Vilket immaterialrättsligt skydd finns för böcker och hur lång är skyddstiden?

2021-01-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline!!Jag håller just nu på och skriver en bok och blev nyfiken hur länge man har patent på en bok, dvs. att ingen får "kopiera" den utan samtycke. Tack på förhand för svar.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den typ av immaterialrättsligt skydd som aktualiseras när det gäller böcker är upphovsrätt, och alltså inte patent. I 1 § Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) anges att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till det. En bok är ett litterärt verk och omfattas därmed av bestämmelsen. Skyddet uppkommer formlöst vid själva skapandet och är alltså ingenting man måste ansöka om, vilket följer av 1 § URL. Upphovsrätten innebär att upphovsrättsmannen har ensamrätt gällande framställning av exemplar av verket och överföring av verket till allmänheten, vilket anges i 2 § URL. Exemplarframställning omfattar direkta kopior av verket, men även avbildningar av verket i andra former. Överföring av verket till allmänheten omfattar bl.a. att bjuda ut det till försäljning. När det gäller skyddstiden för ett upphovsrättsligt skyddat verk så anges i 43 § URL att upphovsrätten gäller i 70 år efter att upphovsmannen avlidit.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får jag sälja kläder med tryck av kända personer på?

2021-01-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har planer på att starta ett eget företag där vi ska trycka t-shirts med kända personers ansikten på där vi även ska redigera om bilderna och göra dom mer grafiska. Jag undrar därför vem det är som äger rättigheterna? Om jag själv designar en bild av en persons ansikte. Har personerna då rättigheterna till bilden eller får jag det automatiskt på grund av redigeringen?
Vanessa Hannah |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrätt är en form av immaterialrättsligt skydd för den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk. För att erhålla upphovsrättsligt skydd krävs att verket uppnår en viss nivå av originalitet och konstnärlighet, vilket kallas för verkshöjd. Skyddet uppkommer direkt när verket har skapats och är alltså ingenting man måste ansöka om, vilket följer av 1 § Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729) (URL). Upphovrätten innebär att upphovsrättsmannen har ensamrätt gällande framställning av exemplar av verket och överföring av verket till allmänheten, vilket anges i 2 § URL. Exemplarframställning omfattar direkta kopior av verket, men även avbildningar av verket i andra former. Överföring av verket till allmänheten omfattar bl.a. att bjuda ut det till försäljning. Ett undantag från ensamrätten är att man får framställa några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk (12 § URL). Ett annat undantag från ensamrätten är om man genom bearbetning av ett upphovsrättsskyddat verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk. Det nya verkets upphovsrätt är då inte beroende av originalverkets upphovsrätt (5 § URL). När det gäller skyddstiden för ett upphovsrättsligt skyddat verk så anges i 43 § URL att upphovsrätten gäller i 70 år efter att upphovsmannen avlidit.Ett fotografi kan vara upphovsrättsligt skyddat om det är av konstnärlig karaktär och fotografen satt sin personliga prägel på det (verkshöjd). Om fotografierna inte är konstnärliga, skyddas de ändå av upphovsrätt enligt 49 § a URL. Skyddet gäller då i 50 år efter att upphovsmannen avlidit.Av din fråga framgår att du har planer på att starta ett företag som kommer att sälja t-shirts med tryck av kända personers ansikten på. När det gäller vem som äger rättigheterna till bilderna som trycken består av, beror det på vem som har skapat originalverket. Om du helt själv designar en bild av en känd persons ansikte är det du som har skapat verket och därmed du som är upphovsman. Om du använder dig av en målning eller ett fotografi av en känd person för att skapa trycket, så är det konstnären som skapat målningen eller fotografen som har tagit bilden som är upphovsmannen. I sådana fall får du inte använda dig av trycken för att sälja t-shirts eftersom det då utgör ett intrång i upphovsmännens ensamrätt. Om du däremot använder dig av en bild eller ett fotografi för att skapa ett självständigt verk så kan försäljningen vara tillåten. Detta eftersom det nya verkets upphovsrätt då blir oberoende av originalverkets upphovsrätt. Det krävs då att du genom bearbetning av originalverket, åstadkommer ett helt nytt och självständigt verk. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jag slog någon pga. att jag kände mig hotad och rädd, vad gäller?

2021-01-13 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag tilltalade för misshandel av en person som kom in till min butik och började skrika och hota mig. Han var agrassiv och blev jag jette red då jag slog honom på ansikten som orsakade smärta och rodnad. Det fanns bevakning kamera och jag lämnade alla filmar. Vi upphörde av polisen och åklagaren då allmänt åklagaren åtalade mig att jag begick gärningen med uppsåt under lagrum 3 kapital 5 $ brottsbalken . Misshandeln skrev ett brev till åklagaren och valt att lägga ner ärendet men hon näckade det då måsta jag till huvudförhangling. jag undrar vilken dom ska jag få dessutom är första gången jag åtalad.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett slag i ansiktet aktualiserar brottet misshandel, vilket regleras i 3 kap 5 § brottsbalken (1962:700). Misshandel definieras som att någon tillfogar någon annan kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter denne i vanmakt eller liknande tillstånd. Misshandeln kan vara ringa, normalgradig, grov, eller synnerligt grov. När det gäller ringa misshandel finns ingen vägledning enligt lag kring hur bedömningen ska ske. Man brukar dock ta hänsyn till om misshandeln lett till skada och om smärtan är snabbt övergående. Hänsyn brukar även tas till om slaget skett med öppen eller stängd handflata. Man brukar generellt betrakta slag med öppen handflata som ringa misshandel och knytnävsslag som misshandel av normalgraden. När det gäller grov misshandel så ska man vid bedömningen ta hänsyn till om gärningen var livsfarlig eller om den lett till svår kroppsskada, allvarlig sjukdom eller om särskild hänsynslöshet eller råhet har visats (3 kap 6 § 1 st brottsbalken). Vid bedömningen av huruvida brottet ska betraktas som synnerligen grovt ska hänsyn tas till om gärningen lett till en bestående kroppsskada, om den orsakat synnerligt lidande eller om synnerlig hänsynslöshet har visats (3 kap 6 § 2 st brottsbalken).I ditt fall har du beskrivit att slaget lett till smärta och rodnad, vilket inte är livsfarligt och därmed utesluter grov misshandel. När det gäller bedömningen om huruvida det rör sig om ringa misshandel eller misshandel av normalgraden så är det svårt för mig att avgöra då jag inte vet vad det var för typ av slag. Om slaget skedde med öppen handflata och inte var särskilt hårt bör det vara fråga om ringa misshandel. I annat fall bör det vara fråga om misshandel av normalgraden. Straffskalan för ringa misshandel är böter eller fängelse upp till 6 månader och straffskalan för misshandel av normalgraden är fängelse i högst 2 år (3 kap 5 § brottsbalken). I och med att du har uppgett att personen som kom in till butiken skrämde dig genom att vara väldigt aggressiv och hotfull så skulle nödvärnsbestämmelsen i 24 kap 1 § brottsbalken kunna aktualiseras. Rätten till nödvärn (självförsvar) föreligger vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Att det brottsliga angreppet ska vara påbörjat eller överhängande innebär att någon precis ska attackera en med våld eller att attacken redan håller på och sker. Rätten till nödvärn föreligger inte vid misstanke om angrepp eller vid ett avslutat angrepp där det inte längre föreligger något hot om angrepp. En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Vid en prövning av om våldsanvändningen är uppenbart oförsvarlig beaktas angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Bedömningen innefattar två moment. Först görs en bedömning av om det har förelegat ett uppenbart missförhållande mellan våldsanvändningen och den skada som hotat genom angreppet. Därefter ska det utredas om våldet som använts, står i klar disproportion till vad som var nödvändigt för att avvärja den hotande faran (Jfr NJA II 1962 s. 344 och NJA 2005 s. 237). För att självförsvar ska vara tillåtet krävs alltså att det är fråga om en nödvärnssituation och att våldsanvändningen inte är uppenbart oförsvarlig. Om det var så att personen du slog i ansiktet var på väg att slå dig först, så skulle denna bestämmelse kunna vara tillämplig och ditt handlande skulle därmed kunna vara rättfärdigat. Det framgår dock inte av vad du har uppgett att personen var på väg att attackera dig, varför det blir svårt för mig att avgöra om en nödvärnssituation förelåg. Om rätten bedömer att det var fråga om en nödvärnssituation kommer de att behöva göra en prövning om huruvida våldsanvändningen var uppenbart oförsvarlig för att avgöra om gärningen var rättfärdigad eller inte. Om rätten bedömer att det inte var fråga om en nödvärnssituation skulle det i vart fall kunna vara fråga om en putativ nödvärnssituation. Putativt nödvärn innebär att man inbillar sig att det är fråga om en nödvärnssituation. I ditt fall kanske du var så pass rädd för att personen i butiken skulle attackera dig att du kände att du behövde försvara dig själv. Putativt nödvärn utgör en ursäktande omständighet, vilket innebär att gärningen man har begått ursäktas. Det är väldigt svårt för mig att besvara frågan om hur domen kommer att bli. Detta eftersom jag inte har tillräckligt med information för att kunna avgöra om det rör sig om ringa misshandel eller misshandel av normalgraden. Jag kan inte heller bedöma om det var fråga om en nödvärnssituation eller om rätten kommer att bedöma att putativt nödvärn förelåg. Någonting som kan nämnas är dock att det faktum att personen du slog betedde sig aggressivt och hotfullt, kan utgöra en förmildrande omständighet enligt 29 kap 3 § brottsbalken. Detta innebär att rätten kommer att ta hänsyn till det när de bestämmer straffvärdet. Det kan också nämnas att vi i Sverige har en presumtion mot fängelse vilket anges i 30 kap 4 § Brottsbalken. Detta innebär att man fäster vikt vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse, som exempelvis villkorlig dom enligt 27 kap Brottsbalken. Att du är ostraffad sedan tidigare är en sådan omständighet.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är jag skyldig att vittna mot mitt syskon?

2021-01-13 i Vittna
FRÅGA |Hej!Jag har en hypotetisk fråga, om det är så att min syster skulle begå ett brott, skulle jag då bli tvungen att vittna mot henne. Det är nämligen så att hon några gånger har snattat när jag varit med henne med henne, vilket gör att jag alltså blir ett vittne. Tack i förhand för svar.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi som huvudregel en allmän vittnesplikt, vilken regleras i 36 kap Rättegångsbalken (1942:740). Det finns dock undantag från vittnesplikten och ett av dessa undantag är tillämpligt vid fall då vittnet är närstående till den tilltalade. Undantaget regleras i 36 kap 3 § Rättegångsbalken och anger att den tilltalades make, ex-make, släkting i upp- eller nedstigande led, syskon, släkting genom svågerlag eller annan typ av närstående inte är skyldig att avlägga vittnesmål. Detta innebär alltså att det inte föreligger någon lagstadgad skyldighet att avlägga vittnesmål när den tilltalade är ens syskon. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Krävs tillstånd vid användning av offentlig plats?

2021-01-15 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Är det okej att ställa en container på ett torg för att samla in kläder, hemartiklar och liknande som sedan ska skänkas till välgörenhet. Och kostar det någonting?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 3 kap 1 § ordningslagen (1993:1617) får en offentlig plats inom detaljplanerat område inte användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget, utan tillstånd av polismyndigheten. Tillstånd behövs dock inte, om platsen tas i anspråk tillfälligt, i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd. Ett torg är en offentlig plats vilket innebär att denna bestämmelse är tillämplig. Det framgår inte av frågan hur länge du har tänkt att containern ska stå på torget, men jag antar att den ska stå där åtminstone en hel dag. Det kan diskuteras huruvida det kan anses vara tillfälligt och i obetydlig omfattning. För att säkerställa att containern får stå på torget bör du därför söka tillstånd från polismyndigheten. När det gäller kostnaden för detta har kommunen rätt att ta ut en avgift, i enlighet med 1 § Lag om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentligt plats mm. Detta om tillstånd för användningen har lämnats. Ersättningen ska vara skälig med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna och kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen. Grunder för beräkning av avgiften ska beslutas av kommunfullmäktige.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har jag ångerrätt när jag handlar från en privatperson?

2021-01-14 i Köplagen
FRÅGA |Jag köpte 2 katter av någon för 2600 kr.Nu ångrar jag mej. Och hon tar bara tillbaka katterna men hon betalar inte tillbaka mej pengarna är det rätt?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Djur räknas enligt lagens mening som lös egendom (saker). Det finns inget lagrum som konstaterar detta men av 1 kap 1 § jordabalken (1970:994) följer att fast egendom är jord. Allt annat än jord är därmed lös egendom, vilket även innefattar djur. Jag tolkar din fråga som att du köpt katterna av en privatperson. Vid köp av lös egendom mellan privatpersoner blir köplagen (1990:931) tillämplig. I köplagen finns det ingen lagstadgad möjlighet till ångerrätt vid köp. Köplagen är dock enligt 3 § dispositiv, vilket innebär att parterna kan avtala om andra villkor än de som anges i lagen. Vid ett köp mellan privatpersoner kan parterna alltså själva avtala om att ångerrätt ska gälla. Detta kan ske både skriftligen och muntligen. I ditt fall framgår inte att ni har avtalat om någon ångerrätt. Om det är så att ni har avtalat om ångerrätt, så har du rätt att lämna tillbaka katterna och få pengarna tillbaka. Om ni inte har avtalat om någon ångerrätt har du däremot inte rätt att ångra köpet och få tillbaka dina pengar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har Försäkringskassan skyldighet att kontakta mig innan de fattar beslut?

2021-01-13 i Myndigheter
FRÅGA |Jag ansökte om sjukpenning från försäkringskassan för 3 månader sedan och nu fick jag hem ett brev om att de hade fattat ett beslut i ärendet, och beslutet var ett avslag. De hade inte kontaktat mig under dessa 3 månader, förutom en gång då de begärde mina inkomstuppgifter. Jag blev därför väldigt chockad när jag fick hem beslutet. Har försäkringskassan gjort någonting fel och finns det någonting jag kan göra??? Väldigt tacksam för svar!!
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svenska myndigheter har en kommuniceringsskyldighet, vilket följer av 25 § förvaltningslagen (2017:900). Kommuniceringsskyldigheten innebär att myndigheterna har en skyldighet att underrätta den som är part i ett ärende om allt material som är av betydelse för beslutet och även ge parten tillfälle att yttra sig över materialet. Detta innan ett beslut i frågan fattas. Kommuniceringen behöver inte ske om det anses vara uppenbart obehövligt. Kommunicering kan vara uppenbart obehövlig om den avser material som parten själv har lämnat in (dock inte alltid) eller om den avser uppgifter som helt och hållet saknar betydelse för beslutet. Försäkringskassan är en myndighet och omfattas därför av denna bestämmelse. Det finns även en specialreglerad bestämmelse rörande kommunicering i sjukpenningsärenden. Bestämmelsen återfinns i 110 kap 13 a § socialförsäkringsbalken (2010:110) och anger att ett ärende om sjukpenning eller sjukpenning i särskilda fall inte får avgöras till den försäkrades nackdel utan att denne har underrättats om innehållet i det kommande beslutet och fått tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över det. Det finns dock undantag från denna bestämmelse och det är om det är uppenbart att den försäkrade inte kan komma in med uppgifter som kan påverka avgörandet. Undantaget ska tillämpas restriktivt och omfattar endast situationer där det står helt klart att parten inte kan komma in med uppgifter som kan påverka avgörandet. Bestämmelsen i socialförsäkringsbalken är ett komplement till den allmänna kommuniceringsskyldigheten i förvaltningslagen. Detta eftersom den medför att Försäkringskassan, utöver kommunicering under handläggningens gång, innan ett avslagsbeslut även måste underrätta parten om själva beslutet, dess innehåll samt motivering.I ditt fall verkar det inte ha skett någon kommunicering under handläggningen och inte heller innan avslagsbeslutet fattades, vilket innebär att Försäkringskassan har åsidosatt sin kommuniceringsskyldighet. Jag kan inte ta ställning till avslagsbeslutet i sig, men skulle råda dig att överklaga beslutet om du känner dig missnöjd med det. Du har i första hand rätt till en omprövning av beslutet från Försäkringskassan, vilket följer av 113 kap 7 § socialförsäkringsbalken. Därefter har du enligt 113 kap 10 § socialförsäkringsbalken, rätt att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är privatpersoner skyldiga att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialnämnden?

2021-01-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! har man som privatperson någon skyldighet att anmäla till socialnämnden om man misstänker att något barn far illa??
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Anmälningsplikt gällande barn som far illa regleras främst i 14 kap Socialtjänstlagen (2001:453). I 14 kap 1 c § Socialtjänstlagen anges att var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. Med var och en avses privatpersoner, vilket innebär att de träffas av denna bestämmelse. Det anges dock att enskilda BÖR anmäla och inte att de måste göra det. Privatpersoner har alltså inte någon lagstadgad skyldighet att anmäla till socialnämnden om de misstänker att något barn far illa. Det kan dock vara en bra idé att göra det.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,