FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTEfterarv10/06/2022

Vad händer med arvet när särkullbarn och efterlevande åberopar 3:9 ÄB resp. 12:2ÄktB?

Enligt bouppteckningen är den avlidens giforättsgods ./. 700 00 kr. Den efterlevande makens giftorättsgods är 2 100 000 kr. Den avlidne har två särkullbarn, den efterlevande maken har inga barn. Hur stor blir kvoten på efterarvet för den avlidnes två särkullbarn och på vilket belopp räknas kvoten? 1. om den efterlevande maken åberopar Äktenskapsbalken 12:2 till 100%? 2. om den efterlevande maken åberopar Äktenskapsbalken 12:2 till 100% samtidigt om särkullbarnen åberopar Ärvdabalken 3:9? 3. om särkullbarnen åberopar Ärvdabalken 3:9 och den efterlevande maken INTE åberopar Äktenskapsbalken 12:2? 4. Innebär Äktenskapsbalken 12:2 full äganderätt eller fri förfoganderätt?

Lawline svarar

 Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du undrar hur den avlidne makens arv påverkas av de olika lagrummen du beskriver. Din fråga regleras i ärvdabalk (hädanefter ÄB) och äktenskapsbalk (hädanefter ÄktB). 

Jag kommer att redogöra för de olika alternativen var för sig, men jag kommer också att redogöra för tågordningen när en make avlider. Det blir nämligen lättare att ta till sig mitt svar om man har koll på bakgrunden. Det finns regler om s.k. skuldtäckning när en bodelning sker, som tillåter varje make att undanhålla så mycket av sitt giftorättsgods som krävs för att täcka dennes skulder, se 11 kap. 2 § ÄktB. Jag utgår från att detta redan är gjort, och att beloppen är efter skuldtäckning. Om det inte är så kan beloppen i sig vara felaktiga i min utredning men det kan lätt korrigeras genom att ändra siffrorna. 

Fri äganderätt eller fri förfoganderätt?

När en gift person avlider sker först en bodelning, och sedan ett arvskifte. Det är viktigt att hålla isär dessa två steg. Frågan om man får något med fri förfoganderätt eller fri äganderätt är beroende av om man får det genom bodelningen på grund av äktenskapets upphörande, eller om man får det som arv. Eftersom 12 kap. 2 § ÄktB är en bodelningsfråga får man detta med fri äganderätt. 

När en gift person avlider

När en person som är gift avlider upphör äktenskapet, se 1 kap. 5 § ÄktB. När ett äktenskap upphör ska bodelning ske, se 9 kap. 1 § ÄktB. När bodelningen sker läggs makarnas giftorättsgods samman till en summa, i det här fallet 700 000kr + 2 100 000kr = 2 800 000kr. Denna summa delas sedan på två. Det finns möjlighet för efterlevande make att bestämma att bodelningen istället ska göras så att varje make behåller sitt giftorättsgods. Jag kommer återkomma till detta längre ner. 

Om allt går till som ”vanligt” är det istället så att makarna delar på giftorättsgodsets värde jämt, se 11 kap. 3 § ÄktB. I det här fallet blir det 2 800 000kr/2 = 1 400 000kr. 

Det som den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med fri äganderätt. Detta betyder att ingen annan har något anspråk på detta, och att personen får göra vad den vill med detta. Den halvan som tillfaller dödsboet i bodelningen får den efterlevande maken också, se 3 kap. 1 § ÄB, fast med fri förfoganderätt. Detta utgör sedan efterarvet som den avlidnes arvingar har rätt till, se 3 kap. 2 § ÄB. Detta utgör då 50% av den efterlevandes totala förmögenhetsmassa. Eventuella särkullbarn har rätt att få sitt arv direkt, och de kan således ”gå före” den efterlevande makens rätt enligt 3 kap. 1 § ÄB.

Scenario 1

Din första fråga är vad som händer om den efterlevande maken åberopar 12 kap. 2 § ÄktB. Detta är en bodelningsregel som ger efterlevande make rätt att diktera bodelningen på så sätt att vardera part behåller sitt giftorättsgods istället. I det fallet kommer den efterlevande behålla sina 2 100 000kr, och dödsboet efter den avlidne får behålla sina 700 000kr. Detta utgör då arvsmassan efter den avlidne. I det fallet får de båda särkullbarnen dela på de 700 000kr. 

Scenario 2

Din andra fråga är vad som händer om den efterlevande maken åberopar 12 kap. 2 § ÄktB samtidigt om särkullbarnen åberopar 3 kap. 9 § ÄB. Här blir det viktigt att tänka på kronologin.

12 kap. 2 § ÄktB är en bodelningsfråga, vilket innebär att den sker först. I detta fall kommer det bli som ovan, nämligen att den avlidnes dödsbo får sina 700 000kr och den efterlevande får sina 2 100 000kr. Sedan ska arvet skiftas, och nu blir 3 kap. 9 § ÄB aktuell. Enligt 3 kap. 1 § ÄB har särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt, men med stöd av 3 kap. 9 § ÄB kan de avvakta och låta den efterlevande maken få allting för att sedan ha rätt till efterarv. Det som den efterlevande fått genom bodelningen (2 100 000kr i det här fallet) har den med fri äganderätt. De 700 000kr har den fått med fri förfoganderätt, och detta utgör efterarvet efter den avlidne. Detta utgör då en kvotdel av den efterlevande makens totala förmögenhetsmassa. Egendom som man får med fri förfoganderätt får man inte testamentera bort, se 3 kap. 2 § ÄB, och om man drastiskt har minskat efterarvet kan de efterarvsberättigade ha rätt till kompensation för detta. Mer om det nedan. 

När denne sen avlider har särkullbarnen rätt att få ut en andel ur den senare avlidne makens arv som motsvarar delen som deras efterarv utgör. I det här fallet ska man då räkna ut kvotdelen. 700 000 + 2 100 000 = 2 800 000, där sedan 700 000kr utgör en fjärdedel. 

Om det är så att den efterlevande har ökat sin förmögenhet har särkullbarnen fortfarande rätt till en fjärdedel, se 3 kap. 4 § ÄB. Om det däremot är så att deras arv har minskat har de rätt till kompensation för detta, se 3 kap. 3 § ÄB. För att man ska kunna få kompensation krävs det att efterarvet har minskat med minst 25%, se NJA 2013 s. 736

Scenario 3

I det sista scenariot är förutsättningarna att särkullbarnen åberopar 3 kap. 9 § ÄB och den efterlevande maken INTE åberopar 12 kap. 2 § ÄktB. I det fallet görs en ”vanlig” bodelning, vilket i det här fallet blir att man lägger samman makarnas giftorättsgods och delar det jämt. 

Alltså; 

700 000kr + 2 100 000kr = 2 800 000kr. I det här scenariot blir det så att makarna delar på giftorättsgodsets värde jämt, se 11 kap. 3 § ÄktB. I det här fallet blir det 2 800 000kr/2 = 1 400 000kr. 

Efterlevande make får då 1 400 000kr med fri äganderätt, och 1 400 000kr med fri förfoganderätt. Precis som ovan måste den efterlevande maken ta hänsyn till de efterarvsberättigade, och man får inte göra precis som man vill med efterarvet. Nu säger dock särkullbarnen att de inte vill ha sitt arv direkt utan att de vill avvakta med stöd av 3 kap. 9 § ÄB. Detta innebär att de har rätt till efterarv vid efterlevande makes död. I det här fallet ska de då få hälften av den senare avlidnes tillgångar eftersom kvotdelen är ½. 

Slutsats

Som du ser kan det bli väldigt olika utfall. Det viktiga är att göra det kronologiskt och att hålla isär vad som är bodelning och vad som är arvskifte. Om det finns ett efterarv med i bilden måste man också komma ihåg att respektera de efterarvsberättigade och inte förstöra deras arv. 

Om du skulle ha några följdfrågor får du gärna kontakta mig på: Daniel.Hogman@lawline.se 

Jag ser att du har bokat telefonuppföljning. Därför kommer jag att ringa dig på måndag den 13 juni kl. 09.00. Det kan vara bra att veta att jag kommer ringa från dolt nummer. Om det är så att tiden inte passar får du gärna mejla mig, så kan vi komma överens om en ny tid. 

Hoppas att du fick svar på din fråga! 

Daniel HögmanRådgivare