Efterarv genom testamente utan make
Hej. Jag har läst massor gällande efterarvingar men inte hittat ett svar på just min fråga. Två systrar, båda ogifta och utan barn. Den ena systern avlider och lämnar allt till sin syster med fri förfoganderätt genom testamente. Den avlidna systern uppger även testamentariska efterarvingar genom testamente. Ingen av efterarvingarna är släkt med systrarna på något sätt alls. Har de rätt till efterarv? Kan man utan att tillhöra arvsfrupp 1 eller 2 ha rätt till efterarv eftersom den avlidna har uppgett det i ett testamente? Vad händer om systern som ärvde med fri förfoganderätt skulle gåva bort allt?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga handlar om arvsrätt, mer specifikt efterarvsrätt och reglerna om det hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Efterarv innebär att en person är berättigad till arv efter en avliden person, men måste vänta på arvet till dess att den avlidne personens eventuella maka/make också avlider. I det fall du beskriver rör det dock inte efterarv efter make, utan genom testamente.
Vem har rätt till efterarv?
Rätt till efterarv följer av lag och kan även följa av testamente.
De som enligt lag har rätt till efterarv är makarnas gemensamma bröstarvingar (första arvsklassen) samt arvlåtarens föräldrar, syskon och deras avkomlingar (andra arvsklassen). Detta följer av 3:2 ÄB.
Efterarv kan också följa av testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det krävs då att någon enligt testamentet ärver den avlidne med fri förfoganderätt eller ofta nyttjanderätt samt att det framgår i testamentet vem som har rätt till efterarv. Det krävs även att personen som genom testamentet berättigas till efterarv lever vid testatorns död, eller är avlad vid denna tidpunkt (9 kap. 2 § ÄB).
Det är vanligt att den första testamentstagaren ärver nyttjanderätten till egendomen, men att förfoganderätten i övrigt är begränsad. Efterarvingen ärver i sin tur äganderätt efter den första testamentstagarens död. Det innebär då alltså inte samma som efterarvsrätt när det finns en efterlevande make. Reglerna om nyttjanderättsinnehavanden finns i 12 kap. 2-9 §§ ÄB. Nyttjanderättsinnehavaren ska vid förvaltningen av egendomen iaktta ägarens (efterarvingens) rätt och bästa (12 kap. 3 § ÄB). Att minska värdet genom att avyttra egendom är inte att iaktta efteringens bästa. Nyttjanderättsinnehavare vanvård eller otillbörliga förfaranden kan leda till att i at rätten på ansökan bestämmer att säkerhet ska ställas för egendomen (12 kap. 9 § ÄB). Genom denna regel kan gåvor som minskar arvets värde angripas om egendomen innehas med nyttjanderätt. Om egendomen innehas med fri förfoganderätt blir det svårare. Detta kan jag tyvärr inte ge ett helt tydligt svar på, eftersom regeln i 3 kap. 3 § ÄB om väsentlig minskning av efterarv gäller för makar och sambor.
Sammanfattning
I ditt fall undrar du om efterarv kan följa av testamente, vilket är fullt möjligt. Det krävs att testamentet är giltigt och följer formkraven (9 kap. 1 § ÄB och 10 kap 1 § ÄB) samt att den förordnandet gäller lever eller är avlad vid testatorns död (9 kap. 2 § ÄB). Det krävs även att egendomen till den första personen ärvs med fri förfoganderätt eller nyttjanderätt (vilket är det vanliga i dessa fall), vilket sedan efterarvingen ärver med äganderätt när den första personen avlider. Otillbörliga förfaranden såsom gåvor kan angripas genom 12 kap. 9 § ÄB om det gäller nyttjanderätt.
Hoppas du fick svar på din fråga, om du inte fick det får du gärna ställa en ny fråga eller vända dig till någon av våra jurister (se här).
Vänligen,
