Arvsfördelning mellan bröstarvingar och särkullbarn med efterarv

Question

Ett dödsbo består av två delar.
Två bröstarvingar och två efterarvingar.
Bröstarvingarnas nyss avlidna far har tillsammans med sin avlidna (sedan 20 år)hustru upprättat ett testamente. Vid hustruns bortgång fick hennes barn, nu efterarvingar, ut sin laglott.
Enligt önskemål i testamentet ska nuvarande bröstarvingar inte tilldelas något av kvarlåtenskapen, men har begärt ut sin laglott
Hur ser fördelningen ut i en sådan situation?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av Ärvdabalken (1958:637), förkortat ÄB. Jag tolkar det som att hustruns två barn var endast hennes och inte mannens, så kallade särkullbarn. Jag tolkar det även som att Bröstarvingarna till den avlidne mannen/fadern är endast hans och inte hustruns, det vill säga mannens särkullbarn.

Vad kan testamenteras bort?

Enligt 2 kap. 1 § ÄB är huvudregeln att barn delar lika på deras föräldrars arv genom deras arvslotter. Barnen är dock bara garanterade sina så kallade "laglotter", vilket utgör hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. En förälder kan därmed testamentera bort allting som inte utgör denna laglott, oavsett vilket skick arvet är i. Rent tekniskt sett kan föräldrar testamentera bort allt som deras bröstarvingar har rätt till, och vill bröstarvingarna då få ut sin laglott måste de jämka testamentet enligt 7 kap 1 § ÄB.

Efterlevande makes arv och särkullbarns efterarv

När en make går bort så kallas den kvarvarande maken för efterlevande make och den bortgångne för arvlåtaren. Enligt 3 kap 1 § ÄB ska arvlåtarens kvarlåtenskap, om denne var gift, tillfalla den efterlevande maken. Undantaget är om arvlåtaren har särkullbarn eftersom särkullbarnen har rätt att ta ut sitt arv innan det tillfaller den efterlevande maken, såvida inte särkullbarnet avstår från denna rätten enligt 3 kap 9 § ÄB, varpå särkullbarnet istället får efterarv enligt 3 kap 2 §.

När fördelas efterarv?

Efterarv bryts ut ur den avlidnes kvarlåtenskap innan den vanliga arvsfördelningen sker genom arvsordningen och möjliga testamente. 

I ditt fall

Utgångspunkten är alltså att ett särkullbarn har rätt att ta ut hela sin arvslott, men i ditt fall har de endast tagit ut sin laglott och därmed fått efterarv på halva sin arvslott. När efterarvet aktualiseras, det vill säga när fadern i ditt fall dör, får efterarvingarna bryta ut sitt efterarv ur den avlidne mannens kvarlåtenskap innan det vanliga arvsskiftet sker. Sedan fördelas kvarlåtenskapen till den avlidnes bröstarvingar och då får de jämka testamentet för att få ut sin laglott eftersom testamentet utesluter deras arv. Den avlidne mannens kvarvarande kvarlåtenskap efter att hans bröstarvingar tagit ut sina laglotter (eller inte) tillfaller inte hustruns särkullbarn såvida inte testamentet säger annat, då de ej är bröstarvingar till honom, enligt hur jag tolkat din fråga.

Jag hoppas du fick svar på din fråga!