Beräkning av efterarv för särkullbarn

Question

Hej,
Min far gick bort för 10 år sedan och en bouppteckning gjordes. Min halvsyster på min pappas sida valde att skjuta upp sin arvslott tills min mamma går bort. Nu undrar jag vad min halvsysters arvslott kommer att baseras på när det blir dags för en ny bouppteckning. Är det 1/4 av min pappas tillgångar vid tidpunkten han gick bort eller kan hon ha rätt till en större del om min mor har större egna tillgångar?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att använda mig av Ärvdabalken, förkortat ÄB, samt Äktenskapsbalken, förkortat ÄktB, för att svara på din fråga.

Bröstarvingar

Bröstarvingar är de som först och främst har rätt till arvet från någon som har dött. Enligt 2 kap 1 § ÄB är det avkomlingar, det vill säga barn. Alla som klassas som bröstarvinge delar lika på ett arv de har rätt till.

Bodelning vid makes bortgång

När en make dör ska först en bodelning förättas innan arvskifte sker, 23 kap 1 § ÄB. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. När bodelningen sedan sker så ingår makarnas giftorättsgods i detta, enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Utgångspunkten är sedan att giftorättsgodset delas lika mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo.

Efterlevande makes arv och särkullbarns efterarv

När en make går bort så kallas den kvarvarande maken för efterlevande make och den bortgångne för arvlåtaren. Enligt 3 kap 1 § ÄB ska arvlåtarens kvarlåtenskap, om denne var gift, tillfalla den efterlevande maken. Undantaget är om arvlåtaren har särkullbarn eftersom särkullbarnen har rätt att ta ut sitt arv innan det tillfaller den efterlevande maken, såvida inte särkullbarnet avstår från denna rätten enligt 3 kap 9 § ÄB, varpå särkullbarnet istället får efterarv enligt 3 kap 2 § ÄB.

Efterarv exempel

Här följer ett exempel för hur efterarv enligt 3 kap 2 § ÄB beräknas:

Din pappa P går bort och din mamma M är efterlevande make. En bodelning görs vid bortgången och M har 50 000kr sammanlagt efter bodelningen och Ps dödsbo har 50 000kr. Din halvsyster S och du (kallar dig för A) ska dela på Ps kvarlåtenskap, dvs ni får 25 000kr var. Din del, A, tillfaller M eftersom hon är den efterlevande maken och du får efterarv. Din halvsyster S avstår från rätten att ta ut sitt arv direkt och får efterarv enligt 3 kap 2 § ÄB. Efterarvet för er båda beräknas då såhär:

25 000kr/(25 000 + 50 000kr) = ca 0,33 = 33%.

Vad detta betyder är att när din mamma M avlider får både du och din halvsyster bryta ut vars 33% av din mammas kvarlåtenskap innan den vanliga arvsfördelningen görs. I den vanliga arvsfördelningen är det sedan endast du som ärver av din mamma, eftersom din halvsyster inte är bröstarvinge till henne.

Efterarvets storlek är alltså baserat på hur mycket förmögenhet den efterlevande maken har, samt hur mycket denne “tar” från särkullbarnet eller bröstarvingen.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen här.