Hur fungerar efterarv egentligen?
Hej, Jag undrar följande: En make dör och efterlämnar då dels en efterlevande maka som dödsbodelägare samt tre syskon som efterarvingar. För exemplets skull säger vi att det av bouppteckningen efter maken framgår att värdet på dödsboets nettobehållning på dödsdagen uppgick till 1 mkr medan värdet på efterlevande makans nettobehållning uppgick till 9 mkr. Av den samlade behållningen är alltså 1/10 hänförlig till dödsboet och 9/10 hänförlig till efterlevande makan. I enlighet med lag ärver sedan efterlevande makan all dödsboets kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. När även efterlevande makan går bort, hur ska arvet efter henne fördelas mellan å ena sidan hennes bröstarvingar och å andra sidan efterarvingarna från makens dödsbo? Ärver makens efterarvingar den andel av efterlevande makans bo som hon en gång ärvde, d.v.s. 1/10? Eller ska man vid efterlevande makans bortgång göra en "hypotetisk" bodelning varvid, enligt likafördelningsprincipen, hennes dödsbo erhåller 1/2 som sedan går till hennes bröstarvingar medan 1/2 ska anses utgöra efterarvet som den först avlidna makens syskon ska erhålla?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Kort kan sägas att svaret på din fråga är att efterarvet utgör den andel av den totala behållningen som finns vid den andra makens dödsfall som kan hänföras till den först avlidne maken. Regelverket är väldigt skyddande för alla parters anspråk för att undvika konflikter som lätt kan uppstå annars. Jag kommer av pedagogiska skäl att gå igenom hela förloppet från det att den första maken avled, samt redogöra för vilka som är arvsberättigade.
De arvsberättigade
Vad gäller arvsberättigade är det i första hand barn till den avlidne, se 2 kap. 1 § ärvdabalken (hädanefter ÄB). Detta kallas för den första arvsklassen, eller bröstarvingar. Om den avlidnes barn har avlidit, träder barnbarnen i sin förälders ställe. Detta kallas för istadarätten.Saknas det barn eller barnbarn ärver i stället den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna inte i livet ärver föräldrarnas barn, alltså syskon till den avlidne, se 2 kap. 2 § ÄB. Detta är den andra arvsklassen. I andra arvsklassen ingår halvsyskon. Finns det ett helsyskon och ett halvsyskon delar de således på arvet. Om det fanns halvsyskon men halvsyskonet har hunnit avlida träder halvsyskons barn i dennes ställe, se 2 kap 2. § 3 st. ÄB. I den tredje arvsklassen hittar vi den avlidnes far- och morföräldrar och precis som med övriga arvsklasser har far- och morföräldrars barn (fastrar, mostrar, farbröder och morbröder) rätt att träda i sina föräldrars ställe om dessa är avlidna. Sedan tar det slut på arvsberättigade enligt ÄB:s regler. Vill man att kusiner eller liknande ska ärva får man alltså skriva ett testamente.
Dödsfall inom äktenskap
När en person som är gift avlider upphör äktenskapet, se 1 kap. 5 § äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB) och en bodelning ska ske, se 9 kap. 1 § ÄktB. I bodelningen ingår all egendom som makarna har och som inte är enskild, alltså makarnas giftorättsgods. Egendom kan göras enskild genom ett äktenskapsförord, eller genom att egendomen är förvärvad genom gåva eller arv med ett förbehåll om att den ska vara enskild, se 7 kap. 2 ÄktB. Makarna har också rätt att undanhålla så mycket av sitt giftorättsgods som krävs för att täcka sina skulder. Huvudregeln är att värdet av makarnas giftorättsgods sedan ska delas lika mellan makarna, se 11 kap. 3 § ÄktB. Ett exempel kan förklara det lättast.
A är gift med B. Innan äktenskapet köper A ett hus för 700 000kr. A har också annan egendom till ett värde av 100 000kr. B har å sin sida diverse tillgångar till ett värde av 200 000kr. Makarna gifter sig och inget äktenskapsord skrivs. Det finns inte heller något i 7 kap. 2 § ÄktB som gör någon egendom till enskild. När A avlider läggs makarnas giftorättsgods samman. A har egendom till ett värde av 800 000kr sammanlagt, och skulder på 100 000kr. Därför läggs 700 000kr till den gemensamma potten från A. B har tillgångar på 200 000kr och även skulder på 100 000kr. Därför läggs 100 000kr till den gemensamma potten från B.
700 000kr + 100 000kr = 800 000kr. Detta utgör makarnas samlade giftorättsgods netto. Detta ska delas jämt mellan makarna. 400 000kr går till B och 400 000kr till A:s dödsbo. Det 400 000kr som går till A:s dödsbo utgör sedan arvet efter A.
När en person som är gift avlider har den efterlevande maken har företräde till dödsboets behållning framför den avlidnes arvingarna tills även den andra maken avlider. Det hela går till så här:
När den ena maken avlider görs som tidigare nämnt en bodelning. Det som den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med fri äganderätt. Detta betyder att ingen annan har något anspråk på detta, och att den efterlevande får göra vad den vill med detta.
Den halvan som tillfaller dödsboet får den efterlevande maken också, se 3 kap. 1 § ÄB, fast med fri förfoganderätt. Detta utgör sedan efterarvet, som sedan kommer att tillfalla arvingarna efter den först avlidna maken. Den efterlevandefår inte testamentera bort efterarvet, se 3 kap. 2 § ÄB. Man får tåla att den efterlevande kommer använda en viss del av detta för att fortsätta sitt liv, men den får inte minska denna pott drastiskt. Om man har minskat efterarvet med minst 25% har de efterarvsberättigade rätt till kompensation för detta av den efterlevande, se 3 kap. 3 § ÄB och NJA 2013 s. 736.
Detta är den normala tågordningen om makarna har gemensamma barn eller den avlidne maken har andra arvingar, som syskonen i det här fallet. Om det är så att den avlidne maken har egna barn kallas dessa särkullbarn. Särkullbarn har lite av en särställning, då de kan kräva ut sitt arv direkt och alltså sätta efterlevande makes arvsrätt ur spel. Det är inte aktuellt i er situation av vad jag förstår. Särkullbarn kan också välja att vänta på ett efterarv, och får då samma ställning som vilken annan arvinge som helst.
Särskilt angående efterarvet
När en person som innehar ett efterarv avlider ska först efterarvet särskiljas från dennes förmögenhetsmassa, och sedan fördelas mellan arvingarna. Sedan ska arvsfrågan efter den avlidne redas ut. Vad gäller efterarv kan det vara bra att veta att det omfattar en ideell andel av den efterlevandes totala förmögenhetsmassa, se NJA 1995 s. 303. Man kan alltså inte i peka på att just sommarstugan eller halva huset är efterarvet. Istället utgör efterarvet en andel av den efterlevandes totala förmögenhetsmassa.
När det kommer till att beräkna andelen måste man avgöra hur stor del av den efterlevandes samlade förmögenhet som kommer från den först avlidne. Detta regleras närmare i 3 kap. 4 § ÄB. Lagrummet är lite krångligt formulerat men innebär att den ökning som finns i den totala behållningen endast ska tillkomma den sist avlidne makens arvingar om man kan visa att detta härrör från att egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande genom arv, gåva eller testamente, eller kommer från förvärvsarbete. Detta innebär att en ökning som enbart kan kopplas till den efterlevande inte ska delas jämnt med efterarvingarna. Effekten av detta blir, om vi utgår från ett nytt exempel, som följer;
A får 600’ i bodelningen och B:s dödsbo 400’ eftersom de hade äktenskapsord som gjorde vardera makes egendom till enskild. Detta innebär att 400’ av A:s totala 1 miljon är från B med full förfoganderätt. Vid A:s frånfälle har B:s arvingar rätt till 40% av A:s kvarlåtenskap i arv från B. Skulle A:s kvarlåtenskap nu uppgå till exempelvis 2 000 000kr har arvingarna efter B fortfarande rätt till 40% av den totala behållningen, alltså 800´. Detta eftersom det är just andelen som är avgörande och inte det faktiska värdet eller den specifika tillgången. Om däremot A visar på att ökningen beror på att A fått ett arv/gåva, eller att den har arbetat och fått lön till detta värde ska detta endast tillfalla A:s arvingar, och andelen på 40% beräknas då på A:s förmögenhetsmassa exklusive ökningen.
Avslutande ord
Som du ser är regelverket lite komplicerat, men är skrivet för att undvika bråk och friktion som kan uppstå vid dödsfall i familjen. Därför är efterarvet till sin andel skyddat, och efterarvsrätten innebär inte att man får dela även på den andra makens förmögenhet. Istället måste avgöras hur mycket av den senare avlidna makens totala förmögenhet som utgör efterarvet. Till detta kommer naturligtvis ibland en del bevissvårigheter, men lagtexten är utformad för att vara så rättvis som möjligt.
Om du skulle ha några frågor kring mitt svar är du varmt välkommen att kontakta mig på: Daniel.Hogman@lawline.se
Hoppas att du fick svar på dina frågor!
