Hur fördelas arvet om det finns både bröstarvingar och särkullbarn?
Arvsrätt och fördelning av arv. A och B är gifta, de har barnen C och D gemensamt och B är mamma till ytterligare två barn E och F. A och B: s gemensamma tillgångar vid B: död är 2 000 000 kr. De har haft gemensam ekonomi. Hur fördelas arvet/ tillgångarna efter B och hur mycket skall B: s barn E och F få vardera?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!
Din fråga regleras främst i ärvdabalken! För att svara på din fråga krävs dock att vissa antaganden behöver göras. Eftersom det i din fråga framgår att A och B gemensamma tillgångar uppgår till 2 000 000 får det förutsättas att en bodelning inte har gjorts. När så en make tragiskt nog avlider ska en bodelning göras, en sådan är mycket egendoms specifik och det framgår därmed inte tillräckligt av din fråga för att jag ska kunna göra en specifik bodelnings bedömning. I mitt svar utgår jag så ifrån att bodelningen görs så Make A och Make B kommer få 1 000 000 efter att bodelningen har gjorts dvs. 50% vardera.
Ärvdabalkens bestämmelser i ditt fall
Av ärvdabalkens bestämmelser följer så att det är bröstarvingar (i det här fallet barnen C, D, E och F) som ärver först (2 kap 1§ ÄrvB). Eftersom 2 000 000 är gemensamma tillgångar tolkas det som tidigare sagt att den delas exakt lika. Därmed kommer 1 000 000 tillfalla B. Det innebär att arvet kommer fördelas på B:s barn enligt 1 000 000/4 = 250 000 till vardera barn. Eftersom maken till A fortfarande lever kommer denne dock att ärva hela kvarlåtenskapen (3 kap 1§ ÄrvB). Här måste vi så särskilja barnen C och D från E och F eftersom olika situationer kommer aktualiseras i och med tidigare bestämmelse.
Barnen C och D
Barnen C och D:s andelar är 250 000 vardera men eftersom deras gemensamma förälder A fortfarande är vid livet kommer istället A att ärva C och D:s tillgångar som dem ärvt från B. Det innebär i sin tur att C och D kommer ärva en kvotdel när hos A när denne avlider. Kvotdelen räknas ut genom att ta arvslotten delat med den totala förmögenheten man ärvde eller med siffror 250 000/1 000 000 = 1/4 (3 kap 2§ ÄrvB).
Barnen E och F
Av din fråga framgår vidare att barnen E och F är så kallade särkullbarn. Det innebär att två situationer kan komma att aktualiseras. Den ena är att E och F kan kräva ut sitt arv från B direkt (3 kap 1§ 1 st. ÄrvB) och därmed få ut 250 000 vardera direkt. Den andra situationen är att E och F kan avstå från rätten att kräva ut sitt arv direkt och kommer då precis som C och D när make A avlider kunna kräva ut efterarv genom en kvotdel (3 kap 9§ ÄrvB).
Sammanfattningsvis
I din situation är det tydligt att barnen C och D kommer få efterarvsrätt när så förälder A avlider ärver dessa en kvotdel. E och F kan antingen kräva ut sitt arv direkt och då få 250 000 vardera eller så som C och D kräva efterarvsrätt och därmed få rätt till en kvotdel när förälder A avlider. E och F:s situation beror alltså på vad dem väljer att göra medan C och D oavsett vad kommer få efterarvsrätt.
Att observera är vidare att siffrorna kan komma att justeras beroende på hur stor kvarlåtenskap (make B:s egendom) som tilldelas denna efter bodelningen som göras när en make avlider (1 kap 5§ ÄktB).
Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Är så inte fallet tveka inte att ställa en ny fråga eller följdfrågor. Behöver du vidare hjälp med bodelning eller vill ha ytterligare hjälp med arvsfrågor rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan på tid på https://lawline.se/boka.
Mvh
