Efterarvsrätt för syskon när det inte finns några barn

2019-10-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej, min fråga gäller arvsordningen. Vad gäller vid situationen att : Ett gift par som gemensamt äger en bostad. Makan avlider. Det finns inga barn med i bilden, varken gemensamma eller särkull. Vad har den avlidnes syskon för rätt (om någon) till pengar för bostaden om denna säljs eller innehållet i bostaden? Vi har läst att maken alltid ska vara skyddad och i detta fall ärver han hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt? Detta eftersom efterlevande makes rätt t o m går före bröstarvingarnas arvsrätt (som måste vänta i sådant fall). Nu finns inga bröstarvingar så det är inte en faktor i detta fall. Stämmer detta? Ärver maken hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt? Detta gäller min svärfar som jag vet önskar sälja huset om ett tag eftersom det är för stort för honom att bo kvar i ensam. Han har nu blivit nervös över att hans avlidnas makas syskon har verkat vilja göra anspråk på några saker. Oklart vad. Dock fick han meddelande från personen som sköter bouppteckningen att de skulle bjudas in till någon gemensam genomgång. Så jag är tacksam om ni kan bringa lite klarhet i saken så vi kan lugna honom eftersom han är sjuklig och fortfarande i djup sorg. Makan skrev aldrig något testamente, men enligt uppgift från honom ska de gemensamt ha skrivit ett papper tillsammans med en jurist rörande om någon av dem avled så skulle den andra sitta kvar i orört bo. Har han full rätt all kvarlåtenskap, bostad ink lösöre? Och kan han sälja huset? Mvh
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Syskonen har efterarvsrätt då din svärfar går bortJag förstår det som att din svärfar har förlorat sin fru för ett litet tag sedan. Med tanke på att de var gifta är det precis som du säger, att din svärfar ärver all egendom med fri förfoganderätt, 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att din svärfar får göra vad han vill med all egendom, såväl bostad som lösöre så länge det inte rör sig om att han skulle ge bort en väldigt stor andel i gåva eller testamentera bort en större egendom som inskränker syskonens rätt. Detta beror på att hans avlidnes frus syskon (egentligen hennes föräldrar om dessa är i livet) har så kallad efterarvsrätt när din svärfar går bort. Jag förutsätter att föräldrarna till makan är bortgångna, varför hennes arvingar är hennes syskon. Syskonen har helt enkelt rätt till den kvotdel som din svärfar ärvde med fri förfoganderätt, 3 kap. 2 § ÄB. Jag ska tydliggöra detta med ett enkelt exempel:Låt oss säga att din svärfar ärvde 100 000 från sin maka efter att en bodelning gjorts för att reda ut hur mycket var och en ägde var för sig. Vid denna tidpunkt hade din svärfar egendom till ett värde av 200 000 kr. Sammanlagt har han då 300 000, där han äger 100 000 med fri förfoganderätt. Detta innebär således att en tredjedel av all din svärfars egendom kommer gå till hans makas syskon vid hans bortgång eftersom de har efterarvsrätt. Det är detta som kallas kvotdelen. Denna kvotdel består oavsett om hans egendom har ökat eller minskat sedan makans bortgång.Din svärfar har med andra ord rätt att sälja huset om han vill det. Faktum är att han har rätt att sälja vad han vill eftersom det inte finns något testamente som säger något annat. Sedan när han går bort, oavsett om hans egendom har ökat eller minskat sedan hans maka gick bort, ska som huvudregel kvotdelen tillfalla makans syskon i efterarv.AvslutningJag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag er lycka till!Vänligen

Kommer min mammas döde mans bröder ha rätt till hennes arv när hon dör?

2019-10-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga om rätt till efterarv om den avlidne var gift. Min mamma var gift med en man som dog. Han har tre bröder. När min mamma dör kommer bröderna ha rätt till hennes arv?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som rör arv hittar du i ärvdabalken (ÄB). Jag utgår från att mannen inte hade några barn eller föräldrar vid liv eftersom du bara nämner att han har tre bröder. Om mannen skulle ha barn eller föräldrar vid liv är det värt att notera att de ska gå före bröderna i arvsordningen, ÄB 2 kap 1-2 §.Hur fungerar efterarv?Eftersom din mamma var gift ärvde hon sannolikt sin man med förtur framför hans arvingar, ÄB 3 kap 1 §. Egendomen fick hon med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att hon får använda pengarna, men inte testamentera bort den. När din mamma går bort kan den totala egendomen ha ökat eller minskat. Hur som helst kommer en så stor andel av hennes tillgångar som hon ärvde av sin man att tilldelas mannens bröder, ÄB 3 kap 2 §. Det är detta som kallas för efterarv. Resten av arvet kommer att tillfalla dig (och dina eventuella syskon). ExempelSäg att din mammas man lämnade 100 000 kr kvar efter sin död. Dessa pengar tillföll din mamma, som själv hade 100 000 kr. Det totala värdet av egendomen uppgick därmed till 200 000 kr. När din mamma dör finns det 150 000 kr kvar. Av dessa 150 000 kr kommer mannens bröder att ärva hälften, det vill säga en lika stor andel av den totala egendomen motsvarande vad han efterlämnade när han dog (50 000/100 000). Mannes bröder kommer att få dela på de 75 000 kr som de får ut i efterarv och därför få 25 000 kr var. Övriga 75 000 kr kommer att tilldelas din mammas arvingar, det vill säga dig och dina eventuella syskon. SammanfattningPå sätt och vis kommer din mammas mans bröder alltså ha rätt till "hennes arv" på så sätt att de kommer att ha rätt till efterarv till egendom som kommer att ingå i hennes dödsbo. Men egentligen utgör egendomen mannens arv, som din mamma enbart fått fri förfoganderätt över under en viss tid tack vare att makar ärver varandra med förtur.Arvsrätt är snårigt men jag hoppas att jag bringat lite klarhet i din fundering. Om inte får du gärna ställa en ny fråga till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vilken arvsrätt har ett särkullbarn som avstått från att genast få ut sitt arv?

2019-10-18 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Jag är ett sk särkullbarn. Då vår far dog lät vi hans fru bo kvar i huset ( avstog från arvet just då )Nu ska hon sälja huset och påstår att "Det är så belånat samt att hon ska köpa en lägenhet först" och därefter kan vi få våra pengar.Kan det verkligen stämma att hon kan köpa en bostad för dessa pengar innan vi fått vår del ?Visst har vi rätt till arvet nu, trots att vi lät henne no kvar då ?Tydligen bestämde pappa och hon att de skulle ärva varandra. Hon har tre egna barn. Tack så hemskt mycket på förhand !!Mvh H
Johannes Norrman |Hej H!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterSåsom jag förstår bakgrundsbeskrivningen i din fråga, så har du i egenskap av särkullbarn avstått från din rätt att omedelbart få ut arvet efter din far, och istället låtit hans fru ärva efter honom före dig. Du undrar nu, såsom jag förstår din fråga, när och under vilka omständigheter du faktiskt kan få ut arvet du har rätt till. Jag kommer i mitt svar att utgå ifrån att din far inte upprättat något testamente, och att inte heller den s.k "basbeloppsregeln" varit aktuell.Ifall ett särkullbarn avstår från sitt rätt att omedelbart få ut sitt arv, får denne istället rätt till efterarvRegler om arvsrätt finns i ärvdabalken (hädanefter ÄB). Inledningsvis konstaterar jag, att om en bröstarvinge (ett barn) är makarnas gemensamma, ärver den efterlevande maken framför de gemensamma barnen. Därefter har barnen rätt att få ut sitt arv efter den först avlidne maken när den efterlevande maken avlider (3 kap 1 & 2 § § ÄB). Detta kallas efterarv, eller med ett fint juridiskt ord sekundosuccesion.Rent praktiskt fungerar det så att (som huvudregel) 50% av den efterlevande makens dödsbo fördelas mellan de gemensamma barnen (vad de skulle ärvt från den första avlidna maken), varefter den efterlevande makens kvarvarande tillgångar (det som "var dennes") i sin tur fördelas. Om makarna enbart hade gemensamma barn, kommer med andra ord allt makarna äger i slutändan att tillfalla just dessa gemensamma barn. Enligt 3 kap 1 § ÄB har emellertid ett särkullbarn som huvudregel rätt att genast få ut sin del av förälderns arv, även om föräldern är gift. Denna huvudregel modifieras dock av 3 kap 9 § ÄB, som ger särkullbarnen möjlighet att, om denne vill, avstå från sin rätt att genast få ut arvet, och istället få en rätt som motsvarar den som skulle tillkomma ett av makarnas gemensamma barn. När du avstod från att genast få ut ditt arv, fick du följaktligen rätt till efterarv.Din eftersarvsrätt medför att du har rätt att få ut arvet efter din far först när din fars maka avliditAv 3 kap 9 § ÄB framgår som sagt att ett särkullbarn kan avstå sin omedelbara arvsrätt. Särkullbarnet får då istället en arvsrätt, som motsvarar den som hade tillkommit makarnas gemensamma barn. Detta innebär först och främst att du inte har rätt att få ut ditt arv, förrän din fars efterlevande maka avlider. Vidare innebär ditt avstående, att din fars maka ärvde din fars egendom med vad man kallar fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär förenklat, att din fars maka inte kan testamentera bort den kvotdel av sin förmögenhet, som utgör efterarv (vanligen 50% av hennes egendom) eller skänka bort den som gåva.Däremot är det fullt tillåtet för den efterlevande makan att "leva upp" pengarna på annat vis, exempelvis genom att köpa en lägenhet, eller att på annat vis föra ett slösaktigt leverne. Med andra ord så har din fars maka olyckligtvis full rätt att både sälja huset och köpa en ny lägenhet, fastän du inte ännu fått ut ditt arv. Vidare behöver hon inte ens ge dig några pengar, efter det att hon köpt den nya lägenheten; din rätt till efterarv inträder som sagt först vid hennes död.SammanfattningDu har i egenskap av särkullbarn avstått från att omedelbart få ut ditt arv när din far dog, och istället låtit hans maka ärva före dig. Detta avstående medför att du har samma rätt till efterarv som om du vore makarnas gemensamma barn, vilket i sin tur innebär att du inte har rätt att få ut ditt arv förrän din fars maka avlider. Din fars maka har vidare ärvt din fars egendom med fri förfoganderätt, och förutsatt att hon inte testamenterar bort den eller skänker bort den, får hon förfoga över den som hon vill. Det står henne alltså fritt att sälja huset och köpa en lägenhet, och hon är inte skyldig att betala några pengar till dig efter att hon gjort det. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar eller om jag missförstått dig, får du gärna återkomma med fler frågor, likt den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar,

Särkullebarns rätt att kräva sin laglott

2019-10-14 i Efterarv
FRÅGA |Jag har inga egna barn och min sambo har en son. Kan min sambo testamentera det som inte ingår i sonens arvslott till mig med förbehåll att hans son ska få den kvarlåtenskapen när jag dör?D.v.s. kan min sambo säkerställa att hans son ärver allt efter honom men att en del blir först efter min bortgång? Finns det något sätt att säkerställa det?Jag vill att sonen ska ärva allt, men vill samtidigt säkerställa att jag inte måste sälja vårt gemensamma hus om min sambo går bort före mig.
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler gällande arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Sambor ärver inte varandraPrecis som du verkar ha koll på så ärver sambor inte av varandra så länge det inte finns ett testamente som uttrycker en sådan vilja. För att du ska ärva av din sambo när han går bort, behöver han alltså skriva ett testamente. Han kan då skriva att han önskar att sonen avstår från sitt arv och att han istället får ut arvet som efterarv när du går bort.Din sambos son kan ändå kräva ut en del av arvetDin sambos son har dock ändå rätt att direkt kräva ut den del av arvet som kallas laglott. Laglotten är hälften av arvet som han hade fått om testamentet inte hade funnits. Eftersom din sambo bara har en son, skulle all hans egendom tillfalla sonen ifall inget testamente skrivits. Därmed blir arvslotten i detta fall hälften av all egendomen som din sambo lämnar efter sig (7 kap 1 § ÄB). För att kräva ut arvslotten måste sonen begära att jämka testamentet inom 6 månader från det att han får del av det (7 kap 3 § ÄB). I sådana fall skulle ni alltså ärva hälften var. Sonens andra hälft får han precis som enligt testamentet som efterarv först när du går bort. Hur efterarvet beräknasDet arv som sonen får när du går bort, kallas alltså efterarv. Efterarvet är inte en fast summa utan en andel av det du lämnar efter dig, din kvarlåtenskap. För att beräkna den andelen så beräknas hur stor del av din kvarlåtenskap som utgörs av den kvarlåtenskap som du ärvde av din sambo (3 kap 2 § 3 st ÄB).SammanfattningOavsett vad som står i testamentet så har din sambos son alltså rätt till hälften av arvet från sin pappa direkt vid hans bortgång, så länge han begär jämkning av testamentet. Gör han inte det, tillfaller hela arvet alltså dig och sonen får ut sin pappas arv först vid din bortgång, så som ni önskar.Hoppas du fick svar på din fråga!

Gåva vid friförfoganderätt och gåva till bröstarvinge

2019-10-21 i Efterarv
FRÅGA |Min far och mor har ett inbördes testamente med fri förfoganderätt. Min mor är nu död. Vi är två syskon.Kan min far ge bort hela förmögenheten (fastighet 5 milj, 1 miljon i kontanta medel) inklusive mammas del till min syster som gåva och skriva att det inte är ett förskott på arvet och på det sättet göra mig arvlös? Eller på något annat sätt göra mig arvlös?Med vänlig hälsning,
Sofie Falk |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp din fråga i olika delar och i slutet sammanfatta mitt svar. Tillämplig lag är ärvdabalken som du hittar här. Gåva som härstammar från arv med fri förfoganderättDet framkommer av din fråga att din far ärvt din mor med fri förfoganderätt. Den som ärver med fri förfoganderätt har relativt stor frihet att förfoga över egendomen. Denna har bl.a. möjlighet att förbruka egendomen eller sälja egendomen om den så vill det. Den fria förfoganderätten har dock vissa begränsningar med hänsyn till att arvet kommer bli föremål för ett efterarv. Den som ärver får nämligen inte testamentera bort egendomen.I detta fall rör det dock sig om gåva, inte testamente. Men det finns även en begränsning gällande detta när det kommer till gåva. 3 kap. 3 § ärvdabalken som tar sikte på den situationen om en efterlevande make/maka genom gåva eller annan jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakar en väsentlig minskning av sin egendom. Den efterlevande kan då bli ersättningsskyldig till den först avlidnes arvingar för minskningen i boet som skett genom gåvan. I bestämmelsens andra stycke framgår att om det inte finns medel i dödsboet för sådan ersättning ska gåvor tas tillbaka om gåvomottagaren insåg eller borde ha insett att gåvan kan ha skadat den först avlidnes arvingar. I samma bestämmelse framgår dock att talan om återgång av gåva får inte väckas sedan fem år förflutit från det att gåvan mottogs. Om han ger bort allt det du beskriver innebär att 3 kap. 3 § ärvdabalken blir tillämplig då det rör sig om en väsentlig minskning. I ett rättsfall, NJA 2013 s. 736 har Högsta domstolen kommit fram till att egendomen måste ha minskat med åtminstone en fjärdedel för att det ska anses röra sig om en väsentlig minskning.Dock framgår det inte av din fråga hur mycket av allt det som han giver din syster som kommer från arvet av din mor. Det gör att det är svårt att ge ett exakt svar på frågan. Klart är åtminstone att du har rätt till efterarv efter din mor. Gåva till bröstarvingeDet andra alternativet så som jag läser din fråga är att han även ger sin egen egendom i gåva till din syster. Ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket, vilket framgår av 2 kap. 1 § ÄB. Eftersom detta är utgångspunkten finns en bestämmelse angående när föräldrar ger sina barn gåvor under livstiden. Av 6 kap. 1 § ÄB föreskrivs att alla gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses (presumeras) utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. En sådan avsikt från arvlåtaren kan framgå genom gåvohandlingen eller i ett testamente men även ett muntligt yttrande kan tillmätas betydelse. Avsikten behöver inte nödvändigtvis ha framkommit vid själva gåvotillfället utan kan framkomma senare.Det är alltså okej att ge sitt barn en gåva och klargöra att det inte är förskott på arv. Gåvan är alltså juridik möjlig. Arvslös?Som bröstarvinge kan man ej bli arvlös om det finns ett testamente, då man alltid har rätt till sin laglott om man jämkar testamentet. (se 7 kap. 1 § ÄB och 7 kap. 3 § ÄB). I detta fall finns det dock inget testamente vad jag förstår, då jag läser det som att han fortfarande är i livet. Gällande att din pappa genom gåva ger bort sina kvarlåtenskaper kan man inte göra något åt. Att dö "fattig" dvs utan kvarlåtenskaper innebär endast att det blir mindre kvarlåtenskaper i dödsboet sedan. Sammanfattningsvis innebär detta att det inte är möjligt utifrån din fråga att svara på om det är en sådan situation som föreskrivs i 3 kap. 3 § ÄB men det är möjligt. Det är möjligt att genom gåva ge kvarlåtenskap till en av bröstarvingarna och föreskriva att det inte är förskott på arv. Det är möjligt att bli arvslös om det inte finns något kvar i boet att dela på när dödsfallet sker. Hoppas du fick svar på din fråga!

Efterarvsrätt efter syskon

2019-10-18 i Efterarv
FRÅGA |Hej! I hur många led räknas man som efterarvinge? Min enda bror, som var ogift och utan barn, gick nyss bort och båda våra föräldrar är i livet. Mina föräldrar ärver väl honom i första hand, men gör detta mig till efterarvinge?
Henrik Resare |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).I första hand ärver barn, i andra hand föräldrar. Om någon förälder är död ärver syskon (ÄB 2 kap. 1 §). Du ärver alltså inte din bror, eftersom båda dina föräldrar lever.Efterarvsrätt aktualiseras främst då den döde var gift. Då ärver maken allt, och den som enligt arvsordningen (barn först, sen föräldrar osv.) är arvinge får endast en rätt till efterarv. Det innebär att arvingen får ut sitt arv vid den efterlevande makens död (ÄB 3 kap. 1 och 2 §§). Efterarvsrätt kan även följa av bland annat testamente. Exempelvis hade din bror kunnat testamentera sin egendom till dina föräldrar och föreskrivit att du har rätt till efterarv. Du har alltså inte någon rätt till efterarv. Men du ärver ju dina föräldrar, varmed din brors egendom eventuellt tillfaller dig ändå. Skillnaden mot om du hade haft rätt till efterarv är i princip att dina föräldrar kan testamentera bort egendomen, vilket de inte hade kunnat göra om du hade efterarvsrätt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kommer min pappas avlidna frus arvingar ärva något då min pappa avlider?

2019-10-16 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Min pappas fru gick bort för ett tag sedan. De hade inga gemensamma barn. Det fanns aldrig något testamente uppsatt för henne. När min pappa väl går bort. Ärver pappas frus släkt hennes del? I släkten finns en syster och en moster.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som händer då någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningenHuvudregeln i svensk rätt är att ett arv ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Denna består av tre arvsklasser. I den första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har i första hand rätt att ärva. I den andra arvsklassen ingår den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Om någon av föräldrarna är avliden kan den avlidnes syskon träda i förälderns ställe och på så sätt ärva efter sitt syskon (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). De i andra arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns någon bröstarvinge. I den tredje arvsklassen ingår den avlidnes mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § ÄB), och även deras barn (alltså till exempel den avlidnes moster). De i den tredje arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns någon i andra arvsklassen. Makes arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de tre arvsklasserna. Det innebär att en person som är gifts arv kommer gå till dennes make. Det enda undantaget till detta är om den avlidne har barn som inte är den efterlevandes barn. Eftersom detta inte är aktuellt i din situation kommer jag inte gå djupare in på det. Vissa arvingar har efterarvsrättDet finns något som kallas för efterarvsrätt. Detta innebär att om en efterlevande make har fått ärva allt efter sin make kan det finnas arvingar till den först avlidne som har rätt att ärva då även den efterlevande maken avlidit. Denna efterarvsrätt tillfaller de i första och andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB). Det är den som vid den efterlevande makens död som har bäst arvsrätt som har efterarvsrätt. Hälften av det den efterlevande maken lämnar efter sig ska tillfalla den först avlidne makens efterarvingar (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes efterarvingar. Vad innebär detta i din situation?I din situation innebär detta att din pappas frus syster kommer ha rätt till efterarv efter sin syster då din pappa avlider. Detta eftersom din pappa och hans fru inte har några barn och hennes syster därmed har bäst arvsrätt efter henne. Efter att din pappas frus syster fått sitt efterarv kommer din pappas arv fördelas till hans arvingar enligt den legala arvsordningen. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur fördelas efterarvet från vår avlidna faster?

2019-10-14 i Efterarv
FRÅGA |Hur fördelas arvet då vår avlidna ingifta farbror avlidit.Han har två bröder i livet. Vi kusiner är fördelade på tre avlidna syskon till vår avlidna faster.Paret hade inga barn.
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arv och efterarv kan vara lite snårigt. Jag ska försöka förklara hur arvsrätten ser ut och vad som gäller i ert fall. Som utgångspunkt ska efterlevande make ärva all makens eller makans egendom enligt äktenskapsbalken (ÄB) 3 kap. 1 §. Det innebär att din ingifta farbror fick ärva hela fasterns arv när hon gick bort. Detta gjorde han med försteg framför fasterns efterarvingar, d.v.s. i första hand hennes syskon och i andra hand er, syskonens barn. Eftersom din fasters syskon har gått bort har ni tre kusiner rätt till efterarv när er fasterns make gått bort (ÄB 2 kap. 2 § andra stycket).En rätt till efterarv innebär att ni syskon får ut arvet efter er faster, vilket hennes man ärvde med försteg framför er. Ni har rätt till den kvotdel av farbroderns tillgångar som han ärvt med försteg framför efterarvingarna. Jag ska visa genom ett exempel nedan. När en make eller maka går bort gör allt som oftast en bodelning. Säg att farbrodern i bodelningen tilldelades 100 och fastern 100. Det innebär att farbrodern fick 100 ur bodelningen, samt fasterns tilldelade egendom på 100 i arv, eftersom han ju som make ärvt med försteg framför fasterns efterarvingar. Den kvot ni efterarvingar har rätt till ur farbroderns egendom är således 100/200, eller 50 %. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,