Hur beräknas efterarvingars arvslott när den efterlevande maken avlider?
Särkullbarn gör ett arvavsägande till förmån för den efterlevande maken. Var registreras särkullbarns efterarvsrätt ? Hur ska de göra när den efterbildande maken avlider. Sker det per automatik via Skatteverket?
Idag är arvslotten 150000kr för särkullbarnet. Hur beräknas arvslotten när efterlevande make gått bort
och tillgångar finns ?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Eftersom din fråga berör arv blir främst ärvdabalkens (ÄB) bestämmelser tillämpliga.
Var registreras särkullbarns efterarvsrätt?
Den som har rätt till efterarv är efterarvinge i den först avlidna makens dödsbo. Efterarvingen ska kallas till bouppteckningsförrättningen och dennes rätt ska antecknas i bouppteckningen. I den sist avlidna makens dödsbo är både den först avlidnas efterarvingar och den sist avlidnas arvingar dödsbodelägare. De ska kallas till bouppteckningsförrättningen och antecknas i bouppteckningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Bouppteckningen ska registreras hos Skatteverket (20 kap. 8 § ÄB). Sammanfattningsvis kan sägas att särkullbarnets efterarvsrätt registreras i bouppteckningsdokumentet, som skickas in till Skatteverket för registrering.
Beräkningen av särkullbarns efterarvsrätt
Efterarvsrätten innebär ett anspråk på den efterlevande makens dödsbo att få en viss kvotdel av den efterlevande makens förmögenhetsmassa när denne avlider (3 kap. 2 § ÄB). Det innebär alltså inte att få det som efterlevande make ärvde efter den först avlidna maken, eller att få det som den ursprungliga arvslotten vid först avlidna makens död skulle vara om särkullbarnet inte hade avstått. För att beräkna kvotdelen kan man använda följande formel:
Efterlevande makes arv från den först avlidna maken / makes arv + egendom som den efterlevande maken har fått efter bodelningen.
Exempel 1: A avlider och efterlämnar maken B och de två gemensamma barnen C och D. Vid A:s död hade makarna giftorättsgods om 1 600 000 kr. B fick 800 000 kr genom bodelning (1 600 000 kr / 2 = 800 000 kr) och ärvde resterande 800 000 kr. Efterarvingarnas arv, i detta fall C och D, bestäms av vilken kvotdel arvet till efterlevande make utgör av helheten: 800 000 / (800 000 + 800 000) = ½ eller 50%.
När efterlevande make B avlider har denne tillgångar till ett värde om 2 000 000 kr. Efterarvingarna får då hälften av arvet, dvs. 1 000 000 kr (2 000 000 * 1/2 = 1 000 000 kr). De två barnen får då 500 000 kr var i arv efter den först avlidna maken A.
Denna formel gäller alla typer av efterarvingar som kan finnas, dvs. även särkullbarn som avstått från sitt arv till förmån för den efterlevande maken.
Exempel 2: A avlider och efterlämnar maken B och de gemensamma barnen C och D. Vid A:s död hade makarna giftorättsgods om 1 600 000 kr och A hade enskild egendom om 400 000 kr. B får 800 000 kr genom bodelning (1 600 000 / 2 = 800 000 kr) och ärver 1 200 000 kr (den enskilda egendomen om 400 000 kr + make A:s andel i bodelningen om 800 000 kr). Efterarvingarnas kvotdel blir då 1 200 000 kr / (1 200 000 + 800 000) kr = 3/5 eller 60%.
När efterlevande make B avlider har denne tillgångar till ett värde av 2 000 000 kr. Efterarvingarna får då 3/5 av 2 000 000, dvs 1 200 000 kr. De två barnen får då 600 000 kr i arv efter den först avlidna maken A.
Slutsats
Efterarvingens/särkullbarnets rätt till efterarv gäller alltså en kvotdel av allt som den efterlevande maken äger vid sin död och utgör alltså inte arvslotten som särkullbarnet skulle ha fått om denne inte avstod från arvet efter den först avlidna makens död. En konsekvens av detta är att värdeöverföringar i den efterlevande makens tillgångar, både ökningar och minskningar, påverkar arvingarna och makarna lika.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga!
Hälsningar,
