Minskning av efterarv och tagande från dödsbo

2020-11-15 i Efterarv
FRÅGA |Min moster dog 2004.Äktenskapet var barnlöst.Nu har även maken avlidit och vi efterarvingar kallades till bouppteckningen.Något testamente skrevs inte mellan makarna.Arvet på flera miljoner kronor efter min moster är så gott som borta.Hennes make skaffade en trettio år yngre kvinna som han testamenterat sin del till. Kvinnan i fråga har aldrig varit skriven eller bott på samma adress som honom.Han har under åren givit bort arvet efter min moster till henne.Några månader innan han dog skrev han över sin bil värd 200.000 kr på henne. Eftersom hon lever på socialbidrag och har betalningsanmärkningar så har hon inte råd att köpa bilen utan hon har fått den som gåva.Hon hade börjat sälja huset före hans död vilket upptäcktes och stoppades. Eftersom hon ensam har nyckel till huset så lär smycken och konst vara bortplockat när värderingen ska göras.Hon uppgav att hon bodde där vid bouppteckningen vilket jag kollade upp och meddelade juristen att så inte var fallet. Hur ska jag agera?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det låter som en knepig situation ni efterarvingar hamnat i efter mosterns makes död. Nedan kommer en lång redogörelse för hur efterarv fungerar och hur ni kan gå tillväga efter en så pass stor minskning av arvet. Hur fungerar efterarv?Makar ärver som bekant varandra (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Arvet från en make ges om inget annat är sagt med fri förfoganderätt. Innebörden av fri förfoganderätt är att maken har rätt att minska eller öka arvet men inte att testamentera eller ge bort arvet i allt för hög utsträckning. Storleken på efterarvet beror på hur egendomsförhållandena såg ut mellan makarna vid tiden för den första makens död. Ni som efterarvingar ärver då en kvotdel av den efterlevande makens sammanlagda kvarlåtenskap, som då ska motsvara arvet efter mostern. Vad händer om arvet minskas?Då den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt har denne faktiskt rätt att minska arvet i viss utsträckning. Har det däremot skett en väsentlig minskning av arvet som beror på att den efterlevande maken har gett bort stora delar av arvet så kan efterarvingar ha rätt till kompensation. Kompensationen ges från den efterlevande makens arv, alltså den del han har testamenterat till den yngre kvinnan (3 kap. 3 § Ärvdabalken). En sådan åtgärd kräver att arvet har minskat väsentligt, vilket brukar anses vara en minskning runt 25 %. Är det så att det inte är möjligt att genom arvet efter den efterlevande maken täcka minskningen av efterarvet kan istället gåvorna som minskat arvet gå åter. Du nämner att kvinnan kort innan bortgången mottagit en bil i gåva, har hon mottagit bilen i vetskap om att det påverkar ert arv kan hon behöva lämna tillbaka bilen till dödsboet. Det gäller även andra gåvor som har getts inom 5 år från dödfallet.Är det okej att ta saker från oskiftat dödsbo?Att ta saker från ett dödsbo innan bouppteckning är inte okej. Vid bouppteckningen ska samtliga dödsbodelägare intyga att bouppteckningen stämmer. Har kvinnan då tagit egendom från dödsboet innan dess att bouppteckning skett gör hon sig skyldig till bedrägeri eller förskingring. Dessutom är dödsbodelägare som orsakat skada på dödsboet skyldig att ersätta övriga dödsbodelägare som drabbas (18 kap. 6 § Ärvdabalken). Innebörden blir då att kvinnan blir skyldig att återföra värdet av föremålen till dödsboet. Hur ska ni gå tillväga? Då mycket inte står rätt till i er situation rekommenderar jag starkt att ni snarast anlitar en jurist som kan ge er ytterligare vägledning i just ert fall. Det är en mycket bra investering för att få ut det arv som ni är berättigade till. Förslagsvis står Lawlines duktiga jurister till ert förfogande, boka tid här. Prata även med kvinnan och upplys henne om vilka konsekvenser hennes agerande kan få, ofta räcker det för att få slut på sådant beteende. Då det är brottsligt att ta egendom från ett dödsbo kan även polisära åtgärder kopplas in. Hoppas att du fick svar på dina funderingar, stort lycka till!Hälsningar,

Kommer mina särkullbarn kunna ärva min frus enskilda egendom efter min död?

2020-10-31 i Efterarv
FRÅGA |Genom äktenskapsförord och bodelning under äktenskap (år 2005) är vår gemensamma fastighet min hustrus enskilda egendom.Jag har två barn från tidigare äktenskap, min hustru ett. Vi har ett gemensamt barn.Enligt inbördes testamente (2018) ska - om jag avlider före min hustru - all min kvarlåtenskap med fri förfoganderätt tillfalla henne och efter hennes frånfälle tillfalla mina bröstarvingar i lika delar.Mina två barn har uppfattat detta som att de ej kommer att ärva sin laglott av fastighetens värde. Vad gäller?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om arv och bodelning finns i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB). När du dör så upplöses ert äktenskap och då ska dina och din hustrus egendom fördelas genom bodelning (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Om fastigheten är din hustrus enskilda egendom ska den inte ingå i bodelningen (10 kap. 1 § samt 7 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att ditt dödsbo, d v s dina tillgångar och skulder, kommer inte omfatta fastigheten. Därför kommer dina barn från det tidigare äktenskapet inte kunna få någon del av fastigheten eftersom de enbart ärver dig och inte din hustru (jfr. 2 kap. 1 § ÄB). När din hustru går bort har dina barn från ditt tidigare äktenskap rätt att ta ut arvet som din hustru ärvde från dig när du gick bort. Arvet utgör den kvotdelen av allt som din hustru äger vid sin död. Ärvde hon exempelvis 100 000 kr från dig och hade sammanlagt 500 000 kr efter arvet så har dina barn rätt till 100 000/500 000 av hennes kvarlåtenskap efter hennes död. Alltså har de rätt till att ⅕ av arvet som din hustru lämnar efter sig (3 kap. 2 § ÄB). När de har fått ut sina arv efter dig så ska det som finns kvar av din hustrus kvarlåtenskap fördelas mellan ert gemensamma barn och hennes andra barn. Eftersom de är avkomlingar till din hustru ska ni ta lika stor del av hennes kvarlåtenskap. Om vi tar exemplet ovan ska de alltså dela på de fyra femtedelar (⅘) som återstår av din hustru kvarlåtenskap efter att dina barn har tagit ut din fars arv.Hoppas att mitt svar var till din hjälp! Återkom gärna om du har ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar,

Rätt till efterarv

2020-10-29 i Efterarv
FRÅGA |Min far dog och efterlämnade fru och 1 barn, dvs mig. Det fanns/finns även 1 barn som inte min pappa var far till utan detta barn hade min mamma redan när hon träffade min far. Nu har vår mamma dött och eftersom det inte finns något skrivet om att jagskulle ha fått något av arvet 1974. Då undrar jag om jag ska ha en större del av arvet efter vår mor och om det räknas efter någon viss % Min syster var inte adopterad av min far. Med vänlig Hälsning
Izel I |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att du undrar över din rätt till din fars arv. För frågor gällande arv aktualiseras både Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). Eftersom du inte nämner något eventuellt testamente kommer jag utgå från att sådant inte finns.I samband med din fars bortgång gjordes bodelning mellan honom och din mor (23 kap. 1 § ÄB).BodelningenI en bodelning inkluderas enbart giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Först avräknades din fars skulder från giftorättsgodset (11 kap. 2 § ÄktB). Därefter fördelades det sammanlagda värdet av din fars och din mors giftorättsgods lika dem två emellan (11 kap 3 § ÄktB).Vad giftorättsgods är finns definierat i 7 kap. 1 § ÄktB och är enligt paragrafen allt som inte är enskild egendom. Alltså ingick samtliga tillgångar som både din far och din mor hade med undantag för sådant som klassificerats som enskild egendom.Efter bodelningen las din fars andel ihop med hans eventuella enskilda egendom.Ett objekt kan klassificeras som enskild egendom genom bland annat (7 kap. 2 § ÄktB):- Ett äktenskapsförord- Om objektet är en gåva, ska gåvogivaren särskilt ha stadgat att gåvan ska vara enskild egendom.- Om objektet är ett arv ska detta ha ärvts genom ett testamente där det särskild ska ha stadgats att arvetArvetDin fars kvarlåtenskap motsvarade alltså hans andel efter bodelningen och hans enskilda egendom. Då det inte funnits ett testamente skulle allt detta ha tillfallit dig, men då din far och mor varit gifta vid tidpunkten för hans död finns det en bestämmelse i 3 kap. 1 § ÄB som säger att allt ska tillfalla henne. Först nu vid din mors bortgång får du ut detta i form av efterarv (3 kap. 2 § ÄB).Efterarvets storlek är inte nödvändigtvis densamma som när din far dog utan det kvotberäknas genom att man vid tillfället då din far gick bort dividerar hans kvarlåtenskap med din mors totala förmögenhet.ExempelFör att underlätta förståelsen ger jag följande exempel. Låt oss säga att din fars kvarlåtenskap är 60 000 kr och din mors tillgångar är 40 000 kr (där din far kvarlåtenskap om 60 000 också ska adderas). Kvoten kommer då motsvara 60 000/100 000, alltså 0,6.Nu när din mor gått bort säger vi att hon efterlämnat sig 200 000 kr. Av dessa 200 000 kr ska först 60 % (0,6) avräknas, alltså 120 000 kr. Resterande 80 000 kr ska fördelas jämnt mellan dig och din syster.Du har därmed rätt till 160 000 kr (120 000 + 40 000) och din syster 40 000 kr.SammanfattningDu har rätt till din fars kvarlåtenskap och även hälften av din mors kvarlåtenskap.Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur beräknas efterarvskvoten?

2020-10-23 i Efterarv
FRÅGA |Efterarv: A och B var gifta med ett barn C. A avlider och B ärver allt efter A. Fördelningen av boet är 50/50. B får alltså inte testamentera bort 50% av sin samlade förmögenhet mm eftersom det ska gå till C vid Bs bortgång. Men vad händer med det arv B får (som enskild egendom och som ej ska ingå i bodelning) efter As död? Är det samma bestämmelse om kvotdel (50%) ska betraktas som efterarv efter A eller undantas arvet från efterarvet. Hur beräknas man i så fall kvotdelen vid Bs död?
Matilda Hamner |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt så vill du få klarhet i hur efterarvskvoten beräknas.Först sker bodelningNär A avled gjordes först en bodelning enligt Äktenskapsbalk (1987:230) bestämmelser innan arvskiftet. Det är viktigt att notera att det enbart är giftorättsgodset enligt 10 kap. 1 § Äktenskapsbalk som ingår i bodelningen och inte makarnas enskilda egendom utan den enskilda egendomen fördelas först vid arvskiftet. Bodelningslotterna är i ditt fall 50 % vardera av det totala giftorättsgodset. Därefter sker arvskifteEnligt 3 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637) ärver B före C eftersom C är ett gemensamt barn. Det som B ärver är både bodelningslotten som A tilldelades vid bodelningen och A:s enskilda egendom. Det tillsammans blir makens arv som tilldelas med fri förfoganderätt. Det innebär alltså att det kan vara mer än vad som ingick i bodelningen om A har någon enskild egendom. Eftersom B nu har rätt att ärva före det gemensamma barnet C så ska C:s efterarvskvot beräknas. Beräkna efterarvskvotenEfterarvskvoten beräknas genom att den summa pengar som B fick i arv framför C dvs bodelningslotten och enskilda egendomen divideras med den totala behållningen som B har inklusive arvet efter A. Då får man ut en kvot som C kommer ha rätt till dagen då B avlider innan resterande av B:s kvarlåtenskap skiftas enligt 3 kap. 2 § Ärvdabalk.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Vad innebär ett äktenskapsförord vid arv och kan en efterlevande make göra sig av med barns arv efter den först avlidna maken?

2020-11-03 i Efterarv
FRÅGA |Om ena föräldern dött och det finns äktenskapsförord skrivet i äktenskapet får väll barnen inte ut arvet av den avlidne föräldern förrän den andre föräldern avlider? Om den efterlevande föräldern ger bort sina tillgångar till andra än sina barn medan denne lever kommer det ju inte finnas något av värde kvar. Då får ju barnen inte nått arv alls den dagen då den andre föräldern går bort. Är detta verkligen rimligt? Finns det nått man kan göra som arvinge åt det? Och går det att kolla upp på skatteverket om det verkligen finns nått äktenskapsförord? Eller är det ingen skillnad om man är gift och har äktenskapsförord eller inte. Kommer man åt och kunna kolla om det stämmer. Lämnas dom uppgifterna ut om man ringer och frågar? Alla barnen är gemensamma och helsyskon bör tilläggas. Är det lagligt att frånta barnen arvet från den först avlidne föräldern? Mycket tacksam för svar
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring äktenskapsförord och arvsfördelning när den avlidne var gift vid dödstillfället hittar vi i Äktenskapsbalken (ÄktB) respektive Ärvdabalken (ÄB). Jag kommer i mitt svar börja med att redogöra vad ett äktenskapsförord innebär och hur det påverkar arv, därefter kommer jag redogöra för den efterlevande makens arvsrätt och slutligen kommer jag behandla vad en efterlevande make får göra med ett arv från en avliden make.ÄktenskapsförordEtt äktenskapsförord påverkar endast huruvida viss egendom ska utgöra enskild egendom istället för giftorättsgods (7 kap. 3 § första stycket ÄktB). Vid ett dödsfall eller en skilsmässa räknas egendomen som är enskild egendom genom äktenskapsförord inte med i bodelningen där allt giftorättsgods läggs ihop och delas lika mellan makarna (9 kap. 1 § första stycket, 10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB). Har en avliden person enskild egendom innebär detta att denne dels har den hälft som denne fick genom bodelningen + den enskilda egendomen. Äktenskapsförord spelar störst roll i det fall det finns särkullbarn, men den egendom som har gjort enskild genom äktenskapsförord påverkar även efterarvskvoten för gemensamma barn – jag kommer behandla detta under nästa rubrik.Efterlevande makens arvsrättNär en make dör är huvudregeln att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt" före de gemensamma barnen, och att barnen istället har rätt till efterarv – vilket innebär att de får ut arvet vid den efterlevande makens död (3 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet utgörs av den kvotdel som maken ärvde från dennes avlidna make. Kvotdelen beräknas genom att man dividerar den del som hen ärvde av sin make, med den totala förmögenheten hen hade efter arvet. Om vi låtsas att båda makar hade 50.000 kr vardera efter bodelningen, men att den avlidna maken hade enskild egendom till ett värde om 20.000 kr – detta innebär att den avlidnes kvarlåtenskap uppgår till 70.000 kr. Eftersom att den efterlevande maken ärver den avlidnas kvarlåtenskap före de gemensamma barnen så kommer denne ärva 70.000 kr som innebär att den efterlevande makens förmögenhet uppgår till 50.000 kr + 70.000 = 120.000. Efterarvskvotdelen, dvs. den del som de gemensamma barnen har rätt till som efterarv från deras först avlidna förälder, kommer i detta exempel vara 70.000/120.000 = 58,3 %.Eftersom att efterarv inte innebär en rätt till någon specifik egendom utan endast en rätt till en viss kvotdel av den kvarlåtenskap som finns kvar vid den efterlevande makens död - så kan själva beloppet som man får ut både öka och minska beroende på om den efterlevande makens förmögenhet bli större eller mindre.Fri förfoganderättDet som den efterlevande maken har ärvt med fri förfoganderätt från sin avlidna make, får man göra i stort sett vad man vill med – dock med vissa undantag. Man får exempelvis inte testamentera bort egendomen som man har ärvt från sin make (3 kap. 1 § ÄB). Det är heller inte tillåtet att skänka bort en stor del av kvarlåtenskapen genom gåva eller jämförlig handling om det orsakar en väsentlig minskning av förmögenheten – i så fall ska arvingarna efter den först avlidne kompenseras eller gåvan återbäras om den som mottog gåvan var medveten om att handlingen väsentligt påverkade arvingarna (3 kap. 3 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken i princip kan leva upp alla pengar och inte lämna någonting kvar att fördela mellan barnen vid dennes död.För att sammanfatta så gör äktenskapsförordet inte någon större skillnad i detta specifika fall eftersom att era föräldrar endast har gemensamma barn. Det är inte lagligt att aktivt göra sig av med barnens arv efter den först avlidna föräldern genom ett testamente eller genom att skänka bort en stor del av förmögenheten genom gåva – däremot har den efterlevande maken all rätt att använda upp pengarna.Om du fortfarande vill kolla upp om det finns ett äktenskapsförord så skriver skatteverket att man kan begära ut uppgifter som finns om dig eller någon annan i äktenskapsregistret och beställa kopior av äktenskapsförord – hur du ska gå till väga hittar du här.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Hur beräknar man andelar av ett arv?

2020-10-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej ! Min mamma har gått bort och hon har 3 barn. 1 son med en man som hon inte var gift med. Denne son tog min mormor och morfar hand om. När de dog fick min mamma och hennes 2 syskon dela på 3/11 delar av arvet och min mammas son fick 2/11, för att sedan få 1/11 när min mamma gått bort. Vad jag förstår skall jag och min bror som är mammmas och pappas barn först dela på hälften av arvet eftersom det var min pappas del. Den andra delen skall vi 3 barn dela på eftersom det är mammas del. Nu till frågan, hur mycket skall mammas son få ? 1/11 hur mycket blir det ? är det värdet som det var när mormor och morfar gick bort och räknas fram till dagens värde ? eller är det 1/11 av mammas arv som det är nu ? innan vi delar det på 3 ?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dit till Lawline!Som jag förstår din fråga så vill du veta hur mycket din mammas son ska få av arvet. När jag besvarar din fråga så kommer jag använda mig av ärvdabalken, ÄB.Efterlevande makeJag förstår det som att din pappa har avlidit innan din mamma och kommer att utgå ifrån det. Om dina föräldrar var gifta när din pappa dog så har din mamma ärvt med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Det är nu när er mamma har avlidit som ni får ut arvet från er pappa.När man tänker på arv så tänker man på andelar. I en hypotetisk bodelning när din pappa dog så får din mamma hans arv och av hennes totala kvarlåtenskap när hon avlider består delvis av er pappas kvarlåtenskap. Enkelt tänkt: det er mamma får när er pappa avled utgjorde ½ av allt och då räknar man på den andelen sen när ni ska få ut arvet från honom.Arvet från er mammaSå helt rätt att arvet från er pappa först ska räknas bort innan det ska fördelas mellan er syskon.För att svara på din fråga hur mycket 1/11 blir så är svaret att jag inte kan veta det. Det är en andel av er mammas kvarlåtenskap som ni måste räkna ut. När ni vet hur mycket det är så kan ni exakt räkna ut hur mycket 1/11 är i pengar om det är vad du vill veta. 1/11 är också vad hans morföräldrar genom testamente har gett honom rätt till. Jag antar att det är ett giltigt testamente då det inte finns något annat lagligt sätt att fördela sitt arv. Det innebär att 1/11 ska sonen få ut direkt som arv efter morföräldrarna och det räknar ni av innan ni fördelar arvet efter er mamma mellan er tre.Man räknar inte 1/11 som ett värde i kronor när morföräldrarna avled för att sedan omvandla det till vad kronan står i när personen ska få ut arvet. Sonen har inte rätt till ett visst satt belopp utan bara andelen 1/11 som då kan vara väldigt liten om er mamma exempelvis inte lämnade mycket när hon avled.SammanfattningDu har uppfattat det rätt när du sa att 1/11 räknas bort och är en andel av kvarlåtenskapen. Sen delar ni syskon arvet på tre.Hoppas att du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Finns det efterarvsrätt vid testamente?

2020-10-26 i Efterarv
FRÅGA |Jag är särkullsbarn, min far dog för 10 år sedan, nu är jag kallad till bouppteckning för hans maka som dött. Fick endel av arvet då han gick bort men makan ärvde en del. Vad är mina rättigheter här för det hon lämnar efter sig, vad behöver jag beakta och vad har jag rätt till?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om arvsrätt finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Här framkommer det att barn till avliden, även kallade bröstarvingar, ska ärva först. (2 kap. 1 § ÄB) Är den avlidne gift men inte har några gemensamma barn med sin maka/make så ärver särkullbarn till den avlidne i den mån särkullbarnet inte avstår sin rätt. (3 kap. 1 § och 3 kap. 9 § ÄB) Du säger i din fråga att du fick en del av arvet efter din far vid dennes bortgång. Det framgår dock inte hur denna del tilldelades, exempelvis om det var genom ett testamente eller genom laglott. (7 kap. 1 § ÄB) I mitt fortsatta svar kommer jag utgå från att det finns ett testamente efter din far som reglerar arvet. Vad innebär det om det är ett testamente?Ifall det i testamentet är sagt att makan ska ärva med fri förfoganderätt innebär det att egendomen efter dennes bortgång ska tillfalla ägaren till egendomen, vilket sedvanligt är testators lagliga arvingar. (12 kap. 2 § ÄB) SammanfattningEftersom det inte framkommer ur din fråga hur arvet efter din far fördelades kan jag tyvärr inte ge närmare svar än vad som framkommit ovan. Det som kan sägas är att generellt sett kan det vara att det i ett eventuellt testamente från din far framkom att hans maka skulle ärva med fri förfoganderätt vilket kan innebära att det som ärvts med fri förfoganderätt nu ska återgå till ägaren, vilket kan vara du. Jag hoppas det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline! Mvh,

Efterlevande make ärver med fri förfoganderätt - får ej testamentera bort del som ska tillfalla efterarvingarna

2020-10-21 i Efterarv
FRÅGA |Vad betyder egentligen fri förfoganderätt av bröstarvingars arv?Kan efterlevande maka använda bröstarvingarnas laglotter så det inte finns något kvar vid även makans bortgång?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). När en make avlider kommer den andra maken att erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Gemensamma barn har inte rätt att få ut varken laglott eller arvslott utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort. Särkullbarn har däremot en rätt att få ut sin arvslott direkt men kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få en s.k. efterarvsrätt (3 kap. 1 § ÄB, 3 kap. 9 § ÄB).Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make ärver egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men maken får inte testamentera bort den andel som kommer från den först avlidnes kvarlåtenskap. Om efterlevande make genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar efterarvet (3 kap. 3 § ÄB).Rätt till efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassaGemensamma barn och särkullbarn som har avstått sitt arv till förmån för efterlevande make har rätt till efterarv när den sista maken avlider. Efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Detta innebär att efterarvingarna har rätt till en kvotdel som i princip inte tar hänsyn till om förmögenheten ökar eller minskar. Om efterlevande make har konsumerat alla tillgångar och det enbart finns en liten del kvar, ska bröstarvingarna ha en kvotdel av den delen.SammanfattningsvisEfterlevande make ärver den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Denna rätt innebär att efterlevande make blir ägare till samtlig egendom och kan disponera över den efter eget tycke. En begränsning är dock att kvarlåtenskapen inte får testamenteras bort samt att det finns en skyddsregel vad gäller gåvor som väsentligt minskar egendomen.Med vänlig hälsning,