Hur fördelas arvet - och makes arvsrätt

2019-11-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag undrar följande: Ett par är gifta varav maken har två särkullbarn. Makan dör först vilket gör att maken ärver henne. När sedan maken dör, ärver särkullbarnen 50% var då eller har makans släkt någon arvsrätt på den del som var hennes som maken ärvde (t.ex. pengar som fanns på hennes bank och maken ärvde)? Vi trodde att maken ärvde allt och att barnen sedan fick dela på detta men nu verkar det som om makans släkt har arvsrätt också. Stämmer det?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag ska förklara hur arvsrätten ser ut, det kan vara lite klurigt ibland vem som faktiskt ärver vem. Det finns ofta många frågetecken kring vad som sker den dagen vi går bort och vad händer med mina pengar och vad händer med mitt arv osv. Jag ska förklara för dig, vem det är som ärver dig den dagen du går bort.Rätten att få arvDen som har rätten att få arv är den som är vid liv, vid den tidpunkten du går bort. Detta framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken, en person som ska få arv måste helt enkelt vara vid liv när du dör, om man inte är det så ärver man inte. Detta är det första steget.ArvsklassernaI svensk rätt är alla personer som ärver indelade i olika arvsklasser, av dessa framgår det vem som ärver dig den dagen du går bort. Hur ser då arvsklasserna ut, vem ärver egentligen dig? Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver en när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Det betyder helt enkelt att den dagen du går bort om du har barn är de dem som ärver dig. Men om ett barn exempelvis har dött men har barn ärver dessa dig (eller om det finns barnbarn, eller barnbarnsbarn). Detta kallas för istadarätt och den är obegränsad i riktning neråt. Andra arvsklassen aktualiseras enbart om det inte finns några arvingar i första arvsklassen. Om första arvsklassen inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna ska ärva. Men om föräldrarna inte heller finns kvar i livet går arvet till syskonen, även dem har så kallad istadarätt (barnens syskon har istadarätt). Om dessa inte finns är det tredje arvsklassen som ärver (detta är inte särskilt vanligt). I den tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ärvdabalken, om inte av dessa ovan är i livet, är det far- och morföräldrar som ärver (inkluderar fastrar, farbröder, mostrar, morbröder men inte kusiner). Men om det inte finns några av dessa tre arvsklasser så ärver ingen, se 2 kap 4 § ärvdabalken, om annat inte framgår av ett testamente självklart! Om det inte finns någon arvinge eller att testamente inte fördelat arvet, går arvet till den allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken.Makes arvsrättI tredje kapitlet ärvdabalken framgår det om makes arvsrätt. Om arvlåtaren var gift, gäller 3 kap 1 § ärvdabalken och då ska den överlevande maken ärva allt från den avlidne maken. Det betyder att all kvarlåtenskap tillfaller den överlevande maken. Det betyder att om man fortfarande är gift ärver den efterlevande maken. SärkullbarnOm ett par är gifta och exempelvis har ett gemensamt barn och någon av makarna har ett barn sedan tidigare förhållande kallas detta barn för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt, vilket står i 3 kap 1 § ärvdabalken. Fri förfoganderätt och fulläganderättOm det inte finns ett testamente som anger att den efterlevande maken ska ärva denne med full äganderätt är huvudregeln i svensk rätt att den efterlevande maken ärver denne med fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevande maken kan fritt disponera över egendomen som denne själv vill, men med vissa restriktioner. Den efterlevande maken kan inte ge en gåva, eftersom det är att likställa med testamente, man får inte testamentera bort egendom 3 kap 3 § ärvdabalken. Men man som efterlevande kan helt enkelt fritt spendera egendomen i övrigt, exempelvis äta ute varje dag. Det kan vara så att det inte finns några pengar kvar den dagen man går bort. Viktigt rättsfall att ha i åtankeMen enligt rättsfall 2013 s. 736, fastställer Högsta domstolen att för att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning för den gåvan som är gjord, ska egendomens värde normalt ha minskat med vart fall en fjärde del. Det ska därmed ha skett en väsentlig minskning av värdet av egendomen och en väsentlig minskning av värdet anser HD är en fjärdedel. EfterarvNär den efterlevande maken dör har den förste avlidnes makens arvingar rätt att få sin arvslott, vilket kallas för efterarv, 3 kap 2 § ärvdabalken. TestamenteVid skrivande av testamente kan man alltid testamentera hur man vill att egendomen ska fördelas efter det att man dör. Det betyder att man kan välja att testamentera sin egendom till exempelvis katthemmet. Det enda som man inte kan göra är att testamentera bort sina barns arvsrätt, eftersom de alltid har rätt till sin laglott som utgör halva arvslotten. Laglotten är ett starkt skydd i svensk rätt, som gör att ens barn alltid har rätt till att få ut sin laglott efter sina bortgångna föräldrar. Men du kan givetvis testamentera bort resterande del. Genom testamente kan man testamentera bort övriga arvsklasser, de är inte skyddade under laglottsskyddet. SammanfattningI ert fall blir det så att du kommer att ärva din avlidne fru med fri förfoganderätt, det betyder att du fritt kan disponera över egendomen som du själv vill med restriktionen att du inte kan ge bort stora gåvor eftersom det inskränker efterarvingarnas arv. Den dagen du går bort ärver dina barn dig men inte din avlidna fru för det gör hennes familj som framgår av första, andra eller tredje arvsklassen. Ni kan ju självklart skriva testamente som kan ändra arvsfördelningen, det vill säga att du ska ärva henne helt och hållet eller att dina barn, som är hennes särkullbarn ska ärva henne den dagen hon går bort. Det är därmed helt riktigt det du säger, makans familj har rätt till efterarv om det inte framgår något annat av ett testamente.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta mig igen!Vänligen,

Vad gäller om ett särkullbarn avstått sin lott direkt, och istället väntar på efterarv?

2019-11-27 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Vi är fem syskon och vår mamma gick bort 2006 och vi lät hennes make sitta kvar i orubbat bo. Vad händer med vårat arv nu när han ha gift om sig bara för några dagar sedan. Kan vi begära ut vårt arv efter vår mamma.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att er mammas före detta inte är er biologiska pappa och att ni nu undrar om ni kan ha något anspråk på det arv som han erhöll efter er mor. I och med att jag utgår från att maken inte är er biologiska pappa betraktar jag er som s.k särkullbarn. Mer om vad detta innebär nedan. Frågan regleras i Ärvdabalken (ÄB). Vad är efterarvsrätt. vad betyder särkullbarn och hur mycket ska ni få?Särkullbarn är barn som enbart är den ena makens avkomma. Dessa har en särskild ställning vid arv genom att de kan kräva ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket). Man kan välja att avstå sin rätt att omedelbart få ut sitt arv genom 3 kap. 9 § ÄB till förmån för den efterlevande maken. Det innebär att man således kräver ut sitt arv vid dennes bortgång istället. Detta är inget som sker på automatik utan föregås av att man uttryckligen avstår sin rätt att få ut sitt arv direkt, vilket ni tycks ha gjort. Således har ni nu rätt till efterarv ur den efterlevande makens dödsbo istället. Storleken på ert arv baseras på de kvotandelar ni var berättigade till vid er mors bortgång. Om inget testamente eller avtal föreskriver annat ska ni få en femtedel vardera enligt likadelningsprincipen. Maken har efter er mor ärvt en del med full äganderätt och en del med fri förfoganderätt, det är den delen som kallas fri förfoganderätt som utgör grunden för erat efterarv. Denna del får inte testamenteras bort till andra eller minskas i vårdslös, på så sätt är erat efterarv "tryggat" (Jfr 3 kap. 2 - 3 § ÄB). Vad bör ni göra nu?Då ni avstått er rätt att ta ut arvet direkt kan ni inte nu i efterhand återkalla det beslutet. Däremot när den efterlevande maken går bort blir ni också dödsbodelägare och kan göra er rätt gällande i dödsboet (18 kap. 1 § ÄB). Om du önskar att gå vidare med ditt ärende är du varmt välkommen att kontakta någon av våra verksamma jurister via denna länken. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Går det att göra efterarvingar arvlösa?

2019-11-26 i Efterarv
FRÅGA |HejJag har följande frågor om arvsrätt.En barnlös änka dör, hennes tidigare avlidne make har heller inga barn. Närmast anhöriga är 4 st syskonbarn varav två st på den avlidne makens sida.Änkans önskemål är att utesluta de två syskonbarnen på makens sida från arvet.Arvet består av 300 000 kr i likvida medel samt en Brf lägenhet med ett uppskattat värde på 700 000 kr.Är detta möjligt helt eller delvis och vad bör hon i så fall göra, eller hur bör testamentet se ut?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNormalt sett när efterlevande make ärver den avlidne maken sker så med full förfoganderätt. När den efterlevande maken avlider ska som utgångspunkt hälften av boet tillfalla den först avlidne makens släktingar. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar (3 kap. 1-2 § Ärvdabalken, ÄB). I första och andra arvsklassen innefattas bland annat syskonbarn.Den fulla förfoganderätten innebär att den efterlevande maken i princip får förbruka och sälja egendom som vederbörande vill. Det är som nämnt ovan inte tillåtet att testamentera bort egendomen och inte heller skänka bort allt för stor del av egendomen. Den efterlevande maken kan till viss del "slösa" bort det som ärvts med full förfoganderätt, däremot inte i allt för stor utsträckning. Om den efterlevande maken genom gåva eller annan jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom kan det innebära att den gåva som skett läggs till som ett fiktivt belopp motsvarande den gåva som skett vid fördelningen av arv och efterarv (jfr 3 kap. 3 § första stycket ÄB). I praktiken innebär det att den först avlidnes släktingar kommer att få en större del av kvarlåtenskapen än den efterlevandes arvingar. Med väsentlig minskning avses en minskning av egendomen med minst 25% (NJA 2013 s. 736). Som utgångspunkt kan efterarvingarna inte få mer än behållningen i boet. Om den efterlevande skänkt bort större delen av boet kan det innebära att vederbörandes släktingar inte får något arv alls, och att den först avlidnes släktingar får dela på det lilla som finns kvar. Det finns dock en möjlighet för den först avlidnes släktingar att begära återbäring. Återbäring innebär att den som mottagit en gåva kan bli skyldig att lämna tillbaka så mycket som behövs för att efterarvingarna ska få ut sitt arv. För att återbäring ska vara möjligt krävs att den som mottog gåvan insåg eller bort inse att gåvan var till nackdel för den först avlidnes släktingar; gåvomottagaren måste varit i vad man benämner ond tro. Talan om återbäring måste väckas av efterarvingarna inom fem år från gåvotillfället men får inte föras medan den efterlevande maken är i livet (jfr 3 kap. 3 § andra stycket ÄB). Det innebär i praktiken att om man skänker bort en stor del av sina tillgångar och avlider först sex år senare, finns det ingen möjlighet för efterarvingarna att begära återbäring av gåvan.Sammanfattningsvis är det inte möjligt för änkan att testamentera bort den halvan av egendomen som är hänförlig till hennes make och som det finns en rätt till efterarv till. Kvinnan får bara testamentera bort den delen av egendomen som är hennes. Det går inte att genom testamente göra den först avlidnes släktingar arvlösa.Det är dock möjligt för kvinnan att skänka tillgångar. Om det sker en väsentlig minskning av boet (minst 25%) kan det innebära att makens efterarvingar får en större del av kvarlåtenskapen vid arvsfördelningen. Det är även möjligt för efterarvingarna att väcka talan om återbäring om gåvomottagaren var i ond tro. Dock måste sådana talan väckas inom fem år från gåvotillfället men får inte föras meden den efterlevande maken är i livet.Om något är oklart eller ni behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När börjar preskriptionstiden för arv att löpa?

2019-11-12 i Efterarv
FRÅGA |Min bror var trolovad med V i början av 50-talet. Han gifte sig med Li 1956. Äktenskapet blev barnlöst och han avled 2002. Något år innan uppsöktes han av en kvinna F, som var dotter till V och undrade om han kanske var far till henne. Han nekade detta.Nu har F kontaktat mig och vill göra DNA-test. Jag är ende kvarvarande av L's syskon. Frågan blir då, kan hon göra anspråk på arvet efter min bror? Li avled 2009.Det finns ju en tioårsregel men när börjar man räkna? Om det är från att släktskapet blir klarlagt via DNA-testet får vi kanske problem.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om preskription om arv finns i Ärvdabalkens (ÄB) 16 kapitel. Den yttersta preskriptionstiden för att göra anspråk på arvet är, precis som du själv nämner, tio år. Preskriptionstiden börjar löpa när arvlåtaren avlider eller om rätten inträder vid senare tidpunkt från den (16 kap. 4 § ÄB). Som jag tolkar det rör din fråga efterarv varför preskriptionstiden började löpa när L avled (2009). Preskriptionstiden är därmed tio år från att L avled. För att F ska kunna göra anspråk på arvet krävs det dock att det är fastställt att din bror var far till henne innan något anspråk kan göras.Det bör dock nämnas att du inte är skyldig att ställa upp på ett DNA-prov för att avgöra om din bror var far till F eller inte. Det är inte möjligt att tvinga släktingar att lämna prov enligt lagen om blodundersökning m.m. Enligt lagen kan rätten förordna om blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper. Förordnandet kan avse modern och barnet samt, i mål om förklaring att en viss man inte är far, mannen i äktenskapet och, i mål om fastställande av faderskap, man mot vilken talan förs. Av bestämmelsen följer också att om det finns anledning att anta att någon annan man har haft samlag med modern under den tid då barnet kan vara avlat, får förordnandet även avse denne (jfr 1 §). Däremot ger lagen inte möjlighet att förordna om undersökning avseende annan person än de i lagen uppräknade. Så har även fastställts av Högsta domstolen i NJA 1997 not c 46.Sammanfattningsvis och som svar på din fråga börjar preskriptionstiden om tio år normalt sett löpa när arvlåtaren avlider. Rör det sig om efterarv börjar den däremot löpa när den efterlevande maken avled. I ditt fall torde det innebära att preskriptionstiden började löpa när din brors fru avled 2009. Däremot har du ingen skyldighet att ställa upp på DNA-prov för att F ska ha möjlighet att avgöra faderskapet eller inte. Lagen ger rätten vissa möjligheter att förordna om bland annat DNA-prov, däremot är du inte en av de som är uppräknade i lagtexten. Att ställa upp på ett blodprov för att utreda faderskapet är således frivilligt för dig.Hoppas du fått svar på din fråga! Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har efterlevande make rätt att testamentera hela kvarlåtenskapen?

2019-11-28 i Efterarv
FRÅGA |Vem ärver min faster som är änka utan barn? Ärver hennes avlidna mans syskon och syskonbarn eller min pappa eller båda? Kan hon skriva testamente och hindra dom från att ärva?
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Make ärver före den avlidnes arvtagare, vilka emellertid har rätt till efterarvDet korta svaret är att både hennes avlidne mans syskon och din pappa ärver och hon kan inte testamentera den andelen som hon ärvt före den avlidne makens arvingar. Detta följer av att när en make avlider så ärver den efterlevande maken den avlidnes kvarlåtenskap såvida kvarlåtenskapen inte har testamenterats (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken (ÄB)). Den efterlevande har dock alltid rätt att ärva fyra prisbasbelopp oaktat testamente (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den efterlevande ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att vederbörande mer eller mindre får råda över arvet efter eget tycke förutom att rätten att testamentera den kvotdel som erhållits med fri förfoganderätt (3 kap. 2 § ÄB). Om den först avlidna inte hade någon enskild egendom eller testamenterat delar av sin kvarlåtenskap är detta som utgångspunkt hälften. I annat fall får andelen beräknas utifrån värdet som erhållits med fri förfogande rätt delat med efterlevandes nettoförmögenhet efter bodelning och arv efter den först avlidna. När den efterlevande maken dör har vederbörandes syskon rätt till efterarv motsvarande den ovan nämnda kvotdelen, vilken i normalfallet är hälften av kvarlåtenskapen. Resterande del ärver din pappa såvida det inte finns något testamente som anger annat.Jag hoppas att du har funnit mitt svar behjälpligt och lycka till!Med vänlig hälsning

Har jag som särkullbarn rätt till efterarv om jag avstått mitt arv till förmån för min fars hustru?

2019-11-27 i Efterarv
FRÅGA |Min far avled dec 2018 och är sedan 40 år gift med en kvinna som alltså inte är min mor. Vid bouppteckning avstod jag allt för att hon skulle få sitta i orubbat bo. Hon har inga egna barn, men två syskon. Nu har hon avlidit. Har jag rätt till min fars arv nu?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om arv och efterarv finns i Ärvdabalkens (ÄB) tredje kapitel.När din far avled ärvde hans hustru honom enligt reglerna i 3 kap. 1 § första stycket ÄB. Enligt bestämmelsen hade du som särkullbarn (dvs. barn utom äktenskapet) rätt att få ut din arvslott direkt. Däremot är det även möjligt att, såsom du gjort, avstå från arvet tills den efterlevande maken avlider. Vid sådant avstående från sitt arv, till förmån för den efterlevande maken, har du istället rätt att ta del i boet enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § ÄB (3 kap. 9 § ÄB).När den efterlevande maken (din fars hustru) nu avlidit träder reglerna i 3 kap. 2 § ÄB in. Bestämmelserna innebär att om någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling lever, ska som utgångspunkt hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som har den bästa arvsrätten. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över den egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Som son till din far räknas du som bröstarvinge och är därmed den som står först i tur att ärva (jfr 2 kap. 1 § ÄB). Det bör uppmärksammas att du har rätt till en kvotdel efter din far (50%), inte en viss summa. Om boet exempelvis var värt 100.000 kronor när din far avled tilldelades hans hustru 50.000 kronor med full äganderätt (som hon kan göra vad hon vill med) och 50.000 kronor med fri förfoganderätt (innebärande att hon får lov att förbruka och slösa av tillgångarna, men inte testamentera bort dem). Om boet vid hennes bortgång istället är värt 120.000 kronor innebär det att du har rätt till 60.000 kronor i arv (50% av 120.000 kronor). Det som redogjorts för är huvudreglerna, det finns vissa undantag i 3 kap. 4-5 § om vad som gäller för det fall att boet minskat mycket på grund av att den efterlevande maken skänkt bort en stor del av tillgångarna eller att boet ökat för att vederbörande t.ex. ärvt tillgångar efter att den första maken avled.För dig innebär detta att då du som särkullbarn gjort ett arvsavstående till förmån för din fars hustru har du rätt till efterarv nu när hon har avlidit. Utgångspunkten är att hälften av den efterlevande makens bo utgör efterarv. Som bröstarvinge står du först i tur att ärva; om du är enda barnet ärver du allt efter din far. Du kommer dock endast att ärva den hälften som är efterarv efter din far. Den andra hälften kommer att fördelas till hans hustrus efterarvingar, antingen enligt den legala arvsordningen (t.ex. hennes syskon) eller efter testamente om sådant finns upprättat.Hoppas du fick klarhet i vad som gäller i ditt fall. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem har rätt till efterarv?

2019-11-25 i Efterarv
FRÅGA |Arvsrätt vid avliden efterarvinge? Träder efterarvingens barn in som efterarvingar? Vi var 3 syskon som är efterarvingar till vår mors syster och man iett barnlöst äktenskap.Vår bror avled i höst. Vad gäller vid vår mors systers mans bortgång?Vilka utgör efterarvingar?Jag och min syster ?Alt. tillsammans med vår avlidne brors barn
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om arv och efterarv finns i Ärvdabalkens (ÄB) andre och tredje kapital.När er mors syster avled ärvde hennes make enligt reglerna i 3 kap. 1 § första stycket ÄB. Bestämmelsen stadgar att om arvlåtaren var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Finns det barn utom äktenskapet (särkullbarn) har dess rätt att få ut sin del av arvet direkt. Så är inte aktuellt i ert fall.När den efterlevande maken (er mors systers make) går bort träder reglerna i 3 kap. 2 § ÄB in. Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling ska som utgångspunkt hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Fördelningen sker i den ordning som lagen stadgar, innebärande att om er mors syster och hennes make hade haft ett barn (bröstarvinge) hade vederbörande varit först att ärva. I ert fall finns det däremot varken bröstarvinge eller föräldrar som kan ärva, varför syskon och syskons avkomlingar aktualiseras. I första hand skulle i sådana fall er mor ha rätt till efterarv efter sin syster. Om er mor lever kommer hon ensam att ärva den hälft som utgör efterarv efter hennes syster (under förutsättning att hon är enda syskonet). Såsom frågan är ställd tolkar jag det däremot som att er mor är avliden varför ni, i lagen benämnda "syskons avkomlingar", har rätt till efterarv.Den hälft av kvarlåtenskapen som ska utgå i efterarv kommer att fördelas i tre delar då ni är tre syskon. En del av efterarvet går till dig, en till din syster och en till din avlidne brors barn då de träder istället för sin far och delar på hans del (den s.k. istadarätten). Sammanfattningsvis och som svar på din fråga innebär det att efterarvingar efter er moster är du, din syster och er avlidne brors barn, under förutsättning att er mor inte är i livet. Lever er mor är det istället hon som har rätt till efterarv och ni ärver henne den dag hon går bort.Hoppas du fått klarhet i vad som gäller. Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för frågor, offert och tidsbokning. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arv mellan särkullsbarn och gemensamma barn?

2019-11-07 i Efterarv
FRÅGA |HejJag har en fråga när det gäller arv och särkullbarn. Uppskattar verkligen om ni har möjlighet att svar så att jag får klarhet i mitt problem.Eva och Mats är gifta när Eva avliderEva har två barn sen tidigare 30 och 32 årEva och Mats får två gemensamma barn 15 och 19 årBortsett från inventarier så är huset den tillgång som finns, huset är belånat till 1 milj värderat till 2 milj.Hur fördelas arvet efter Eva? Särkullbarnen har ju rätt till sin del direkt men hon har ju två barn med sin make som har vårdande för de yngre barnen.Tack på förhand
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Gemensamma barn:Till att börja med är utgångspunkten att den efterlevande maken ärver henne direkt, 3:1 ÄB. Hennes arv utgör de tillgångar som finns kvar efter att skulderna räknats bort, den sk. kvarlåtenskapen, jag återkommer till detta nedan. Detta innebär Eva och Mats gemensamma barn inte ärver Eva direkt utan får en sk. efterarvskvot på Mats egendom då han går bort. När Mats går bort kommer de gemensamma barnen både ha rätt till efterarvskvoten (arvet efter Eva) och sedan den andel de har rätt till avseende arvet efter Mats, 3:2 ÄB. Jag länkar ett av mina tidigare svar där jag noggrant redogör för själva beräkningen av en efterarvskvot, vilket jag råder dig att läsa: https://lawline.se/answers/hur-beraknas-efterarvskvotSärkullbarn:När det kommer till särkullbarnen, Evas egna barn, behöver inte de vänta tills Mats går bort för att få arvet efter Eva utan de har rätt till arvet direkt, 3:1. För att ge en enkel summering av läget kan sägas ett Evas kvarlåtenskap delas på fyra, då hon har fyra barn. Två av dessa har rätt till sitt arv efter Mats dör, i form av sin efterarvskvot som är beräknat i en andel. Resterande två särkullbarn har istället rätt till arvet direkt. Kvarlåtenskap:Egendomen som utgör hennes kvarlåtenskap är helt enkelt hennes egendom. Detta utgörs utav hälften av giftorättsgodset (makarnas gemensamma egendom, ÄktB 7:1-2), då det först görs en bodelningen mellan makarna. Hälften av giftorättsgodset tillhör Mats, medan resterande tillhör Eva. Utöver hennes giftorättsgods kan hon också ha enskild egendom som också utgör en del av hennes kvarlåtenskap. Det går därför inte att beräkna en summa utifrån fastigheten och lånet eftersom det dels behövs göras en bodelning mellan makarna först och dels kan ingå övrig egendom. Värt att nämna är att ett testamente också påverkar utdelningen angående vem som tilldelas vad, ovan har jag utgått från den legala arvsordningen enligt Ärvdabalken. Detta kan vara komplicerat och känner du att du behöver ytterligare juridisk hjälp kan du vända dig till oss här: https://www.lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,