Efterarv - Vad gäller? Och vilka ska kallas till bouppteckningen samt delges ett testamente?
Makan i ett gift par utan bröstarvingar men med syskon o syskonbarn avlider. Testamente finns där maken ärver med fri förfoganderätt. Efter bådas bortgång skall all kvarvarande egendom (enl. testamentet) ärvas av 4 utomstående personer (alltså inte syskon eller legala arvingar.) FRÅGESTÄLLNINGAR: 1. Är den avlidna makans syskon efterarvingar nu, eller först då även maken gått bort ? 2. Vilka skall kallas till bouppteckning? 3. Vilka skall delges o godkänna testamentet? Enl. min mening är det endast maken som nu är dödsbodelägare och först vid hans bortgång skall den tidigare avlidna makans syskon godkänna testamentet eller om de så inte gör, kallas till bouppteckning.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB).
Allmänna hållpunkter
Med bröstarvingar avses barn och de tillhör den s.k. första arvsklassen. I 2 kap. 1 § 1 st. ÄB sägs på något ålderdomlig svenska att närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar. I bestämmelsens andra stycke anges sedan att arvlåtarens barn tar lika lott. Om barnet eller barnen är döda träder deras avkomlingar i deras ställe, dvs. arvlåtarens barnbarn och varje gren tar lika lott. I den andra arvsklassen återfinns arvlåtarens föräldrar och syskon, vilket följer av 2 kap. 2 § ÄB vari i det bl.a. uttalas att om det inte finns några bröstarvingar tar arvlåtarens föräldrar arvet med hälften vardera. Skulle varken arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar leva tar far- och morföräldrar arvet och var och en ärver lika lott. Ovanstående utgör den legala arvsordningen och utgångspunkten är således att barn i första hand ska ärva sina föräldrar.
Din första fråga - Efterarv, vad gäller?
Makar ärver före gemensamma barn. Makar ärver även varandra om det inte finns några gemensamma barn och/eller särkullbarn i äktenskapet (som i förevarande fall). När en make avlider tillfaller dennes kvarlåtenskap alltså den efterlevande maken och egendomen ärvs då med s.k. fri förfoganderätt, se 3 kap. 1 § ÄB vari det bl.a. stadgas att om arvlåtaren var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Den fria förfoganderätten innebär i princip en fri dispositionsrätt. Emellertid ger den fria förfoganderätten, till skillnad från den fulla äganderätten, inte efterlevande make rätt att genom ett testamentariskt förordnande bestämma över den först avlidne makens egendom, se 3 kap. 2 § 1 st. ÄB.
Av den nyss nämnda bestämmelsen framgår även att om det vid den efterlevande makens död lever någon bröstarvinge till den först avlidna maken (vilket inte är fallet här) eller dennes föräldrar, syskon (vilket dock gäller här) eller syskons avkomling (vilket också gäller här, men syskonbarnen ärver inte i det här skedet), ska, om inte annat sägs i tredje stycket i samma bestämmelse eller i 3-5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje stycket i samma kapitel, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken.
Ovanstående innebär med andra ord att de aktuella syskonen (men inte syskonbarnen) till den först avlidne maken redan nu är att betrakta som efterarvingar eftersom huvudregeln stipulerar en hälftendelning vari den först avlidne makens arvingar tar hälften av dödsboet när den efterlevande maken går bort. Men rätten till efterarv aktualiseras naturligtvis först när båda makarna är döda. Dock har syskonen, i vart fall såvitt jag kan bedöma, fortfarande och redan till dags dato ställning som efterarvingar.
Förhåller det sig sedan på det viset att efterlevande maken inte har några arvingar och det endast finns arvsberättigade på den först avlidne makens sida ska dennes arvingar ärva efter båda makarna, vilket följer av 3 kap. 8 § ÄB. Den sistnämnda bestämmelsen syftar helt enkelt till att förhindra att egendom tillfaller Allmänna arvsfonden och kan dessutom frångås genom ett testamentariskt förordnande.
Din andra fråga - Vilka ska kallas till bouppteckningen?
Enligt 20 kap. 2 § 1 st. ÄB gäller att dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutor ska bestämma tid och ort för bouppteckning samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den. Samtliga delägare ska vidare kallas i god tid till förrättningen och den avlidnes efterlevande make eller sambo ska alltid kallas. Därutöver sägs, vilket är av relevans för den här frågan, och återigen med ett något ålderdomligt språkbruk, att om lott i kvarlåtenskapen ska åtnjutas först sedan arvinge eller universell testamentstagare har avlidit ska även den kallas som vid tiden för bouppteckningen är närmast att sålunda ta arv eller testamente.
Det nyss sagda innebär i klartext att om rätt till efterarv föreligger (vilket är fallet här) ska även efterarvingarna kallas. Detta gäller trots att de nu aktuella syskonen inte är dödsbodelägare i dödsboet efter den avlidne maken utan först blir det i den efterlevande makens dödsbo, dvs. i ett senare skede och då samband med den efterlevande makens frånfälle.
Din tredje fråga - Vilka ska delges testamentet?
Inledningsvis beskrevs den legala arvsordningen. När en avliden person efterlämnar ett testamente är huvudregeln att det ska delgas de legala arvingarna, vilket ska ske genom utgivande av en bestyrkt kopia av testamentet, se 14 kap. 4 § 1 st. ÄB. Däri sägs att testamente ska delges arvinge genom överlämnande av testamentshandlingen i bestyrkt avskrift eller, i fråga om muntligt testamente, protokoll över förhör med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets innehåll. Däremot behövs ingen delgivning med en arvinge som eventuellt redan har godkänt testamentet.
Det är testamentstagaren som ansvarar för att de legala arvingarna får del av testamentet och Högsta domstolen (HD) har uttalat att det klart ska framgå att det är testamentstagarens syfte att delge testamentet, se avgörandet NJA 2014 s. 996. Testamentet vinner sedan laga kraft mot respektive arvinge när dessa har godkänt testamentet alternativt om det efter delgivningen inte väcks någon klandertalan och då inom sex månader. Värt att nämna är även att god man i praxis inte har ansetts behörig att för sin huvudmans räkning och med giltig verkan kunna godkänna ett testamente, se hovrättsfallet RH 2005:41.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågorär du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
