Vilka har rätt till efterarv?
Min mammas man dog för några år sedan. De var gifta och han har inga egna barn, men vid dödstillfället en syster i livet. Vad händer med hans arv när vår mamma dör? Har systern rätt till en del av arvet? Om systern (som har två egna barn) inte längre är i livet när vår mamma dör, har systerns barn då rätt till en del av arvet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!
Eftersom din fråga rör arv så kan ärvdabalken (ÄB) ge svar.
Då din mamma och hennes man var gifta så hade hon rätt till makes arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Alltså hade hon rätt till arvet före andra eftersom hon var en efterlevande make. Dock har vissa rätt till efterarv efter er mammas man (3 kap. 2 § ÄB).
Vad händer med arvet när er mamma går bort?
När en efterlevande make går bort ska både arvet efter denne och den först avlidne maken fördelas. Alltså fördelas din mammas arv, men även arvet efter din mammas man fördelas genom efterarv. Det är dock en begränsad krets som har rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). De som har rätt till efterarv är den först avlidnes bröstarvingar (vilket är barn), föräldrar, syskon och syskonbarn (3 kap. 2 § ÄB). Din mammas man hade inga bröstarvingar men hade en syster och hon har rätt till efterarv och har därmed rätt att ta del av sin andel av arvet då syskon ingår i kretsen som har rätt till efterarv. Skulle systern gå bort innan din mamma har i stället hennes barn rätt till efterarv.
Huvudregeln är att den som har rätt till efterarv har rätt till hälften av det som finns kvar när den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB).
Om exempelvis arvet såg ut så här när din mammas man gick bort:
Din mammas mans egendom: Din mammas egendom:
500 000 kr 500 000 kr
Totalt: 1 000 000 kr som din mamma fick på grund av makes arvsrätt
Om det vid din mammas bortgång ser ut så här:
Tillgångar: 800 000 kr
Då får din mammas bröstarvingar (barn) 400 000 kr (2 kap. 1 § ÄB) i arv att dela på och din mammas mans syster 400 000 kr i arv (efterarv) (3 kap. 2 § ÄB).
Skulle i stället tillgångarna ha ökat till 1 200 000 kr när din mamma gått bort skulle en fördelning se ut så här:
Din mammas bröstarvingar får dela på 600 000 kr (2 kap. 1 § ÄB), medan din mammas mans syster skulle få 600 000 kr i arv.
Detta kan dock variera beroende på hur andelarna av arvet såg ut vid den först avlidne makens bortgång, det är alltså inte alltid man delar på hälften (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Om din mamma till exempel hade rätt till 6/10 när man gjorde bodelning vid din mammas mans bortgång och han hade rätt till 4/10 är det alltså dessa andelar man använder även vid fördelningen av efterarvet.
För att summera så har alltså din mammas mans syster rätt till efterarv och har därför rätt att få ut sin andel av arvet. Hoppas detta gav svar på din fråga, annars får du gärna återkomma!
