag rätt att dela lika av min Pappas bankmedle och min styvmors bankmedel.Vad händer om det visar sig att min syster inte är rätteligen adopterad, om det inte finns dokument som visar att hon är adopterad
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelser i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga då det handlar om arv. Jag kommer även beskriva rättsläget lite mer allmänt då jag inte känner till diverse makars egendomsförhållande eller ifall testamente funnits mellan dem. Jag har dock utgått från det då du skrivit att du fick kräva ut din laglott vilket sker vid jämkning av testamente. Frågan om din adoptiv systers adoption är svår att besvara. Jag har svårt att se hur det inte är rätteligen gjort då förfarandet utförs hos tingsrätten enligt 4 kap 12 § föräldrabalken, och leds samt utreds av socialtjänsten. Ifall förfarandet inte gjorts enligt föräldrabalken eller inte erkänts av svensk domstol föreligger inget rättsligt förhållande och enda sättet för personen att erhålla arv är genom testamente. När ett äktenskap upplöses delas egendomen lika mellan parterna, ifall inte egendom varit enskild egendom (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Du har då som utgångspunkt rätt till din arvslott från din pappas kvarlåtenskap, såvida den inte genom testamente gått vidare till efterlevande make. I sådana fall har du rätt att jämka testamentet. Ifall du vid din pappas död avstått från att jämka testamentet och kräva ut din laglott och därmed ta del av din arvsrätt har du rätt att ur efterlevande makes kvarlåtenskap erhålla hälften av egendomen (3 kap. 2 § 1 stycket ärvdabalken). Här är det dock väldigt beroende på testamentet, ifall egendomen är testamenterad med full äganderätt har du bara rätt till din laglott ifall, ifall det dock är testamenterat med fri förfoganderätt har du rätt till hälften. Värt att notera är dock att ifall efterlevande make erhöll en andel som utjorde något annat än hälften som jag utgick från, ska bröstarvingen erhålla den andelen ur efterlevande makes kvarlåtenskap ( 3 kap. 2 § 3 stycket ärvdabalken). Jag utgår även här från att du inte fått ta del av din laglott efter din pappas död, ifall du hade fått erhålla egendom efter din pappas död hade din rätt till efterarv varit borta. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Särkullbarns efterarvsrätt

2021-03-17 i Efterarv
FRÅGA |Hej Min far gick bort 2009 han var gift med min mor som avled 2021 mars. Far hade tre särkullbarn som nu inte finns så deras barn ärver .Mor och far hade ett avtal om att de satt i orubbat bo ,eller vad det heter .Hans särkullbarn barn skrev en fullmakt att de inte krävde ut något när far dog .Nu när mor dött har de rätt till sin del av fars tillgångar.?Frågan är Huset och pengarna har ökat på 10 år i värdeTar man värdet på huset och de pengar far hade eller tar man dagens värde, mor har renoverat och tjänat pengar sedan far gick bort ...ska särkullbarn barnen handel av det ?Mvh
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Relevant lag för din fråga är följande:-Ärvdabalken (ÄB)Har din fars särkullbarns barn (barnbarn) rätt att få ut det arv deras föräldrar egentligen har rätt till?Om det avtal din fars särkullbarn skrev under när han gick bort var att de avsade sig alla sina rättigheter till arv ifrån din far så har inte heller deras barn någon rätt att nu få ut något arv som härstammar från din far. Man kan nämligen välja att helt avsäga sig rätten till sitt arv om man inte vill ha det alls.Ett annat alternativ är att din fars särkullbarn tillfälligt har avstått sin rätt till arv, till förmån för din mor, för att sedan få ut sitt arv när även din mor avlidit, precis som det blir för gemensamma barn. Vid det fall som avtalet som särkullbarnen har skrivit under innebär att dem tillfälligt avstått sin rätt till att få ut sitt arv medan din mor fortfarande lever, har dem rätt att sedan få ut sitt arv när din mor går bort (3:9 ÄB). I och med att särkullbarnen nu tyvärr själva är avlidna så träder deras barn in i deras ställe och har då övertagit rätten till det arv som din fars särkullbarn egentligen skulle ha fått ut när din mor avlider (2:1 ÄB).Den del som särkullbarnen egentligen skulle ha ärvt ska då delas upp på särkullbarnens barn, således blir det tre arvslotter som ska fördelas på särkullbarnens barn istället, i och med att det fanns tre särkullbarn. Om varje särkullbarn till exempel har två barn var får då varje syskonpar dela på en arvslott var då dem får dela lika på den arvslott som skulle ha tillfallit deras förälder eftersom dem träder i sina förälders ställe (2:1 ÄB). Det spelar således ingen roll hur många barn varje särkullbarn har, arvslotterna förändras inte för det. Utan alla syskon från ett särkullbarn representerar tillsammans sin förälder som är ett av särkullbarnen och får således enbart en arvslott, oavsett hur många dem är.SlutsatsFör att kunna svara på om din fars barnbarn vars föräldrar är din fars särkullbarn, har rätt att få ut ett arv efter din far behöver jag veta hur avtalet som särkullbarnen skrev på såg ut. Vid det fall som särkullbarnen helt avsade sig rätten till arv finns det nu ingen rätt för deras barn (din fars barnbarn) att få ut något arv, medan om särkullbarnen tillfälligt avstod sin arvsrätt till förmån för din mamma så har barnbarnen rätt att träda i sina föräldrar ställe och därav ärva efter din far (2:1 ÄB).Jag går nu vidare och beskriver vad barnbarnen har rätt till om det är så att särkullbarnen tillfälligt avsagt sig arvsrätten och barnbarnen således har efterarvsrätt efter din far nu när även din mor har avlidit.Särkullbarnens efterarv enligt kvoten QNär ett särkullbarn tillfälligt avstår sin arvsrätt så att makan eller maken till den avlidne kan få behålla pengarna medans denne är i livet så får särkullbarnen sedan en efterarvsrätt (3:9 ÄB). Denna efterarvsrätt skall sedan beräknas enligt en kvot som jag för enkelhetens skull kallar för kvoten Q, som då är efterarvskvoten. På det viset är efterarvsrätten en kvotdelsrätt i den framtida förmögenhetsmassan som finns när även din mor avlider.När din far avled så skall en bodelning göras i och med att din far och mor var gifta (23:1 ÄB). Vid en bodelning så klargörs det hur mycket av din mor och fars tillgångar som tillhörde din far och hur mycket som tillhörde din mor. Det är viktigt av den anledningen att arvet efter din far enbart ska beräknas på den del av tillgångarna som tillhörde din far. Om det var så att din mor och far inte hade något äktenskapsförord eller enskilda tillgångar på annat sätt så innebär det att 50% av tillgångarna de gemensamt hade tillhörde din far och 50% tillhörde din mor. Eftersom du i din fråga inte nämner något äktenskapsförord eller liknande så utgår jag ifrån att allt de ägde var gemensamma tillgångar och att din far således ägde 50% av dessa. Om det inte stämmer påverkar det min beräkning av efterarvskvoten, vilket vi i sådana fall kan gå igenom vid ditt uppföljande telefonsamtal.Om vi då utgår från att din far ägde 50% av tillgångarna och bara för att kunna göra ett tydligt exempel så säger vi att din mor och far tillsammans ägde tillgångar som var värda 2 miljoner kronor, då innebär det att 1 miljon kronor var din fars eftersom han ägde 50%. Därav finns det i mitt exempel totalt 1 miljon kronor som går att ärva efter din far när han går bort. Dessa pengar ska då fördelas på alla de arvingar som din far har.Din fars arvslotter:Om din far inte har något testamente ska pengarna slutligen fördelas på hans barn. I din fråga framkommer det att han har tre särkullbarn och sedan dig som gemensamt barn med din mor om jag har förstått det rätt, därav har han således fyra barn. Det innebär att alla barnen har en arvsrätt på 25% var av din fars tillgångar om han inte har ett testamente som säger annat. Däremot så ärver din mor först den del av din fars tillgångar som du ska ärva, som du sedan får ut när din mor avlider, eftersom du är deras gemensamma barn (3:1 ÄB). I detta fallet har även särkullbarnen valt att låta din mor först ärva även deras del, vilken dem får när din mor avlider (3:9 ÄB). Din mor har således ärvt alla din fars tillgångar på 1 miljon kronor enligt exemplet och blivit tilldelad 1 miljon kronor efter bodelningen.Nu måste en efterarvskvot beräknas för att veta hur stor del av de tillgångar som finns när din mor avlider som särkullbarnen har rätt att ärva efter din far.Beräkning av efterarvskvoten:När då efterarvskvoten ska beräknas vet vi nu att 50% av de gemensamma tillgångarna mellan din mor och far är din fars och att han har fyra barn som hans arv slutligen ska fördelas mellan. Därmed får varje barn 25% var av hans tillgångar. Då gör man följande beräkning för att räkna ut efterarvskvoten:Din mors arv från din far/ (delat på)din mors arv från din far + den egendomen som tillföll henne efter bodelningen = 50%I siffror ser det ut enligt följande i mitt exempel:1 000 000/ (delat på)1 000 000 (din mors arv efter din far) + 1 000 000 (din mors egendom efter bodelningen) = 1 000 000 (50%)Efterarvskvoten Q är således 50%.Vad innebär efterarvskvoten?Att efterarvskvoten Q är 50% innebär att när din mor avlider så ska 50% av tillgångarna som då finns anses komma från din far, och arv efter din far för de med efterarvsrätt ska då fördelas enligt den kvoten. Om vi säger att din mor har tillgångar på till exempel 3 miljoner kronor när hon avlider skall således 1 500 000 kronor anses härstamma från din far och efterarvet från honom skall beräknas på den summan. Hur ska efterarvet då fördelas?Som jag beskrivit ovan så delas din fars arv upp i arvslotter beräknat på alla er barn, vilket enligt din fråga verkar vara fyra stycken. Det finns således fyra arvslotter om din far inte hade ett testamente som säger något annat, vilket jag utgår ifrån att han inte hade. Därav har alla ni barn rätt att ärva 25% var ifrån er far, varav efterarvet för särkullbarnen blir 25% var av efterarvskvoten som är 50% av tillgångarna som finns när din mor avlider.Enligt exemplet sa jag att din mor hade 3 miljoner kronor när hon avlider och då är 1 500 000 kronor från din far enligt efterarvskvoten Q på 50%. Då har varje särkullbarn rätt att ärva 25% var av de 1 500 000 kronorna, vilket blir 375 000 kronor var.I och med att särkullbarnen tyvärr har hunnit avlida blir det istället deras barn som får ärva dessa pengar. Som jag sa som exempel tidigare kan vi utgå ifrån att varje särkullbarn hade två barn var för att tydliggöra ett exempel, då skulle efterarvet fördelas enligt följande:Särkullbarn 1:s barn A + BSärkullbarn 2:s barn C + DSärkullbarn 3:s barn E + FA+ B får dela på särkullbarn 1:s arvslott om 375 000 kr, vilket blir 187 500 kronor varC+D får dela på särkullbarn 2:s arvslott om 375 000 kronor, vilket blir 187 500 kronor varE+F får dela på särkullbarn 3:s arvslott om 375 000 kronor, vilket blir 187 500 kronor varOm någon av särkullbarnen istället hade fler barn än det andra påverkar det inte arvslotterna, vi säger att det såg ut enligt följande istället:Särkullbarn 1:s barn ASärkullbarn 2:s barn B+C+DSärkullbarn 3:s barn E+FDå skulle fördelningen se ut enligt följande:A får ensam ta del av särkullbarn 1:s arvslott på 375 000 kronorB, C och D får dela på särkullbarn 2:s arvslott på 375 000 kronor, vilket blir 125 000 kronor varE och F får dela på särkullbarn 3:s arvslott på 375 000 kronor, vilket blir 187 500 kronor varDet som tydliggörs här är att din fars barnbarn har trätt i sina föräldrars ställe och arvslotterna förändras inte oavsett hur många barn varje barn har fått, utan de får lika stor del att dela på oavsett om dem är ett barnbarn eller 10 barnbarn som härstammar från samma förälder (2:1 ÄB).Vad innebär detta för dig?Om du var det enda gemensamma barnet som din far och mor hade så innebär det att du först ärver 25% från din fars tillgångar som hans övriga barn, vilket i exemplet blir 375 00 kronor. Sedan ärver du hela din mors tillgångar om hennes testamente inte säger annat, vilket i exemplet blir 1 500 000 kronor, sammanlagt ärver du då 1875 000 kronor enligt mitt exempel.Ska arvet efter din far beräknas efter vilka tillgångar som fanns när han avled eller när din mor avled?Huvudregeln är att man utgår ifrån de tillgångar som finns när din mor avlider, oavsett om tillgångarna har ökat eller minskat. Varav arvet efter din far ska beräknas enligt de tillgångar som finns när din mor avlider. Det finns dock vissa situationer när man ska ta hänsyn till om en värdeökning eller värdeminskning har skett. I ditt fall förstår jag det som att det enbart är aktuellt med en värdeökning, varav jag enbart går igenom i vilket fall ni får ta hänsyn till det vid arvsfördelningen.Huvudregeln är att efterarvingarna har rätt att ta del till hela värdeökningen. Men om värdeökningen beror på något av följande (3:4 ÄB):-Arv-Gåva-Testamente-Arbete som din mor har gjort efter att din far avledSå får ni ta hänsyn till värdeökningen. Det innebär att om värdeökningen enbart beror på att pengar har växt eller att huset har ökat i värde med tiden, då har efterarvingarna rätt att ta del av hela den ökningen. Medans om din mamma har arbetat och på så vis ökat tillgångarna genom den lön hon fått, efter att din far avled så får ni beakta detta vid den slutliga fördelningen av arvet.Sammanfattning:Om det avtal som din fars särkullbarn skrev på innebar att dem helt avskrev sig sin rätt till att ta ut arv efter din far så har inte heller deras barn någon rätt att ta ut arv efter din pappa. Medans om det avtal dem skrev under innebar att de tillfälligt avsade sig rätten att ta ut arvet efter din far, till förmån för din mor så innebär det att det finns en efterarvsrätt när din mor avlider. Eftersom särkullbarnen har hunnit avlida innan din mor avlider så träder deras barn in i deras ställe och får då samma efterarvsrätt som särkullbarnen skulle ha haft, därav har då barnbarnen till din far rätt att ta ut sitt efterarv efter din far när din mor avlider.Efterarvet beräknas enligt en kvot som bestäms av hur stor del av de tillgångar som fanns när din far avled som tillhörde honom, i mitt exempel ovan var det 50%. Sedan har varje särkullbarn en efterarvsrätt som beräknas enligt deras arvslott som i mitt exempel var 25%. Det innebär att när din mor avlider har då varje särkullbarn en rätt att ärva 25% var av de 50% av tillgångarna som då finns, eftersom 50% är efterarvskvoten. Om ni istället är till exempel fem barn så blir det istället 20% per barn. I och med att särkullbarnen nu har avlidit och deras barn trätt i deras ställe så övertar då barnbarnen samma rättighet, vilket innebär att oavsett hur många barn ett särkullbarn har så får dem dela på en lika stor del som om dem varit en person eftersom de tillsammans representerar en person, det av särkullbarnen som var deras förälder.Om en värdeökning har skett har efterarvingarna rätt att ta del av denna enligt huvudregeln, dock finns det vissa undantag, till exempel om din mor har arbetat och på så vis tjänat pengar efter att din far har avlidit, då får ni nämligen beakta värdeökningen vid den slutliga fördelningen av arvet. Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, om inte annat så hoppas jag på att kunna reda ut dina eventuella frågetecken på ditt uppföljande samtal som du har bokat. Jag kommer att ringa dig torsdagen den 18/3 klockan 14:00 cirka, om tiden inte passar eller om du har några andra funderingar så är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för ändamålet.

Hur räknar man ut efterarv

2021-03-28 i Efterarv
FRÅGA |Vår syster avled 29.12.20.Inga barn. Maken avled 1997. Han har syskon barn. Vår syster blev kvar i orubbat bo. De hade ca 175 000 i kontaner 1997. Han hade en försäkring som.utdelade 145000kr. Av dessa pengar fa ns i början.på 2013 ca 85000 kr. Systern.dement. Idag ca tio år senare hade vår syster vid sin död 195000 kr.Vidbouppteckningen efter utgifter ca 100000 kr. Hur skall dessa pengar fördelasmellan Vår systers efterleva de o makens syskonbarn?mvh.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den döde makens syskonbarn har rätt till så kallat efterarv (3 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB)).Om bodelning inte gjordes mellan er syster och hennes make 1997 så måste man för att räkna ut efterarvet göra en bodelning i efterhand, men uträkningen kan påverkas av om bodelning faktiskt gjordes eller inte.Försäkringsbeloppet ingick inte i arvet efter maken (14 kap. 7 § Försäkringsavtalslagen). Trots detta kan försäkringsbeloppet omfattas av efterarv, det framgår av ett avgörande i Högsta Domstolen (NJA 1975 s. 302). Det vanliga är att försäkringsbeloppet beräknas som om de hade varit gemensam egendom mellan makarna så kallat giftorättsgods. Kvotdel: För att räkna ut hur mycket syskonbarnen till maken ska ha i efterarv räknar man ut en kvotdel. Formeln är: Det som den döde maken hade efter bodelning dividerat med allt som den efterlevande maken fick efter bodelning och arv från sin döde make. Jag utgår nu i min uträkning från att bodelning gjordes 1997 och att försäkringsbeloppet ska räknas som giftorättsgods och att det inte fanns någon annan så kallad enskild egendom i bodelningen. Bodelning: 175 000 kr delat på två är lika med 87 500 kr. Den döde maken fick alltså 87 500 kr efter bodelning. I beräkningen av efterarv tänker man sig att även försäkringsbeloppet hade ingått fast det egentligen inte gjorde det. Alltså 145 000 delat på två som är lika med 72 500 kr. Det beräkningsmässiga bodelnings-resultatet efter den döde maken blir då: 87 500 + 72 500 = 160 000 Nu till formeln: 160 000 kr (den döde makens beräkningsmässiga del efter bodelning) delat på 87 500 kr (det hon egentligen fick i bodelningen) + 72 500 kr (det som vi beräkningsmässigt kom fram till att hon fick av försäkringen) + 160 000 kr (det som hon beräkningsmässigt fick i arv från maken). Det blir 160 000 / 320 000 = 50 % Kvotdelen är alltså 50 %. 50 % av 100 000 kr är 50 000 kr. Efterarvingarna ska alltså ha 50 000 kr av er systers kvarlåtenskap efter hennes död. Det finns också undantagsregler i Ärvdabalken som påverkar beräkningen av efterarv som t ex. så kallad förkovran (se 3 kap 4 § 1 st ÄB). Sammanfattning: Det är svårt att säga helt säkert att denna uträkning stämmer i just ert fall. Det finns många om och men som du märker. Vill ni vara säker på att allt går rätt till råder jag er såklart att anlita en sakkunnig på området som hjälper er. Hoppas att du ändå fick en översikt.

Arv och efterarv när ens förälder gifter om sig

2021-03-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej! En liten fundering. Min mamma och pappa byggde nytt hus för snart 10 år sen. Min mamma stod som ägare till huset fram till hösten 2018 när hon gick bort. Jag och min bror ärvde mamma men har låtit pappa bo kvar i huset sen dess. Nu har pappa förlovat sig med en gammal älskarinna som han dessutom har en dotter på snart 30 år ihop med. Kvinnan vägrar flytta in i samma hus som min mamma bott i. Nu har pappa planer på att sälja huset och sen bygga nytt hus igen ihop med denna kvinna. Vad händer med vår del av arvet om han säljer huset nu och investerar i ett nytt hus?Och om de nu även skulle gifta sig vad blir det då?
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Eftersom din fråga berör arv och äktenskap så kommer ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB) att bli tillämpliga. Även sambolagen kommer att beröras. Arvet efter din mammaJag tolkar din fråga som att du och din bror var din mammas enda barn och att ni således hade rätt till hela hennes arv (2 kap. 1 § ÄB). Emellertid fick ni avstå arvet till förmån för den efterlevande maken (det vill säga er pappa), vilket istället ger er rätt till efterarv (3 kap. 1 och 2 § ÄB). Denna egendom innehar er pappa med fri förfoganderätt, vilket innebär att han fritt får disponera över egendomen, men däremot inte testamentera bort den till någon annan. Vad händer om de gifter sig? Om din pappa och kvinnan gifter sig så kommer konsekvensen vid någons bortgång bli att en bodelning ska äga rum (9 kap. 1 § ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå, och en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB). I regel är all egendom därför giftorättsgods, om man inte har ett äktenskapsord som förklarar att egendom ska vara enskild eller att man till exempel har fått viss egendom i gåva från en tredje part med villkoret att den ska vara makens enskilda (7 kap. 2 § ÄktB). I praktiken innebär detta att huset kommer att läggas till kvarlåtenskapen och den egendom som ska fördelas mellan makarna vid en bodelning. Om din pappa och kvinnan flyttar ihop i ett nytt hus utan att gifta sig så kommer huset vid samboförhållandets upplösning ingå i en bodelning ändå, eftersom det då är gemensam samboegendom (3 och 8 § sambolagen). Observera att detta inte gäller om de bor kvar i din pappas nuvarande hus, eftersom det då inte anses vara "förvärvat för gemensam användning" (jfr 3 § sambolagen). Innan bodelning kan ske så ska dock först ert efterarv, det vill säga arvet efter er mamma, delas ut och avräknas från egendomen (3 kap. 6 och 7 § ÄB).Har ni ändå rätt till ert arv? En efterlevande make har alltid rätt att få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet, vilket för år 2021 är 47 600 kr (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär att denna regel sällan aktualiseras. Istället har den efterlevande maken rätt att ärva framför gemensamma bröstarvingar. Eftersom du och din bror betraktas som "särkullbarn" så har ni dock rätt att få ert arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Det finns dock en möjlighet för er att avstå från ert arv till förmån för den efterlevande maken och istället ta del av arvet efter henne (3 kap. 9 § ÄB). Sammanfattning Er rätt till arvet efter er mamma kommer inte att påverkas om er pappa gifter om sig, eftersom efterarvet kommer att fördelas innan någon bodelning ska äga rum. Däremot kommer hans övriga egendom att betraktas som giftorättsgods (som huvudregel) och därmed ingå vid en bodelning mellan makarna i det nya äktenskapet, vilket då minskar ert arv efter honom. Skulle er pappa gå bort innan hans nya kvinna så har ni rätt att få ut era arvslotter direkt, men kan även välja att istället avstå arvet till förmån för kvinnan och ta del av arvet efter henne istället (så kallat efterarv). Skulle du behöva mer hjälp kan jag varmt rekommendera dig att ta kontakt med en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Skulle du vara intresserade av detta kan du kontakta mig på julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

När har syskon rätt till efterarv?

2021-03-18 i Efterarv
FRÅGA |Jag och min man har inga barn, mina föräldrar är borta men jag har en bror. Om jag inte skriver något testamente så ärver min man mig med fri förfoganderätt om jag förstått det rätt. Men tydligen har min bror rätt till att ärva efter min man när han går bort, stämmer det och hur fungerar det isåfall?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder till dig Lawline med din fråga!Hur fördelas arvet enligt lagen?Om inget testamente upprättas kommer arvet att fördelas enligt reglerna i Ärvdabalken (ÄrvB). Denna legala arvsordning innebär att man delar upp arvingar i olika arvsklasser med olika rätt till arv. Den första arvsklassen består av barn och den andra arvsklassen består av föräldrar och syskon (2:1-2 ÄrvB). I de fall den som avlider var gift så har den efterlevande maken arvsrätt, medan de andra arvingarna (i den första och andra arvsklassen) endast har efterarvsrätt vilket innebär att de har rätt till arv när den efterlevande maken går bort (3:1-2 ÄrvB). Om den avlidne inte var gift har arvingarna i arvsklasserna rätt till arv direkt.Vad innebär "fri förfoganderätt"?När en make avlider ska en bodelning göras vilket innebär att tillgångarna ska fördelas. Allt giftorättsgods läggs ihop och delas sedan på hälften. Den efterlevande maken kommer då att erhålla en hälft som sin egen med full äganderätt, och en hälft som ett arv med fri förfoganderätt. Den delen som erhålles med fri äganderätt kan den efterlevande maken fritt råda över som denne önskar. Den andra hälften som erhålles med fri förfoganderätt har däremot vissa begränsningar. Eftersom att denna andel senare ska tillfalla den först avlidnes arvingar som efterarv får den efterlevande maken t.ex. inte testamentera bort egendomen eller skänka bort en stor del.SammanfattningOm du inte skriver ett testamente kommer arvet att fördelas enligt lagen. När du avlider kommer din make att få arvet från dig med fri förfoganderätt. När han också avlider så kommer din bror att få ett efterarv från dig, eftersom att han tillhör den andra arvsklassen och det inte finns någon arvinge i den första arvsklassen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!

Efterlevande makes arvsrätt med fri förfoganderätt

2021-02-28 i Efterarv
FRÅGA |HejMin farbror har nyligen avlidit och var den sista av syskonen.Hans fru avled 7 månader innan honom. De har inga barn.Som jag förstår så ärvde han i första hand sin fru då de var gifta.Innan han avled så skrev han ett testamente med en viss fördelning mellan oss syskonbarn.Min fråga är dåKan han testamentera hela arvet även den del som var hennes, då hon avled innan honom?Eller har hennes syskonbarn rätt till ngt av kvarlåtenskapen?Ingen av dem har barn, syskon el föräldrar i livet., endast syskonbarn.Dock hittar man inte hennes syskonbarn då de bor i ett annat land.VänligenEtt av Syskonbarnen
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Närmare reglering kring arvsrätt återfinns i ärvdabalken (ÄB). Efterlevande makes arvsrättNär en av makarna avlider i ett äktenskap, ärver som huvudregel den efterlevande maken dennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 2 § första stycket 1 ÄB). Det här gäller under förutsättning att den avlidne maken inte har upprättat ett testamente som reglerar hur arvet ska fördelas.Särkullbarn har emellertid rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 2 § första stycket 2 ÄB). Ett barn som inte är makarnas gemensamma benämns inom arvsrätten som särkullbarn. Särkullbarn har rätt att ta ut sin arvslott direkt när första maken avlider. Det finns emellertid en möjlighet för särkullbarnet att självmant avstå sin del av arvet till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB).Att efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt innebär att denne äger egendomen fritt, men med vissa begränsningar. Det efterlevande maken får inte upprätta ett testamente där denne angiver att egendomen ska tillfalla annan eller giva större delen av egendomen i gåva.Kan er farbror testamentera bort den andel som han har ärvt efter sin hustru?Utifrån beskrivningen av er familjesituation, tolkar jag det som att er farbrors hustru har syskonbarn i livet (och inga andra närstående) samt att hon inte har upprättat ett testamente som reglerar fördelningen av hennes arv.Syskonbarn tillhör andra arvsklassen i den legala arvsordningen (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Det här innebär att de har efterarvsrätt efter er farbrors hustru. Syskonbarnens efterarvsrätt medför att er farbror ärvde hustruns kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Effekten av detta blir att er farbror inte kunnat testamentera bort hustruns andel. Det vill säga, vid fördelningen av er farbrors arv, kommer den del som han har ärvt med fri förfoganderätt efter sin hustru inte att tillfalla er syskonbarn. Den andel av er farbrors totala egendom som utgjorde arv från hustrun, ska gå till hustruns efterarvingar. Om syskonbarnen befinner sig på okänd plats och därmed inte går att finna, ska överförmyndaren förordna en god man. Den gode mannens uppdrag innefattar att tillvarata och bevaka arvingarnas intressen och lott i boet. Om syskonbarnen inte går att finna vid bouppteckningsförrättningen, ska den som har boet i sin vård göra en anmälan till Skatteverket. Skatteverket ska i Post- och Inrikes Tidningar kungöra en uppmaning till den arvsberättigade att inom viss tid från kungörandet göra sin rätt gällande. Arvsrätten kan komma att preskriberas efter ett visst antal år om de berättigade inte gör anspråk på sin rätt efter arvskungörelsen. Att arvsrätten preskriberas innebär att den enskilde mister sin rätt till arv. SlutsatsEr farbror har som utgångspunkt ärvt sin hustrus kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det här innebär att han inte kunnat testamentera bort hennes andel.Vid arvskiftningen för er farbror kommer den del som han har ärvt med fri förfoganderätt att tillfalla hans hustrus efterarvingar; i det här fallet hennes syskonbarn. Notera att det här gäller såvida er farbrors hustru inte har upprättat ett testamente som angiver annat. Jag rekommenderar er även att ta kontakt med en juristbyrå för att rådgöra avseende närmare detaljer om syskonbarnen fortfarande befinner sig på en okänd plats. Ni är varmt välkomna att kontakta oss på Lawline för vidare rådgivning på info@lawline.se.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning