Vad händer med arvet till gemensamma barn om den ena makan avlider och den efterlevande maken gifter om sig?
Hej! Jag och min man är gifta och vi har ett gemensamt barn. Vi äger ett bostadsrätts radhus tillsammans. Ponera att jag dör och min make gifter om sig, har hans nya fru rätt till ägande av huset då? Vad händer med min andel, ärver vårat barn automatiskt 50% av radhuset? Och om min make sedan dör, ärver då hans nya fru hans del istället för vårt barn? Kan vi skriva ett testamente som garanterar att vårt radhus helt och hållet endast ska tillfalla vårt barn vid händelse av omgifte?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Svaret på din fråga finns reglerad i ärvdabalken (hädanefter ÄB) och äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB).
Kvarlåtenskap
Makars egendom ska fördelas mellan dem i en bodelning när äktenskapet upplöses, 9 kap. 1 § ÄktB. Upplöses äktenskapet på grund av ena makens död så ska en bodelning genomföras innan arvet kan skiftas, 23 kap. 1 § ÄB. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap. 1 § ÄktB. Giftorättsgods är all egendom som makarna äger och som inte är enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB. Således ingår en makes enskilda egendom inte i bodelningen. Från giftorättsgodset får makarna göra avdrag för vissa skulder, 11 kap. 2 § ÄktB. Därefter läggs makarnas giftorättsgods samman och delas lika, 11 kap. 3 § ÄktB. Detta utgör makarnas giftorättsandelar.
Det den avlidne maken får genom bodelningen samt exempelvis dennes enskilda egendom är den avlidnes kvarlåtenskapen. Kvarlåtenskapen är det som ärvs av den avlidnes arvingar och eventuella testamentstagare.
Vad detta innebär är alltså att det måste göras en bodelning när den ena maken dör. Därefter påbörjas arvsprocessen.
Barnens rätt till arv
Huvudregeln är att arvlåtarens barn är de närmaste arvingarna, vilket innebär att barn är de som ärver i första hand, 2 kap. 1 § ÄB.
Om den döde däremot är gift och det finns gemensamma barn inom äktenskapet finns det undantag från denna regel. När en make dör tillfaller hens kvarlåtenskap då den efterlevande maken, det vill säga före de gemensamma barnen, 3 kap. 1 § ÄB. Efterlevande make ärver dock egendomen med fri förfoganderätt. Det betyder att efterlevande får förfoga över egendomen som han eller hon vill, exempelvis genom försäljning eller förbrukning. Däremot får den efterlevande maken inte genom testamente bestämma över den först avlidnes egendom (3 kap. 2 § 1 st. ÄB). Den efterlevande får heller inte orsaka en väsentlig värdeminskning av egendomen genom gåva, 3 kap. 3 § ÄB. Om det sker kan efterarvingarna, det vill säga de gemensamma barnen, efter dennes död kräva tillbaka pengarna. Också sådant som kan jämföras med en gåva, t.ex. försäljning av en fastighet till underpris, räknas som en gåva i lagens mening.
Om barn till den först avlidne maken lever vid efterlevande makes död ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem, 3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Huvudregeln är alltså en hälftendelning, där den först avlidnes arvingar ärver hälften av boet.
En bröstarvinges(ett barns) arv kan genom testamente begränsas till dennes laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Finns det exempelvis två barn är deras laglotter således en fjärdedel var av kvarlåtenskapen.
Vad gäller den fria förfoganderätten anses den gälla endast med avseende på en ideell andel av behållningen och inte i fråga om bestämd egendom, NJA 1995 s. 303. Vilket innebär att arvet ses som en förmögenhetsmassa och att den fria förfoganderätten endast gäller för den procentuella andel av förmögenheten som din efterlevande make ärvde av dig. Det är alltså inte kopplat till att något speciellt föremål var ditt eller inte.
Konkret innebär ovanstående att om du dör kommer din efterlevande make ärva din del med fri förfoganderätt. När han dör kommer ert gemensamma barn få tillgång till arvet efter dig genom efterarv.
Barnets rätt till arv om den efterlevande maken gifter om sig
Om maken gifter sig men sedan avlider innebär detta enligt huvudregeln att makens nya fru ska erhålla makens kvarlåtenskap, 3 kap. 1 § ÄB. Eftersom maken då var gift ska först en bodelning enligt äktenskapsbalkens regler genomföras, 23 kap. 1 § ÄB. Som jag ovan redogjort för har ju dock ert gemensamma barn en rätt till efterarv. Det finns därför en bestämmelse som skyddar efterarvingars rätt när den efterlevande maken har ärvt egendom med fri förfogande men sedan ingår ett nytt äktenskap, 3 kap. 6 § 1.st ÄB. Bestämmelsen innebär att en efterarvsdelning kommer att ske innan en bodelning med hans nya make kommer att äga rum. På så sätt säkerställs det att ert gemensamma barn får rätt till ditt efterarv.
Efter att efterarvet brutits ut kommer det göras en bodelning mellan din före detta make och den nya frun. Den nya frun erhåller sin del från bodelningen och den kvarlåtenskap som blir kvar efter din efterlevande make ärver ert barn. Detta förutsatt att det inte finns något testamente. Detta innebär att det inte spelar någon roll om den efterlevande maken gifter om sig, barnet kommer fortfarande få ut arvet från såväl dig som efter din efterlevande make.
Testamente
Det finns egentligen inget som juridiskt hindrar er från att skriva ett testamente som innebär att ert barn ärver specifikt radhuset.
Slutsats
Jag har ovan redogjort för händelseförloppet i händelse av den ena makans död. Som visats innebär det egentligen ingen skillnad för ert gemensamma barn, hen kommer att ärva efter er båda. Från dig genom efterarv efter pappans död och då även arvet efter pappan. Detta är emellertid under förutsättningen att den efterlevande pappan inte väljer att testamentera bort sin andel, med begränsning av ert barns lagliga rätt till laglotten. Detta påverkar emellertid inte barnets rätt till arvet efter dig.
Jag hoppas detta gav lite klarhet i dina frågor kring arv!
Med vänlig hälsning, Aksel
