Vad får man i efterarv?
Min pappa dog 2006. Jag är hans enda barn, men min mamma har 3 barn sedan tidigare. Mamma flyttade in hos pappa med mina 3 halvsyskon 1972, jag föddes 1973. När pappa dog var jag hans enda arvinge, men lät mamma bo kvar i orubbat bo. Nu säger min äldsta syster att hon också kommer ärva huset när mamma går bort. Hur fungerar det? Är det så?
Min syster sa direkt 2006 att hon inte kommer betala en krona på underhåll på huset då det var mitt ändå, men nu helt plötsligt så säger hon att hon kommer få en del av huset.
Väldigt tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline för rådgivning.
Din fråga gäller vilken egendom som ska utgå i så kallat "efterarv". I mitt svar så förutsätter jag att dina föräldrar var gifta, även om det inte direkt framgår i din fråga. Om de inte var gifta ber jag dig återkomma med en ny förtydligad fråga. De lagar som är aktuella i ditt fall är Ärvdabalken (förkortad ÄB) som reglerar rätt till arv, och Äktenskapsbalken (förkortad ÄktB) som reglerar makars egendomsförhållanden.
När en make avlider ska bodelning ske
När en gift person avlider så upphör äktenskapet (1 kap. 5 § ÄktB). Makarnas egendom ska då fördelas genom en bodelning, där i princip all egendom som inte är enskild eller personlig (7 kap. 1 § och 10 kap. 1–5 § ÄktB) ska delas lika mellan makarna (9 kap. 1 § ÄktB). Den hälftendel som skulle tillfallit den avlidne maken vid bodelningen går i stället till dödsboet, och utgör (tillsammans med eventuell personlig och enskild egendom) den makens kvarlåtenskap. Det är dock vanligt att den efterlevande maken i praktiken avstår från bodelning vid sin makes död. Det gör att de båda makarna (eller snarare maken respektive dödsboet) får behålla all den egendom som de själva ägde vid dödstillfället (detta är en rättighet enligt 12 kap. 2 § ÄktB).
Jag kan inte utläsa av din fråga hur din mamma valde att göra. Jag förutsätter därför att bodelning skedde enligt huvudregeln. Halva huset skulle därmed ha tillfallit din mamma med full äganderätt, medan den återstående hälftendelen skulle tillfallit din pappas dödsbo.
Makar ärver varandra, men arvtagare till den först avlidne har efterarvsrätt
Den egendom som tillföll din fars dödsbo efter bodelningen, tillsammans med hans eventuella enskilda och personliga egendom, utgjorde som sagt din pappas kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap ärvdes med största sannolikhet i sin tur av din mamma enligt bestämmelsen om makars arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Enligt denna bestämmelse får den efterlevande maken fri förfoganderätt över den avlidnes kvarlåtenskap, medan du som arvinge har rätt till den i efterarv. Den fria förfoganderätten innebär att din mamma fritt får förfoga över kvarlåtenskapen, med undantaget att hon inte får testamentera bort det (3 kap. 2 § ÄB). Hon får alltså till exempel byta ut, sälja och använda kvarlåtenskapen bäst hon vill. Efterarvsrätten innebär att du såsom din pappas enda arvinge har rätt att få ut denna andel (som din mamma äger med fri förfoganderätt) innan din mammas kvarlåtenskap fördelas mellan hennes arvingar vid hennes bortgång.
Vilken egendom ska utgå i efterarv?
Den fråga som uppstår är alltså vilken egendom som du ska ha ut i efterarv efter din far, innan det att mammans arv ska fördelas. Din mammas arv ska ju nämligen fördelas mellan fyra personer (alla hennes barn), medan din pappas arv endast ska tillfalla dig (efter att mamman fått inneha det med fri förfoganderätt). Kan du begära att få ut just huset?
Din rätt till efterarv är i princip bara en rätt till en viss kvotdel av din mammas totala egendom. Kvotdelen beräknas enligt 'egendom som mamman innehar med fri förfoganderätt/mammans totala egendom' (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Beräkningen görs med utgångspunkt i mammans egendomsförhållanden direkt efter att pappans kvarlåtenskap fördelades till henne. När kvotdelen har beräknats så anger det ju dock endast en summa – ett värde. Värdet ger inte svar på vilken faktisk egendom som ska frånräknas såsom efterarv.
Vid frånräkningen av efterarv (som kallas för lottläggning) så gäller dock en särskild lottläggningsregel. Regeln anger att egendom som ägdes av en viss make under äktenskapet ska tillfalla den makens arvingar (alltså bortsett att egendomen vid bodelningen eventuellt delats på hälften). Det sägs också uttryckligen att en fastighet som någon av makarna ägde under äktenskapet ska tillfalla den makens arvtagare, trots att fastighetens värde överskrider vad arvtagaren har rätt att få ut. Det förutsätts då naturligtvis att den som får fastigheten kan betala mellanskillnaden till den andre makens arvingar (3 kap. 5 § ÄB).
Sammanfattning
När din mamma avlider ska en viss andel av hennes egendom frånräknas kvarlåtenskapen, till förmån för din efterarvsrätt efter din pappa. Vid lottläggningen har du företrädesrätt till egendom som din pappa ägde under äktenskapet, framför dina halvsyskon som ju inte är arvingar efter din pappa. Du kan då få ut huset (som jag antar står på en fastighet) även om det skulle vara värt mer än vad du har rätt till, så länge du kan betala mellanskillnaden till dina halvsyskon. Lottläggningen kräver dock att du och dina syskon kommer överens. Om ni inte gör det så kan en skiftesman utses på något syskons begäran (23 kap. 5 § ÄB).
Vi kan hjälpa dig
Vill du ha hjälp med att beräkna eller fördela efterarvet, eller få annan juridisk rådgivning, rekommenderar jag att du vänder dig till någon av våra jurister. Du kan boka en tid direkt på http://lawline.se/boka.
---
Jag hoppas att mitt svar har förtydligat vad som gäller.
Med vänlig hälsning,
