En fråga om särkullsbarns rätt till arv
Min pappa har gått bort, han är omgift men de har inga gemensamma barn. Hon har inga arvingar, hur blir arvet när hon går bort?
Hittade denna paragraf.
[K3]8 § Finns det vid den efterlevande makens död arvsberättigade efter endast en av makarna, skall dessa arvingar ärva allt. Lag (1987:231).
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna som är relevanta i ditt fall återfinns i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).
När en make dör ska en bodelning genomföras innan det att det blir aktuellt att fördela makens arv, 9:2 ÄktB. Den del av parets gemensamma egendom som efter bodelningen tilldelas din far blir din fars kvarlåtenskap. Denna delen blir alltså hans arv.
Som bröstarvinge har du rätt att ärva hela din fars arv
Inom svensk arvsrätt finns det tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i och som har rätt till arv. Grupperna kallas för arvsklasser och bland dessa tre finns en viss turordning.
Till den första arvsklassen hör den avlidnes barn, 2:1 ÄB. Dessa kallas för bröstarvingar och har alltså rätt att ta del av arvet först. Eftersom du är din pappas barn räknas du som bröstarvinge och ska därmed ärva hela din pappas kvarlåtenskap.
Undantaget för makesarv kommer inte hindra dig från att kunna få ut ditt arv direkt
Eftersom din far var gift när han dog aktualiseras dock undantaget för makesarv enligt 3 kap ÄB. Enligt 3:1 ÄB ärver makar av varandra. I samma lagrum står det dock att om det finns särkullbarn till den först avlidne maken så har detta särkullbarn rätt att ta ut sitt arv direkt. Med särkullbarn menas alltså ett barn som inte är gemensamt mellan makarna. Eftersom du inte är deras gemensamma barn räknas du som ett särkullbarn. Du har alltså rätt att få ut ditt arv direkt.
Du kan också vänta med att ta ut ditt arv och på så vis få en efterarvsrätt ur frus arv när hon dör
Som särkullbarn kan du dock välja att inte ta ut ditt arv direkt utan istället vänta med detta tills dess att din pappas fru avlider. Du får då istället en så kallad efterarvsrätt, 3:2 ÄB ihop med 3:9 ÄB. Med efterarvsrätt menas en viss kvotdel ur din pappas frus kvarlåtenskap när hon avlider. Denna kvotdel räknas ut utifrån egendomsförhållandena så som de ser ut nu när din far avlidit. Låt oss säga att att din pappas kvarlåtenskap skulle vara 1 000 000 kr. Vidare att din pappas frus totala egendom i dagsläget uppgår till 4 000 000 kr. I detta fall hade kvotdelen blivit 25 % (1 000 000 / 4 000 000). Den dagen frun avlider skulle du alltså erhålla 25 % av hennes kvarlåtenskap oavsett om hennes totala egendomsmassa sjunkit eller stigit i värde sedan den dagen den mättes till 4 000 000 kr.
Arvet som frun får från din far äger hon bara med fri förfoganderätt
I det fall du väljer att vänta med att ta ut ditt arv kommer egendomen som din pappas fru får i form av arv från din pappa att ägas av henne med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att din pappas fru får disponera över egendomen hon ärvt av din far, däremot får hon inte testamentera bort delen i händelse av sin död. Inte heller går hon väsentligt minska hennes egendom genom att t.ex. ge bort egendomen i gåva, 3:3 ÄB. Detta eftersom du fortfarande ska kunna erhålla ditt efterarv efter din pappas bortgång, 3:2 ÄB.
Sammanfattningsvis har du som särkullbarn rätt till arv från din far. Undantaget för makesarv kommer inte att sätta käppar i hjulet för din rätt att ta ut ditt arv direkt. Om du istället vill vänta med att ta ut ditt arv kommer du få en efterarvsrätt i din pappas frus kvarlåtenskap när hon dör.
Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga!
Mvh,
