Hur beräknar man efterarv?
Hej
Om en make dör som har ett särkullbarn ska ju arv till honom betalas ut direkt efter bodelningen. Dock om den efterlevande maken genom sin enskilda egendom och giftorättsgodsdelen inte når upp i prisbasbeloppet så får särkullbarnet vänta med att få hela sin arvslott.
Men hur räknas detta efterarv fram? Tex om den efterlevande har 50 000 i enskild egendom och 80 000 i giftorättsgods dvs 130 000 är den efterlevandes del och den döda makens del är då 80.000kr. Om prisbasnivån är 189 000 så får den efterlevande 59 000 från den döda makens del. Som jag förstått det så räknas sedan en %-sats fram utifrån hur stor del den efterlevande fått från den döda makens del dvs i detta fall 59000/189000=31%. Stämmer detta och ska sedan särkullbarnet få 31% av hela den efterlevandes kvarlåtenskap när han dör oavsett om det är enskild egendom eller ej eller vad är rätt?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina juridiska frågeställningar.
Som jag uppfattat din fråga vill du veta mer om hur efterarv fungerar - hur andelarna beräknas, vilka inverkningar det har om egendom är enskild etc. Nedan kommer jag reda ut vad som gäller. Först bör något kort nämnas om bodelning eftersom förfarandet har effekter på beräkning av efterarv.
Bodelning
När en make avlider upplöses äktenskapet (1 kap. 5 § Äktenskapsbalk, härefter förkortad ÄktB). Till följd av äktenskapets upplösning ska makarnas egendom fördelas (9 kap. 1 ÄktB). En fördelning av egendom görs genom en bodelning. Bodelning ska ske innan den avlidnes arv fördelas (23 kap. 1 § Ärvdabalk, härefter förkortad ÄB) Egendomen som ska ingå i en bodelning är makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild, vilken den kan vara genom exempelvis äktenskapsförord (7 kap. 10-11 § § ÄktB). Makarnas giftorättsgods – med avdrag för skulder – hälftendelas sedan mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).
Om ingen enskild egendom finns kommer alltså makarnas andelar efter bodelningen vara lika stora, 50 / 50. Men i de fall där någon av eller båda makarna har enskild egendom, som därav inte varit med i bodelningen, kommer andelarna inte vara lika stora.
Exempel: Två makar (A & B) har 1 000 000 i giftorättsgods, make A har dessutom 400 000 i enskild egendom. Ur giftorättsgodset kommer makarna få 500 000 kr vardera, make A har dessutom sina 400 000 kr i enskild egendom. Andelarna är då 900 000 (A) och 500 000 (B) vilket omvandlat till procent är 64 för make A respektive 36 för make B.
Efterarv
Efterarv ska delas ut vid den efterlevande makens död om den först avlidne makens arvingar inte fått ut sitt arv vid dennes dödsfall (3 kap. 2 § ÄB). Detta är vanligt eftersom en makes tillgångar som huvudregel tillfaller den efterlevande maken – med undantag när den avlidne har barn som inte är den andre makens (3 kap. 1 § ÄB). Precis som du nämner i din fråga har dessa barn, som inom juridiken kallas särkullsbarn, rätt att få ut sitt arv direkt förutom om det skulle innebära att den efterlevande maken inte får tillräckligt stora tillgångar att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB).
Om den efterlevande maken efter att bodelning skett inte har en total egendom som täcker 4 prisbasbelopp kommer alltså något arvskifte inte kunna ske. Istället kommer den först avlidnes särkullsbarn få ta del av efterarv när den efterlevande maken avlider. Egendom som tillfallit en make genom den förste makens död har den efterlevande endast fri förfoganderätt över. Det innebär att egendomen visserligen inte går att testamentera vidare men att maken fortfarande kan använda och disponera över egendomen.
Som du nämnt beräknas efterarv genom en andelsberäkning. Det är lite klurigt så för att illustrera återgår vi till exemplet ovan. Vi säger att all egendom i exemplet (1 400 000) tillfaller B genom en bodelning efter att A avlidit. Bs egendom är då 100 % varav 64 % utgörs av As arv. När B några år senare avlider har egendomens värde ökat till 2 000 000 kr. Andelen som ska gå till efterarv hos As arvingar är dock fortfarande 64 % vilket är 1 280 000 kr. Resterande egendom, 720 000, kommer gå till Bs arvingar.
För att knyta an till de belopp du givit som exempel i din fråga tycks du tolkat reglerna helt rätt. Det är en andel som beräknas genom att ta beloppet som tillfallit efterlevande make delat på den efterlevande makens totala egendom. Vid en senare efterarvsfördelning är det mycket riktigt andelen som ska tillfalla efterarvet även om värdet ökat. Andelen räknas som sagt på hela den efterlevande makens egendom, även den enskilda.
Hoppas mitt svar på din fråga varit tillfredsställande och att dina funderingar klarnat. Om du undrar över något i mitt svar - något du vill veta mer om eller som var otydligt kan du kontakta mig på jakob.johansson@lawline.se
Vänligen,
