Hur stor del har efterarvingar rätt till när den efterlevande maken/makan dör?

2019-07-31 i Efterarv
FRÅGA |Min svärmor avled 2006. Gift med svärfar sedan 1962. svärfar avled 2019.Svärmor hade tre barn innan giftermålet 1962. De hade två gemensamma barn.Svärmor fem barn (särkullsbarn) och svärfar två barn (gemensamma).Bodelningen efter svärfar gav boets värde 1,5 miljoner kronor.Vi tror att de tre särkullsbarnen avsagt sig arvsrätten till förmån för efterlevande (behöver det göras aktivt av särkullsbarnen?)Uppskattat värde vid svärfars bortgång är 4,5 miljoner kronor.Hur stor del av arvet ärver särkullsbarnen och hur stor del ärvs av de gemensamma barnen?
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur stor del särkullbarnen respektive de gemensamma barnen ska ha. Jag tolkar även frågan som att svärmor hade 1,5 miljoner kr i boet (även fast det står svärfar i frågan) samt att det sedan när svärfar avled 2019 hade han 4.5 miljoner kr i boet. Att din svärmor hade totalt 5 barn, varav 3 var särkullbarn och 2 gemensamma med din svärfar. Medans din svärfar hade 2 barn, de gemensamma barnen. Din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB) och berör rätten till efterarv. Frågan berör framför allt beräkning av efterarv. Efterarv innebär ett arv som man får när båda makarna är avlidna, men som arvingen egentligen hade rätt till när den första avlidna maken avlider. Efterarvet är en kvot del som beräknas på följande sätt: vad arvingarna skulle ha fått vid den första avlidna maken/makan delat med vad den efterlevande maken/maken får i sin helhet (det vill säga får genom bodelningen, kvarlåtenskapen från den efterlevande makan/maken och eventuell enskild egendom). Vilket ger hur stor kvotdelen är. Efterarvingarna har sedan rätt att få storleken av kvotdelen av vad den efterlevande maken äger vid sin död. (3 kap. 1 §, 2 § och 9 §)I din situation skulle det därmed bli följande: Vid svärmor dör fanns det i boet 1,5 miljoner kr som barnen har rätt till. Din svärmor har totalt 5 barn. Men din svärfar ärver allt (då särkullbarn avstår sig arvet till förmån för den efterlevande maken) med ett totalt värde på 1,5 miljoner kr. (3 kap. 1 §, 2 § och 9 §)Alla barnen har, eftersom de inte får ut något arv av sin mor nu, rätt att få ut ett efterarv av henne när hon dör. Vilket kommer vara en kvot del. Kvot delen beräknas utifrån vad de skulle ha fått (kvarlåtenskapen från svärmorn skulle ha varit 1.5 miljoner kr/2 =750 000 kr, eftersom det ska ske en bodelning innan arvet kan fördelas där värdet av egendomen som de har ska hälften delas. Om det skulle vara så att jag har missuppfattat frågan och bodelning redan har skett, att kvarlåtenskapen är 1.5 miljoner efter bodelningen, är det bara att räkan om kvotdelen men utgå ifrån att kvarlåtenskapen är 1.5 miljoner istället för 750 000 kr) delat med vad den efterlevande maken/makan totalt fick. (3 kap. 1 §, 2 § och 9 §)Alla barnen har därmed rätt till 750 000/5 = 150 000 var i arv av din svärmor. Vilket ger en kvot del på 150 000/1500 000 = 0.1 = 10 % var av den kvarlåtenskap som finns efter att den efterlevande maken har dött. (3 kap. 1 §, 2 § och 9 §)Särkullbarnen har såldes rätt att få ut 10 % var, det vill säga 30 % tillsammans. De gemensamma barnen har rätt att först få ut, tillsammans 20 % av kvarlåtenskapen som ett efterarv av sin mor. Resterade av vad som finns kvar av din svärfar kvarlåtenskap efter att efterarvet ska fördelas på hans arvingar, som ett arv av honom. Det vill säga de två gemensamma barnen. (3 kap. 1 §, 2 § och 9 §)Särkullbarnen därför rätt att tillsamman få ut 30 % av din svärfars kvarlåtenskap och de gemensamma barnen får 20 % (som ett efterarv från sin mor) plus resterande del av kvarlåtenskapen som finns kvar som ärv efter deras far, det vill säga 50 %, totalt 70 % av hela kvarlåtenskapen/boet.Hoppas du fick svar på din fråga annars är det bara att återkomma!

Hur ska arvet efter min pappa fördelas?

2019-07-29 i Efterarv
FRÅGA |vår mamma avled 1983 då fanns 115.000 i boet samt 2 livförsäkringar med pappa som förmånstagare. Inget arvskifte gjordes, pappa "satt i orubbat bo". Inget testamente fanns då.I april avled vår pappa i boet finns ca 800.000:- och testamente som ger 1 av oss 25% o den andra 75%.Ska pengarna efter mamma delas 50/50 och vilken summa i så fall (med eller utan livförsäkringar).
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar hur arvet efter din pappa ska fördelas, med tanke på att er mamma redan avlidit. Reglerna om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).Barns makars arvsrättDu och dina syskon är bröstarvingar till era föräldrar, vilket innebär att ni som har bäst rätt att ärva efter dem (ÄB 2:1). Om dina föräldrar var gifta så hade dock din pappa rätt att ärva din mamma framför er (ÄB 3:1). En make ärver dock bara med fri förfoganderätt. Det innebär att han har rätt att spendera och göra i stort sett vad han vill med egendomen under sin livstid, men när han gått bort nu så har du och ditt syskon rätt att ärva efter er mamma (ÄB 3:2). Detta kallas efterarv.En kvotdel utgör efterarvetNär en make dör ska först en bodelning göras (ÄktB 9:1 och 1:5). I bodelningen läggs allt giftorättsgods samman och delas sedan lika mellan makarna (ÄktB 10:1, 11:1 och 11:3). Livförsäkringar brukar i de allra flesta fall undantas från bodelningen, även om den andre maken är förmånstagare. Ersättningen från livförsäkringarna är därför din pappas och ska inte räknas med här. Den del giftorättsgods dödsboet får på sin andel plus eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan arvingarna har rätt att ärva. En make har som jag nämnde rätt att ärva med fri förfoganderätt framför gemensamma barn, vilket jag utgår ifrån att din pappa gjorde. Ni har sedan rätt att ärva en kvotdel ur hans kvarlåtenskap från er mamma. Den kvotdelen bestäms genom att ni räknas ut hur stor del som er mammas kvarlåtenskap utgjorde i hans totala egendomsmassa precis efter hennes bortgång (ÄB 3:2). Låt mig illustrera detta med två exempel:Exempel 1: Om din mammas kvarlåtenskap uppgick till 115 000 kr och din pappa hade egendom till ett värde om t.ex. 300 000 kr efter hennes död (inklusive ersättning från livsförsäkringarna) så utgör kvotdelen ni har rätt att ärva efter er mamma 115 000 / (115 000 + 300 000) = ca 28 %. Detta skulle innebära att ni har rätt att ärva 28 % av de 800 000 kr som finns i boet från er mamma. Denna del får ni dela lika. Resterande 72 % av er pappas kvarlåtenskap fördelas enligt hans testamente.Exempel 2: Om din mammas kvarlåtenskap uppgick till 115 000 kr och din pappa istället hade egendom till ett värde om 800 000 kr efter hennes död så utgör kvotdelen ni har rätt att ärva efter er mamma 115 000 / (115 000 + 800 000) = 12,5 %. Detta skulle innebära att ni har rätt att ärva 12,5 % av de 800 000 kr som finns i boet från er mamma. Denna del får ni dela lika. Återstoden (87,5 %) av er pappas kvarlåtenskap fördelas enligt hans testamente.SammanfattningsvisDu och ditt syskon har rätt att ärva efter er mamma nu när er pappa gått bort, eftersom han som make endast ärvde med fri förfoganderätt. Andelen ni har rätt att ärva efter er mamma bestäms genom att ni räknas ut hur stor andel hennes kvarlåtenskap gjorde i er pappas totala egendomsmassa efter hennes död. Ersättningen från livsförsäkringarna räknas som din pappas egendom och utgör alltså inte en del av efterarvet.Med detta hoppas jag att du fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Fri förfoganderätt

2019-07-23 i Efterarv
FRÅGA |jag är sambo o jag står inte som ägare till huset men vi har skrivit i testamentet att vi har fri förfoganderätt till all egendom tills båda har dött och då får båda barn dela på allt. Får jag bo kvar eller kan hans barn slänga ut mig om han skulle dö först o
Jakob Westling |Hej! Tack för att du valde Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan bli utkastad från fastigheten vid din sambos död.Om jag förstått frågan korrekt så har din sambos barn ärvt huset, men ni har fri förfoganderätt till fastigheten tills ni dör. Det betyder att huset kommer ärvas av barnen efter ert bortfall. Om det står så i testamentet så kan du inte bli utkastad vid din sambos eventuella bortgång.Dock är det svårt att ge ett definitivt svar utan avtalet i handen och utan alla omständigheter. Hoppas det besvarade din fråga!

Hur beräknas arv om de efterlevande är halvsyskon?

2019-07-09 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Båda mina föräldrar har gått bort. Min far för 11 år sen, min mor förra året. Vi är 2 helsyskon och en halvbror som är min mors. Vi trodde att allt skulle delas på oss 3 men det är tydligen inte så, vår halv bror får inte lika mycket som vi helsyskon. Hur räknar man ut det?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att hänvisa till ärvdabalken (ÄB), som reglerar fördelning av arv.Barn har rätt att ärva sina föräldrarPrecis som du nämner i din fråga så är det troligt att ni tre syskon inte får lika stora delar i er mors totala kvarlåtenskap. Anledningen till detta är att din halvbror inte är din fars barn, och har därmed inte arvsrätt efter din far. Du och ditt helsyskon är din fars barn och har arvsrätt efter din far. Varför detta har betydelse ska jag förklara nedan. Den avlidnes barn kallas för bröstarvingar i juridiska termer, och är den avlides närmaste arvingar (ÄB 2 kap. 1 §). Makar ärver med försteg och barn får del av arvet efter att båda föräldrar är avlidnaJag utgår från att din mor och far var gifta då din far gick bort. Då har din mor sannolikt fått ärva hela din fars kvarlåtenskap med försteg (ÄB 3 kap. 1 § första stycket). Du och ditt helsyskon har trots detta rätt att ta del i arvet, dock först efter att din mor avlidit, vilket gör er till efterarvingar. När din mor avlidit ska du och ditt helsyskon därmed ta del av två arvslotter vid samma tillfälle (ÄB 3 kap. 2 §). Ditt halvsyskon har rätt att ta del av en arvslott, efter er gemensamma mor. Enkelt förklarat ska din fars arv fördelas på två, och tilldelas dig och ditt helsyskon som är din fars barn. Din mors arv ska fördelas på tre, och tilldelas dig, ditt helsyskon och ditt halvsyskon, som alla är din mors barn. Som du kan se innebär detta att din fars arv måste avskiljas från din mors arv.Räkneexempel för efterarvsandelenFör att förenkla detta kan vi ställa upp ett räkneexempel. Utgångspunkten är egendomsförhållandet vid bodelningen mellan de två makarna, efter din fars död (även om en sådan inte har genomförts). Vi kan i räkneexemplet utgå ifrån att den totala summan som skulle delas mellan makarna var 100 000 kr. Här ska din mor ha fått ta del av 50 % av summan genom bodelningen, alltså 50 000 kr. Därefter har hon fått resterande 50 % av summan, 50 000 kr, genom arvet från sin make. I detta exempel har din mor med försteg ärvt 50 000 kr av din far, som ska tillfalla efterarvingarna (du och ditt helsyskon) när din mor avlider. Andelen eller kvotdelen som din fars arv utgör i din mors förmögenhet vid den här tidpunkten är viktig för att vi ska kunna räkna ut vad efterarvet blir. Andelen i detta räkneexempel beräknas med 50 000 (arvet efter din far) / 100 000 (din mors sammanlagda förmögenhet) = 50 %. För avskilja din fars arv ska andelen om 50 % användas för att räkna ut efterarvet då din mor avlidit. I detta exempel kan vi utgå från att din mors totala förmögenhet då hon avled var 120 000 kr.Efterarvet är 50 % av din mors totala förmögenhet, alltså 0,5 x 120 000 kr = 60 000 kr. Summan ska fördelas jämnt mellan dig och ditt helsyskon, vilket ger er 30 000 kr var. Detta är arvet efter er far. Resterande 60 000 kr utgör arvet efter din mor, vilket ska fördelas jämnt mellan dig, ditt helsyskon och ditt halvsyskon. Det ger er 20 000 kr var.Slutsatsen i detta räkneexempel är att du och ditt helsyskon får totalt 50 000 kr vardera, medan ditt halvsyskon får 20 000 kr. Observera att andra faktorer kan påverka sättet en kan räkna ut arvsandelar. Exempelvis om din mor var omgift, om det fanns ett testamente eller om någon av makarna hade enskild egendom. Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp för dig och skapa förståelse för hur du kan räkna ut ett efterarv, samt besvara varför du och dina syskon inte ska dela lika på den summa din mor efterlämnade sig. Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline om du har fler funderingar. Med vänlig hälsning,

Hur berkänas efterarvet?

2019-07-30 i Efterarv
FRÅGA |Bakgrund: mor dör och efterlämnar belopp, säg 450.000kr. Fadern ärver henne. 3 helsyskon finns. När fadern dör finns ca 2000.000kr. Han har testamenterat sin del, utanför laglotten till två av syskonen. Hur beräknas moderns del som ska delas lika. Är det värdet så som det var när hon dog? Eller procenten av tillgångarna vid hennes dödsfall? Eller blir hennes tillgångar 50% av tillgångarna vid faders död? Tacksam för svar!
Ava Setayesh |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!När en make avlider ärver den efterlevande maken den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). När den efterlevande maken därefter avlider ärver den först avlidne makens arvingar dennes kvarlåtenskap i form av efterarv (3 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Efterarvet består som sagt utav den kvarlåtenskap som lämnades efter den först avlidne maken, det vill säga i detta fall moderns 450 000kr. Man kan dessutom använda sig av s.k efterarvskvot för att lättare räkna ut efterarvet. Eftersarvskvoten är en kvot som baseras på det som utgör efterarv och det som utgör det totala som den efterlevande maken fått när den först avlidne maken dog.Jag kommer att illustrera detta med ett eget exempel här nedan då jag inte har någon information om hur mycket fadern i ditt fall fick efter att bodelningen gjordes:A och B var gifta fram tills att A avlider. Efter bodelningen som görs får A och B vardera 500 000kr i giftorättsandel. Varken A eller B har enskild egendom. Detta innebär att A har en kvarlåtenskap på 500 000kr. B ärver dock A:s kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och får därmed 1 000 000kr totalt. För att räkna ut efterarvskvoten tar man A:s kvarlåtenskap dividerat med det totala som B får: 500 000/ 1 000 000 = 0,5. Efterarvskvoten är därmed 50% (0,5) och det är denna del som A:s arvingar ska ärva utifrån B:s kvarlåtenskap när B dör.I ditt fall är det som sagt svårt att beräkna efterarvet genom efterarvskvot då jag inte har tillräckligt med information, men det är alltså de 450 000kr som ska fördelas mellan moderns arvingar.Med vänliga hälsningar,

Hur ska min farbrors arv fördelas?

2019-07-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej, jag har en fråga gällande arv från min farbror. Följande gäller:Min farbror har inga barn. Han var tidigare gift med en kvinna som avled för några år sedan och är numer gift med en ny kvinna. Jag vet inte om hon har barn från tidigare äktenskap. Min far är min farbrors enda levande "nära" släkting. Nästa steg är jag och min bror. Det finns säkerligen en del kusiner och liknande men ingen annan som är nära. Jag har ingen aning om han har något specifikt testamente.Vad händer när min farbror dör? Går allt till hans nya fru? Fördelas hans dödsbo mellan henne och min far? Tillfaller något mig och min bror?Tacksam för svar. MVH
Ellen Hägerström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då det inte finns ett testamente som stadgar något annat är det den legala arvsordningen i Ärvdabalken som gäller. I 3 kap. 1 § Ärvdabalken stadgas det att om en part är gift är det maken som ärver i första hand. Detta innebär att de som egentligen enligt arvsordningen skulle haft rätt att ärva, kommer att utfå sitt arv i ett senare skede genom efterarv (särkullbarn har dock rätt att utfå sitt arv direkt). Först när den efterlevande maken dör går hälften av dödsboet till den först avlidnes släktingar. Legala efterarvingar är den avlidnes och den efterlevande makens gemensamma bröstarvingar samt den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. Maken ärver nämligen endast med fri förfoganderätt, vilket innebär att han eller hon under sin livstid har rätt att använda arvet, men kan inte testamentera eller ge det bort genom gåva. Din farbrors nya fru kommer alltså att vara den som ärver först. Din far kommer att ha rätt till efterarv då även din farbrors fru har dött. Kusiner ingår inte i den legala arvsordningen och kommer inte att ha rätt till någon del av arvet. Vänligen,

Hur beräknas ett efterarv?

2019-07-19 i Efterarv
FRÅGA |Är det någon kostnad att ställa frågor i så fall så kan ni bortse från nedanstående.Beräkning av arvHej, Våra föräldrar har avlidit, pappa (avled 2013) och mamma (avled 2019) och dom har 2 gemensamma barn och mamma som har ett särkullbarn sedan tidigare.Det finns inga testamenten eller enskild egendom så efter pappas borgång så ärvde mamma hela kvarlåtenskapen.Nu när mamma avlidit så ska vi fördela arvet efter våra föräldrar. Hur ska vi tänka/beräkna arvet?Är det så att dom 2 gemensamma barnen ärver "pappas" del 50% av kvarlåtenskapen och resterande 50% av kvarlåtenskapen, "mammas" del, fördelas på oss alla 3 barn?Ex. Gemensamma tillgångar 120.000Gemensamma barn 1 ärver 30000:- (1/2 pappas del) + 20.000:- (1/3 mammas del)Gemensamma barn 2 ärver 30000:- (1/2 pappas del) + 20.000:- (1/3 mammas del)Särkullbarn ärver 20000:- (1/3 mammas del)Med vänliga hälsningar
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att ställa frågor på Lawlines webbplats är gratisVi som besvarar frågorna på Lawlines webbplats är juriststudenter, och det är helt gratis att ställa en fråga till oss. Lagen som reglerar fördelning av arv är ärvdabalken (ÄB), vilken jag kommer att hänvisa till i mitt svar. Kort svarDitt räkneexempel är korrekt. Att ni barn inte ärver lika stora delar av din mors kvarlåtenskap beror på en huvudregel i arvsrätten som stadgar att barn har rätt att ärva sina föräldrar (ÄB 2 kap. 1 §). Motsatsvis innebär detta att ditt halvsyskon inte har rätt att ärva din far. Arvet från er far kallas för efterarv eftersom er mor fått ärva sin make med försteg. Eftersom din mor har ett särkullbarn ska efterarvsandelen beräknas. Därefter ska du och ditt helsyskon ta del av två arvslotter samtidigt. Ert halvsyskon får ta del av en arvslott, efter er mor. Om du vill veta mer om hur ett efterarv beräknas kan du fortsätta att läsa nedan. Att beräkna ett efterarvEn huvudregel i arvsrätten är att barn har rätt att ärva sina föräldrar (ÄB 2 kap. 1 §), men vanligt är att barnen måste vänta på att få ut sitt arv. Din mor har enligt en regel om makesarv fått ärva din fars kvarlåtenskap med försteg (ÄB 3 kap. 1 § första stycket), vilket gör dig och ditt helsyskon till efterarvingar. Att vara efterarvinge innebär att ni som är barn till er far måste vänta på att få ut er andel av arvet tills er mor avlidit (ÄB 3 kap. 2 §).Egendomsfördelningen efter den första maken avled avgör efterarvsandelen För att beräkna arvet kan ni ta utgångspunkt i hur egendomen mellan din mor och far fördelades vid din fars död, även om en bodelning inte alltid har genomförts i praktiken. Eftersom ingen av makarna har haft enskild egendom eller testamente är det sannolikt att egendomen har delats lika mellan de två makarna. Din mor ska då ha fått 50 % av egendomens summa genom bodelningen, och därefter fått resterande 50 % av summan genom arvet från sin make. Uppdelningen i procent, eller andelar, är viktig för att kunna beräkna efterarvet när den efterlevande maken avlidit. Observera att efterarvsandelen inte är densamma i alla situationer då arv beräknas, utan är beroende av hur egendomen fördelades då den första av makarna avled. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Hur skyddas särkullbarns efterarvsrätt?

2019-07-08 i Efterarv
FRÅGA |Kan efterarv förbrukas av den efterlevande pga fri förfoganderätt så att särkullbarnen inte kan få ut sitt arv vid den efterlevandes bortgång eller skyddas efterarvet på något lagligt sätt?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Särkullbarns arvsrätt fungerar på det sättet att vid förälderns bortgång har barnet rätt att få ut sitt arv direkt. Särkullsbarn har även en möjlighet att välja att avstå arvet till förmån för efterlevande make (3 kap 2 § ÄB). Då särkullbarn väljer att avstå arvet kommer de att bli berättigad till efterarv (3 kap 9 § ÄB).De tillgångar som den efterlevande maken ärver för barnens räkning innehas av denne med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken har rätt att förfoga över tillgångarna men kan exempelvis inte testamentera bort dem. En rätt till efterarv innebär för barnet att denne har rätt till en kvotdel av kvarlåtenskapen som tillhörde den förälder som avled först. SammanfattningEfterarvet kan minskas eller öka beroende på hur den efterlevande maken har förfogat över det. Det skyddas inte mer än att det ger en rätt till en procentuell del av den kvarlåtenskap som finns efter den efterlevande makens bortgång.Hoppas du fick svar på din fråga!