Efterlevande makes arv

2021-02-27 i Efterarv
FRÅGA |Har man rätt till arv som efterlevande make om det inte finns några gemensamma barn, men barn från den efterlevande makens sida?
Sonja Najim |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Efterlevande makes rätt till arv regleras i 3 kap. ärvdabalken (ÄB). Enligt 3:1 ÄB ärver efterlevande make framför de gemensamma barnen men inte framför särkullbarnen. Efterlevande make har dock alltid rätt till fyra prisbasbelopp enligt 3:1 ÄB. Vidare kan efterlevande make ärva i en sådan situation som i frågan om det upprättats ett testamente om arv till den efterlevande make. Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline! Vänligen

Fördelning av efterarv

2021-02-21 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min far har bara ett barn, jag.. (Bröstarvinge)Han är gift sedan ca 30 år med HBHon har två barn L och MDom är båda ca 75 år och har, har haft svåra åkommor så som lungcancer och allvarliga hjärtproblem. Krast så kan dom mkt snart gå vidare.Vår (Jag, L, M) fråga är hur delas arv?Vi är eniga om att änka/änkling sitter kvar i boet till båda har gått bort (Hus, bil, bohag, tillgångar)Kan någon av oss "skrivas bort"?
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga. Jag tänker dela upp frågan i olika delar. Först går jag igenom hur arvet fördelas såvida ni alla tre är i livet, därefter vad som sker om någon gått bort och sist om det är möjligt att någon av er "skrivs bort". För att besvara er fråga kommer vi behöva använda oss av ärvdabalken (ÄB). Fördelning av arv Till att börja med är du, M och L särkullbarn. Särkullbarn har arvsrätt före make/maka men då ni redan kommit överens om att efterlevande make/maka ska få sitta kvar i boet kommer jag inte behandla det mer ingående (3 kap. 1 § ÄB). Eftersom du är din fars enda legala bröstarvinge kommer du vara berättigad hela hans kvarlåtenskap vid bortgång. M och L är HB:s enda barn och de har därför rätt till lika delar av HB:s kvarlåtenskap, det vill säga 50% vardera (2 kap. 1 § ÄB). EfterarvDå ni barn kommit överens om att efterlevande make/maka ska få sitta kvar i boet har ni rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Ni kommer därför att få ut er del av arvet när den sista maken avlider. Efterarvingar har rätt till en kvotdel av den efterlevandes totala förmögenhetsmassa vid dennes bortgång (3 kap. 2 § ÄB). Efterlevande make/maka har fri förfoganderätt över den egendom som ska utgöra efterarv, vilket innebär att det är möjligt att efterarvet minskar eller ökar. Exempel: Om din far vid sin bortgång efterlämnar 200 000 i kvarlåtenskap kommer det tillfalla HB. Har HB själv 200 000 kommer hon ha 400 000. Då 200 000/400 000 är ½ kommer kvotdelen vara ½. Om vi då antar att HB har 300 000 då hon går bort kommer ½ gå till dig av denna summa. Detta utgör ditt efterarv. Du är då berättigad 150 000. Din rätt till efterarv ska fördelas innan arvet efter HB till L och M. Vad sker om någon av er barn går bort före er förälder? Fördelningen vid efterarv är lik den vanliga fördelningen av arv. Om exempelvis M skulle ha gått bort före den efterlevande maken, kommer M:s barn ha rätt till M:s del av efterarv. Skulle M däremot inte ha några barn eller egna arvingar så kommer däremot L ha rätt till M:s del av arvet. Detta då M och L tillhör HB:s första arvsklass (2 kap. 1 § ÄB). Du utgör inte en bröstarvinge till HB, på samma sätt som M och L inte utgör bröstarvingar till din far. Kan någon av er barn skrivas bort?Ett kort svar på frågan är nej, ingen bröstarvinge kan skrivas bort helt. Det som däremot är möjligt är att att din far respektive hans fru väljer att testamentera bort en del av ert arv. I svensk rätt har man något som kallas för arvslott respektive laglott (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom du är ensambarn till din far och således ensam bröstarvinge, utgör din arvslott 100% av din faders tillgångar. Din laglott utgör hälften av denna, det vill säga 50%. De övriga 50% som inte utgör din laglott kan din far testamentera bort. Samma gäller för L och M. Då deras respektive arvslott är 50% vardera, kan 25% av L och 25% av M:s arvslott testamenteras bort. Jag hoppas detta givit svar på din fråga. Är något otydligt eller om du har en annan fundering är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga. Vänliga hälsningar,

Hur fungerar efterarv?

2021-02-10 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min morfar gick bort i höstas och min mormor vill nu skriva ett testamente för sina pengar. Som vi har förstått det kan hon bara testamentera "sina" pengar och inte dom pengar som min morfar hade när han dog, Stämmer det? Det min mormor undrar över är hur stor del av sina pengar hon har rätt att testamentera till vem hon vill? Hon har på ena sidan en dotter som ska ärva och på andra sidan 2 barnbarn som ska ärva, då deras mamma som skulle varit arvtagare tidigare har gått bort. Det vi har läst oss till är att 25% ska gå till den dottern och 25% ska till de två barnbarnen. De resterande 50 % får hon testamentera till någon annan, stämmer de? Om inte hur ser fördelningen ut? Hur stor del får hon testamentera bort?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan min mormor bara testamentera bort "sina" pengar eller även det min morfar hade när han dog?Det som du skriver i din fråga stämmer. Din mormor har rätt att testamentera bort sin egendom, men inte det som din morfar hade när han avled. Det beror på att om den avlidne inte upprättat något testamente kommer den efterlevande maken att ärva den först avlidna makens egendom med fri förfoganderätt om makarna endast har gemensamma barn. Det betyder att din mormor i det här fallet ärvt din morfars egendom med fri förfoganderätt för att de var gifta när han avled. När din mormor sen avlider ska din morfars legala arvingar (troligen bröstarvingar i form av barn eller barnbarn) ärva hans kvarlåtenskap i form av ett efterarv. Din morfars arvingar får alltså ut sitt arv efter honom först när även din mormor avlidit.´(3 kap. 1-2 § ÄB). Hur mycket av sin egen egendom kan min mormor testamentera bort?När din mormor avlider kommer först efterarvet från din morfar att delas ut till hans legala arvingar. Det som sedan återstår är din mormors egna kvarlåtenskap och det som hon har möjlighet att testamentera över. Testamente är en möjlighet att själv bestämma över till vem och på vilket sätt ens kvarlåtenskap ska fördelas. När man har bröstarvingar (barn och deras avkomlingar) finns det dock begränsningar i testationsfriheten. En bröstarvinge har alltid rätt att få ut minst sin laglott i arv vilket motsvarar hälften av vad de skulle erhållit enligt lag (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom din mormor har två barn skulle hennes kvarlåtenskap enligt lag som utgångspunkt fördelats i två lika stora andelar på barnen, dvs 50 % vardera. Eftersom det ena barnet avlidit skulle dennes barn få dela på sin förälders lott. Genom testamente kan man begränsa bröstarvingarnas arv till endast laglotten, dvs hälften av vad de skulle ärvt enligt lag. 50 % av din mormors egendom är alltså förbehållet till hennes bröstarvingar (25 % till barnet och 12,5 % vardera till barnbarnen vars förälder är avliden), och 50 % av egendomen är hon fri att testamentera på det sätt hon önskar. Sammanfattningsvis kan din mormor alltså testamentera bort totalt 50 % av sin egna egendom medan 50 % är förbehållet till hennes bröstarvingar.Vad ska man tänka på när man skriver testamente?För att ett testamente ska vara giltigt krävs att man följer de formkrav som lagen ställer upp. Ett testamente måste vara skriftligt och undertecknat av testatorn samt av två samtidigt närvarande vittne (10 kap. 1 § ÄB). Följs inte formkraven kan testamentet ogiltigförklaras (13 kap. 1 § och 14 kap. 5 § ÄB).Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till.Med vänliga hälsningar

Har min avlidne mans syskonbarn rätt att ärva mig?

2021-02-07 i Efterarv
FRÅGA |Kan syskonbarn till min man, som har avlidit, ärva mig när jag dör?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet du efterfrågar är i praktiken vem som har rätt till s.k. efterarv. Efterarv aktualiseras när den efterlevande maken ärvt den första avlidna maken med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten kan framkomma av ett testamente, eller följa av den legala arvsrätten. Den legala arvsrätten är vad som gäller om det saknas testamente. Enligt ärvdabalken (ÄB) ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken om arvlåtaren var gift. Den fria förfoganderätten innebär att den efterlevande maken får lov att använda egendomen, sälja den, skänka bort den etc. däremot inte testamentera bort den (3 kap. 1-2 § ÄB). När den efterlevande maken avlider ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar ur första eller andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB). Första arvsklassen utgör den avlidnes barn (bröstarvingar), medan andra arvsklassen utgör den avlidnes föräldrar, syskon eller syskonbarn (2 kap. 1-2 § ÄB). Din makes syskonbarn ingår således i andra arvsklassen och har efterarvsrätt till din make. I praktiken är det din man de ärver och inte dig.Utgångspunkten är, som nämnt, att hälften av boet efter dig ska gå till din makes arvingar. Efterarvet kan däremot påverkas i vissa fall. Om du har skänkt bort en stor del av egendomen ska efterarvingarna kompenseras (jfr 3 kap. 3 § ÄB). Om boets värde däremot har ökat i värde efter din makes frånfälle ska sådan förkovran tillfalla dina arvingar istället. Det krävs för det att det kan visas att det tillfallit dig genom arv, gåva eller testamente eller kan antas att förkovran härrör från förvärvsarbete (3 kap. 4 § ÄB). Om det är många år sedan din make avled och du har arbetat dessa år kan det därmed ha skett en ökning av boet som ska tillfalla dina arvingar.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på tisdag, sen 9 februari, klockan 9.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post så försöker vi finna en tid som fungerar. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Får efterarvingar ta del av efterlevande makes försäkringar?

2021-02-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej Min syster gick bort 2013, hon var gift, inga barn inget testamente, jag o mina bröder är s.k. efterarvingar,nu har min svåger gått bort. Han hade flera försäkringar hos Skandia som skall betalas ut nu det rör sig om mycket pengar ,Skandia säger att vi efterarvingar inte har rätt till arv, för vi är inte legala arvingar ??? är det rätt ,min svåger har alltid påtalat för oss att vi skall veta att hans pengar finns där , har dålig kontakt sina egna släktingar
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag hänvisa till försäkringsavtalslagen och ärvdabalken.Jag kommer i mitt svar att förklara vad som händer med försäkringspengarna och delar av arvsrätten för att urskilja vad ni har rätt att ärva och vad ni inte har rätt till.FörsäkringspengarnaEftersom jag inte har information vilken typ av försäkring som maken haft eller vilka villkor som försäkringarna har, kan jag inte göra en exakt bedömning av vad som gäller. Om ni har rätt att ta del av försäkringspengarna beror på vilken typ av försäkring det är och om det finns en särskild förmånstagare till försäkringen. Ett exempel på försäkring det skulle kunna vara, är en livförsäkring. Om det gäller en livförsäkring och om det finns en särskild förmånstagare, är huvudregeln att beloppet ska tillfalla den särskilda förmånstagaren (14 kap. 7 § 1 st. försäkringsavtalslagen). Om det däremot inte finns någon särskild förmånstagare, ska beloppet ingå i kvarlåtenskapen i dödsboet.Men eftersom jag inte har mer information om försäkringen kan jag inte göra en bedömning av vad som gäller i just ert fall. Det gäller alltså andra villkor för andra typer av försäkringar.Vad som utgör efterarvEftersom er syster var gift vid hennes bortgång, tillföll din systers arv hennes make (3 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom er syster inte hade några barn och om inte era föräldrar är vid liv, så är det din systers syskon som är de närmaste arvingarna (2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken). Det blir då du och dina syskon som kan få ut arv efter din systers mans bortgång. Det som ni har rätt att ärva är efterarvet av er syster. Efterarvets storlek är som huvudregel hälften av den efterlevande makens dödsbo (3 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken). Som utgångspunkt har du och dina syskon alltså rätt att ärva halva värdet av efterlevande makens dödsbo genom efterarv. Den legala arvsordningenDen resterande delen av makens dödsbo har ni ingen legal rätt till att ärva, detta beror på den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen ska makens barn ärva först (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om maken inte har barn ska makens föräldrar ärva (2 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken). Är inte föräldrarna vid liv, får makens syskon ärva. Om syskonen inte finns vid liv, får syskonens barn ärva (2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken). Den legala arvsordningen är således kopplad till släktskap. Det innebär att du och dina syskon som inte är släkt med maken, inte har rätt att ärva efter honom. Ni har endast rätt till efterarvet från er syster.Testamente Om maken skulle önskat att du och sina syskon skulle ärvt en större del än efterarvet, hade han behövt upprätta ett testamente. Finns inget testamente så är det den legala arvsordningen som gäller. Det är då de närmsta släktingarna i arvsordningen som blir berättigade till arv.SlutsatsOm ni har rätt till en del av pengarna beror på vad det är för typ av försäkring och vem som står som förmånstagare. Om det gäller en livförsäkring som inte har en särskild förmånstagare, ska pengarna ingå i makens dödsbo. Det ni har rätt till är efterarvet från er syster, vilket som huvudregel är hälften av värdet av makens dödsbo. Eftersom ni har rätt till hälften av värdet av dödsboet, får ni på så sätt del av försäkringspengarna i det fall de tillfaller dödsboet. Resterande tillgångar i dödsboet tillfaller makens närmsta släktingar enligt den legala arvsordningen, under förutsättning att det inte finns ett testamente.Beakta att slutsatsen utgår från att det är en livförsäkring. Om det är en annan försäkring gäller andra villkor för hur försäkringspengarna ska fördelas. Hoppas du fick svar på din fråga! Väckte mitt svar flera funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen.Med vänlig hälsning,

Hur ärver särkullbarn respektive gemensamma barn?

2021-02-10 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga om arv och särkullbarn. Vår familj består av min och min brors mamma och pappa som är gifta. Vår pappa har en dotter sedan tidigare äktenskap.Vi undrar, om vår mamma dör först och har majoriteten av sin egendom som enskild egendom. Vad vi förstår så gör man först en bodelning mellan mamma och pappa giftorättsgods och det delas på hälften. Den enskilda egendomen som mamma har blir hennes kvarlåtenskap + hälften av giftoträttsgods?Stämmer det då att jag och min bror ska ärva hela mammas enskilda egendom 100% + hälften av giftorättsgods? Men att först får vår pappa ärva detta med fri förfoganderätt. När väl pappa dör får jag och min bror arvet från mamma det som är kvar som efterarv. Och resterande som pappa har kvar kommer delas mellan vår halvsyster, mig och min bror?Eller kommer vår halvsyster (särkullbarn) ha rätt att få ut 1/3 av efterarvet från vår mamma????
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer när en gift person avlider?När en make i ett äktenskap avlider är utgångspunkten att en bodelning ska genomföras (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen läggs allt makarnas giftorättsgods samman och delas lika efter avdrag för skulder (11 kap. 3 § ÄktB). Det som den avlidna maken erhåller i bodelningen utgör tillsammans med dennes enskilda egendom dennes kvarlåtenskap. Hur fördelas arvet efter vår mamma?Eftersom er mamma inte har några särkullbarn och eftersom hon var gift med er pappa när hon avled kommer hela hennes kvarlåtenskap att tillfalla er pappa med fri förfoganderätt. Det innebär att arvet egentligen ska gå till er barn, men eftersom ni är gemensamma barn till makarna ärver er pappa era andelar (3 kap. 1 § ÄB). Arvet från er mamma kommer ni att få ut i form av ett efterarv när även er pappa avlider (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet från er mamma fördelas ut innan arvet från er pappa kan fördelas. När er pappa avlider kommer ni alltså att få ta del av motsvarande andel av arvet er pappa ärvt med fri förfoganderätt som er mamma efterlämnade. Det som kvarstår efter att arvet från er mamma delats ut är er pappas kvarlåtenskap. Hans kvarlåtenskap ska sedermera fördelas till hans närmsta arvingar, dvs hans tre barn. Utgångspunkten är att varje barn ärver lika mycket, och ni kommer alltså tillsammans med er pappas särkullbarn att ärva en tredjedel vardera av er pappas kvarlåtenskap. Er pappas särkullbarn har inte rätt till arv från er mamma eftersom hon inte är biologisk eller adopterad släkting till henne. Arvet från er mamma kommer att fördelas ut till hennes arvingar innan kvarlåtenskapen från er pappa kan fördelas. Er halvsyster kommer alltså inte att få 1/3 av efterarvet från er mamma. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Avstå arv till förmån för efterlevande make

2021-02-09 i Efterarv
FRÅGA |Särkullbarn som avsäger sig rätten att ta ut arvet direkt?Min hustru har gått bort, bouppteckningen är klar. Vi har inga barn gemensamt, hon hade 4 barn jag har 2. Det finn lite pengar ca 800 000 totalt, det finns en fastighet nettovärde ca 1 200 000.Min avlidna hustrus 4 barn är ju särkullbarn i detta fallet. Om de vill ha ut sin andel nu ska de ha hälften, dvs ca 1 000 000 tillsammans.Om särkullbarnen avsäger sig sin rätt att ta ut arvet direkt, då har jag vi förutsätter samma summa som ovan) 2 000 000 som blir kvar när jag avlider.Fråga 1: Kommer de 6 barnen att dela detta lika eller kommer de 4 särkullbarnen att få dela på ena halvan och mina 2 barn den andra halvan?Fråga 2: Måste samtliga fyra särkullbarn avsäga sin rätt att ta ut arvet direkt eller kan de göra det var för sig, dvs några som tar ut det nu och de andra väntar?
Linn Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om särkullbarns arvsrätt och regler om detta finner vi i ärvdabalken (ÄB).Särkullbarn har, som bröstarvingar till den avlidne, rätt till sitt arv när deras förälder gått bort. Om deras omgifta förälder dör före dennes nya make har de alltså rätt att få sitt arv från den avlidne föräldern direkt. Särkullbarn kan dock avstå arvet till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att du kan få behålla din hustrus del av bodelningen med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken i sin tur avlider har särkullbarnen som avstått sitt arv en efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att de särkullbarn som avstått sitt arv till förmån för den efterlevande maken har rätt att ärva en kvotdel av den efterlevande makens tillgångar som representerar den egendom som vid första makens död skulle tillfallit dem i arv. För att särkullbarnen som avstått arvet ska ha rätt till efterarv är det viktigt att de formulerat sitt avstående "till förmån för efterlevande make", annars kan de förlora rätten till efterarv.Din hustrus barn har ingen arvsrätt till dina tillgångar om de inte är tilldelade egendom via ditt testamente. Detta innebär att dina två barn ensamma kommer ärva den del av dina tillgångar som du ägt med full äganderätt (alltså inte egendom som varit din hustrus som hennes fyra barn avstått till förmån för dig).Som svar på din första fråga kommer de sex barnen inte dela lika på de tillgångar som du lämnar efter dig, utan särkullbarnen har efterarvsrätt till den egendom som du fått efter din hustru, medan dina två barn har arvsrätt till den egendom som varit din med full äganderätt.För att besvara din andra fråga så behöver inte samtliga särkullbarn avstå sitt arv för att det ska vara giltigt, utan de får var för sig avgöra hur de vill göra med sin andel av arvet.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!Vänliga hälsningar,

Måste arvet stå "orört" när det finns efterarvingar enligt testamente?

2021-02-01 i Efterarv
FRÅGA |Bakgrund:Jag har ett syskon. Vi har båda barn ifrån tidigare äktenskap. Vi är båda omgifta utan några nya barn.I mina föräldrars testamente står det så här:"Efter bådas vår död ska kvarlåtenskapen fördelas mellan våra bröstarvingar och vid deras respektive frånfälle i sin tur tillfalla deras bröstarvingar. Makes arvsrätt i förhållande i förhållande till gemensamma bröstarvingar skall i deras äktenskap sålunda vara utesluten beträffande arvet efter oss.All egendom våra barn och barnbarn erhåller efter oss samt all avkastning därav skall utgöra deras enskilda egendom i äktenskap...."Fråga:Innebär detta att kvarlåtenskapen som jag ärver måste förbli "orörd" tills jag går bort och mina barn ärver detta som enskild egendom från mig? Ska även eventuell avkastning gå vidare till mina barn? Vilka krav kan man juridiskt ställa på avkastning?Rent praktiskt så skulle enda sättet att "nyttja" kapitalet vara att köpa en fastighet att bo i (eller betala av på lånet på befintlig fastighet) och den eventuella värdeökningen skulle så småningom tillfalla mina barn?Tacksam för era olika perspektiv på detta dilemma!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det har dina föräldrar upprättat ett testamente enligt vilket du och ditt syskon ärver dem vid deras frånfälle. Det ni ärver ska enligt testamentet utgöra er enskilda egendom. Testamentet innehåller även ett förordnande om efterarv, innebärande att era barn har rätt till arvet den dag ni avlider. Din undran är om detta innebär att kvarlåtenskapen som du ärver måste förbli "orörd" tills du går bort och dina barn ärver det.När du (och ditt syskon) ärver era föräldrar sker det med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär att det är fritt för er att använda egendomen, skänka bort den, förstöra den etc. Det enda ni inte får göra är att testamentera bort den. För dig innebär det att arvet inte behöver förbli "orört" för att dina barn ska kunna ärva det. Om egendomen minskat ärver dina barn det som är kvar. Om egendomen ökar för att du t.ex. köpt en fastighet för pengarna som blir värd mer, blir deras arv större.Att det finns ett villkor om att egendomen ska vara din enskilda gör att egendomen inte ingår i en bodelning. Bodelning aktualiseras dels vid skilsmässa, dels när du avlider. Det innebär att om du skulle skilja dig kommer det du ärvt inte att delas med din partner. När du avlider kommer din enskilda egendom som du ärvt att gå vidare till dina barn. Du bör dock ha i åtanke att enskild egendom kan förlora karaktären av sådan. Så kan ske om du t.ex. skulle sätta in pengarna på ett konto du har gemensamt med din partner; då finns det en risk att det inte går att identifiera vilka pengar som utgjorde enskild egendom och vad som är giftorättsgods, varför allt kommer att räknas som giftorättsgods. Detsamma gäller om du skulle använda pengarna till att exempelvis renovera en fastighet som är giftorättsgods. Sammanfattningsvis behöver du inte låta arvet vara orört. Du får göra i princip vad du vill med det, förutom att testamentera bort det.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,