Har jag rätt till efterarv efter min pappas sambo enligt testamente?

Question

Mitt arv efter pappa.
Min pappa avled för 10 år sedan, när han avled var han sambo.
Pappa och sambon hade skrivit ett testamente, detta medförde att jag erhöll min laglott.
Nu har min styvmoder avlidit, hon har en dotter.
När alla kostnader var betalde efterlämnade pappa 1 191 000 kr.
I bouppteckningen efter pappa står att han hade 1 070 000 kr och min styvmoder 1 139 000 kr.
Jag erhöll 595 500 kr och min styvmoder 595 500 kr.
Min styvmoder efterlämnar nu 1 950 000 kr.
Hur stort är mitt efterarv efter min pappa?
Ber Er visa hur ni räknar eftersom beloppen jag angett är ungefärliga.

Answer 1

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag tolkar din fråga som att det gäller efterarv efter din pappa och du är bröstarvinge. Eftersom jag inte vet, utifrån informationen, om det finns fler bröstarvingar så antar jag att du är ensam bröstarvinge.

Jag kommer inledningsvis att ta upp den generella regleringen på området och därefter gå in mer specifikt på din fråga.

Reglering

Först och främst, så är testamentet av stor vikt i sammanhanget. Sambor ärver inte varandra automatiskt. För att sambor ska kunna ärva varandra krävs det att det finns ett testamente som reglerar arvsrätten. Det finns en möjlighet att testamentera bort sin egendom, bröstarvingar (biologiska barn) kan dock endast testamenteras ner till laglotts-gränsen. Detta eftersom bröstarvingar alltid har rätt att få ut sin laglott, vilket motsvarar halva arvslotten (se 7 kap 1 § Ärvdabalken).

För det andra så har särkullbarn (ej gemensamma barn) rätt att kräva ut sin laglott direkt (se 7 kap 3 § Ärvdabalken), eller så kan det, i testamentet, regleras att särkullbarnet ska avstå från arvet till dess att den efterlevande sambon också avlidit. Sambon har då fri förfoganderätt över egendomen och får göra vad som helst med den, förutom att testamentera bort den. När den efterlevande sambon avlider så räknas den andel ut från arvet som kommer att tillfalla särkullbarnet. Detta kallas för kvotdel (se 3 kap 2 § Ärvdabalken).

Ett enkelt exempel: Testator avlider och har testamenterat att egendomen ska tillfalla efterlevande sambo. Testatorn har ett barn (särkullbarn). I testamentet står det att barnet har rätt till efterarv. Den totala kvarlåtenskapen är 100 000 kr. Eftersom halva arvslotten utgör laglotten så ska då barnet ha rätt till 50 000 kr och efterlevande sambo 50 000 kr. Efterlevande sambo ärver med fri förfoganderätt enligt testamentet och särkullbarnet väljer att inte ta ut sin laglott direkt. Då får alltså särkullbarnet ut totalt 0 kr vid detta tillfället och efterlevande sambo 100 000. När efterlevande sambo avlider så uppgår den totala kvarlåtenskapen till 500 000.

(50 000/500 000 = 0,1 = 10%.  Alltså ska 10% av kvarlåtenskapen tillfalla särkullbarnet i efterarv från testatorn.

I ditt fall

Din ärendebeskrivning ger uttryck för vissa tolkningssvårigheter. Det som är avgörande är vad som står skrivet i testamentet, vilket är information som jag saknar.

Jag gissar på att det står något om efterarv i testamentet, men eftersom jag inte vet utifrån informationen i frågan kan jag inte svara på detta.

Om det är så att du har fått ut din laglott och det är det som står enligt testamentet, då blir ditt efterarv 0 kr. Detta eftersom 1 191 000 kr/2 = 595 500. Då har du fått ut din laglott (hälften av arvslotten) och den efterlevande sambon fick ut 595 500 kr. I sådana fall har du redan fått ut din laglott och det föreligger ingen rätt till efterarv.

Som sagt – står det något annat i testamentet, så blir det annorlunda. Men utifrån den information du lämnat så kan jag inte räkna på det mer än vad jag har gjort.

Jag hoppas att det gav dig tillräckligt med svar på din fråga!

Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på [e-mail], så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare.

Du är även välkommen att höra av dig på nytt genom våra betaltjänster eller ordinarie byråverksamhet.

Med vänlig hälsning,