Vilka har rätt till efterarv?
Hej!
Min pappas fru, som inte är min mamma har inga egna barn. Närmaste släkting till henne är syskonbarn.
Pappa och frun äger ett hus tillsammans. Om pappas fru dör tillfaller väl hennes andel av huset pappa uppfattar jag? Ärver jag och min syster sen huset när min pappa dör eller ska det (eller kanske motsvarande belopp) tillfalla hennes syskonbarn, dvs är de någon sorts efterarvingar?
Är det skillnad om min pappa dör först? Jag vet att vi är särkullbarn med den rätten, men jag undrar i detta fall om pappas frus syskonbarn ingår som arvingar, eller upphävs det genom att hon är gift med pappa?
Krävs det ett testamente från pappas fru för att säkerställa att arvet går till mig och min syster eller blir det ändå så "per automatik" genom att de är gifta?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!
Eftersom detta rör arvsrätt så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB) för att svara på din fråga.
Hur ser arvsordningen ut?
När ett arv ska fördelas går man efter en viss ordning. Först i tur står den avlidnes barn, och om det finns flera barn så har de rätt till lika stor del av arvet som deras förälder lämnar efter sig (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär alltså att du och din syster i första hand delar på er pappas arv. Om det inte finns barn får man däremot gå vidare i arvsordningen. Då går arvet först till den avlidnes föräldrar, och om de inte längre lever går arvet till den avlidnes syskon och om syskon inte heller lever så går arvet istället till syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Eftersom ni inte är barn till er pappas fru (utan ni är särkullbarn) så går alltså hennes arv till den första i arvsordningen som lever, vilket i detta fall blir hennes syskonbarn, som får ta lika stor del av arvet var.
Vad innebär makes arvsrätt?
Precis som du skriver i din fråga så finns dock "makes arvsrätt", som gör att den efterlevande maken (den som lever kvar efter att den andra har gått bort) har rätt till kvarlåtenskapen (det som lämnas kvar som ska fördelas genom arv) efter den make som gått bort (3 kap. 1 § ÄB). Det betyder att arvingarna till maken som gick bort först (exempelvis barn eller syskonbarn) får vänta på sin andel i arvet tills den efterlevande maken också har gått bort. Då får arvingarna rätt till sin andel genom efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Huvudregeln är att arvingarna efter den make som avlidit först sedan får hälften av den totala kvarlåtenskapen (alltså det som det efterlevande maken fick genom makes arvsrätt och det som den själv lämnar efter sig) (3 kap. 2 § ÄB).
Det finns dock ett undantag till makes arvsrätt och det är när det finns särkullbarn till en make och det är särkullbarnets förälder som går bort först. Särkullbarn kan nämligen välja om de vill ta sin del av det deras förälder lämnar efter sig med en gång eller om de vill vänta. Om de väljer att vänta får den efterlevande maken rätt till makesarv och istället tar särkullbarnet sin andel senare genom efterarv (3 kap. 1 § och 9 § ÄB).
I ert fall innebär alltså detta att om din pappas fru går bort först så får han hennes kvarlåtenskap genom makes arvsrätt (eftersom hon inte har några barn med någon annan som kan ta sin andel med en gång). När din pappa sedan går bort har du och din syster rätt till hans del av kvarlåtenskap och ska dela på det (2 kap. 2 § ÄB). Dock har fortfarande din pappas frus syskonbarn rätt till efterarv och får därför hennes kvarlåtenskap (om det är flera syskonbarn delar de på arvet) (3 kap. 2 § ÄB).
Om istället din pappa går bort först så kan du och din syster välja att ta er andel av hans kvarlåtenskap med en gång och får då dela på det han lämnar efter sig precis som ovan (3 kap. 1 § ÄB). Ni kan också välja att avstå från ert arv just då, vilket istället går till er pappas fru genom makes arvsrätt och sen får ni rätt till er andel genom efterarv (3 kap. 2 § ÄB).
Det som varierar mellan dessa fall är inte din andel i kvarlåtenskapen efter din pappa, utan när du får ut din andel. För att ge ett exempel så skulle en uträkning kunna se ut så här:
Jag använder bara ett hus i exemplet eftersom det var det du nämnde i din fråga, men fler saker kan ingå i kvarlåtenskapen i verkliga livet.
Hus (din pappas och din pappas fru, värde 1 000 000 kr)
Din pappas del: 500 000 kr
Din pappas frus del: 500 000 kr
Om din pappa går bort först:
Du kan ta ut din andel med en gång (särkullbarn, 3 kap. 1 § ÄB). Din pappas kvarlåtenskap blir hans andel i huset, det vill säga 500 000 kr. Detta ska till din pappas barn, alltså du och din syster och ni ska dela på det (2 kap. 1 § ÄB). 500 000/2 = 250 000 kr. Du och din syster har rätt till 250 000 kr var.
Du kan vänta med att ta ut din andel av kvarlåtenskapen och istället få rätt till efterarv när din pappas fru sen går bort (3 kap. 1 § och 2 § ÄB). Då får din pappas fru hela kvarlåtenskapen (500 000 kr + 500 000 kr = 1 000 000 kr), när efterarvet sedan fördelas har du och din syster rätt till hälften av hela kvarlåtenskapen enligt huvudregeln (3 kap. 2 § ÄB). Det blir då 1 000 000 kr/2 (hälften) = 500 000 kr som du och din syster ska dela på vilket återigen blir 250 000 kr var (2 kap. 1 § ÄB). Här ska noteras att det är andelarna som spelar roll (du och din syster ska ju dela på hälften av kvarlåtenskapen). Själva summan kan alltså ändras om exempelvis husets värde ändras. Om husets värde ökat till 2 000 000 kr när din pappas fru går bort så ska du och din syster istället dela på 1 000 000 (hälften), och får då 500 000 kr var.
Om er pappas fru går bort först:
Din pappa får hela kvarlåtenskapen (1 000 000 kr) på grund av makes arvsrätt. När han sedan går bort ska du och din syster dela på hans kvarlåtenskap (500 000 kr/2 = 250 000 kr var). Din pappas frus syskonbarn har rätt till hennes kvarlåtenskap (500 000 kr) (2 kap. 2 § och 3 kap. 2 § ÄB) genom efterarv.
Värt att notera är att din pappa, efter hans frus bortgång, inte får inkräkta på hennes arvingars efterarvsrätt, och kan då exempelvis inte ha med fruns andel av huset i ett testamente till er fördel (3 kap. 2 § första stycket ÄB).
Eftersom även din pappas frus syskonbarn har rätt till efterarv, ska arvet efter henne gå till dem och inte automatiskt till dig och din syster trots att er pappa är gift med henne.
Kan er pappas fru istället upprätta ett testamente?
Även regler om testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Om er pappas fru vill har hon möjlighet att upprätta ett testamente där hon själv bestämmer vem som ska få hennes kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB), till exempel att du och din syster ska få ärva huset.
Det finns dock både formkrav och andra regler gällande testamente och om ni vill få hjälp med upprättande av testamente tveka inte att höra av dig då detta är en av de tjänster vi erbjuder här på Lawline.