Efterarv för andra arvsklassen

Hej! Min äldre bror äger en jordbruksfastighet som han fått i gåva av vår far. Han är gift men har inga barn. Det finns inte heller några särkullbarn. Gården är hans enskilda egendom. Hans hustru har en bror. Inga föräldrar finns i livet varken till min bror eller hans hustru. Vem ärver gården vid följande 2 alternativ: 1. Han dör före sin hustru och vad sker i så fall när hon senare avlider? 2. Hon avlider före min bror. Och vad sker i så fall när han senare avlider? Kan man via testamente påverka skeendet vid de båda alternativen? Med vänlig hälsning,

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från Ärvdabalken, förkortat ÄB, för att svara på din fråga. Jag kommer först att prata generellt om arvsrätten och sedan gå in mer på dina specifika frågor. 


Arvsordningen

Enligt 2 kap 1 § ÄB utgörs den första arvsklassen av avkomlingar, det vill säga barn och barnbarn. Det är bröstarvingar som i första hand ärver efter den avline, arvlåtaren. Finns det inga bröstarvingar är det istället den andra arvsklassen som ärver. Enligt 2 kap 2 § ÄB består denna klassen av arvlåtarens föräldrar. Är föräldrarna avlidna ärver istället arvlåtarens syskon. 


Bodelning vid makes bortgång

När en make dör ska först en bodelning förättas innan arvskifte sker, 23 kap 1 § ÄB. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. När bodelningen sedan sker så ingår makarnas giftorättsgods i detta, enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Utgångspunkten är sedan att giftorättsgodset delas lika mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Det är från den avlidnes dödsbo som dess arvingar ärver. 


Efterlevande make

Om arvlåtaren var gift när denne gick bort så ärver istället dess efterlevande make allt, enligt 3 kap 1 § ÄB. Om arvet egentligen skulle gått till någon ur första eller andra arvsklassen så får de istället ett så kallat efterarv enligt 3 kap 2 § ÄB. Efterarv beräknas på följande sätt (exmpelvis):


Efterlevande maken har 50 000 kronor i enskild egendom och får ytterligare 25 000 kronor från bodelningen när arvlåtaren dör. Arvlåtarens dödsbo (som innefattar arvlåtarens enskilda egendom och giftorättsgods från bodelningen) uppgår till 100 000 kronor. Dessa 100 000 kronor skulle egentligen ärvts av arvlåtarens broder, men eftersom det finns en efterlevande make får denna allt istället. Andelen förmögenhetsmassa som efterlevand maken får som kommer från arvlåtaren blir då 100 000/175 000 = cirka 0,57. Detta betyder i sin tur att när den efterlevande maken dör så får arvlåtarens broder bryta ut 57 % av den efterlevande makens förmögenhetsmassa åt sig själv innan den efterlevand makens arv fördelas som vanligt, oavsett hur stor eller liten förmögenhetsmassan är. 


Nu tänker jag svara på dina specifika frågor:


1. Din bror dör före sin hustru - vad händer när hustrun avlider?

Din brors hustru som blir efterlevande make kommer att ärva huset med fri förfoganderätt, vilket betyder att hon inte får testamentera bort huset men får lov att sälja det. Du som bror till den först avlidne ingår i den andra arvsklassen och får ett efterarv. När den efterlevande maken, din brors hustru, dör så kommer du att få bryta ut ditt efterarv. Om efterarvets storlek är lägre än fastighetens värde kan det vara så att du endast får en andel av fastigheten, eller mer. 


2. Din brors hustru avlider innan din bror. 

När din bror sedan avlider så står du som enda arvtagare och ärver allt efter honom, inklusive fastigheten då. 


3. Testamente

Genom testamente kan arvsfördelningen påverkas. Vad ett testamente kan innehålla finns det inga vidare krav på. Om din bror skulle testamentera bort fastigheten till sin hustru eller hennes syskon finns det inte mycket du kan göra åt det, eftersom du inte är en bröstarvinge. Om din bror skulle testamentera hela fastigheten till dig så kan hans hustru som efterlevande make fortfarande få rätt till en del av fastigheten. Detta är på grund av 3 kap 1 § ÄB som stadgar att en efterlevande make har oavsett vad rätt till fyra gånger prisbasbeloppet. 2023 motsvarar detta 210 000 kronor. Skulle detta innebära att den efterlevande maken trots testamente får en del av fastigheten så får du istället efterarv på den andelen. 


Jag hoppas att du fick svar på din fråga!



Alexander MårtenssonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000