Testamentera bort kvarlåtenskap med fri förfoganderätt?

2021-08-30 i Efterarv
FRÅGA |hej min syster gick bort för ett tag sen. hon var gift och inga barn ,och ingen testamente. maken har fri förfoganderätt. har han rätt att testamentera bort hela förmögenheten till två personer eller bara sin halva. vi är flera syskon och vi har fått brev från bouppteckning att vi är efterarvingar. tacksam för svar anita
Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga får ledning sökas i ärvdabalken (ÄB).Att din systers make har fri förfoganderätt innebär att han i princip får förfoga fritt över kvarlåtenskapen efter din syster. Han får förbruka och sälja egendomen bäst han vill. Med detta följer dock vissa undantag, exempelvis får maken inte skänka bort en större del av arvet i gåva och han får inte heller testamentera bort egendomen (3 kap. 2 § ÄB). Din systers make har alltså inte rätt att testamentera bort hela förmögenheten.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur beräknas efterarv till särkullbarn?

2021-08-26 i Efterarv
FRÅGA |Jag är ett särkullbarn efter min far. Min far och styvmor har inga gemensamma barn. Det fanns ett testamente som gjorde att makan skulle ärva med fri förfogande rätt. Jag accepterade testamentet och har du rätt till efterarv, vad jag förstår. Bodelningen gav min far ca 800'.ca 1/3 av gemensamma tillgångar. Hur mycket, eller hur stor andel har jag rätt till i efterarv efter min fars fru när hon går bort?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du som särkullbarn ärver efter att din fars fru går bort. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Detta gäller för särkullbarnSärkullbarn är bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva (2 kap 1 § ÄB). Som särkullbarn har du rätt att kräva ut ditt arv vid din fars bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Du kan även avstå ditt arv till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall kommer din arvsrätt att skjutas upp och arvet kommer att tillkomma dig först när båda makar avlidit, vilket kallas för efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Fri förfoganderättDu nämner att det fanns ett testamente där det framgick att din styvmor skulle ärva din far med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får förbruka egendomen som hen vill, men med vissa undantag. Den efterlevande maken får inte ge bort egendomen till någon annan eller skänka bort en stor del av egendomen i form av gåva (3 kap. 2 § ÄB och 3 kap. 3 § ÄB). Den fria förfoganderätten finns till för att en efterlevande make inte ska minska ett efterarv på otillåtet sätt. Full äganderätt å andra sidan, innebär att maken får disponera över förmögenheten som hen vill. Storleken på efterarvetNär man avgör storleken på efterarvet kollar man på hur stor del av boet som den efterlevande maken ärvt med fri förfoganderätt och hur mycket som denne fick genom bodelning. Efterarvingarna har då rätt till samma andel som den efterlevande maken ärvt med fri förfoganderätt. Kvotdelen får man fram genom att dividera den del som den efterlevande maken ärvt, med den totala förmögenhet hen hade efter arvet. Formeln ser ut på följande sätt: Makens arv/Makens arv + egendom efter bodelning Detta innebär att om efterlevande make fick exempelvis 100' kr i arv, och hens sammanlagda förmögenhet uppgick till 200' kr (dvs 100 'kr i arv efter den avlidne maken + 100' kr efter bodelning) så kommer efterarvskvoten att vara 0,5 = 50 %. Särkullbarnets kvotdel blir då 50 % av den efterlevande makens förmögenhetsmassa vid dödsfallet (3 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB). Eftersom att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt kan förmögenheten förändras, vilket innebär att du som särkullbarn kan få ut en högre eller lägre summa beroende på hur förmögenhetsmassan ser ut vid din styvmors död. Vad gäller i ditt fall?Jag utgår ifrån att din far fick 800' kr i bodelning vilket utgjorde ⅓ av det gemensamma giftorättsgodset. I sådant fall hade din far och styvmor gemensamt giftorättsgods på 2400' kr. Jag utgår även från att din styvmor fick 1600' kr i bodelning, dvs ⅔ av det gemensamma giftorättsgodset. Då kommer din styvmor erhålla 1600' kr med full äganderätt, eftersom att det är hennes del i bodelningen och en förmögenhet som hon kan göra vad hon vill med. 800' kr kommer att vara den del av giftorättsgodset som din styvmor ärver av din far med fri förfoganderätt. Kvotdelen kommer då att vara 800' kr (arvet med fri förfoganderätt) dividerat med 2400' kr (arvet med fri förfoganderätt samt din styvmors del i bodelningen). 800/2400=0,33=33% vilket innebär att din kvotdel kommer vara 33% och storleken på ditt efterarv är då 33% av den förmögenhet din styvmor har när hon avlider. SammanfattningSammanfattningsvis kan ett särkullbarn välja att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make, och istället få ut arvet i form av ett efterarv när den efterlevande maken också avlider. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får förbruka egendomen som hen vill, men med vissa undantag. För att räkna ut efterarvets storlek använder man sig av en kvotdel. Denna kvotdel räknas ut genom att man dividerar arvet som den efterlevande maken fick när den förste maken avled, med de sammanlagda tillgångar som den efterlevande maken hade efter arvet. Kvotdelen räknas sedan på den efterlevande makens tillgångar vid dennes död, och resultatet blir efterarvets storlek. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Har syskon till min bortgångne fru rätt till del i mitt arv?

2021-08-13 i Efterarv
FRÅGA |Hej ! Jag är har varit gift och min fru har avlidet,vi har inga barn varken min fru eller jag,Kan jag testamentera min egendom till vem jag vill? Har fått veta att eftersom vi inte hade ett inbördes testamente har min frus syskon laglig rätt till en fjärde del,stämmer det?
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som gäller vid arv stadgas i ärvdabalken (ÄB). Där stadgas att all kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken. (ÄB 3 kap. 2 st.) Det kan finnas undantag när den avlidne haft egna barn, men då ni inte hade några särkullsbarn så tillfaller hela arvet dig. Det som din frus syskon antagligen talar om är sekundosuccession. Den innebär att din frus syskon har rätt till hälften av ditt arv när du går bort. Denna del har du endast fri förfoganderätt över, alltså inte full äganderätt. Det innebär att du inte kan testamentera bort den delen. Undantag från detta är om din fru skrivit ett testamente som reglerar detta, vilket jag tolkar det som att hon inte har. Du är alltså fri att göra vad du vill med hälften av egendomen, men vid din bortgång kommer hälften av ditt bo gå till din frus syskon. Har ditt bo ökat i värde på grund av annat arv, gåva eller arbete så räknas detta av och går till dina arvingar. Jag hoppas du fick svar på din fråga, har du ytterligare frågor kring denna fråga kan du kommentera nedan. I annat fall är du välkommen åter om du har andra juridiska funderingar i framtiden.Med vänlig hälsning

Hur påverkas giftorätten av särkullbarns efterarvsrätt?

2021-08-04 i Efterarv
FRÅGA |Jag undrar vad som gäller med giftorätten om min blivande makes barn har ett modersarv efter sin avlidna mor att få. Dras det från giftorätten eller från min mans del om han skulle avlida.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag läser det som att du undrar hur din makes kvarlåtenskap kommer fördelas mellan dig och hans särkullbarn av händelsen att han avlider medan ni är gifta.Normalt kommer du som nuvarande efterlevande make att ärva all kvarlåtenskap från den avlidne maken, se 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Det innebär att om din make avlider medan ni är gifta kommer du ha rätt att erhålla det arv han lämnar efter sig som först i arvsordningen.Er make har särkullbarn, det vill säga egna barn som inte är dina. De har förtur och rätt att ta del av deras arv innan dig i egenskap av särkullbarn, se 3 kap. 1 § 2st. ÄB. Din makes barns arv kommer att bestå av den egendom som tillhör din make, det vill säga det giftorättsgods som uppstår från bodelning mellan dig och din avlidne make, samt din makes enskilda egendom. Din make har fått ärva dennes avlidne frus kvarlåtenskap som efterlevande make. Deras gemensamma barn fick då rätt till efterarv efter sin avlidne mor, som de har rätt att få ut i samband med att din make (deras far) avlider. Det som ska fördelas i er bodelning vid händelse av din makes död är giftorättsgodset, se 10 kap. 1 § ÄktB. Giftorättsgodset delas sedan på hälften och det är den hälft, tillsammans med makens enskilda egendom som utgör kvarlåtenskapen som barnen i egenskap av särkullbarn har rätt till. Barnens avlidna moders egendom som de har efterarvsrätt till kommer att vara en del av giftorättsgodset som utgångspunkt, vilket alltså delas lika och sedan förs till din avlidne makes kvarlåtenskap för att fördelas. Dock kommer varken du eller barnen påverkas andelsmässigt då du som efterlevande make erhåller hälften av giftorättsgodset och barnen erhåller sin del av arvet i egenskap av särkullbarn.Med vänlig hälsning!

Kan efterlevande make testamentera bort efterarv eller minska dess omfattning genom gåvor?

2021-08-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min mamma gick nyligen bort och där finns ett testamente där hon testamenterat bort all kvarlåtenskap till pappan till deras gemensamma barn. Jag och min bror ombeds att avstå laglotten.Vid bådas frånfälle skall en fördelning delas lika mellan alla barnen. Jag och min bror har inga blodsband till pappan. Kan pappan skriva ett nytt testamente som gör oss arvlösa och gör det gamla testamentet från min mor och pappan verkningslöst?Då pappan har full förfoganderätt till alla kvarlåtenskapen, vilka möjligheter har han att styra gåvor till sin egen son? Ses dem i så fall som förskott på ett arv?
Jakob Johansson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Jag tolkar er situation som att er mor avlidit och att hon genom testamente ger arv åt sin make som är far åt deras gemensamma barn. Ni har sedan blivit ombedda att avstå från er rätt att ta ut arv och istället ges möjligheten till efterarv. Ni undrar nu hur efterarv fungerar, vad som kan hända om den efterlevande maken testamenterar bort arvet eller ger gåvor som minskat arvet. Bröstarvingar och makes arvsrättEr mors barn är hennes bröstarvingar och ni tillhör därför första arvsklassen (2 kap. 1 § Ärvdabalken [ÄB]). Ni är alltså de som i normalfallet har bäst rätt till hennes arv. Däremot finns även arvsrätt till make. En efterlevande make har rätt att överta kvarlåtenskapen när den förste maken avlider, med undantag när den föst avlidne har särkullsbarn då dessa måste avstå sin arvslott för att efterlevande make ska kunna ta del av hela kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § 1 st ÄB). Efterarv och att avstå från sin arvslottOm man som särkullsbarn väljer att avstå från sin arvslott vid förste makens död har man rätt att ta del av den efterlevande makens arv (3 kap. 2 § 1 st. ÄB). Vid fördelning av efterarv ska samma andel som skulle tillfalla arvet efter den först avlidne maken när denne avled fördelas till efterarvet (3 kap. 2 § ÄB). Alltså, om det efter er mors död görs en bodelning där det görs en fördelning på 50% var kommer samma andel (50%) tillfalla efterarvet från din mor när den efterlevande maken avlider.Testamentering och gåvor som minskar efterarvets omfattningArv som genom att särkullsbarn avstår från sin arvslott tillfaller efterlevande make ärver denne med fri förfoganderätt. Arvet kan inte testamenteras bort (3 kap. 2 § 1 st. ÄB) och ett sådant testamente är i det avseendet ogiltigt (13 kap. 1 § ÄB). Om boets omfattning minskat väsentligt (ca 25 %) till följd av gåvor från efterlevande make kan andelen som ska tillfalla efterarv justeras genom vederlag från den efterlevande makes sida (3 kap. 3 § ÄB). Om boets omfattning minskat så medel för detta inte finns kan även återbäring från gåvomottagare som varit i ond tro (känt till omständigheterna om arvets minskning) bli aktuellt. Sådan talan ska väckas inom 5 år från det att gåvan givits. Sammanfattningsvis gäller alltså att ni kommer ha rätt att ta del av efterarv när den andre maken avlider. Andelen kommer vara densamma som andelen som tillfaller maken genom att ni avstår från er arvslott. Efterlevande make kan inte testamentera bort efterarv och om omfattningen minskat till följd av gåvor kan andelen justeras. Hoppas ni fått svar på era funderingar, tveka inte att kontakta oss igen. Med vänliga hälsningar

Får särkullbarn ta del av båda föräldrarnas arv?

2021-08-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Har en kort fråga. Har två gemensamma barn med min hustru. Hon har också en dotter från ett tidigare äktenskap. Om jag dör så kommer alltså min fru att ärva mina pengar (med fri förfoganderätt).Men om hon senare dör kommer då pengarna som jag sparat ihop att delas mellan hennes tre barn eller bara mellan de två gemensamma barnen?Inget testamente finns skrivet.Vänliga hälsningar
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är att arvet från dig som din fru innehar med fri förfoganderätt kommer delas upp mellan de två gemensamma barnen. Din frus dotter från ett tidigare äktenskap ärver alltså inte det som du har sparat ihop. Jag kommer nedan att förklara närmare hur arvet fördelas.Hur fördelas arvet?I svensk rätt är det endast bröstarvingar som ärver och inte särkullbarn. Ett särkullbarn ärver endast sin förälder och kan inte ta del sin förälders makes arv såvida det inte finns ett testamente (2 kap. 1 § ärvdabalken).När du dör så ärver dina två barn din kvarlåtenskap eftersom de är dina bröstarvingar (2 kap. 1 § ärvdabalken). Men precis som du nämner så kommer din fru att få arvet med fri förfoganderätt fram tills hon dör (3 kap. 1 § ärvdabalken). Dina barn kommer sedan ärva dig efter din frus död. När din fru dör kommer hennes kvarlåtenskap först delas upp i andelen från dig och hennes andel. Andelen som hon har haft med fri förfoganderätt som utgör arvet efter dig kommer delas på hälften mellan de två gemensamma barnen (3 kap. 2 § ärvdabalken). Din frus kvarlåtenskap kommer sedan delas på tre mellan både de två gemensamma barnen och hennes dotter från ett tidigare äktenskap (2 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär att de två gemensamma barnen ärver både dig och din fru medan din frus dotter från ett tidigare äktenskap endast ärver din fru. För att förtydliga tar jag ett exempel.ExempelA och B är gifta och har två gemensamma barn (C och D). B har även ett barn sedan ett tidigare äktenskap (E). A och B har båda 600 000 kr var när A dör. A:s arv ska delas på hälften mellan C och D, men eftersom B fortfarande lever får B hela summan på 600 000 kr med fri förfoganderätt. De 600 000 kr som B ärver av A utgör 1/2 av B:s tillgångar.När B dör ska först arvet efter A delas ut. B har alltså nu totalt 1 200 000 kr. Hälften av detta belopp utgör kvarlåtenskapen efter A, det vill säga 600 000 kr. A:s andel ska nu delas på hälften mellan C och D som alltså ärver 300 000 kr var efter A. Sedan delas arvet efter B ut. C, D och E får nu varsin tredjedel av B:s kvarlåtenskap, det vill säga 200 000 kr var.Efter både A och B:s död har alltså C och D ärvt sammanlagt 500 000 kr var (300 000 kr + 200 000 kr) efter båda föräldrarna och E har ärvt 200 000 kr efter B.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Be särkullbarn ta ut arv efter makars död och lite om giftorättsgods och lottläggning

2021-08-11 i Efterarv
FRÅGA |Hur blir det m. våra tillgångar?Vi är gifta och har ett särkullbarn som är "mitt". Maken har mor och bror kvar.Vi vill att sonen skall ärva, utan undatag, men vill dock INTE att sonen ska ta ut arvet direkt vid min bortgång, utan vänta tills vi båda är bortgångna.Jag undrar också på alla saker som min make har kvitton på, trots att vi betalat gemensamt för dem?! T.ex.vid inköp av en Smart TV, eller något annat som är dyrare. Maken betalar TV:n i affären, och jag för över slantar till makens konto efteråt. Eller en mycket dyrare vara än så, det är riktigt viktigt att få det korrekt!Tack för hjälpen, och Ni är helt suveräna!Mvh
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som två frågor. Första frågan är om man i ett testamente kan tillse att särkullbarn väntar med att ta ut sitt arv tills båda makarna dött. Den andra frågan uppfattar jag som en fråga kring bodelning, nämligen hur samägt lösöre (saker som möbler, tv osv) fördelas vid bodelning. Tilläggas bör att många av de saker som är samägda utgör ofta så kallat bohag. Med bohag menas sådant som är avsett för det gemensamma hemmet såsom möbler och dyl. Fråga 1Det går att i ett testamente skriva att man önskar att särkullbarnet tar ut hela sitt arv efter att båda makarna dött. Särkullbarnet har möjlighet att göra detta (3 kap. 9 § Ärvdabalken (ÄB)). Särkullbarnet har dock alltid möjligheten, hur du än formulerar ditt testamente, att få ut sin så kallade laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Du kan dock förordna att den andra halvan som inte är laglott ska tas ut efter båda makarna dött. Fråga 2När en make dött genomförs en så kallad bodelning för att fördela värdet på sakerna. Typiskt sett är värdet på lösöre sådant som inte är enskild egendom utan istället delas lika i en bodelning, så kallat giftorättsgods. I det fallet spelar det ingen roll att det är samägt. En annan fråga är vem som har rätt att få själva sakerna tilldelad på sin så kallade lott. Frågan är ofta vem som anses ha störst behov av själva sakerna. När det gäller bodelning som kommit till på grund av den ena makens död gäller som princip att den efterlevande maken anses ha störst behov av i vart fall bohaget (11 kap. 8 § 3 st. Äktenskapsbalken). Sammanfattningsvis så går det att önska sig i ett testamente att särkullbarnet väntar med hela sitt arv tills båda makarna dött och det går att bestämma i testamente att särkullbarnet måste vänta med åtminstone halva arvet. Samägda saker är ofta giftorättsgods och deras värde delas ofta lika i bodelning, men den efterlevande maken får de oftast på sin lott. Jag hoppas jag uppfattat dina frågor på rätt sätt och att du är nöjd med svaret.

Kan jag testamentera så min makes barn ärver efter mig utan att mitt syskon har rätt till efterarv?

2021-08-02 i Efterarv
FRÅGA |Jag har en fråga ang efterarv.Om jag gifter mej, jag har inga egna barn och vi har inga gemensamma men min blivande make har 4 barn. Jag kommer då att skriva i mitt testamente att han får ärva allt efter mej. När även han går bort, har mitt syskon då rätt tilll efterarv efter mej automatiskt? Jag har ingen kontakt med hen och vill absolut inte att hen ska få ärva något efter mej utan vill att min blivande makes barn får efterarvet efter mej när min make dör? Hur ska vi göra då?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du vill att din blivande makes barn ska ärva allt efter dig, kan du skriva ett testamente där det står att din blivande make ärver din kvarlåtenskap med full äganderätt. Nedan följer en förklaring.ArvsklasserDitt syskon tillhör andra arvsklassen, se 2 kap 2 § ärvdabalken. Vid din bortgång skulle dina föräldrar ärva efter dig. I det fall de ej är i livet går arvet som skulle tillfalla dina föräldrar till ditt syskon.Makes arvsrättOm vi förutsätter att du ingår äktenskap med din blivande make, kommer din make ärva efter dig med fri förfoganderätt, se 3 kap 1 § ärvdabalken. Det arvet kan din make konsumera eller sälja, men inte testamentera bort. När sedan din make avlider har precis som du skriver ditt syskon rätt till en kvotdel av arvet efter din make som kommer från den del av kvarlåtenskapen som härrör från dig, se 3 kap 2 § ärvdabalken, samt 3 kap 8 § ärvdabalken. Resten av arvet tillfaller din makes barn med lika delar.Full äganderättOm du vill att din makes barn ska ärva all kvarlåtenskap efter er båda kan du skriva ett testamente där det framgår att din make ska ärva din kvarlåtenskap med full äganderätt, utan att ha ett förordnande om sekundosuccession (Det vill säga, utan en önskan om att efterarvet ska gå till ditt syskon), då sätts efterarvsregeln i 3 kap 8 § ärvdabalken ur spel. Det innebär att all kvarlåtenskap efter dig och din make går till din makes barn.SammanfattningGenom att skriva ett testamente där det framgår att din make ska ärva efter dig med full äganderätt, kan din make använda arvet precis som din make önskar, samtidigt som efterarvsrätten för ditt syskon går förlorad. Om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente, hjälper våra jurister på Lawline dig gärna.Vänligen,