Efterarvsrätt när efterlevande make gifter om sig
Två gifta personer med två barn. Makan samt barnen avlider. Mannen/efterlevande maken lever vidare, gifter om sig och får två nya barn. Åren går och vid 90 års ålder avbilder mannen. Hans nuvarande frun och två barn står som arvingar. Vad händer med mannens tidigare avlidne makas ev föräldrar, syskon, syskonbarn. Ärver de personerna också mannen i det här läget och vilken del ärver de i så fall?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du kommer till Lawline med din fråga!
Lagrum:
Din fråga berör arv och arvsordning. Detta regleras i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB)
Jag presumerar utifrån din fråga att inget testamente har uppgjorts. Jag presumerar också från din fråga att den första avlidne makans föräldrar, syskon, och syskonbarn alla är vid liv.
Den legala arvsordningen:
Eftersom jag presumerar att den omgifta maken inte har upprättat något testamente ska arvet fördelas enligt den legala arvsordningen.
Den legala ordningen till vem som ärver när någon avlidit kallas för arvsklasserna. arvsklasserna ser ut så här:
- Första arvsklassen (se 2:1 ÄB):
Den dödes barn (bröstarvingar). Ifall bröstarvinge inte lever - den dödes barnbarn. Ifall bröstarvinges barnbarn inte lever - den dödes barnbarns barn ifall barnbarn. Etc
- Andra arvsklassen (se 2:2 ÄB):
Den dödes föräldrar. Ifall föräldrar inte lever - den dödes syskon. Ifall syskon inte lever - den dödes syskonbarn. Etc.
- Tredje arvsklassen (se 2:3 ÄB):
Den dödes mor-/farföräldrar. Ifall mor-/farföräldrar inte lever - den dödes farbror/faster & morbror/moster.
Arvet fördelas först hos den första arvsklassen. Parentelprincipen dikterar att en arvsklass ska vara helt uttömd innan arv fördelas vidare i nästa arvsklass.
Efterarvsrätt
När den tidigare avlidna makan dog gick arvet till den efterlevande maken (se 3:1 ÄB). Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt, men får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar (se 3:2 ÄB).
Bröstarvingarna av den avlidne (den första arvsklassen) har senare rätt till en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap när hen avlider.
Ifall inga bröstarvingar finns går detta till den avlidens föräldrar, syskon eller syskons avkomling enligt den legala arvsordningen (den andra arvsklassen). Detta kallas för efterarvsrätt.
I min tolkning av din situation har den förste avlidne makans barn avlidit, men hennes föräldrar är i liv. Detta innebär att föräldrarna har efterarvsrätt till en kvotdel av den efterlevande maken vid hans död.
Kvotdel:
Kvotdelen räknas ut genom att dividera vad den efterlevande maken ärvde av den avlidne med den efterlevande makens totala egendom efter arvet:
Efterlevande makes arv / Efterlevande makes totala egendom = Kvotdel
Eftersom jag inte vet hur dessa siffrorna ser ut i din situation kan jag inte göra en bedömning för hur stor kvotdelen är.
Om efterlevande make gifter om sig:
För att skydda efterarvsrätten till den förste avlidnes släktingar ifall den efterlevande maken gifter om sig ska deras kvotdel ges ut före bodelning när den efterlevande maken avlider (se 3:6 ÄB). Efterarvsrätt kommer alltså att prioriteras.
Slutsats:
Baserat på din fråga kommer:
- Den först avlidne makans föräldrar först få ut sin kvotdel som de har i efterarvsrätt när mannen avlider.
- Efter detta kommer den nya makan ärva det som är kvar.
- De två barnen kommer då har rätt till sin kvotdel baserat på den efterlevande makans egendom när hon avlider.
Detta presumerar att inget testamente har upprättats.
Arvsrätt är klurigt, men jag hoppas du har fått svar på din fråga! Har du flera frågor om arvsrätt är du mer än välkommen att vända dig till Lawline igen! Vill du få svar snabbare kan du ställa en expressfråga!
Mvh
