Fråga om tolkning av 3 kap. 2 § ärvdabalken

Question

Hej, jag undrar hur denna text i ärvdabalken, kapital 3, paragraf 2 ska tolkas.
”Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne. Lag (2005:435).”

Den först avlidne makens tillgångar är större än den maka nr 2 har. Det finns två efterarvingar efter make 1 och maka 2 har i ett testamente utsett två mottagare av sitt arv. Ska dessa fyra dödsbodelägare dela arvet lika eller ärver efterarvingarna det högre beloppet efter make 1 ?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Den lagtext från ärvdabalken som du anger är 3:2 tredje stycket ärvdabalken (ÄB). Tredje stycket utgör ett undantag till huvudregeln som stadgas i 3:2 första stycket ÄB. Jag kommer därför först att beskriva första stycket för att sedan beskriva hur tredje stycket ska tolkas.

Huvudregeln är hälftendelning

När det finns arvingar kvar till den först avlidna maken är utgångspunkten att hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap ska tillfalla dem som har bäst arvsrätt efter den först avlidne maken (3:2 första stycket ÄB). Finns det bröstarvingar kvar, är det de som har den bästa arvsrätten.

Om bröstarvingarna redan har fått ut sitt arv efter den först avlidne maken, helt eller delvis, ska dock efterarvet sättas ned i motsvarande mån (3:2 andra stycket ÄB)

Undantag från huvudregeln

Som sagt så finns det undantag till huvudregeln om hälftendelning. Om det arv som den efterlevande maken fick efter den först avlidne maken utgjorde en annan andel än hälften av summan av arvet och dennes egendom efter bodelningen, ska arvingarna efter den först avlidne ta samma andel efter den sist avlidne maken (3:2 tredje stycket ÄB).

Exempel

För att tydliggöra vad detta innebär kommer jag nedan exemplifiera hur en fördelning kan komma att se ut.

Tillgångarna efter bodelning ser ut som så att den först avlidne maken erhöll 600 000 kr och den efterlevande maken erhöll 400 000 kr. Det innebär att det totala värdet på boet är 1 000 000 kr. Den först avlidne makens andel i boet är således 60% (600 000/1 000 000) och innebär att andelen utgör en annan andel än hälften av summan. När den efterlevande maken sedan går bort, så ska den först avlidne makens arvingars efterarv vara 60% av kvarlåtenskapen.

Sammanfattning och slutsats

Om den först avlidnes makes tillgångar utgjorde en större andel av tillgångarna, så ska efterarvingarna ärva motsvarande del. Det innebär alltså att efterarvingarna efter make 1 kommer att ärva en större andel än make 2:s arvingar.

Jag hoppas att detta har gett dig klarhet i hur regeln ska tolkas. Annars är du varmt välkommen att kontakta oss igen!

Vänligen,