Hur fördelas efterarvet från vår avlidna faster?

2019-10-14 i Efterarv
FRÅGA |Hur fördelas arvet då vår avlidna ingifta farbror avlidit.Han har två bröder i livet. Vi kusiner är fördelade på tre avlidna syskon till vår avlidna faster.Paret hade inga barn.
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arv och efterarv kan vara lite snårigt. Jag ska försöka förklara hur arvsrätten ser ut och vad som gäller i ert fall. Som utgångspunkt ska efterlevande make ärva all makens eller makans egendom enligt äktenskapsbalken (ÄB) 3 kap. 1 §. Det innebär att din ingifta farbror fick ärva hela fasterns arv när hon gick bort. Detta gjorde han med försteg framför fasterns efterarvingar, d.v.s. i första hand hennes syskon och i andra hand er, syskonens barn. Eftersom din fasters syskon har gått bort har ni tre kusiner rätt till efterarv när er fasterns make gått bort (ÄB 2 kap. 2 § andra stycket).En rätt till efterarv innebär att ni syskon får ut arvet efter er faster, vilket hennes man ärvde med försteg framför er. Ni har rätt till den kvotdel av farbroderns tillgångar som han ärvt med försteg framför efterarvingarna. Jag ska visa genom ett exempel nedan. När en make eller maka går bort gör allt som oftast en bodelning. Säg att farbrodern i bodelningen tilldelades 100 och fastern 100. Det innebär att farbrodern fick 100 ur bodelningen, samt fasterns tilldelade egendom på 100 i arv, eftersom han ju som make ärvt med försteg framför fasterns efterarvingar. Den kvot ni efterarvingar har rätt till ur farbroderns egendom är således 100/200, eller 50 %. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Särkullbarns kvarstående arv när efterlevande maka går bort

2019-09-27 i Efterarv
FRÅGA |Hej. När min man gick bort fick hans barn (särkullsbarn) ut sin laglott. Nu undrar jag vad som händer när jag går bort. Ska de då ha ut resterande arvsbelopp eller ärver de även mig?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkter Utifrån omständigheterna i din fråga kommer jag utgå från att din man skrev ett testamente där du stod som testamentstagare, alltså mottagare av arvet. Jag kommer även utgå från att du ärvde med så kallad fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt är huvudregel om det inte står något annat i ett testamente och i dessa fall har en avlidnes egna arvingar rätt att få ut hela sitt arv när testamentstagaren avlider. Rätt till efterarvLaglotten som din mans särkullbarn ärvde vid din hans bortgång utgjorde hälften av den så kallade arvslotten. Det betyder att de ärvde hälften av vad de hade ärvt om ett testamente inte funnits (7 kap. 1 § ÄB). Precis om du beskriver i din fråga ska din mans särkullbarn ärva resterande del av arvet när du går bort, vilket även kallas efterarv. Efterarvet är dock inte ett fast belopp, utan utgör istället en viss andel av din egendom. Andelen motsvarar förhållandet mellan vad du ärvde från din man och din totala egendom efter arvskiftet. (3 kap. 2 § 3 st. ÄB). Exempel på efterarvSom exempel kan vi säga att din man vid hans bortgång hade en total egendom på 500,000 kronor och att han hade två särkullbarn. Särkullbarnen fick ut till sin laglott vid din mans bortgång, vilken utgjorde 125,000 kronor var (hälften av arvslotten). Resterande 250,000 kronor ärvde du av din man, men bara med fri förfoganderätt. Säg att du efter arvskiftet hade en total egendom på 750,000 kronor. Arvet från din man utgjorde därmed en tredjedel av din totala egendom (250,000 kronor av 750,000 kronor). Din mans särkullbarn skulle i detta exempel ha rätt till ett efterarv på en tredjedel av din egendom när du går bort. Skulle du vid din bortgång ha kvar egendom till ett värde av 300,000 kronor, skulle alltså din mans särkullbarn tillsammans ärva 100,000 kronor medan dina egna arvingar ärver resterande 200,000 kronor.SlutsatsUtifrån hur jag uppfattat din situation kommer din mans särkullbarn inte ärva ett fast resterande belopp, utan de kommer istället få rätt till en viss andel i den egendom du lämnar vid din bortgång. Om jag dock uppfattat några omständigheter fel får du gärna skriva en till fråga där omständigheterna förtydligas. Hoppas du fick svar på din fråga!

Rätt till efterarv

2019-09-06 i Efterarv
FRÅGA |Min pappa dog för 2 år sedan och fragmenterade allt till min styvmor. Han tyckte att jag skulle ärva henne tillsammans med hennes barn när hon gick bort men nu är det så att hon inte hör av sig och fryser ut mig från deras liv. Nu är jag helt ensam hon säljer nu min pappas hus för 2.5 miljoner detta såg jag på Internet jag är 100 på att jag inte kommer få något efter min pappa. Vad har jag för rätt? Min pappa har inga lån på hus eller bilar. Känns jätte jobbigt detta. Dom har inga gemensamma barn.
Evelina Lövgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det framgår inte av din fråga om din far testamenterat bort all egendom till din styvmor eller om du vid arvskiftet efter din far valde att avstå från ditt arv till förmån för efterlevande maka. Din rätt till arv, om, och i så fall vad du kan göra i nuläget blir beroende av vilken av dessa situationer du befinner dig i. Jag kommer i följande svar redovisa vad som gäller i båda situationerna. Testamente Bestämmelser om testamente och arv regleras i Ärvdabalken (ÄB). Genom ett testamente kan en person bestämma vad som ska hända med hela eller delar av dennes kvarlåtenskap. Den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn, har alltid rätt till sin laglott, 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten utgörs av häften av den arvslott som enligt lag skulle ha tillkommit bröstarvingen. Exempel: om 100 000 utgjorde en bröstarvinges arvslott så utgör 50 000 kr bröstarvingens laglott. Resterande 50 000 kr kan fritt testamenteras bort av arvlåtaren. Om det finns ett testamente som inskränker på bröstarvingens laglott måste arvingen påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader från det då arvingen delgivits testamentet, 7 kap. 3 § ÄB. Om det i ditt fall är så att din far testamenterat bort all sin egendom till din styvmor inskränker testamentet på din laglott. För att du ska kunna ta del av ditt arv måste du påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader från det du blev delgiven testamentet, vilket vanligtvis är vid bouppteckningen. Avstående av arv till förmån för efterlevande Om arvlåtaren var gift är huvudregeln att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken, som ska förfoga över de gemensamma bröstarvingarnas arv tills den efterlevande avlidit, 3 kap. 1 § ÄB. Detta gäller dock inte för särkullbarn, det vill säga barn till arvlåtaren men inte den efterlevande maken. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter sin förälders bortgång. Enligt 3 kap. 9 § kan emellertid särkullbarn avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Styvföräldern ärver då bröstarvingens arv med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken får förfoga över egendomen hur den vill, förutom genom testamente eller förmånstagarförordnande förordna över egendomen. Om särkullbarnet utnyttjar denna rätt till att avstå från sitt arv kommer dennes arv bli en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa enligt vad som sägs i 3 kap. 2 § ÄB. Särkullbarnet blir då efterarvinge och har rätt att vid den efterlevande makens död få ut en andel ur dennes kvarlåtenskap som motsvarar vad barnet avstod från vid först avlidna makes död. Utifrån din fråga låter det som att du har avstått från ditt arv till förmån för din styvmor. Hon får alltså köpa och sälja egendomen som hon vill och du kan inte motsätta dig det. Du har dock rätt till efterarv när din styvmor avlidit. Det innebär att du har rätt att få ut den kvotdel som motsvarar det du avstod från när din far avled. Kvotdelen är emellertid inte begränsad till en viss summa, utan är beroende av din styvmoders förmögenhet. Beroende på hur hon förvaltar den kan förmögenhetsmassan, och därmed även ditt arv, öka eller minska. Sammanfattning och slutsats Om din far testamenterade bort all egendom till din styvmor måste du påkalla jämkning. I och med att din far avled för 2 år sedan befarar jag att 6 månaders fristen redan löpt ut. Om du avstått från arv till förmån för efterlevande maka har sin styvmor ärvt ditt arv med fri förfogande rätt och kan därför förvalta förmögenhetsmassan som hon vill men kan inte testamentera bort egendomen. Du har i detta fall rätt att få ut ditt arv först när din styvmor avlidit. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning. Med vänliga hälsningar,

Efterarv och särkullbarn

2019-08-27 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Hur ska arvet fördelas? Vår pappa dog nyligen (2019) och dödsboet kommer att vara värt ca 2.000.000 kronor. Vi är fyra barn, tre bröder och en halvsyster. Mamma, som var gift med pappa, dog 2003 och pappa gjorde då ett arvsavstående till mammas 3 barn (vi bröder) på 70.000 kr till var och en av oss tre. Vid tidpunkten för mammas död var boets sammanlagda behållning ca 1.000.000 kr, där ingick en lägenhet som togs upp med förmögenhetsvärdet 250.000 kr. Lägenheten såldes för några år sen och dessa pengar, 1.500.000 kr, ingår nu i dödsboet efter pappa. Min undran är nu hur arvet ska fördelas mellan oss bröder och vår halvsyster och hur det ska räknas ut. Vi bröder borde väl ha rätt till en större del av arvet än vår halvsyster?
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När er mamma gick bort ärvde er pappa, bortsett från de tillgångar som han avstod från, samtliga tillgångar med fri förfoganderätt. Det innebär att en rätt till s.k. efterarv uppstod för er bröder att vid er pappas död ärva de tillgångar som finns kvar efter er mamma. Att egendom vid en persons frånfälle tillfaller en annan person, t.ex. en efterlevande make, med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande ärver egendomen med fri dispositionsrätt. Den efterlevande maken har alltså rätt att förfoga över egendomen som denne vill, men saknar full äganderätt och närmare bestämt rätt att testamentera egendomen. Er rätt till efterarv kan alltså inte inskränkas genom testamente, däremot har er pappa haft rätt att förfoga över egendomen efter er mamma. Hur arvet efter er pappa ska fördelas beror alltså främst på hur stor andel av tillgångarna i dödsboet efter er pappa som å ena sidan är hänförliga till arvet efter er mamma, och å andra sidan hur stor andel av tillgångarna i dödsboet som är hänförliga till sådant som er pappa eventuellt har ärvt efter er halvsysters mamma eller era farföräldrar, tillgångar som er pappa själv har förvärvat under sin livstid eller annan eventuell egendom som inte är hänförlig till arvet efter er mamma.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Hur fördelas efterlevande makes arv när det finns efterarvingar?

2019-10-12 i Efterarv
FRÅGA |Min moster har precis gått bort. Hennes man dog 1964 och de hade inga barn. Jag har precis fått bouppteckningen från 1964 och där står det att det finns följande dödsbodelägare:Hustrun (min moster)Bror (efterarvinge)Bror (efterarvinge)Syster (efterarvinge)Bror (efterarvinge)Min fråga är om min mamma är enda arvinge efter systern (min moster) eller om min mosters mans syskon också ärver min moster.
David Ekenberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att använda mig av Ärvdabalkens (ÄB) bestämmelser.Jag förstår din fråga som att du undrar över vem som kommer att ärva din moster, alltså om det enbart är din mamma som ärver henne eller om syskonen till din mosters bortgångna make har någon arvsrätt. Det framgår inte av din fråga om det finns något testamente och jag kommer därför att utgå från att det inte gör det. Om det finns ett giltigt testamente så ska tillgångarna fördelas i enlighet med det.För att kort besvara din fråga så kommer din mosters mans syskon att få ut ett arv efter din moster. Detta arv består av den andel av din mosters tillgångar som hon ärvde från sin man. Resterande andel kommer din mamma att få i arv.Vem ärvde din mosters make efter hans död?När din mosters man gick bort så ärvde hon alla hans tillgångar, och hennes mans syskon fick därför inte ärva sin bror vid den tidpunkten. Detta på grund av att efterlevande make enligt lag har förtur till arv (3 kap. 1 § ÄB). Eftersom det sker en bodelning vid ena makes död, så brukar man kunna utgå från att var make får en andel på 50 % och detta är även vad jag kommer att utgå från. Detta innebär att de tillgångar som din moster hade efter att hennes man gått bort, var till hälften "hans" och till hälften hennes egna, förutsatt att de som sagt inte ägde olika mycket, i så fall kan andelarna se annorlunda ut än just hälften-hälften. Den del din moster fick efter sin make, har hon kunnat använda hur hon helst velat, vilket innebär att hon har haft rätt att göra sig av med dessa pengar om hon så önskat. Hur fördelas tillgångarna efter din moster?När din moster nu har avlidit, så efterlämnar hon tillgångar till ett visst värde. En del av dessa tillgångar kom alltså ursprungligen från hennes make, som också är avliden. Dessa pengar - som från början "tillhörde" honom - ska gå tillbaka till hans arvsordning, det vill säga hans syskon som du skriver står uppräknade i bouppteckningen. Hur stor denna del är vet jag som sagt inte, utan det beror på hur bodelningen såg ut vid hans död (3 kap. 2 § ÄB).När ovanstående del har räknats bort och betalats ut till hans syskon, kvarstår den del som är arvet efter din moster. Denna del ska stanna inom din mosters arvsordning, och såvida hon inte har andra släktingar än din mamma, så är det just din mamma som kommer att ärva denna del (2 kap. 2 § ÄB).SammanfattningDet din moster lämnar kvar efter sig vid sin bortgång, består delvis av egendom som hennes man lämnade kvar efter sig, och delvis av hennes egna egendom. Den andelen som kommer ur hennes mans egendom, tillfaller hans arvsordning, dvs. hans syskon i det här fallet. Den delen som enbart var din mosters egendom, tillfaller din mamma och eventuella andra släktingar på hennes sida. För att förtydliga så kommer den del som enbart är din mosters, inte att tillfalla hennes mans släktingar. Tänk dock på att ett eventuellt testamente kan komma att ändra denna fördelning.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får man gåva bort egendom vid fri förfoganderätt?

2019-09-13 i Efterarv
FRÅGA |Min mor har skrivit en gåvobrev till min son på en lgh å allt vad den innehållermin misstanke är att göra mig arvslös då jag inte har omgåttsmed min mor på några år min mor lever å är idag dementMin far avled på 80 talet å då fick min mor behålla "allt"Kan min mor göra såhär?Då jag inte fått något efter far
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpligt lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Fri förfoganderättNär din far dog erhöll din mor all hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Att ärva någonting med fri förfoganderätt innebär att du, och eventuella syskon till dig, har rätt till efterarvet då din mor dör. Den egendom som din mor ärvde från din far har hon således inte rätt att testamentera bort till någon annan. Hon har däremot rätt att använda och leva på egendomen. Hur stor del av allt det som din mor äger som utgör denna egendom och därmed inte får testamenteras bort eller liknande beror på hur stor del de ärvda tillgångarna utgjorde av din mors totala tillgångar, det vill säga dina föräldrars tillgångar tillsammans vid din fars bortgång. Denna kvotdel, det vill säga din fars del av den totala summan, kommer alltid procentuellt vara densamma även om beloppet som kvarstår när din mor dör har ändrats. Jag ska statera detta med ett exempel. Låt oss säga att din far efterlämnade sig 600 000 kr vid sin bortgång. Din mor hade vid samma tidpunkt 400 000 kr. Tillsammans hade de 1 miljon kr, där då 60 % utgjorde arvet efter din far, vilket du (och eventuella syskon) har efterarvsrätt till. När din mor går bort kommer arvet från din far alltid vara 60 % av den totala summa som hon lämnar efter sig oberoende av om denna summa har minskat eller ökat sedan din fars bortgång, 3 kap. 2 § ÄB. Dessutom är det så att du som barn till en förälder alltid har rätt till hälften av det arv som din mor lämnar efter sig. Detta kallas din laglott. Är det så att ni är flera syskon delas denna summa lika mellan er, 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten kommer endast i fråga om det är så att din mor skulle ha testamenterat bort mer än hälften av sin egendom vid hennes död till någon annan. I det fallet har du rätt att jämka testamentet och få ut din del, 7 kap. 3 § ÄB.Med andra ord är det viktigt att skilja på dels arvet från din far, dels det kommande arv som din mor kommer lämna efter sig vid sin bortgång.Gåvan kan återkallasDet faktum att din mor tänker gåva bort lägenheten till din son kan bryta mot den fria förfoganderätten som råder över ditt efterarv från din far. Lagen lyder som så att man får ge bort egendom som man har fri förfoganderätt om i gåva, men om denna gåva innebär att din mors totala tillgångar, såväl arvet från din far som hennes egna, minskar med åtminstone en fjärde del så ska lägenheten återbäras. Detta kan även lösas genom att lägenhetens värde återbärs. Detta behöver dock inte göras om det finns tillräckligt med pengar kvar i boet för att täcka allt arv som du har rätt till, 3 kap. 3 § ÄB.Om vi följer det ovan nämnda exemplet. Vi tänker oss att samma summa kvarstår, alltså 1 miljon kr. För att gåvan av lägenheten ska kunna återbäras krävs att den är värd minst 250 000 kr. SammanfattningSammanfattningsvis kan jag säga att din mor inte på något sätt kan göra dig arvslös. Innebär gåvan av lägenheten att hela hennes totala egendom minskas med åtminstone 25 % kommer gåvan gå tillbaka. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och skulle det vara så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsspn@Lawline.se så återkommer jag. Vänligen

Minskat efterarv på grund av gåva

2019-08-31 i Efterarv
FRÅGA |Min faster dog 2013 och lämnade efter sig 275.000 kr. Inga barn, jag är ende arvinge, efterarvinge. I år dog fasters make. Han lämnar efter sig 86.000 kr. Av kontoutdrag ser jag att farbror strax efter fasters död förde över alla fasters pengar till sin dotter. Fråga: kan jag kräva mitt efterarv trots att det har gått mer än fem år?
My Öhman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du har fortfarande rätt till en viss del av ditt efterarv, gåvan kan dock inte gå tillbaka. ArvetMakar ärver som bekant varandra med fri förfoganderätt (3 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Du som är arvtagare efter den avlidne får då vänta ut ditt arv till dess att den efterlevande maken avlider (3 kapitlet 2 § Ärvdabalken).Din del av arvet består då av en kvotdel som räknas ut på följande sätt: Arvet efter först avlidne make/efterlevande makes totala egendomsmassa (inkl. arvet) = kvotdel efterarvingar ärver. Då ditt arv minskat väsentligt till följd av en gåvoutgjutelse har du rätt till vederlag. En väsentlig minskning är enligt praxis mer än 25% (NJA 2013 s.736). Vederlaget utgår ifrån värdeminskningen på ditt arv och hämtas ifrån den sist avlidne makens kvarlåtenskap (3 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Detta innebär i ditt fall att du erhåller hela den efterlevande makens kvarlåtenskap. Ditt egentliga efterarv täcks dock inte helt i och med att den efterlevande makens kvarlåtenskap understiger värdet som ditt arv.Barnen till den avlidne har alltid rätt till en så kallad "laglott", vilket är hälften utav barnets del utav arvet ( i detta fall 43 000 kr). Då dottern fått en stor summa pengar innan pappans dödfall så kan detta räknas som förskott på arv. Hon har därför redan fått den del utav arvet som hon enligt lag är berättigad till. GåvanSom du själv var inne på kan inte gåvan tas tillbaka eftersom det gått mer än 5 år sedan gåvan utgivits. Enligt omständigheterna du beskriver har du rätt till hela den efterlevande makens kvarlåtenskap, alltså 86 000 kr. Hoppas att du fått svar på din fråga. Hälsningar,

Efterarv av syskon

2019-08-12 i Efterarv
FRÅGA |Min bror dog för 12 år sedan Vi var två bröder ,hans fru dog i år de hade inga barn . Hans fru har flera syskon, min undran är om jag har någon arvsrätt efter min bror.
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!För att snabbt svara så är svaret ja. Av 3 kap 1 § ärvdabalken (ÄB) framgår en makes arvsrätt efter den avlidna maken. Denna bestämmelse inskränker därmed den arvsrätt som du enligt 2 kap 2 § 2 st. ÄB annars skulle ha. Lagrummet stadgar att om den avlidne maken inte har några barn och om dennes föräldrar har avlidit, ska syskonen få ärva denne. Som du nämner har din brors fru ärvt honom varpå hon numera avlidit. Av 3 kap 2 § ÄB framgår det att det är du som syskon som har bäst arvsrätt efter din bror. Av den anledningen har du därför rätt till hälften av kvarlåtenskapen efter din brors fru som efterarv av din bror, dvs. 50% av hennes kvarlåtenskap ska tillfalla dig.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,