Rätt till efterarv

Hej, Min far gick nyligen bort, han var dock inte min biologiske far. Jag och mina två systrar har växt upp tillsammans och vad jag vet så är jag inte adopterad och utgår från det i frågan. Mina systrar är fars och mors gemensamma barn. Jag ska hjälpa min mor med bouppteckningen där jag avser agera bouppgivare. Vad jag fått till mig så finns inget testamente upprättat. Jag undrar utifrån detta om jag tolkat min situation rätt: jag är i juridisk mening varken dödsbodelägare eller efterarvinge (då jag inte var adopterad och därmed inte har något släktskap)? Och vidare, om ovan stämmer ska jag inte omnämnas alls i bouppteckningen annat än som bouppgivare? /Tack

Lawline svarar

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att besvara din fråga kan vi vända oss till bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) [ÄB]. 

Efterarvinge 

Med efterarvinge avses en person som är berättigad till arv, men som kommer få ta del av arvet efter att den avlidne personens make/maka också avlider. De som vanligtvis brukar vara efterarvinge är gemensamma bröstarvingar, men rätt till efterarv kan även bli aktuell för den avlidnes syskon eller föräldrar. Det är alltså inte alla arvingar som har rätt till efterarv, utan det är endast arvingar som befinner sig i första och andra arvsklassen som omfattas av rätten till efterarv. 

Den första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn, osv) (2:1 ÄB). Bestämmelsen tar även sikte på adoptivbarn, då adoptivbarn likställs med biologiska barn (4:1 föräldrabalken). Eftersom din far inte var din biologiska far innebär det du inte kommer att ärva honom. Om du däremot hade varit adopterad, hade du haft arvsrätt och därmed rätt till efterarv. 

Dödsbodelägare

Dödsbodelägare är de personer som har arvsrätt enligt lag. Detta kan vara antingen på grund av att de är släktingar till den avlidne eller på grund av testamente. Om det rör sig om en dödsbodelägare pga testamente, måste personen ifråga ha rätt till en bestämd andel av den avlidnes tillgångar för att vara dödsbodelägare. 

Dödsbodelägares arv kan också omfattas av en rätt till efterarv. Det som däremot skiljer mellan dödsbodelägare och efterarvingar är tidpunkten för arvet. Dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv medan efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren avlidit. 

I det fall du angett kan du tyvärr inte anses vara en dödsbodelägare då det varken finns ett giltigt upprättad testamente som anger dig som universell testamentstagare eller rätt till arv pga släkting. 

Bouppteckning 

Till en bouppteckning ska samtliga dödsbodelägare kallas (20:2 ÄB). Samtliga dödsbodelägare omfattas av dels legala arvingar (barn, barnbarn, syskon osv), samt universella testamentstagare. Även efterlevande make/maka ska kallas till bouppteckningen. Då du varken är en legal arvinge eller universell testamentstagare, kommer du inte kallas till en ev. bouppteckning. 

Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Med vänliga hälsningar,

Doorsa SalehyRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000