Särkullbarns rätt till efterarv
Hej
Min mamma gick bort för några år sedan hon efterlämnade 3 särkullbarn och en efterlevande make. Efterlevande make dog nyligen och efterlämnade inga barn. Dom upprättade ett testamente där det står..
Den av oss som överlever den andre skall erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt
efter den sist avlidnes död skall kvarlåtenskapen fördelas enligt följande.
efterlevande make testamenterade sin del till sina syskonbarn 3st 1/3 var.
Min mammas kvarlåtenskap (hela) skall tillfalla bröstarvingar (3st) enligt lag.
Vad gäller nu när efterlevande make dött och vi barn fick ut laglotten efter vår mamma när hon dog?
mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller arvskifte varför Ärvdabalken (ÄB) är tillämplig.
Vad gäller nu?
Som jag förstår det avstod ni särkullbarn från er rätt att ta ut er arvslott (den del ni som bröstarvingar till den avlidne ärver) direkt när er mor avled, men tog ut laglotten (hälften av arvslotten). Om ni valde att avstå från arvet för att istället ärva efter att den efterlevande maken också avlidit, har ni särkullbarn rätt till efterarv (3 kap. 9 § ÄB). Då ni har fått era laglotter ska er andel i efterarvet minskas (3 kap. 2 § 2 stycket ÄB). Av din fråga framgår att den efterlevande makens förmögenhet ska fördelas mellan tre syskonbarn och er mors efterlämnade förmögenhet mellan er tre särkullbarn, enligt testamente.
Vad menas med fri förfoganderätt?
Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får förbruka och sälja den efterlämnade egendomen, men det är inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet i gåva och eller att testamentera bort egendomen, eftersom arvet efter det först avlidne ska fördelas till er särkullbarn när den efterlevande maken gått bort.
Storleken på efterarvet tas reda på genom en kvotberäkning
För att reda på storleken på efterarvet behöver det göras en kvotberäkning. När en make avlider beräknas den avlidnes tillgångar vid bodelningen. Beräkningen används för att veta hur stor kvotdel som den efterlevande maken kan förfoga över, med fri förfoganderätt. När den andra maken avlider behöver det göras en slutlig kvotberäkning som meddelar storleken på efterarvet. Efterarvet utgörs av den kvotdel som den efterlevande maken ärvde. Nedan presenteras ett exempel med fiktiva belopp:
Er mors nettotillgångar: 100 000 kr.
Makens nettotillgångar: 300 000 kr.
Boets totala nettotillgångar blir 400 000 kr.
Vid en bodelning delar makarna lika.
Båda makarna erhåller 200 000 kr vardera.
200 000 kr blir de efterlämnade tillgångarna efter er mor.
Hälften av er mors efterlämnade tillgångar (100 000 i detta exempel) fick ni tre särkullbarn ut som era laglotter direkt.
Återstående 100 000 kr från er mor ärvde efterlevande make med fri förfoganderätt, men med ett efterarvsförordnade till er särkullbarn. Totalt erhöll efterlevande make 100 000 kr + 200 000 kr = 300 000 kr.
Efterarvet är er rätt till en beräknad kvotdel av den efterlevande makens efterlämnade tillgångar när han gått bort.
Kvotdelen i detta exempel skulle vara 100 000 / 300 000 = ⅓. En tredjedel av den efterlevande makens tillgångar ska enligt mitt exempel ni tre särkullbarn dela på.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis gäller att ni särkullbarn har rätt till efterarv. Efterarvet är er rätt till en beräknad kvotdel av den efterlevande makens efterlämnade tillgångar när han gått bort. När den första maken avlider beräknas den avlidnes tillgångar vid bodelningen. Beräkningen används för att komma fram till hur stor kvotdel som ska innehas av den efterlevande maken med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken avlider behöver det göras en slutlig kvotberäkning som meddelar storleken på efterarvet.
Vid ytterligare frågor eller hjälp med beräkning är du välkommen att höra av dig på nytt.
Med vänliga hälsningar,
