Har efterarvingar rätt till efterarv ur en värdeökning som tillkommit till följd av ett arv till den efterlevande maken?
Min make gick bort i dec-20 och arvskifte är klar. Jag är ensam dödsbodelägare. Var gifta och inga gemensamma barn. Hans 3 syskonbarn är efterarvingar. Jag har 3söner. Nu har min mor gått bort så jag komma att ärva efter att mitt barndomshem säljs. Detta arv ska väl inte ingå i det sk. efterarvet?
Om jag skulle ha mer tillgångar vid min bortgång än när min make gick bort. Dessa ev. pengar vill jag att mina söner ska få ärva.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du har funderingar kring om arvet från din mor skulle ingå i din makes arvingars efterarv. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns främst i Ärvdabalken (ÄB).
Bodelningen som genomfördes vid din makes bortgång påverkar även ditt arvskifte
Efter att en make i ett äktenskap går bort upplöses äktenskapet och en bodelning ska genomföras, 9:1 ÄktB. Då du beskriver att din make avled i dec 20 samt att arvskiftet redan är klart utgår jag från att en sådan bodelningen redan genomförts. Vid denna bodelning fördelades era gemensamma tillgångar mellan er. En del gick till dig och en del till din make. Den del av er gemensamma egendom som tilldelades din make vid bodelningen är den del som utgjorde din makes kvarlåtenskap. Det är alltså denna del som utgjorde hans arv. Eftersom du och din make var gifta med varandra vid hans bortgång kan man säga att den vanliga arvsordningen (som du hittar i 2 kap ÄB) sattes ur spel och undantaget för makesarv aktualiserades. Detta undantag återfinns i 3:1 ÄB och stadgar att makar som utgångspunkt ärver av varandra. Då du beskriver att du var ensam dödsbodelägare utgår jag från att du, i enlighet undantaget för makesarv i 3:1 ÄB, ensam tilldelades hela din makes arv vid hans bortgång. Detta betyder att du efter genomförd bodelning och arvskifte tilldelades två delar. Dels din egen del från bodelningen och dels din makes del i form av makesarv. Det är den sistnämnda delen (makesarvet) som i framtiden blir föremål för efterarv.
Arvet från din make ärvde du med fri förfoganderätt och det är denna del som blir föremål för efterarv
Den del som du ärvde från din make ärvde du med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att du fritt får disponera över egendomen under din levnadstid, däremot får du inte testamentera bort delen i händelse av din död. Varför du inte får testamentera bort din makes arv är just för att efterarvingarna har rätt till efterarv, 3:2 ÄB. Din makes syskonbarn är nämligen de som enligt den vanliga arvsordningen hade haft rätt att tilldelas din makes arv i det fall ni inte var gifta och undantaget för makesarv inte aktualiserades, jfr 2:2 2 st ÄB. Att syskonbarnen hade varit de som varit berättigade till arv om undantaget inte gällde medför att syskonbarnen har rätt till en viss del av det arv du lämnar efter dig när nu går bort i form av efterarv. Frågan är då hur storleken för släktingarnas efterarv bestäms och hur detta efterarv förhåller sig till det arv du kommer få ut från din mor.
Efterarvet bestäms utifrån en viss kvotdel ur ditt totala egendomsvärde när du går bort
Med efterarvsrätt menas en viss kvotdel ur ditt kvarlåtenskap när du avlider. Denna kvotdel räknas ut utifrån egendomsförhållandena så som de ser ut nu när din make avlidit och arvskiftet genomförts. Låt oss säga att din makes kvarlåtenskap uppgick till 1 000 000 kr. Vidare att ditt totala egendomsvärde då uppgår till 4 000 000 kr. I detta fall hade kvotdelen blivit 25 % (1 000 000 / 4 000 000). Den dagen du avlider skulle syskonbarnen alltså erhålla 25 % av ditt kvarlåtenskap oavsett om din totala egendomsmassa sjunkit eller stigit i värde sedan den dagen den mättes till 4 000 000 kr, 3:2 3 st ÄB.
Från denna regel finns det dock ett undantag. Detta undantag återfinns i 3:4 ÄB om förkovran. I det fall det skett en värdeökning av tillgångar samt att det kan visas att värdeökningen beror på arv, gåva eller testamente till den efterlevande maken så ska värdeökningen endast tillfalla den efterlevande makens arvingar, 3:4 ÄB. Man avräknar alltså denna tillgång från den efterlevande makens totala egendomsvärde innan det att man beräknar kvotdelen för efterkravet. I ditt fall, där ditt totala egendomsvärde kommer öka till följd av arv från din mor verkar det som undantaget vid värdeökning gäller. Efterarvingarna ska alltså ha rätt till åtminstone det värde som utgick i arv från din make men det högre värde som inte beror på allmän värdeökning utan som tillkommit till följd av arvet från din mor ska enbart gå till dina arvingar, dvs dina barn 3:4 ÄB.
Sammantaget gäller följande. När din make dog genomfördes en bodelning och ett arvskifte. Detta resulterade i att du erhöll din egen del av resultatet från bodelningen samt att du också erhöll din makes del i form av arv. Det är ur den delen du fick i arv som efterarvingarna har rätt till efterarv. Storleken för efterkravet som släktingarna ska tillskiftas när du avlider är beroende av den kvotdel som uppkommer om man delar arvet du fick från din make med det totalt egendomsvärde du hade vid denna tidpunkt (såsom t.ex. 25% ). Denna kvotdel har släktingarna rätt att få ut ur ditt totala egendomsvärde vid din död. En värdeökning av ditt totala egendomsvärde som tillkommit till följd av arv är dock ingen egendom som efterarvingarna ska ha rätt att ta del av. Därför avräknas denna värdeökning från ditt totala egendomsvärde innan det att kvotdelen tas ut.
Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss igen!
Mvh,
