Hur arv ska fördelas när efterlevande maka gått bort och det finns efterarvingar till den först avlidne maken.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Regler om arv finns i ärvdabalken. Jag ska gå igenom och förklara de regler som är aktuella för just din fråga.
Fri förfoganderätt och full äganderätt
När man är gift ärver man som efterlevande make/maka, före alla andra arvingar inom de olika arvsklasserna, se 3 kap. 1 § ärvdabalken. Om den make eller maka som avlidit hade arvingar, kommer de få ut sitt arv först efter den efterlevande makens/makans bortgång, ett så kallat efterarv, se 3 kap. 2 § ärvdabalken. När det finns efterarvingar som har rätt till efterarv ärver efterlevande make/maka arvet med fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make/maka kan använda arvet såsom hen önskar, förutom att arvet inte går att testamenteras bort. För att ett arv ska kunna testamenteras bort måste det framgå av ett tidigare testamente att arvet i stället ärvs med full äganderätt. Detta är dock inte möjligt när det förekommer efterarvingar. Då är det fri förfoganderätt som gäller.
Som jag uppfattar omständigheterna i din fråga är ni 8 efterarvingar efter S. R har, som efterlevande maka, ärvt S vid hans bortgång. Den egendom som R ärvde av S ärvdes därmed fri förfoganderätt, eftersom det finns efterarvingar. R kan därmed inte testamentera bort den del som utgör efterarv från S bortgång.
Efterarv
Efterarvingar har som sagt rätt att få sitt arv efter att efterlevande maka avlidit. Hur mycket som utgör efterarvet beräknas genom en kvotdel. Av omständigheterna i din fråga, har jag förstått det som att efterarvets kvotdel i ert fall är 75 % av det totala boet. Det är alltså denna del som utgör ert efterarv. Det är därmed denna del som R ärvt med fri förfoganderätt, och inte kan testamentera bort.
Den resterande delen av det totala boet, 25 % utgör efterlevande makans del av boet. Denna del förstår jag utifrån omständigheterna är testamenterad till R:s syskonbarn och syskonbarnbarn. De kan därför endast ta del av denna del av arvet, eftersom den andra delen utgör arv från hennes tidigare make, som hon ärvt med fri förfoganderätt.
Svaret på din fråga, utifrån det jag uppfattat av omständigheterna du skrivit, är därmed att ni har rätt till efterarv från S genom kvotdelen på 75 % av det totala boet och R:s syskonbarn och syskonbarnbarn får resterande del på 25 % av boet som utgör R:s egen del.
Vad jag förstår har de i sitt andra förslag åberopat giftorätten som grund för att boet ska delas upp i lika hälfter. Detta hade kunnat åberopas om S och R hade haft gemensamma arvingar där arvet kan delas lika, se 2 kap. 1 § ärvdabalken. I detta fall är det dock så att S och R inte hade några gemensamma barn, och därmed inga bröstarvingar som kunnat ta del av arvet. De arvingar som ska ta del av deras arv finns därmed på varsin sida. Giftorätten spelar därmed inte denna roll i ert fall, utan i stället är det efterarvsrätten som bestämmer hur stor del som ni efterarvingar har rätt att ärva, och hur stor del som testamentstagarna har rätt till.
Sammanfattning
När det finns efterarvingar ärver efterlevande maka/make med fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande maka/make inte har rätt att testamentera bort detta arv till andra arvingar. Efterarvet består av en kvotdel av det totala boet när efterlevande make/maka avlider.
I ert fall skulle jag säga, utifrån det du beskriver, att ni efterarvingar har rätt till 75 % av boet som utgör ert efterarv efter S. R:s syskonbarn och syskonbarnbarn har rätt till resterande 25 % som R har testamenterat till dem.
Jag hoppas att jag har uppfattat din fråga rätt, och att du känner att du fått din fråga besvarad. Om jag har missuppfattat din fråga, eller om du har en följdfråga, får du gärna skicka mig ett mail på min e-post: hilma.nilsson@lawline.se.
Vänligen,