Vad händer om jag testamenterar bort egendom till min sambo och mina barn får ut sin laglott, har de då rätt till efterarv?

2018-01-21 i Efterarv
FRÅGA |Vi är sambor utan gemensamma barn, men vi har båda egna barn sedan tidigare. Om vi upprättar ett testamente som innebär att våra barn bara ska få ut sin laglott när den första av oss dör, för att den som lever längre ska kunna ha råd att bo kvar, t ex. Vad händer när nr 2 dör? Hur får barnen som bara fått laglotten ut resten av sitt arv? Blir det 25% av arvet efter nr 2? Eller hur fungerar det. Ska den som lever längst känna att den lever på "lånade pengar"?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som händer när "nr 2" dör beror på hur ni har skrivit det hela i ert testamente. Man kan säga att det finns två olika sätt att reglera det hela på. Precis som du är inne på så har barnen alltid rätt till minst sin laglott direkt när deras förälder går bort. Resterande del av kvarlåtenskapen kan man testamentera bort som man önskar, exempelvis till sin efterlevande partner. Man kan antingen skriva att den efterlevande (nr 2) ska ärva kvarlåtenskapen med full äganderätt. Den efterlevande får då helt enkelt egendomen precis som om den vore sin egen och kan göra precis vad hen vill med det. Detta innebär att barnen inte får ärva något ytterligare sen när den efterlevande går bort. Det enda barnen får är sin laglott (såvida inte den efterlevande skulle testamentera bort något till dem). Det andra alternativet är att testamentera bort resterande del av kvarlåtenskapen (efter laglotten) till den efterlevande med fri förfoganderätt istället. Man kan då klart och tydligt skriva att ens barn ska ha rätt till efterarvet när den efterlevande senare går bort. På så sätt kommer barnen att få resterande del av arvet DÅ, och inte bara sin laglott. Det som är skillnaden från det förra alternativet är just att den efterlevande här får egendomen med fri förfoganderätt istället för full äganderätt. Detta innebär att den efterlevande får göra i stort sett vad hen vill med egendomen förutom att testamentera bort den. Det finns även vissa skyddsregler mot att skänka bort för mycket egendom, till nackdel för den först avlidnes arvingar. Den efterlevande får dock i stort sett fritt spendera egendomen som hen vill och det kan hända att det finns både mer eller mindre egendom kvar när hen går bort, jämfört med när de först avlidne dog. Det är helt okej att vara slösaktig med pengarna, det som skyddas är just när den efterlevande skänker bort större summor så att det i stort sett får samma effekt som ett testamente. På ett sätt kan man alltså säga att den efterlevande lever på "lånade pengar" här då man inte får göra exakt vad man vill med dem. Det är dock, som sagt, inte så att man måste bevara exakt samma summa på kontot och kunna betala just tillbaka detta. Man får fortfarande göra "det mesta" med egendomen. Den efterlevande kan alltså ärva pengarna med fri förfoganderätt och den först avlidnes arvingar (barn) kan ha rätt till ett efterarv när denne dör. Detta efterarv ska då utgöra en lika stor del av den efterlevandes egendom vid dennes död, som den utgjorde vid tidpunkten för den först avlidne. Vi säger att person A har två stycken barn. Person B har också två stycken barn. A har en kvarlåtenskap på 100 000 kr och B på 200 000 kr. A går bort och har testamenterat till B med fri förfoganderätt. A:s två barn får ut sina laglotter, totalt 50 000. A har då 50 000 kvar som går till B. A:s andel utgör nu 50 000 kr av 250 000 (dvs 200 000 + 50 000), det vill säga en femtedel. När B senare går bort ska A:s arvingar ju få ett efterarv efter A. De har då rätt till en femtedel av B:s kvarlåtenskap (oavsett om hen nu har mer eller mindre pengar, med vissa undantag). Om B har 300 000 kr när hen går bort så är efterarvet 60 000 kr (300 000 / 5). Efterarvet är alltså ingen fast summa som den först avlidnes arvingar alltid har rätt till utan är en viss andel av den efterlevandes egendom, som bestäms enligt förhållandena vid den först avlidnes bortgång. Sammanfattningsvis beror alltså era barns eventuella rätt till efterarv när nr 2 går bort på hur ni har testamenterat bort er egendom. Om ni testamenterar med full äganderätt får barnen bara sin laglott och nr 2 ärver egendomen som sin egen. Om ni istället testamenterar med fri förfoganderätt kan era barn ha rätt till ett efterarv när nr 2 går bort. Hur stort detta efterarv blir beror på hur stor andel den först avlidnes egendom utgör av den efterlevandes, samt hur mycket den efterlevande faktiskt har kvar när hen går bort. Att ärva med fri förfoganderätt innebär att man fritt får använda/spendera egendomen, man får dock inte testamentera bort den eller skänka bort gåvor som kan liknas vid ett testamente, till nackdel barnen. Behöver du hjälp med upprättande av testamente rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Om du har någon ytterligare fundering får du gärna ställa din fråga i kommentarsfältet nedan!Med vänlig hälsning

Lika rätt till efterarv?

2018-01-18 i Efterarv
FRÅGA |Hej, min far gick bort for nagra ar sedan och min syster och jag plus en halvsyster, ifran ett annat forhallande, fick var laglott. Min far var omgift sa jag undrar om vi alla ses som sarkullbarn? Min far hade testamenterat allt till sin maka forutom en fjardedel, vilket vi far arva nar hon gar bort (om det finns nagot kvar). Min fraga ar; har vi alla lika ratt till vad som finns kvar?
Emilia Garpebring |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken. Som jag förstår din fråga har din far testamenterat så att ni som är hans barn ska få så kallat efterarv när hans maka går bort. Makan får alltså ta hand om egendomen så länge hon lever och sedan tillfaller den er. Det kallas att makan innehar egendomen med fri förfoganderätt. Hon får då göra ungefär vad hon vill med egendomen, men hon får inte själv testamentera bort den, se 3 kap 2 § ärvdabalken. Om din far inte har skrivit något om hur efterarvet ska fördelas i testamentet, utan endast att egendomen ska tillfalla er tre, har ni lika rätt. Du skriver också att ni alla redan fått laglott, så det kan inte heller påverka fördelningen.Däremot förstår jag inte riktigt av din fråga om någon av er också är barn till din fars maka. I så fall är de av er som är hennes barn arvingar även till henne. Är ingen av er barn till din fars maka stämmer det att ni alla tre anses vara särkullbarn eftersom ni inte är barn till henne. Detta påverkar dock inte fördelningen av efterarvet.Det som händer när makan går bort är att efterarvet efter din far först delas ut till er tre med lika rätt och sedan tillfaller resten hennes arvingar. Hur mycket som är efterarv bestäms av hur stor procent av det makan ärvde efter din far utgjorde av hennes sammanlagda egendom, se 3 kap 2 § ärvdabalken. Har makan gift om sig ska efterarvet delas ut innan bodelning förrättas med hennes nye make, 3 kap 6 § ärvdabalken.Antag t ex att din far testamenterade 25 000 till sin maka, som redan ägde 75 000. Hon har då totalt 100 000 efter arvskiftet och ¼ ska då bli efterarv till er. Har hon bara 20 000 kvar när hon dör är det ¼ av den summan, alltså 5 000 som blir efterarv. (Övriga 15 000 ingår sedan i eventuell bodelning med ny make och vad som därefter är kvar fördelas sedan på hennes arvingar. Har hon ingen ny make går de 15 000 direkt till arvingarna.)Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Fördelning av efterarv

2018-01-15 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag är ensamt barn, och ensamt särkullbarn. När min mamma dog för 10 år sedan överlät jag arvet till hennes man som inte har några egna barn. De har en bostadsrätt utan lån som nu är värd ca. 1 miljon. Mannen har tvåra syskon. Hur fördelas arvet nu? Hur räknas värdet på lägenheten för tio år sedan? Utgår man från taxeringsvärdet då? / Hälsningar
Marika Jaaniste |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar har jag utgått från att du i egenskap av särkullbarn avstod ditt arv till förmån för den efterlevande maken och att du således har rätt till efterarv efter hans död. Bodelning vid upplösande av äktenskapI äktenskapsbalken finns regler om äktenskap. Enligt 9 kap. 1 § ÄktB ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning när ett äktenskap upplöses. I bodelningen ska giftorättsgods ingå, dvs allt som inte är enskild egendom (10 kap. 1 § ÄktB). När ena maken dör upplöses äktenskapet och bodelning ska därför ske. När äktenskapet upplöses med anledning av ena makens dödsfall ska egendomen värderas dagen då dödsfallet inträffade. (9 kap. 2 § ÄktB) Vid ena makens dödsfallI ärvdabalken finns det regler om arvsrätt. När en person dör har dennes bröstarvingar (barn) som huvudregel rätt till kvarlåtenskapen genom arv. (2 kap. 1 § ÄB) Särkullbarn, barn som inte är den avlidne och den efterlevande makens gemensamma barn, har rätt till sitt arv framför den efterlevande maken. (3 kap. 1 § ÄB) Särkullbarn kan emellertid avstå från att omedelbart få ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken. (3 kap. 9 § ÄB) Vid ett sådant arvsavstående ärver den efterlevande maken lotten från den avlidne maken enbart med fri förfoganderätt. När man ärver något med fri förfoganderätt innebär det en inskränkning i att testamentera bort egendomen till någon annan. När den efterlevande maken sedan avlider har särkullbarnen rätt till efterarv, dvs arvet efter sin avlidne förälder. (3 kap. 2 § ÄB)KvotberäkningNär den efterlevande maken ärver den avlidne makens kvarlåtenskap framför dennes bröstarvingar ska en kvotdel beräknas. Denna kvotdel beräknas genom att uträkna hur stor del av den efterlevande makens totala egendom kvarlåtenskapen utgör. (3 kap. 2-3 § ÄB) Den efterlevande makens totala egendom utgörs av summan av kvarlåtenskapen, det maken erhöll genom bodelning vid äktenskapets upplösande och eventuell enskild egendom. Bouppteckningen fyller en viktig funktion vid bestämmandet av ett efterarv. Genom denna handling framgår förhållandet mellan den först avlidna makens tillgångar och den efterlevandes tillgångar vid tidpunkten för den först avlidna makens död. Exempel: Om den avlidnes kvarlåtenskap är 100 000 kr och den efterlevande makes egendom uppgår till 200 000 kr, blir kvotdelen 100 000/200 000=50%. När den efterlevande maken dör har alltså efterarvingarna rätt till 50% av den efterlevande makes totala egendom.Huvudregeln när den efterlevande makens egendom ökar i värde efter den först avlidne makens död är att båda makarnas arvingar kommer att dra nytta av ökningen. Ett undantag till detta återfinns emellertid i 3 kap. 4 § ÄB där det föreskrivs att när den efterlevande makens egendom ökar i värde till följd av arv, gåva eller testamente ska denna del undantas från att omfattas av efterarv.BouppteckningNär en person avlider uppkommer ett dödsbo. (18 kap. 1 § ÄB) När den avlidnas tillgångar och skulder är utredda ska en bouppteckning upprättas inom tre månader från dödsfallet. (20 kap. 1 § ÄB) Den avlidnes tillgångar och skulder ska antecknas vid bouppteckningen sådana de var dagen då personen avled. (20 kap. 4 § ÄB) Gällande bostadsrätter ska dessa värderas till marknadsvärdet vid bouppteckningen enligt skatteverkets allmänna ställningstaganden, praxis och juridisk litteratur. Enligt skatteverkets allmänna ställningstagande ska bostadsrätter värderas till marknadsvärdet i en bouppteckning avseende dödsfall efter 31 december 2004. SammanfattningDen först avlidne makens tillgångar och skulder såsom de har antecknats i bouppteckningen kommer att utgöra grunden för beräkningen av efterarvet. Bostadsrätter värderas utefter marknadsvärdet vid bouppteckningen enligt skatteverkets allmänna ställningstaganden, praxis och litteratur. När den efterlevande maken dör kommer du ha rätt till en kvot av dennes kvarlåtenskap.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Möjligheterna till efterarv när alla tillgångar är borta

2018-01-09 i Efterarv
FRÅGA |HejMin far gick bort 1999 och lämnade en maka efter sig. Jag var särkullbarn och fick min laglott och resten av min fars tillgångar ärvde hon med fri förfoganderätt. Nu visar det sig att hon gick bort för snart ett år sedan och jag har inte blivit kontaktad. Jag fick bouppteckningen av folkbokföringen och där ståt det att hon hade mer skulder än tillgångar. Mitt arv efter pappa är alltså borta. Är det ens någon idé att överklaga detta?
Erik Johansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Utgångspunkten när det gäller egendom som innehas med fri förfoganderätt är att den efterlevande makan får göra i princip vad som helst med pengarna. T.ex. förbruka dem, ge bort eller sälja egendomen. Däremot får makan inte förfoga över egendomen genom testamente. 3 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB)En öppning för dig skulle dock kunna vara om den efterlevande maken har gett bort (eller sålt till underpris) egendom i sådan omfattning att det skulle kunna likställas med testamente. Detta förfarande ska då ha skett utan tillbörlig omsorg om dig som efterarvinge och förfarandet måste ha inneburit att egendomen minskat i väsentlig omfattning. 3 kap. 3 § ÄBVäsentlig minskning har av högsta domstolen tolkats som en minskning på i vart fall 25%. Det går att lägga ihop många små transaktioner, men omständigheterna i det enskilda fallet blir då viktiga att beakta. Du skulle – om den efterlevande agerat enligt ovanstående – i sådana fall ha rätt till vederlag (dvs. ersättning för detta). Den bortgivna egendom läggs då till som ett fiktivt belopp i kvarlåtenskapen efter den avlidne och minskar övrig egendom proportionellt vid delningen till förfång för den senast avlidnas arvingar. Detta förutsätter dock – eftersom dödsboet mest verkar innehålla skulder – att mottagaren varit medveten eller i vart fall borde varit medveten om att den avlidne förfogande över sin egendom på ett sådant sätt att ni efterarvingar drabbades negativt av agerandet. Det är dessutom så att man endast kan använda sig av den här regeln i 5 år från gåvotillfället. Dvs. här är det av vikt när gåvan gavs, inte när arvsskiftet ägde rum och om 5 år har passerat går det inte att använda sig av regeln. Om du önskar gå vidare i det här fallet rekommenderar jag dig att kontakta ett kunnig familjerättsjurist som får titta närmare på omständigheterna. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning

Testamentestagares rätt till efterarv när efterlevande make åberopar sin rätt till 4 prisbasbelopp

2018-01-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Enligt ÄB 3:1 2 st "Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den efterlevande maken som avses i detta stycke."Sista meningen, innebär det att ett testamente från den först avlidne är helt utan verkan ifall förordnandet inkräktar på prisbasbeloppsregeln, eller innebär det att testamentstagaren får vänta med att få ut sitt arv tills den efterlevande makan avlider (Efterarv)?
Anna Dalevi |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.3 kap. 1 § 2 st Ärvdabalken innebär att efterlevande make alltid har rätt till 4 prisbasbelopp. Dessa 4 prisbasbelopp består av i första hand vad maken erhåller efter bodelningen. Om dennes del av bodelningen inte uppgår till 4 prisbasbelopp ska mellanskillnaden tas i arv efter den avlidna maken. Detta ärver då den efterlevande maken med fri förfoganderätt, vilket innebär att testamentestagaren har rätt till efterarv i form av en kvotdel när den kvarlevande maken dör, 12 kap. 1 § Ärvdabalken. Om det finns några tillgångar över när den efterlevande maken fått sina 4 prisbasbelopp tillfaller dessa testamentestagaren direkt förutsatt att testamentet är giltigt. Alltså är ditt andra alternativ korrekt. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Beräkning av efterarv

2018-01-17 i Efterarv
FRÅGA |Är det marknadsvärdet som står i bouppteckning som gäller vid beräkning av efterarv för ett särkullbarn även om änkan nu säljer bostadsrätten för ett högre belopp?
Marika Jaaniste |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB).Beräkning av efterarv När den efterlevande maken ärver den avlidne makens kvarlåtenskap framför dennes bröstarvingar ska en kvotdel beräknas. Kvotdelen beräknas genom att uträkna hur stor del av den efterlevande makens totala egendom kvarlåtenskapen utgör. (3 kap. 2-3 § ÄB) Den efterlevande makens totala egendom utgörs av summan av kvarlåtenskapen, det maken erhöll genom bodelning vid äktenskapets upplösande och eventuell enskild egendom. Exempel: Om den avlidnes kvarlåtenskap är 100 000 kr och den efterlevande makes egendom uppgår till 200 000 kr (inkl. arvet), blir kvotdelen 100 000/200 000=50%. När den efterlevande maken dör har alltså efterarvingarna rätt till 50% av den efterlevande makes totala egendom, oavsett om denna ökat.När en person avlider ska en bouppteckning upprättas inom tre månader från dödsfallet. (20 kap. 1 § ÄB) Den avlidnes tillgångar och skulder ska antecknas vid bouppteckningen sådana de var dagen då personen avled. (20 kap. 4 § ÄB) Bouppteckningen kan alltså utgöra underlag för beräkningen av storleken på ett efterarv. Avseende bostadsrätter ska dessa värderas till marknadsvärdet enligt skatteverkets allmänna ställningstaganden, praxis och juridisk litteratur.SammanfattningsvisDet värde som lägenheten antecknats till i bouppteckningen ligger till grund för beräkningen av kvotdelen för efterarvet. Vid den efterlevande makens död kommer efterarvingarna ha rätt till en kvotdel av dennes totala egendom. Om egendom ökar i värde efter den först avlidne makens död kommer, som utgångspunkt, denna ökning alltså gynna den som har rätt till efterarv.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Hur testamente och arvslott fungerar/Efterarv

2018-01-09 i Efterarv
FRÅGA |Vår morfar avled 1998, han var då omgift sedan flera år. Vår mormor avled 1975 och 1979 avled vår mamma som var och blev min morfars enda barn. Hans nya fru har/ hade inga barn. Det visade sig att de skrivit testamente tillsammans där allt skulle ärvas av mig och min bror. Den som överlevde den andre skulle ha fri förfoganderätt tills även den andre avled. Nu har även hon avlidit. Hennes två bröder har under denna tid tagit allt av värde, hon har dessutomtydligen ändrat sin del av testamentet trots att hon många år bott på demensboende. Bör vi ha en advokat med vid bouppteckningen? Hur ska vi bete oss? Dessa bröder har planerat och hittat alla kryphål för att komma åt vårt arv.
Henrik Berg |Hej.Tack för din fråga. Jag kommer sammanfattat förklara hur arv och testamente fungerar nedan. Längst ned finns ett sammanfattat svar.Bodelning:När någon som var gift går bort kommer en bodelning ske (9 kap. 1§ äktenskapsbalken) där egendomen delas upp. Bodelning sker eftersom någon bortgång räknas som att äktenskapet tar slut (1 kap. 5§ äktenskapsbalken). Då kommer man alltså göra en lista över vad som tillhör vem inklusive hur stor del man har i t.ex. hus eller båt etc. Det som ska ingå i listan är den egendom som inte är gemensam (7 kap. 1§ äktenskapsbalken). Saker som personliga föremål som kan vara kläder, dekorationer etc. eller saker man fått i gåva med villkor om att det ska vara ens egen egendom tillhör alltså en själv (7 kap. 2§ äktenskapsbalken) Egendom som man köpt gemensamt eller som har använts av båda lika mycket är giftorättsgods/gemensam egendom. Denna ska delas lika.Däremot finns en regel som menar att den överlevande maken begära att vardera part behåller sin del av den gemensamma egendomen (12 kap. 2§ äktenskapsbalken). Man får även undanta större del av giftorättsgodset om den ena hade mycket mer från början än den andre (12 kap. 1§ äktenskapsbalken).Det är även viktigt att nämna att arvet från er mormor som er morfar fick inte ska räknas in i bodelningen (3 kap. 6§ ärvdabalken). T.ex. om er mormor hade 200 000 och er morfar hade 200 000 kommer er morfar ha 400 000, eftersom ni är gemensamma barn och får vänta på ert arv. När er morfar gifte om sig hade han 400 000 men 200 000 räknas inte med i bodelningen. De 200 000 som var er mormors arv. Ni ska ha fått denna egendom innan bodelningen skedde efter er morfar.Arvsfördelningen:Enligt 2 kap. 1§ 2 stycket ärvdabalken är du och din bror arvtagare efter er morfar. Det innebär att den egendom som er morfar lämnade efter sig ska du och din bror dela lika på. Den rätten gäller bara mot er morfars egendom så ni ärver alltså inte den egendom som tillhör er morfars fru. Den egendomen kommer gå till hennes bröder (2 kap. 2§ 2 stycket ärvdabalken). Avtal om att den efterlevande maken ska få all egendom med fri förfoganderätt är vanligt. Det innebär att du och din bror måste vänta på ert arv. När er morfars fru går bort kommer ni få ut efterarv (3 kap. 2§ ärvdabalken). Ni ska därför få ut halva hennes arv + er mormors arv som juridiskt sett inte tas med i bodelningen. Testamente:Man kan ändra ett testamente hur man vill så länge man har det skriftligt och inför 2 vittnen (10 kap. 1§ ärvdabalken). De 2 vittnena måste närvara samtidigt och inte vara nära släkt till den som upprättar testamentet (10 kap. 4§ ärvdabalken). Har nära släkt bevittnat underskriften/testamentet är testamentet ogiltigt. I testamentet får man inte testamentera hur som helst. Man får inte testamentera bort laglott. Laglott är det skydd som bröstarvingar/direkta barn har (7 kap. 1§ ärvdabalken). Detta gäller även barnens barn eftersom de träder in i deras ställe om barnen gått bort. Ett testamente som inte tar hänsyn till laglotten är i den delen ogiltig. Bröder, systrar och andra arvtagare har ingen laglott.Om man anser att testamentet är ogiltigt eller inte har hänsyn till laglotten måste man påkalla jämkning (7 kap. 3§ ärvdabalken). Alltså begära ändring av testamentet.Arv i praktiken:Det första som ska ske vid någons bortgång är att man utser någon att förvalta dödsboet. Detta kan göras av dödsbodelägarna/arvtagarna (18 kap. 1§ ärvdabalken). Om man inte kommer överens kan man begära att rätten ska utse en dödsboförvaltare (19 kap. 1§ ärvdabalken). Förvaltaren ska alltså gå igenom vad som personen lämnade efter sig och reda ut om det finns avklarade affärer. Detta kan t.ex. vara räkningar eller skatter som den avlidne ej betalat. Det som finns kvar blir sedan arvet. I ert fall är ni inte dödsbodelägare (18 kap. 1§ 3 stycket ärvdabalken) efter er morfars fru dödsbo men ni har fortfarande rött till er del av arvet.Svar:Det som var er morfars enskilda egendom är ert. Det som er morfar fick fri förfoganderätt över från er mormor är ert och er morfars del av giftorättsgods från bodelningen med hans fru är ert. Detta ska ni få i etterarv från er morfars fru. Vad gäller testamentet kan ni kontrollera att testamentet är giltigt eller går emot er laglott/del av arv. Om testamentet inte bevittnats av 2 vittnen som närvarat samtidigt är testamentet ogiltigt. Då gäller det tidigare testamentet.Normalt sett delar man bara upp värdet i bodelningen. Om 500 000 ska delas har man alltså rätt till egendom värt 250 000. Hur man delar upp objekten i sig är upp till varje fall. Att er morfars frus bröder redan tagit saker från dödsboet är normalt sett inte okej och ska återges. Eller så räknas värdet av sakerna de tog från deras senare del av arvet. Jag skulle råda er att kontakta advokat för mer hjälp.Hoppas att du fick svar på din fråga. Du är varmt välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå för hjälp i ärendet.Mvh/Henrik Berg

Syskonbarns rätt till efterarv samt arv med fri förfoganderätt

2018-01-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Min far är ensam dödsbodelägare efter sin avlidna fru. Frun hade inga barn menar däremot syskonbarn. Får min far ge mej största delen kontanter och en bostadsrätt. Finns det en begränsning för gåvans storlek?Måste det finnas kvar nåt till efterarvingarna ? (syskonbarn ) Hans önskan är att ge allt till mej sin dotter. Tack.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).När en make enligt 3 kap. ÄB dör och den andre maken ärver den avlidne gör den detta med så kallad fri förfoganderätt. Detta skiljer sig från typfallet vid arv då arvtagaren får full äganderätt till egendomen. Din far kommer alltså ärva sin maka med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär i praktiken bara att kvotdelsrätten som den avlidnes släktingar har inte kan testamenteras bort. Med andra ord är den efterlevande maken fri att göra i princip vad som helst med arvgodset i övrigt. Alltså kan din far skänka dig sitt arv. Din fars makas släktingars rätt till efterarv kommer dock bestå eftersom den inte är knuten till konkret egendom utan bara till en procentandel av din fars framtida kvarlåtenskap.För att sammanfatta: din far kan skänka dig hela arvet efter sin maka om han så vill. Rätten till efterarv kommer dock din fars makas släktingar kunna göra gällande när din far går bort oavsett.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning