Är ett efterarv en egen del av kvarlåtenskapen?

2019-07-06 i Efterarv
FRÅGA |Min farfar dog för ett år sedan och min farmor ärvde honom.Nu har min farmor gått bort och efterlämnade ett testamente som säger att alla hennes tillgångar ska delas lika mellan mig (hennes sondotter) och hennes son.Vad gäller eftersom farfar inte skrivit någon sista önskan? Är det farmor ärvt efter honom inte inkluderat i hennes tillgångar? Det finns inga andra arvingar. Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag för din fråga är ärvdabalken (ÄB). Vem skulle ärva min farfar?Eftersom din farmor och farfar var gifta när din farfar avled ärvde din farmor honom med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att hon är fri att förfoga över arvet som hon vill, men hon får exempelvis inte testamentera bort det.Närmaste arvingar är egentligen den avlidnes bröstarvingar, dvs dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Dessa får rätt till ett efterarv från sin avlidne förälder när den andra föräldern avlider (3 kap. 2 § ÄB). Det innebär att den efterlevande föräldern ärver allt från den först avlidne föräldern, men att barnet/barnen har rätt att få sitt arv från den först avlinda föräldern när även den andra föräldern avlider. Är det farmor ärvt efter honom inte inkluderat i hennes tillgångar?När din farmor nu har avlidit ska först arvet från din farfar fördelas till hans bröstarvingar, dvs barn eftersom han inte skrivit något testamente. Detta görs genom att räkna ut hur stor del av din farmors förmögenhet som kommer från arvet från din farfar. Motsvarande del som kom från din farfar fördelas till hans arvingar.Resterande del som finns kvar efter att din farfars arv fördelats till hans efterarvingar utgör din farmors kvarlåtenskap. Detta ska då fördelas enligt testamentet hon skrivit. SammanfattningEftersom din farfar inte skrivit något testamente fördelas hans arv enligt den legala arvsordningen, och då tillfaller arvet hans bröstarvingar, dvs hans barn. Det din farmor ärvde av honom ska först delas ut till hans arvingar, och sedan kan din farmors arv delas ut enligt testamentet. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Efterarv och halvsyskon - arvsfördelning?

2019-07-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min mor gick bort för snart två år sedan. Då stod min far kvar i orubbat bo. Min far är nu också avliden. Förutom mig och min syster har han även en dotter i ett tidigare förhållande. Dödsboet är värderat till 5 000 kr. Efter begravningskostnader mm finns kvar cirka 99 000 kr på hans konto. Hur ser arvsfördelningen ut? Ärver vi tre lika eller ska vår halvsyster få en tredjedel av 50 %? Tacksam för svar då man får så olika svar på nätet!Med vänlig hälsning
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag förutsätta att varken din mor eller far lämnade något testamente efter sig. Eftersom din fråga handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig.När din mor gick bort hade egentligen du och din syster rätt att ärva henne, men eftersom hon var gift med er far så fick han stå kvar i så kallat "orubbat bo". Eftersom er far nu också gått bort har du och din syster först och främst rätt till efterarv efter er mor och sedan även rätt ärva er far. Kort svar: det korta svaret på din fråga är att din halvsyster antagligen kommer ha rätt till en tredjedel av 50% men detta beror lite på omständigheterna, se mer om detta nedan. Ni kommer i alla fall inte dela lika på arvet då du och din syster först har rätt till efterarv efter er mor. Hur mycket efterarv har du och din syster rätt till?Er rätt till efterarv regleras i 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvet räknas ut som en kvotdel och inte en exakt summa pengar. Hur stor kvotdelen är beror på om din mor eller far hade enskild egendom eller om de ägde allt gemensamt. Eftersom jag inte vet något om dessa omständigheter kommer jag utgå ifrån att de ägde allt gemensamt, men kom ihåg att er kvotdel förändras ifall någon av de ägde enskild egendom genom exempelvis äktenskapsförord. Jag kommer här illustrera hur stor din kvotdel blir om de ägde allt gemensamt genom ett exempel.Exempel)Ifall din mor och styvfar tillsammans ägde egendom till ett värde av 100 000 kr när din mor dog så skulle din mors arv bli 100 000/2 = 50 000 kr. Då skulle du alltså du och din syster haft rätt att ärva 50 000 kr efter din mor, d.v.s. 25 000 kr var. Eftersom ni inte fick ut något arv efter er mor har ni nu istället rätt till efterarv. Efterarvet är lika med den delen du skulle fått ärva (25 000 kr) delat på hela summan som din far fick behålla (100 000 kr). Ditt efterarv är alltså i det här exemplet lika med 25 000/100 000 = 1/4.Förutsatt att din mor och far ägde allt gemensamt har du och din syster alltså rätt att ärva 25% av det din far nu har ämnat efter sig i efterarv. Efter att du och din syster fått ut 25% var så ska resterande delen fördelas på dig, din syster och din halvsyster. I sådana fall kommer alltså ni tre att dela lika på resterande 50% av din fars dödsbo.Hoppas du fått svar på din fråga! Ifall det skulle uppstå ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar

Har ett särkullbarn rätt till efterarv trots att hen fått kräva ut sin laglott?

2019-06-26 i Efterarv
FRÅGA |Om man som särkullbarn bestrider ett testamente och får ut sin laglott. Har man då rätt till resterande arvslott, efterarv efter att kvarvarande maka dött?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag skulle säga att det avgörande är om den kvarvarande makan har ärvt med fri förfoganderätt eller med full äganderätt. Fri förfoganderätt innebär att hon får förfoga över egendomen som hon vill under sin livstid men att särkullbarnet har rätt till efterarv. Full äganderätt innebär istället att resterande arvslott går till den kvarvarande makans arvingar och att särkullbarnet inte har rätt till efterarv. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar får du gärna återkomma. Vänligen,

Hur fördelas efterarvet enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken?

2019-06-24 i Efterarv
FRÅGA |Min pappa var gift med en kvinna som har 3 barn. Min pappa gick bort för ca 15 år sen, jag avstod då från arvet.Nu har kvinnan gått bort, och bostaden såldes, delas då arvet i fyra lika delar? Alltså jag och hennes tre barn.Mycket tacksam för svar
Ava Setayesh |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!När en person avlider ska dennes kvarlåtenskap fördelas i första hand till dennes barn (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om den avlidne var gift ska först en bodelning göras och därefter tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken med fri förfoganderätt (9 kap. 1 § äktenskapsbalken och 3 kap. 1 § ärvdabalken). Om den avlidne maken har ett barn som inte är den efterlevande makens kan detta barn begära att få ut sin del av arvet direkt eller avstå från denna till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Om barnet avstår från arvet kommer denne få arvet efter att den efterlevande maken avlider. Som jag förstått det var du din pappas ända barn. Detta innebär att din arvslott (det du ska få i arv) motsvarar hela din pappas kvarlåtenskap. Hela din pappas kvarlåtenskap består utav hans del efter bodelningen och allt annat som han ägde. Hela den kvarlåtenskapen ska du alltså få ärva nu när kvinnan han var gift med gått bort. Arvet från din pappa ska alltså inte delas lika mellan dig och kvinnans tre barn, utan du har rätt till din pappas kvarlåtenskap medan kvinnans barn har rätt till deras mammas kvarlåtenskap. Hoppas du fick svar på din fråga. Hör gärna av dig om du har flera frågor!Med vänliga hälsningar,

Vad innebär det att ärva med fri förfoganderätt?

2019-07-05 i Efterarv
FRÅGA |Min får gick bort för 10 år sedan och givetvis ärvde min mor honom.Hon är bipolär och kan inte handskas med pengar.Så något arv efter min far finns ju inte kvar .Får hon göra så att inget finns efter honom?Nu har min fasters man gått bort och jag är efterarvinge eftersom de inga barn hade och hennes syskon avlidna.Min bror är sjuk och kan gå bort Min mor ärver ju honom.Hon kommer att slösa bort detta arv väldigt fort..kan man göra något och har jag någon rätt till arv efter min far .Ska hon sätta undan pengar till det om hon får ärva min bror?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB) och i eventuellt testamente om sådant finns.I mitt svar kommer jag utgå från att inget testamente finns. Att ärva med fri förfoganderättOm den döde var gift och maken fortfarande är i livet och de har gemensamma barn ärver efterlevande make med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Det är detta din mor har gjort efter din far. Du är efterarvinge även till din far och kommer få ut ditt arv när din mor avlider (3 kap. 2 § ÄB). Nu nämner du att din mor redan spenderat pengarna efter din far. Att ärva något med fri förfoganderätt innebär vissa begränsningar. Det man är begränsad att göra är att testamentera bort pengarna till någon annan eller på ett otillbörligt sätt ge bort pengarna till någon på ett sätt som är att likställa med testamente (3 kap. 3 § ÄB). I övrigt får personen göra vad de vill med pengarna. Detta innebär att personen i princip får leva hur slösaktigt som helst. Finns inga pengar kvar till efterarvingarna så finns det inte mycket att göra eftersom personen får använda pengarna som de vill (med undantag för att ge bort pengarna). Hindra någon att få ut sitt arvDet går inte att hindra att någon annan får ut sitt arv. Personen själv kan dock välja att avstå eller avsäga sig rätten till arvet (17 kap. 2 § ÄB). SammanfattningEftersom din mor ärvt med fri förfoganderätt får hon spendera pengarna som hon vill förutom att testamentera eller ge bort pengarna på ett vårdslöst sätt. Jag skulle därför tro att du inte kommer få några pengar efter din far. Vad gäller eventuellt arv från din bror går det inte att hindra att hon får ta del av det om hon inte själv väljer att avstå från arvet. Hoppas detta var till hjälp för dig.

Fri förfoganderätt

2019-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Vad betyder följande: Den av oss som överlever den andre ska erhålla hela den först avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande har således inte rätt att testamentariskt förfoga över kvarlåtenskapen. Vad innebär den sista meningen?
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den andra meningen är egentligen ett förtydligande av vad den första meningen innebär. Att egendom vid en persons frånfälle tillfaller en annan person, t.ex. en efterlevande make, med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande ärver egendomen med fri dispositionsrätt. Den efterlevande maken har alltså rätt att förfoga över egendomen som denne vill, men saknar full äganderätt och närmare bestämt rätt att testamentera egendomen. Om den först avlidne maken har bröstarvingar som inte är gemensamma med den efterlevande maken krävs dock att den först avlidne makens bröstarvingar avstår från sitt arv för att en efterlevande maken ska kunna ärva hela den först avlidne makens egendom. Om någon gemensam bröstarvinge eller bröstarvinge, förälder, syskon eller syskons avkomling till den först avlidne maken lever vid den efterlevande makens död ska s.k. efterarv utgå. Hälften av den efterlevande makens dödsbo ska tillfalla de som då har den bästa arvsrätten efter den första avlidne maken, d.v.s. i första hand den först avlidne makens bröstarvingar. Fri förfoganderätt innebär alltså en inskränkning i den efterlevande makens testationsrätt till förmån för den först avlidne makens bröstarvingar och deras arvslott respektive gemensamma bröstarvingars laglott.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Hur fungerar efterarv?

2019-06-25 i Efterarv
FRÅGA |Min man avled 20140618 och vi hade ett inbördes testamente som sa att den efterlevande ska sitta i orubbat bo efter den som dör först. Vi har särkullbarn. Hans son bekräftade skriftligt att han avstod från sin laglott. Jag ska nu sälja vårt gemensamma hus och hans som nämner nåt om att kanske vi skulle göra upp om farsarvet nu. Jag skall bli sambo med en ny man. Hur gör vi? Måste jag tillgodose honom? Bör jag göra det?
Sean Persson |Hej och tack för att du ställer din fråga till lawline! Jag kommer svara på din fråga med hjälp av ärvdabalken (ÄB). Det din makes son har gjort kallas att avstå från sitt arv, i detta fall laglott, och istället vara berättigad till ett så kallat efterarv (3 kap. 9§ ÄB). Ett efterarv är något som den som eftergett får ut när den efterlevande maken avlider (3 kap. 2§ ÄB). Detta beräknas då när den efterlevande avlider som en kvotdel, beräknad på hur mycket den arvsberättigade avstod från vid den förste makens frånfälle, på den efterlevande makens kvarlåtenskap. Sammanfattningsvis betyder det att person som avstod sitt arv inte kan ta ut det när den vill utan måste vänta tills den efterlevande maken avlider. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är det bara att återkomma!

Makes arvsrätt - efterarv

2019-06-22 i Efterarv
FRÅGA |För 2 år sedan avled min mammas man R sedan 25 år tillsammans, de var gifta men R hade inga barn, hans föräldrar döda men han har en syster i livet som har man och 3 barn. Min mamma har 2 barn, jag och min bror. När R plötsligt dog fick min mamma veta att R hade en hel del pengar och dessa enligt advokaten som hade hand om dödsboet så ska hälften av R:s pengar gå till R:s syster en dag då mamma går bort Detta var en shock för mamma eftersom de var gifta. Advokaten vid dödsbodelningen sa också till mamma att hon kunde äta ute varje dag men att hon inte fick röra några stora summor av pengarna. Min fråga är då: stämmer det att hon inte får använda pengarna fastän de tillfallit henne i första hand? Vad händer om hon skulle ta ut stora summor? Har banken koll på detta och stoppar henne eller? Ska hon spara en viss del av pengarna till R:s syster eller hur ser lagen ut egentligen, vad händer ex. Om hon ger mig 100 000 kr av dem? Det fanns inget testamente emellan dem, de hade ingen aning om att det behövdes, R ville ju att mamma skulle ha pengarna egentligen. Tacksa för svar!
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Vem ärver vem om det inte finns ett testamente?Din mamma och hennes man (nedan kallad R) var gifta och hade inga gemensamma barn. Din mamma har bar,n men det hade inte hennes man. Vad händer då med arvet kan man fråga sig? Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Men om dessa inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna till R ska ärva, men om de inte finns i livet går arvet till syskonen, de har så kallad istadarätt. Det betyder helt enkelt som advokaten har förklarat att R:s syster ska ärva honom. Makes arvsrättI tredje kapitlet ärvdabalken framgår makes arvsrätt. Enligt 3 kap 1 § ärvdabalken ska den överlevande maken ärva allt från den avlidne maken. Det betyder att all kvarlåtenskap tillfaller den överlevande maken. Det betyder helt enkelt att din mamma ärver R. De som har rätt att få ut sitt arv direkt är så kallade särkullbarn, alla andra får vänta på sitt så kallade efterarv. Det betyder att syskonet till R kommer att ha rätt till efterarv den dag din mamma går bort, 3 kap 2 § ärvdabalken. Fri förfoganderätt eller full äganderätt – vad får mamma göra?Eftersom din mamma och R inte hade något testamente betyder det att hon ärver honom med fri förfoganderätt, det är huvudregeln i svensk rätt om inget annat föreskrivs. Det betyder med en enklare förklaring att din mamma har rätt till att fritt disponera egendomen som hon själv vill. Som du säger eller advokaten, kan hon äta ute hela tiden om hon nu känner för det och därmed spendera upp all egendom om hon så vill. Det advokaten försöker säga är att hon har rätt att disponera egendomen fritt, men kan inte göra gåvor som är att likställa som testamente eller testamentera bort egendom. Hon kan inte göra detta eftersom hans arvingar har rätt till efterarv. Därmed kan hon inte ge dig 100 000 kr av hans egendom (obs se nedan), för att det är en gåva som kan likställas som testamente, detta framkommer av 3 kap 3 § ärvdabalken. Eftersom det inte finns något testamente som förklarar hur han ville ha det så är det ärvdabalkens regler som bestämmer. Viktigt rättsfall att ha i åtankeMen enligt rättsfall 2013 s. 736, fastställer Högsta domstolen att för att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning för den gåvan som är gjord, ska egendomens värde normalt ha minskat med vart fall en fjärde del. Det ska därmed ha skett en väsentlig minskning av värdet av egendomen och en väsentlig minskning av värdet anser HD är en fjärdedel. Om din mamma vill ge en gåva så ska den därmed inte vara en väsentlig minskning av egendomen och den är 25 %. Sammanfattning - en förklaringJag har svarat ovan att det är först och främst din mamma som ärver R. Efter hennes död kommer hans arvingar få sitt arv i ett så kallat efterarv. Din mamma ärver honom med fri förfoganderätt, vilket betyder att hon kan nästan göra vad som helst med pengarna. Hon kan inte testamentera bort egendom eller ge gåvor som är att likställa som ett testamente, eftersom detta påverkar arvingarnas efterarv. Advokaten har därmed rätt att hon kan äta ute varje dag, eller shoppa varje dag och så vidare men hon kan för exempelvis inte ge dig 100 000 kr om detta är att ses som en gåva som är att likställa med testamente, att de 100 000 kr helt enkelt påverkar deras efterarv. Banken kommer inte att ha möjlighet att stoppa henne, men hennes arvingar kan komma och kräva tillbaka pengarna för att de har rätt till dem. Den som får gåvan får därmed betala tillbaka gåvan. För att inte sätta er själva i en jobbig sits med stora summor för advokatkostnader och liknande så skulle jag följa de råd som advokaten och jag säger till er. Dock ska det sägas om hon känner för att gå köpa en massa dyra klädesplagg så har hon rätt att göra det om det är inom ramen för hennes sätt att leva och disponera egendomen. Det ska dock påpekas!! Din mamma kan som sagt använda upp alla pengar om hon vill, men hon får inte ge en större i gåva till dig som kan inskränka på deras rätt till efterarv. Men det ska sägas som rättsfallet NJA 2013 s.736 förklarade så ska gåvan väsentligt minska värdet och normalt anses det vara en värdeminskning med en fjärdedel. Om arvet är väldigt stort och 100 000 kr är en så liten del kommer det inte att anses som en gåva som påverkar deras efterarv. Om gåvan/delen är mindre än 25 procent så kommer gåvan inte ha minskat arvet i väsentlig mening. Mitt svar blir därför helt enkelt att jag håller med advokaten samtidigt som jag inte gör det. Jag vet inte hur stor hans egendom var så jag kan tyvärr inte svara på det i någon större utsträckning än det jag gjort. Jag hoppas att det är lite tydligare nu, det är bara att höra av dig till mig eller till någon av mina andra kollegor om du behöver mer hjälp. Ett ytterligare tips är att du kanske vill prata med en jurist vidare om detta. Vi har duktiga jurister här på Lawline som kan hjälpa dig!Om du vill ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist. Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.