Skillnaden mellan arvingar och testamentstagare samt vilka som har rätt till efterarv

2020-12-28 i Efterarv
FRÅGA |En arvdel med frittförfogande skall nu efter fars död återgå till de ursprungliga arvingarna efter fars fru. Far ärvde 25% med fritt förfogande, 25% ärvde fruns släktingar, 25% ärvde Barncancerfonden, 25% Diabetesfonden. Advokaten menar att det bara är de fysiska arvingarna som skall ha fars retur% inte fonderna. Det står inget om detta i testamentet. Varför skall de 25%en inte delas mellan alla arvtagarna?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). När en make avlider kommer den andra maken att erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Gemensamma barn har inte rätt att få ut varken laglott eller arvslott utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort. Särkullbarn har däremot en rätt att få ut sin arvslott direkt men kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få en s.k. efterarvsrätt (3 kap. 1 § ÄB, 3 kap. 9 § ÄB).Nedan ska jag reda ut skillnaden mellan en arvinge och en testamentstagare.ArvingeEn arvinge är en person som enligt lag ärver en avliden person. En arvinge kan vara en efterlevande make/registrerad partner samt den avlidnes släktingar som delas in i tre arvsklasser (2 kap. ÄB).TestamentstagareDen som ärver på grund av ett testamente kallas för testamentarisk arvinge, och delas upp i universell testamentstagare och legatarie. En universell testamentstagare ärver en viss andel av en kvarlåtenskap (ex. ¼ av kvarlåtenskapen), medan en legatarie ärver en viss bestämd egendom (ex. en fastighet).Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men maken får inte testamentera bort den andel som kommer från den först avlidnes kvarlåtenskap. Om efterlevande make genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar särkullbarnens efterarv (3 kap. 3 § ÄB).EfterarvsrättDet är arvingar som har rätt till efterarv, inte testamentstagare. De arvingar som har rätt till efterarv enligt lag är makarnas gemensamma bröstarvingar (första arvsklassen) och arvlåtarens föräldrar, syskon och deras avkomlingar (andra arvsklassen. Särkullbarn har rätt till efterarv om denne har avstått sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 2 § ÄB). Släktingar som ex. morbröder och fastrar har inte rätt till efterarv. Detta innebär även att universella testamentstagare inte rätt till efterarv. En testator kan däremot förordna om efterarv genom att i testamentet bestämma vad som ska ske med den egendom som någon får tilldelad med fri förfoganderätt när denna löpt ut.SammanfattningsvisArvingar inom den första och andra arvsklassen har rätt till efterarv. En testamentstagare räknas inte som arvinge enligt lag och har därmed inte rätt till efterarv. Testatorn kan dock välja att i testamentet bestämma vad som ska ske med egendomen med fri förfoganderätt efter att förfoganderätten inte längre gäller. Om det inte finns någon sådan information i testamentet gäller dock att enbart den första och andra arvsklassen har rätt till efterarv.

Rätten till efterarv och dess risker

2020-12-13 i Efterarv
FRÅGA |HejMin mamma gick bort 2016. Hon var gift med en man som var min styvpappa. Min mamma hade mig och styvfar hade sin son med sig in i giftemålet. Ingen av oss barn är adopterade av den andra parten. När mamma dog skrev jag på ett dokument som gjorde att jag efterskänkte mammas arv till min styvfar. Ett testamente skrevs i avsikt att när min styvfar går bort ärver jag och min styvbror 50-50 av allt som är kvar.Kommer detta att fungera och om inte vad skulle gjort fel?Är lite rädd att när styvfar går bort så blir mitt arv noll eller som en gåva från honom med det som kommer av detta.Tack på förhand
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka risker det finns med att avstå sitt arv till förmån av den överlevande maken för att sen ta del av detta arv när den kvarvarande maken avlider. Svaret på denna fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). När man som särkullbarn avstår sin rätt till arv så får den efterlevande maken inneha arvet med fri förfoganderätt. Vilket kort innebär att den efterlevande maken får göra vad hen vill med egendomen, men inte testamentera bort den (3 kap 2 § första stycket ÄB). Risken i att avstå sitt arv är helt enkelt att arvet kan komma att minska och att man då får ut mindre när den kvarvarande maken överlever. Du får alltid ut din kvot av det kvarvarande arvet, men hur stor denna blir kommer att bero på hur ekonomin ser ut för en kvarvarande maken helt enkelt.Den kvarvarande maken får spendera och skänka bort tillgångar, däremot finns ett undantag som gäller om den efterlevande genom en gåva orsakar en väsentlig minskning av sin egendom, där brukar man säga att en minskning på 25 % uppfyller kraven som väsentlig. Då kan man vara berättigad till vederlag vilket man får först efter den kvarvarande makens bortgång och vederlaget tas då från dennes arvingar och deras arvslott (3 kap 3 § första stycket ÄB). Finns det ingen möjlighet till vederlag så kan gåvan eller värdet krävas tillbaka. Detta förutsätter dock att den som mottog gåva insåg eller borde ha insett att gåvan skadade den först avlidnes arvingars efterarv. Här finns dock en tidsgräns på 5 år, efter det kan man inte åberopa den här rätten.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Fördelning av tillgångarna mellan mig och min halvsyster

2020-11-29 i Efterarv
FRÅGA |Min far avled för 5 år sedan,jag har en syster.När dödsfallsintyget kom visade det sig att min pappa inte var far till henne.Behållningen tillföll mamma,jag fick aldrig ut min laglott efter pappa.Nu har mamma avlidit,hur ska tillgångarna fördelas mellan mig och min halvsyster?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är frågan?Jag uppfattar det som att du undrar hur tillgångarna efter din mamma och pappa ska fördelas mellan dig och din halvsyster. Reglerna som styr vad som gäller finns i ärvdabalken (ÄB). Jag utgår från att ingen av dina föräldrar hade skrivit något testamente. Här under går jag därför igenom hur tillgångarna ska fördelas enligt den allmänna arvsordningen.ArvetDu är den närmsta arvingen efter din pappa i och med att du är hans enda barn. Det betyder att det är du som ska ärva allt efter honom. (2 kap. 1 § ÄB). När din pappa avled tog din mamma över behållningen. I samband med det fick du rätt till efterarv efter din pappa. Det innebär att du nu har rätt till hälften av tillgångarna som din mamma hade när hon avled som efterarv efter din pappa. (3 kap. 1 – 2 § ÄB).Av de tillgångarna som din mamma hade när hon avled ska den andra hälften fördelas mellan din mammas närmsta arvingar. Det är du och din halvsyster som är er mammas närmsta arvingar eftersom ni är hennes barn. Ni får därför ärva 1/4 var av de sammanlagda tillgångarna i arv efter er mamma. (2 kap. 1 § ÄB).SammanfattningDu har rätt till 3/4 av tillgångarna medan din halvsyster har rätt till 1/4 av tillgångarna. Anledningen till att du får ärva mer än din halvsyster är eftersom du har rätt till efterarv efter din pappa.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur mycket ska min mors makes brorsbarn få i efterarv då min mor avlider?

2020-11-21 i Efterarv
FRÅGA |Min styvfar har avlidit, han var gift med min mor. Han har en avliden bror som har två barn. Min fråga är vad har brorsbarnen för arvsrätt?Tror jag förstått att min mor ärver allt i nuläget men hur blir det när hon går bort? Min mor har funderingar kring detta då hon isåfall avser att "lösa ut" brorsbarnen nu och isåfall hur stor del har dom rätt till och vad jag förstått blir det del av allt som dom ägt (gifterättgods) En kort till. Min mor har fått försäkringsersättning för en kroppsskada efter en trafikolycka skall denna räknas in i gifterättsgods?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Varje make får från bodelningen undanta egendom som maken fått i ersättning för personskada och kränkning (10 kap. 2a § ÄktB). Detta innebär alltså att den ersättning din mor fått för sin kroppsskada kan hållas utanför bodelningen och inte delas.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Detta innebär alltså att din mor kommer ärva allt efter sin make. När även din mor avlider kommer hennes makes brorsbarn ha så kallad efterarvsrätt.EfterarvsrättLever, då den efterlevande maken avlider, bröstarvinge, förälder, syskon eller syskonbarn till den först avlidne maken har de rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Ett exempel för att förtydliga:När din styvfar avlider har han giftorättsgods värt 100 kr och enskild egendom värd 50 kr. Din mor har giftorättsgods värt 150 kr och enskild egendom värt 100 kr. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 100 kr + 150 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Din mor har efter bodelningen 125 kr + 100 kr = 225 kr och hennes makes dödsbo har 125 kr + 50 kr = 175 kr. Din mor ärver sedan 175 kr. Den totala egendomsmassa hon har är då 175 kr + 225 kr = 400 kr. Arvet efter hennes make utgör 175/400 = 0,4375, alltså 43,75%. Detta innebär att när din mor avlider har hennes makes efterarvingar rätt till 43,75 % av den kvarlåtenskap hon lämnar efter sig.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det. Har ni någon fråga om det är ni välkomna att ställa en ny fråga.SlutsatsDu har alltså rätt i att din mor ärver allt efter sin make nu, och att hans brorsbarn har rätt till efterarv då även din mor avlider. Hur stor del de har rätt till beror, som jag beskrivit ovan, på hur stor del av den totala egendomsmassan som arvet efter din mors make utgör. De har enkelt sagt rätt till hela arvet efter din mors make, eftersom om han inte varit gift då han avled hade de ärvt allt efter honom i enlighet med den legala arvsordningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har efterarvingar rätt att ta del av en värdeökning av förmögenhetsmassan, som skett efter att den först avlidne maken gått bort?

2020-12-17 i Efterarv
FRÅGA |A (min morbror) var gift med B. Båda skrev eget testamente. B avled år 2012. I hennes kvarlåtenskap ( den totala/2 =1342674 kr) ingick ett radhus. Tax. värdet då var 1261000/2 = 630500 kr. övriga likvida medel var pengar investerade i olika fonder. A ärvde hela hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. B hade i sitt testamente gett hela sin förmögenhet till C och D som enskild egendom. A hade i sitt testamente gett hela sin förmögenhet till sina syskonbarn 5 st varav jag är ett av dom (de hade inga egna barn). A dog 18 okt. 2020. A sålde radhuset 2018. Tax.värdet hade då stigit till 1700000 kr. Den totala kvarlåtenskapen hade vid min morbrors bortgång stigit till 3500000 kr. Denna ökning av kvarlåtenskapen har enl. vad jag kan se varit enbart värdestegringar. Min frågor är1) Då C och D skall ärva kvarlåtenskapen efter B, skall man då räkna att arvet blir den kvarlåtenskap som fanns vid B:s bortgång eller vid A:s bortgång?2) Om det skulle vara halva kvarlåtenskapen efter A:s bortgång som gäller kan vi arvtagare om vi är överens ändra det till att vara halva kvarlåtenskapen efter B:s bortgång?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den relevanta lagen för din frågeställning är Ärvdabalken (ÄB).Fråga 1 – Skall C och D:s arv efter B beräknas på den kvarlåtenskap som finns kvar när B eller A avlider?Arvingarna till den först avlidna maken (B) har efterarvsrätt som beräknas till en andel/kvot av A:s tillgångar:Eftersom A ärver B:s kvarlåtenskap med fri förfoganderätt i och med deras äktenskap, så får B:s arvingar efterarvsrätt enligt sekundosuccessionen när A avlider (3 kap. 2§ ÄB för legal arvsrätt och 12 kap. 1§ ÄB för testamentstagare). I en sådan situation när man får efterarvsrätt så är man inte berättigad till en viss egendom av kvarlåtenskapen (NJA 1995 s.303), utan till en viss andel/kvot- nämligen den andelen/kvoten som utgör B:s kvarlåtenskap av A:s totala egendom inkluderat det som A ärver av B. Om det inte finns några särkullbarn eller någon enskild egendom, samt enbart arvingar i första eller andra arvsklassen så blir andelen automatiskt hälften.Första arvsklassen är den avlidnes barn- eller om barnet/en har avlidit så är det deras barn (den avlidnes barnbarn) som träder i sina föräldrars ställe, dessa kallas för bröstarvingar (2 kap. 1§ ÄB).Arvingar i andra arvsklassen är föräldrar till den avlidne, om dem redan har gått bort så blir det den avlidnes syskon och vid de fall även dessa har gått bort så träder eventuella syskonbarn in i sina föräldrars ställe. Så om C och D är föräldrar, syskon eller syskonbarn till B så är de arvingar i andra arvsklassen (2 kap. 2§ ÄB). Arv till personer i andra arvsklassen aktualiseras endast om det inte finns några arvingar kvar i första arvsklassen.I ert fall så utgår jag från att B:s kvarlåtenskap utgjorde hälften av A:s totala tillgångar efter att A ärvde B:s tillgångar. Detta antagande har jag gjort eftersom att ni i frågan beskrivit det som att huset delades lika och utöver det har ni inte nämnt att något utav den övriga egendomen är enskild egendom. Därav bör de vid bodelningen har blivit så att egendomen delades upp till hälften var när B gick bort- varav A sedan fick ärva B:s halva med fri förfoganderätt. Om någon enskild egendom finns så kan andelen/kvoten se annorlunda ut än hälften, varav det påverkar svaret till frågan, så om jag har uppfattat förutsättningarna fel så får ni gärna kontakta mig per e-post för att förtydliga dem, så berättar jag vad som gäller vid det fallet. Min e-post kommer jag att skriva längst ned i svaret.Formeln för att räkna ut andelen/kvoten som skall tillfalla arvingarna från den först avlidna maken- i detta fallet B:s arvingar, ser ut som följande:Kvoten/andelen är = A:s arv/ A:s arv + egendom efter bodelning (inte vid bodelning utan vad den efterlevande maken hade efter bodelning)A:s arv= A:s arv med fri förfoganderättArv= 500Egendom efterbodelning= 500250/ (250 + 750) = 0,5Kvoten= 1/5 eller 50%Viktigt att tänka på är att denna beräkning ska göras i och med att B avlider, för att fastställa vilken andel/kvot som B:s arvingar har efterarvsrätt till när A sedan avlider.Vad innebär det att efterarvingarna har efterarvsrätt till en viss kvot/andel av A:s tillgångar när A avlider?Att C och D har efterarvsrätt enligt den andel/kvot som utgör deras efterarvsrätt när A avlider innebär att dem då har rätt till en så stor del av A:s tillgångar som andelen/kvoten motsvarar. I ert fall så utgår jag ifrån att kvoten/andelen är hälften som jag tidigare nämnde i mitt svar. Därav har C och D efterarvsrätt till hälften av A:s tillgångar nu när A har avlidit. Om det är så att jag inte har förstått förutsättningarna rätt, och det fanns enskild egendom eller särkullbarn med i bilden så ser kvoten annorlunda ut, varvid det påverkar hur stor del C och D har rätt till- principen är dock densamma. Därmed ska C och D få ärva hälften (eller den andel/kvot som är rätt) av de tillgångar som finns efter att A dör. Sedan ska den andelen fördelas mellan C och D enligt ärvdabalken eller testamentet, om dem ärver enligt den legala arvsordningen så ska dem ha hälften var, vilket blir en fjärdedel var av de tillgångar som finns när A dör om deras andel/kvot för efterarvsrätten är hälften.Påverkar det C och D:s andel/kvot att förmögenheten har ökat i värde sedan B avlidit?Om ökningen av förmögenheten enbart beror på värdestegringar så påverkar det inte C och D:s rätt till sin kvot/andel, utan dem ska fortfarande ha hälften av alla tillgångar om det är den rätta kvoten/andelen (3 kap. 4§ ÄB).Om ökningen däremot beror på att A genom arv, testamente, gåva eller eget förvärvsarbete (efter B:s död) så ska den delen av ökningen enbart tillfalla A:s arvingar. Utöver det så ska även ökningar av förmögenhetsmassan som tillkommit A på grund av att hen haft en ny make/maka eller sambo som hen sedan genomgått bodelning med- även tillfalla enbart A:s arvingar (3 kap. 6 § 3st ÄB vid giftermål, 3 kap. 7§ 3 st ÄB vid sambo). Detta är alltså enbart om A har gift om sig eller haft en ny sambo, som hen sedan har genomgått en ny bodelning med som har gjort att hen har ökat sin förmögenhetsmassa på det viset.Det är dock bara ökningar av dessa speciella slag som jag ovan nämnt som skall räknas bort innan C och D får ut sin andel/kvot av den totala förmögenhetsmassan. Om ökningen av förmögenhetsmassan istället enbart beror på värdestegringar så har C och D rätt att ta del av hela värdeökningen enligt sin andel/kvot- enligt huvudregeln (3 kap. 4§ ÄB). Av de förutsättningar som du har beskrivit i din fråga så låter det som att C och D därmed ska ha del av hela den värdeökning som skett sedan B avlidit.Fråga 2 – Måste ni följa lagen, eller kan ni komma överens om något annat?Det finns ingen som kan tvinga er att följa lagen om ni alla är överens om att fördela arvet annorlunda än vad lagen säger i detta fallet. Det beror på att lagen inte är tvingande, utan den är så kallat dispositiv. Att en lag är dispositiv betyder att om inget annat finns avtalat mellan parterna så gäller det lagen stadgat- men om parterna avtalat om annat för att de alla är överens så gäller istället deras avtal. Därmed så kan ni bestämma att C och D inte skall få del av värdeökningen som har skett även om dem har rätt till den. Då är det dock viktigt att C och D är fullt medvetna om att dem har laglig rätt till värdeökningen och avstår denna helt av fri vilja. Om dem istället blir förda bakom ljuset på något vis, så kan det avtal ni gör kring detta komma att klandras- då det inte gått rätt till. Det är därav av stor vikt att alla som har rätt att ärva nu när A har avlidit är fullt informerade kring vad dem har rätt till enligt lag och testamenten och sedan ingår eventuellt andra avtal på rätt grunder och av fri vilja.Svaret är därmed ja, ni kan komma överens om annat än vad lagen säger- så länge alla är överens av fri vilja.Mina råd till dig:-Se till att en ordentlig uträkning kring vad C och D:s andel/kvot är, så att ni är helt säkra på den. För att kunna göra det behöver ni eller den som gör detta ha full koll på vilka tillgångar som fanns när B avled, samt om någonting var enskild egendom genom t.ex. äktenskapsförord eller testamente. Detta görs med fördel av en jurist eller advokat så att det går helt rätt till.-Efter detta behöver du/ni med säkerhet ta reda på ifall värdeökningen av tillgångarna skett genom en värdestegring eller någon av de särskilda sätten som gör att ökningen enbart ska tillfalla er som ärver efter A. Detta görs också med fördel av en jurist eller advokat, så att det blir helt rätt.-Om det är så som jag sagt utifrån de förutsättningar du angett i din fråga- att C och D har rätt att ta del av även värdeökningen så behöver ni som är arvingar efter A se hur C och D ställer sig till det. Om C och D vill ha sina pengar så kan ni tyvärr inte göra någonting åt det, utan då får ni låta dem ta del av värdeökningen. Medan om dem är villiga att avstå den delen av fri vilja, så bör ni ta in en jurist eller advokat för att reglera detta när arvet fördelas.-Sammanfattningsvis är därmed mitt största råd till dig/er att anlita en jurist eller advokat- om ni inte redan har gjort det, för att allt ska bli korrekt uträknat och för att fastställa vad C och D har rätt att ta del av.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på dina frågor!Om någonting känns oklart, om du har följdfrågor eller om du skulle vilja komma i kontakt med en av våra jurister för att kolla på ditt ärende, då kan du kontakta mig på elin.englund@lawline.se, så ser jag till att du får svar på dina frågor eller en offert gällande vad en juristtjänst hos oss skulle kosta.Med vänlig hälsning,

Efterarv för syskon

2020-11-29 i Efterarv
FRÅGA |G och E var gifta och hade inga barn. G hade 2 syskon och E 4 syskon.För åtta år sedan avled G. Vid bouppteckningen uppgick G:s giftorättsgods 9.800.000:- och E:s till 6.700.000:-. Noterades att inget testamente förelåg.G:s syskon är efterarvingar och enligt dem skall kvotmodellen användas vid kommande arvskifte, vilket enligt deras beräkningar innebär att 59,4% (16,500-6700 /16500) av E:s kvarlåtenskap vid hennes bortgång skall tilldelas dem iegenskap som efterarvingar och därefte delas i två lika delar.Resterande del fördelas i lika delar mellan E:s syskon.Är det i enlighet med gällande lagstiftning?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).Utredning Enligt 3 kap. 1 § ÄB har en efterlevande make rätt att ärva en sin avlidne makes kvarlåtenskap. I 3 kap. 2 § ÄB framgår att den efterlevande maken, i fall då den avlidne maken har arvingar av första eller andra arvsklassen kvar i livet, endast ärver sin make med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att egendomen inte kan förordnas om genom testamente. Detta innebär att eventuella föräldrar, syskon och syskons avkomlingar får en efterarvsrätt gentemot den efterlevande maken. Som utgångspunkt får efterarvingarna efter den efterlevande makens död rätt till hälften av den kvarlåtenskap som vederbörande lämnar efter sig, vilket gäller i fall då total giftorättsgemenskap förelegat mellan makarna. Detta kan illustreras med ett hypotetiskt fall där makarna enbart äger giftorättsgods till ett värde om 1 Mkr; när den första maken dör kommer då den efterlevande vid bodelningen tilldelas 500 tkr och därefter genom arv efter maken tilldelas 500 tkr. Då utgör arvet hälften av helheten vilket innebär att efterarvsrätten kommer avse 50 % av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Om en jämförelse mellan vad den efterlevande ärvt från den först avlidne maken och vad den efterlevande (efter eventuell bodelning) själv ägt (bodelningsandel + eventuell enskild egendom + annan egendom) motiverar en annan andelsfördelning ska dock inte huvudregeln följas. Detta kan illustreras med ett exempel där makarnas giftorättsgods uppgår till 1,6 Mkr och den först avlidne maken ägde enskild egendom till ett värde av 400 tkr; i detta fall får den efterlevande maken 800 tkr genom bodelning och ärver därefter 1,2 Mkr och efterarvingarnas kvotdel uppgår därför till 1,2 Mkr / 2 Mkr = 0,6, det vill säga 60 %. I ditt nu aktuella fall kan vi alltså konstatera att G:s syskon i och för sig har en efterarvsrätt. Utifrån den information som framgår av ditt svar kan jag dock dessvärre inte med säkerhet säga om efterarvingarnas påstående om deras kvotdels storlek är korrekt eller ej eftersom detta beror på om och i sådana fall hur stor andel enskild egendom som fanns vid G.s död. Jag noterar dock att du beskriver de aktuella värdena som G:s respektive E:s giftorättsgods utan att nämna någon enskild egendom. Om detta ska förstås som att ingen enskild egendom fanns utan att total giftorättsgemenskap rådde vid G:s död så är efterarvingarnas påstående felaktigt då E med all sannolikhet först erhöll hälften av deras gemensamma giftorättsgods, 8,25 Mkr, genom bodelning och därefter den andra hälften som arv med fri förfoganderätt. Om så är fallet har efterarvingarna rätt till hälften av E:s kvarlåtenskaps värde. Om G ägde enskild egendom vid sitt frånfälle har efterarvingarna rätt till en större kvotdel än så, men av din fråga framgår inte att så skulle vara fallet och inte heller att efterarvingarna räknat med någon sådan enskild egendom när de tagit fram sin påstådda kvotdel. HandlingsplanJag har svårt att ge dig en konkret rekommendation eftersom jag inte vet vilka intressen du har i förhållande till den beskrivna arvsprocessen. Preliminärt skulle jag dock rekommendera att du förklarar mitt svars innehåll för de inblandade då efterarvingarna enligt min uppfattning tycks ha missförstått beräkningen av efterarvsrätt. Om de anser att min beskrivning av förfarandet är felaktig vore det sannolikt en god idé att ansöka om att en skiftesman ska utses för att arvet ska fördelas korrekt, se 23 kap. 5 § ÄB.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Med vänlig hälsning

Har jag arvsrätt efter min bror?

2020-11-28 i Efterarv
FRÅGA |Min bror är död. Hans maka ärvde allt. Inget testamente. Inga barn. Har jag, hans syster arvsrätt? Kan efterlevande makan testamentera bort alla tillgångar, vid sin död?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningMin utgångspunkt för svaret är den legala arvsordningen, innebärande att jag inte tagit hänsyn till om det finns något testamente mellan makarna. Anledningen därom är att det inte informerats i frågan om att sådant finns eller ej.Först arvsberättigad när någon avlider är den avlidnes barn, de s.k. bröstarvingarna. Bröstarvingar ingår i första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Finns det ingen i första arvsklassen går man över till andra arvsklassen vilken utgörs av arvlåtarens föräldrar. Om föräldrarna är avlidna har den avlidnes syskon istadarätt efter sina föräldrar (dvs. de träder arvsmässigt i föräldrarnas ställe). Om den som avlider är gift ska dock kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Har makarna gemensamma barn får de ärva först när den efterlevande maken avlider. Om den avlidne har barn utom äktenskapet, s.k. särkullbarn har de däremot rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § ÄB). När den efterlevande maken avlider har vissa av den först avlidna makens arvingar rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB).Som jag förstår det i den situation du beskriver har din brors hustru ärvt honom i enlighet med den legala arvsordningen, dvs. att kvarlåtenskapen har tillfallit henne (jfr 3 kap. 1 § ÄB). Enligt 3 kap. 2 § ÄB ska vid den efterlevande makens frånfälle hälften av den avlidnes bo tillfalla den av den först avlidna makens arvingar som har bäst arvsrätt och ingår i första eller andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB). Det innebär att när den efterlevande maken avlider har den först avlidna makens bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskonbarn rätt till arv. Eftersom man alltid uttömmer en arvsklass i taget innebär det att om den först avlidne maken har ett barn som är i livet är det barnet som ärver allt. Är barnet inte i livet ärver föräldrarna, i annat fall den avlidnes syskon etc. I ditt fall kan du som hans syster ha arvsrätt, så länge det inte finns några bröstarvingar som är i livet eller att era föräldrar är i livet. Är ni mer än ett syskon delar ni på arvet.Det den efterlevande maken ärver från den först avlidna maken ärvs med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär en rätt att använda, förbruka och skänka bort tillgångar. Däremot kan den efterlevande maken inte testamentera bort den andel som är hänförlig till den först avlidna maken (jfr 3 kap. 2 § första stycket in fine ÄB). Detta innebär att om hälften av boet är hänförligt till din bror kan hans hustru inte testamentera bort den hälften. Den andra hälften kan hon däremot testamentera bort.Om du önskar hjälp av en av våra jurister att gå igenom ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad får min avlidna makes tidigare barn i arv efter mig när jag går bort om barnet avstod sitt arv när min make dog?

2020-11-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej här kommer en frågaFrun är avliden finns inga biologiska barn med maken. Frun har ett biologiska barn sedan tidigare. Maken har tre biologiska barn sedan tidigare. Inget testament har upprättats. Tillgångar är en fastighet där frun står som ensam ägare samt övriga lösöre. Barnet till frun vill inte få ut sin arvslott än utan vänta tills maken avlider. Innebär det enligt ärvdabalken att barnet till frun ärver hälften av det gemensamma dvs totala tillgångarna efter skulder är avräknade andra halvan går till maken. När maken går bort görs arvskiftet.
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Såsom jag uppfattat din fråga undrar du vad som händer när Fruns barn sen tidigare vill vänta med att få ut sitt arv tills att maken också gått bort. I brist på mer information utgår jag från att huset och övriga lösöre inte är enskild egendom, samt att Maken inte har annan enskild egendom. Om Fruns barn avstår från sitt arv när Frun går bort, har barnet rätt till arvet när Maken sedan avlider. Utgångspunkten när en av makarna i ett äktenskap går bort, är att den andre maken ärver all egendom med s.k. fri förfoganderätt, 3 kap. 1 § Äktenskapsbalken. Fri förfoganderätt innebär att maken har rätt att använda sig av arvet hur hen helst vill fram tills att denne går bort (NJA 2004 s. 487). Den enda begränsningen är att maken inte får testamentera bort egendomen (se 3:2 ÄB).När efterlevande maken sedermera avlider, om det finns bröstarvingar (Se 2:1 ÄB) eller arvingar i andra arvsklassen (Se 2:2 ÄB), så ska dessa arvingar få arvet efter den tidigare maken (3:2 st. 2 ÄB). Detta kallas efterarv. Ett särkullbarn, som det i vårt fall handlar om, kan begära att få ut sitt arv direkt (3:1 ÄB). Om särkullbarnet avstår sitt arv till förmån för efterlevande make, har dock även särkullbarn efterarvsrätt i boet efter den andra makens död (3:9 ÄB och 3:2 ÄB). Detta betyder att i ditt fall så har alltså Fruns barn efterarvsrätt i makens bo när väl maken avlider. Fruns tidigare barn ärver 50 % av makens totala förmögenhetsmassa när maken avlider.Eftersom arvet tillföll efterlevande make med fri förfoganderätt, är det dock inte så att arvingarna har rätt till exakt samma summa, utan endast en kvotdel av den totala förmögenhetsmassan. Man räknar då ut hur mycket som barnen skulle ha ärvt av Make 1 vid dennes dödsfall, och sen räknar på hur stor andel av helheten den utgjorde. I ert fall skulle det alltså innebära att Fruns barn har rätt till all den egendom som tillföll frun vid bodelningen, d.v.s. hälften av den totala förmögenhetsmassan. Enligt 3:2 ÄB skall alltså Fruns tidigare barn, i just detta exemplet, få ut 50 % av den totala förmögenhetsmassan när väl Maken går bort. Att komma ihåg är alltså att det rör sig om en kvotdelsrätt, vilket innebär att Fruns tidigare barn endast har rätt till en andel och inte den specifika summan. För att illustrera detta kan tänkas att fastigheten och lösöret är värt 1 000 000 kr när Frun går bort. Efter en bodelning har då Fruns barn rätt till 500 000 kr i arv som hon avstår till förmån för efterlevande make. I efterarv, när maken sen avlider, kommer dock Fruns barn inte ha rätt till just 500 000, utan 50 % av efterlevande makes totala förmögenhetsmassa. Om maken t.ex. endast har tillgångar värda 500 000 när denne avlider, har Fruns tidigare barn rätt till 250 000 (Dock med undantag för vissa specifika minskningar enl. 3:3 ÄB t.ex. gåva, eller att efterlevande makes egendom minskat i väsentlig omfattning, vilket bestämts till mer än 25 %, NJA 2013 s 736.). Likaså kan Fruns barn få rätt till mer än 500 000, om efterlevande makes tillgångar ökat (Här finns undantag för t.ex. ökningar som skett via arv, gåva, testamente etc, se 3:4 ÄB). SammanfattningFör att kort sammanfatta svaret på din fråga. Om Fruns tidigare barn avstår från att ta ut sitt arv när Frun går bort, tillfaller alla tillgångar maken men Fruns barn har då rätt till efterarv. Efterarvet kommer i detta fall bestå av 50 % av den efterlevande makens tillgångar när denne avlider. Skiftet sker när andra maken avlider. Fruns barn får då hälften av alla tillgångar, och makens tre barn får ut varsin tredjedel av den andra hälften. Om du har några fler frågor eller tycker att någonting fortsatt är oklart är du välkommen att återkomma med en ny fråga. Allt gott!