Vad händer med efterarvet om förälder gifter om sig?
Min fråga gäller efterarv och giftorättsgods. Min mamma avled för 20 år sedan. Hon var gift med min pappa och de ägde tillsammans en villa. Min pappa gick nyligen bort. Han bodde kvar i samma villa (ej enskild egendom) som ensam ägare men var omgift. Pappa och hans nya fru har inga gemensamma barn. Inget testamente var skrivet. Som särkullbarn kommer jag nu att ärva pappa. Men har jag också rätt till efterarv efter min mamma? Det finns inga andra medel på pappas sida att fördela än värdet av villan vid en försäljning. Hans fru kommer ju inte att ärva min pappa men har vad jag förstår rätt till hälften av deras gemensamma tillgångar. Min fråga gäller om värdet av hela villan vid en kommande försäljning kommer att räknas in i deras gemensamma tillgångar och delas lika? Eller har jag rätt till ett efterarv efter min mamma som inte ska ingå i giftorättsgodset? Hur stor andel utgör i så fall efterarvet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar hur ditt arv kommer att se ut efter din mamma sedan din pappa gift om sig efter hennes dödsfall och sedan avlidit.
Din fråga regleras i äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB) och ärvdabalken (hädanefter ÄB).
De arvsberättigade
För att det ska bli lättare att ta till sig mitt svar är det bra om man har koll på vilka som har rätt till arv när en person avlider.
Vad gäller arvsberättigade är det i första hand barn till den avlidne, se 2 kap. 1 § ÄB. Detta kallas för den första arvsklassen, eller bröstarvingar. Om den avlidnes barn har avlidit, träder barnbarnen i sin förälders ställe. Detta kallas för istadarätten. Saknas det barn eller barnbarn ärver i stället den avlidnes föräldrar, se 2 kap. 2 § ÄB. Är föräldrarna inte i livet ärver föräldrarnas barn, alltså syskon till den avlidne, se 2 kap. 2 § 2 st. ÄB. Detta är den andra arvsklassen. I den tredje arvsklassen hittar vi den avlidnes far- och morföräldrar och precis som med övriga arvsklasser har far- och morföräldrars barn (fastrar, mostrar, farbröder och morbröder) rätt att träda i sina föräldrars ställe om dessa är avlidna. Sedan tar det slut på arvsberättigade enligt ÄB:s regler. Vill man att kusiner eller liknande ska ärva får man alltså skriva ett testamente.
I svensk rätt används den så kallade stirpalgrundsatsen som innebär att alla i samma arvsklass tar lika stor del. Hade du haft syskon hade ni alltså tagit lika del. Dessutom delas inte arv mellan de olika arvsklasserna. Om det finns någon i första arvsklassen tar denne således hela arvet, oavsett hur många andra arvingar det kan finnas i klass två och tre.
Dödsfall inom äktenskap
När en person som är gift avlider upphör äktenskapet, se 1 kap. 5 § ÄktB. När ett äktenskap upphör ska bodelning ske, se 9 kap. 1 § ÄktB. Den snabba sammanfattningen av en bodelning är att makarnas totala behållning läggs samman till en pott och sedan delas denna jämt mellan parterna. När det är en person som avlidit går denna halva till dödsboet, och det utgör kvarlåtenskapen.
När en person som är gift avlider blir arvsfrågan lite speciell. I strikt mening är det endast du i egenskap av din mammas barn som har rätt att ärva henne i denna situation, men som du säger har din pappa fått allt vid hennes dödsfall. Det är nämligen så att maken har företräde till dödsboets behållning tills även denne avlider. De gemensamma barnen får således vänta tills båda föräldrarna har avlidit innan de får ärva sina föräldrar. Det hela går till så här:
När den ena maken avlider görs en bodelning. Det som den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med fri äganderätt. Detta betyder att ingen annan har något anspråk på detta, och att den efterlevande får göra vad den vill med detta.
Den halvan som tillfaller dödsboet får den efterlevande maken också, se 3 kap. 1 § ÄB, fast med fri förfoganderätt. Detta utgör sedan efterarvet. Den efterlevande får inte testamentera bort efterarvet, se 3 kap. 2 § ÄB. Man får tåla att den efterlevande kommer använda en viss del av detta för att fortsätta sitt liv, men den får inte minska denna pott drastiskt. Om man har minskat efterarvet med minst 25% har de efterarvsberättigade rätt till kompensation för detta av den efterlevande, se 3 kap. 3 § ÄB och NJA 2013 s. 736.
Efterarvet utgör en andel av den efterlevandes tillgångar. Ett exempel kan förklara det lättast.
A avlider med tillgångar på 500’. Gift med B som har 300’.
Bodelning: 500+300/2= 400’
B får 400’ i bodelningen och A:s dödsbo 400’. De 100’ som B får i bodelning för att få sin halva på 400´ får B med full äganderätt. De 400’ som tillkommer B från dödsboet är med full förfoganderätt. Detta innebär att 400’ av B:s totala 800’ är från A med full förfoganderätt. Vid B:s frånfälle har A:s arvingar rätt till 50% av B:s kvarlåtenskap i arv från A. Skulle B:s kvarlåtenskap nu uppgå till exempelvis 1 000 000kr har arvingarna efter A fortfarande rätt till 50% av den totala behållningen, alltså 500´. Detta eftersom det är just andelen som är avgörande och inte det faktiska värdet eller den specifika tillgången.
Det kan vara bra att veta att efterarvsrätten inte omfattar specifik egendom som kom från dödsboet, utan bara en andel av den efterlevandes tillgångar, se NJA 1995 s. 303. Man kan alltså inte i det här fallet peka på att vissa saker har tillkommit den sist avlidnes tillgångar efter det första dödsfallet, utan det är en andel av den totala behållningen som är av intresse. Med andra ord är inte villan nödvändigtvis en del av efterarvet, men likväl värdet av denna.
Vad händer om man gifter om sig?
När din far sedan gifte om sig hade han en del egendom som var reserverad för dig, eftersom detta var efterarvet från din mor. När han nu har gift om sig och sedan avlidit ska alltså en ny bodelning göras mellan honom och hans fru. Här blir det precis som ovan. Utan att ha tillgång till siffror är det svårt att säga exakt hur bodelningen kommer att se ut mellan de båda, men man kan sammanfatta huvuddragen. Vid bodelning ska makarnas så kallade nettogiftorättsgods läggas samman och delas jämt, se 9 kap. 1 § ÄktB och 10 kap. 1 § ÄktB. Det som är enskild egendom får man hålla utanför uppdelningen. Att man delar på nettogiftorättsgodset innebär att man får behålla så mycket av sitt giftorättsgods att det täcker skulder man har, se 11 kap. 2 § 1 st. ÄktB. Har man egendom till ett värde av 200´och skulder på 30´ ska man alltså lägga 170´ till den gemensamma potten som delas jämt.
Innan bodelningen sker finns det dock en regel i 3 kap. 6 § 1 st. ÄB som säger att eventuella efterarv ska regleras innan bodelning sker. Ditt arv efter din mor kommer således att tillfalla dig först, innan bodelningen mellan din far och hans fru sker.
Sedan ska bodelningen ske mellan din far och hans fru göras. Precis som ovan kommer deras tillgångar delas jämt och sedan delas på två. Eftersom du är din fars enda arvinge, och dessutom särkullbarn har du dock något av en särställning vid fördelningen av hans arv. Din fars fru har förvisso en initial rätt att få halva boets behållning, men särkullbarn kan sätta denna rätt ur spel, se 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Den efterlevande maken är dock garanterad att ur de gemensamma tillgångarna få så mycket att det uppgår till fyra gånger prisbasbeloppet som gällde vid dödsfallet, se 3 kap. 1 § 2 st. ÄB. Om den efterlevandes andel efter bodelningen redan täcker detta belopp får regeln igen verkan.
Avslutande ord
Som du ser är din rätt som arvinge i det här fallet väldigt skyddad genom lag, och du kommer inte behöva oroa dig för att arvet efter din mamma eller pappa kommer att glida dig ur händerna på grund av att din pappa har gift om sig. Reglerna i ärvdabalken är skrivna med tanken att folk ska kunna gifta om sig och leva vidare även om en make går bort. Dessutom är arvsordningen väldigt befäst i lagen för att undvika eventuella tvister som kan uppstå vid dödsfall.
Om du skulle ha några frågor kring mitt svar är du varm välkommen att kontakta mig på: Daniel.Hogman@lawline.se
Hoppas att du fick svar på dina frågor!
