Hur lång tid får det gå mellan erlagd handpenning tills dess att köparen hämtar varan?

2021-05-19 i Köplagen
FRÅGA |Hur lång tid får det gå mellan erlagd handpenning tills dess att köparen hämtar och betalar resten vid köp av fordon? Köparen har ej hört av sig. Finns det någon preskriptionstid?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns ingen entydig juridisk definition av begreppet handpenning. Exempelvis kan erläggandet av handpenning ses som ett löfte om att ingå i ett avtal i framtiden. Det vanliga är dock att handpenningen lämnas i samband med att köpeavtalet ingås, och i sådana fall ser man handpenningen mer som en förskottsbetalning, om inte annat har avtalats. Utifrån hur du har formuleradt frågan antar jag att det faktiskt föreligger ett köpeavtal mellan dig och köparen avseende fordonet (och inte bara ett löfte om att ingå i ett avtal). När jag besvarar frågan utgår jag ifrån att köpeavtalet gäller mellan två privatpersoner, och därmed blir köplagen (KöpL) tillämpbar (1 § KöpL). Om köplagen Köplagen är dispositiv, vilket innebär att reglerna i den lagen kan avtalas bort om parterna vill det, både muntligt eller skriftligt (3 § KöpL). Eftersom du undrar över om det finns någon preskriptionstid antar jag att ni inte har avtalat om detta. Tyvärr finns det inga regler om handpenning eller preskriptionstid i köplagen. Däremot finns det regler som ger säljaren ett antal rättigheter om köparen är i dröjsmål och enligt allmänna avtalsrättsliga principer kan det inte ta hur lång tid som helst för en köpare att fullgöra sina avtalsförpliktelser. Vad har köparen för skyldigheter?Huvudregeln är pacta sunt servanda som betyder att avtal skall hållas. Att ingå i ett avtal med någon och sedan inte fullgöra sina förpliktelser är ett avtalsbrott. I ditt fall kan det utgöra ett avtalsbrott att köparen inte kommer och hämtar fordonet inom en skälig tid. En köpare ska nämligen medverka till köpet på ett sådant sätt som skäligen kan förväntas av honom för att säljaren skall kunna fullgöra köpet, och hämta eller ta emot varan i fråga (50 § KöpL).Har du rätt att behålla handpenningen?Som utgångspunkt ska säljaren betala tillbaka handpenningen om köpet inte genomförs. Men om köparen orsakar säljaren skada genom att dra sig ur avtalet borde säljaren få ersättning för detta (51 § KöpL) (57 § KöpL). Då kan säljaren få behålla en del av eller hela handpenningen. Säljaren kan exempelvis ha lagt ner arbete och pengar på grund av avtalet, eller kanske tackat nej till andra köpare som erbjöd en högre köpeskilling. Det ska handla om utgifter som har ett samband med avtalet. Då fungerar handpenningen som en säkerhet för säljaren och ger säljaren en fördelaktig förhandlingsposition. Säljaren måste kunna bevisa att skadan föreligger på grund av köparens avtalsbrott.Storleken på ersättningen avgörs från fall till fall och påverkas inte av handpenningens storlek. Om köparen har orsakat en skada som är större än handpenningen kan säljaren få behålla hela handpenningen och dessutom kräva mer ersättning utöver det. Om skadan understiger värdet på handpenningen behöver säljaren betala tillbaka en del av handpenningen. Vad har säljaren för rättigheter?Betalar köparen inte i rätt tid eller medverkar han inte till köpet och beror detta inte på säljaren eller något förhållande på dennes sida, får säljaren kräva betalning eller annan fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd (51 § KöpL). För att du ska kunna häva köpet om köparen inte hämtar varan inom skäligt tid krävs det att du har ett särskilt intresse av att bli av med varan (55 § första stycket KöpL) (57 § andra stycket KöpL). Dessutom måste avtalsbrottet vara av väsentlig (avsevärd) betydelse för säljaren och köparen ska ha insett eller borde insett detta. Det kan exempelvis vara ett väsentligt avtalsbrott om du har berättat för köparen att du behövde bli av med varan snabbt eller om du har gått miste om andra mer förmånliga avtal på grund av köparens försummelse och köparen insåg eller borde insett detta. I samband med hävning kan du kräva skadestånd för utebliven vinst (67 § KöpL). Om köparen dröjer oskäligt länge med att hämta varan eller betala varan har du rätt att sälja varan till någon annan (76 § KöpL). Vad som utgör oskäligt länge är svårt att ge ett exakt svar på, det kan exempelvis bero på omständigheterna vid ingående av avtalet. Om du har nämnt till köparen att du vill bli av med fordonet snabbt kan det anses ha gått en oskälig tid redan inom ett par dagar exempelvis. Om ni inte har diskuterat när bilen ska hämtas alls borde en skälig tid vara inom en eller ett par veckor. Slutsats och tips för hur du kan gå tillvägaDet finns ingen exakt preskriptionstid för när en köpare ska hämta en vara efter erlagd handpenning, utan detta är något som får avgöras utifrån fall till fall. Om köparen inte fullgör sina förpliktelser inom en skälig tid kan du sälja fordonet till någon annan. Du måste i sådana fall betala tillbaka handpenningen till köparen, dock kan du behålla en del av handpenningen som motsvarar eventuell skada som kan ha uppstått för dig på grund av köparens avtalsbrott. Jag skulle rekommendera att du meddelar köparen att du kommer häva köpet och sälja fordonet till någon annan om hen inte hämtar fordonet inom exempelvis ett par dagar. Om köparen inte svarar på detta meddelandet inom rimlig tid kan det ses som att köparen har accepterat hävningen. Om du vill begära skadestånd av köparen är det bra att du förmedlar detta också.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du vill ha fortsatt vägledning kan du också kontakta en av Lawlines skickliga jurister: https://lawline.se/bokaMed vänliga hälsningar,

Hur länge är man skyldig att betala underhållsstöd?

2021-05-14 i Underhåll
FRÅGA |Har ett barn som är 20 år. Han har på gymnasiet läst individuella programmet (för att läsa upp grundskolebetyg, vilket han inte nått under pågående två gymnasieår). Senaste året, har han läst på folkhögskola.Barnet har en diagnos, samt LSS-stöd.Har tyvärr ingen kontakt och undrar hur länge jag ska betala underhållsstöd?.Senaste året har jag på Försäkringskassans uppmaning, betalt direkt till honom. Dock vet jag inte om hans studier pågår i höst.Försäkringskassan säger att de inte har mer information, än att barnets studier slutar nu i juni.
Elin Andrén |Som huvudregel upphör underhållsskyldigheten när barnet fyller arton år. Men om barnet går i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning (7 kap.1 § föräldrabalken). Att gå i folkhögskola kan vara sådan jämförlig grundutbildning i vissa fall, exempelvis om barnet ifråga saknar gymnasiekompetens och därmed läser upp sina betyg på folkhögskolan. Men om man redan har gymnasiekompetens och högskolebehörighet är studierna på folkhögskolan antagligen inte en sådan jämförbar grundutbildning. Du har alltså en skyldighet att betala underhållsstödet tills din son fyller 21 år eller tills då han avslutar sina studier. Om han gör uppehåll i studierna behöver du inte heller betala något underhållsstöd. Om hans studier slutar i juni är det alltså tills den tidpunkten du har en skyldighet att betala, förutsatt att hans studier är en sådan "jämförlig grundutbildning" som krävs enligt lagen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om hyresgäst begår avtalsbrott?

2021-05-14 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag äger ett hus som jag hyr ut. Huset har varit i behov av renovering när jag sist lätade efter hyresgäster, för ett år sen. En spekulant har sett huset och slog ett förslag att han ska bor där och renovera- mot sänkt hyra.Vi har gjort en renoveringsplan för hela året (på ett seperat bilaga i kontraktet), där jag (hyresvärden) står för materiallt och han fick betala 2000 kr mindre varje månad. Det står i kontraktet att om renoveringsplan har inte sket hyresgästen ska kompensera med 2000 kr per månad. Kontraktet var för ett år. Nu är det sista månaden på kontraktet. Han har inte betalat sista hyran, renoveringsplan har inte sket (inte en enda grej...) och han har sågat ett håll i garage dörren. Hyresgästen vägrar at betala sista hyran eller kompenseringen. Han vägrar att fixa garage dörren. Vad kan jag göra?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler avseende hyra finns i jordabalkens (JB) tolfte kapitel. KontraktsbrottetSom huvudregel har hyresgästen ett besittningsskydd som innebär en rätt att bo kvar i hyresrätten även efter hyresvärden har sagt upp hyresavtalet (12 kap. 46 § JB). Detta gäller dock inte om det föreligger en besittningsbrytande grund. Eftersom hyresgästen inte har agerat i enlighet med avtalet då han inte har renoverat hyresrätten och dessutom inte betalat kompensation för detta kan det föreligga en besittningsbrytande grund i ditt fall (12 kap 42 § andra stycket punkt 11 JB). Dock ställer lagen vissa krav på hyresvärden för att hen ska kunna upphäva avtalet på grund av förverkande. Du ha meddelat hyresgästen att rätta till det som är fel, i ditt fall exempelvis påminna hyresgästen om att han har en skyldighet att renovera. Hyresgästen får inte heller skiljas från lägenheten om hyresvärden inte har sagt upp avtalet inom två månader från det att hyresvärden fick vetskap om ett förhållande. Alltså, om du har vetat om att hyresgästen varken har renoverat eller betalat kompensation i enlighet med ert avtal och inte sagt upp avtalet inom två månader efter du fick vetskap om detta föreligger det ingen rätt för dig att säga upp avtalet på grund av förverkande (12 kap. 46 § första stycket JB). Hyresgästen betalar inte hyraAtt hyresgästen inte betalar hyra i tid är också en besittningsbrytande grund (12 kap. 42 § första stycket punkt 1 JB). Men om en rättelse görs innan hyresvärden har sagt upp avtalet, kan hyresgästen inte skiljas från lägenheten på den grunden (12 kap. 43 § JB). Hur du kan gå tillvägaHyresnämnden kan inte pröva frågan om du säger upp avtalet omedelbart på grund av förverkande. Om du är osäker på om det faktiskt föreligger en förverkandegrund kan det därför vara ett bra alternativ att säga upp avtalet. Detta ska ske skriftligt och i uppsägningen ska du förklara varför du säger upp avtalet. Det är viktigt att du gör detta så snart som möjligt så att hyreskontraktet inte förlängs på obestämd tid (12 kap. 2 § andra och tredje stycket JB).Om hyresgästen inte går med på uppsägningen kan hyresnämnden pröva förverkande frågan om du begär det (till skillnad från om du säger upp avtalet med omedelbar verkan, då kan hyresnämnden inte pröva den frågan, se nedan). För att läsa mer om hur du gör en sådan ansökan och vad den ska innehålla klicka här. Om avtalet sägs upp på grund av förverkande har du rätt till skadestånd (12 kap. 42 § sjätte stycket). Du kan därmed begära att hyresgästen betalar den avtalade kompensationen och dessutom begära ersättning för övriga skador som uppstått. Om hyresgästen vägrar flytta kan du vända dig till tingsrätten eller kronofogden som kan besluta om att hyresrätten är förverkad och därmed måste hyresgästen flytta ut direkt.Angående hålet i garaget så är hyresgästen skyldig att ersätta denna skada förutsatt att han har orsakat skadan på grund av försummelse eller vårdslöshet (alltså att hyresgästen varit oaktsam eller slarvig) (12 kap. 23 § JB). Du kan skriftligt eller muntligt meddela hyresgästen att du kräver ersättning för den uppkomna skadan.Jag hoppas du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkomna att ställa en ny fråga. Om du är i behov av fortsatt vägledning kan du boka tid med en av Lawlines skickliga jurister, klicka här.Med vänliga hälsningar,

Kan en bostadsrättsförening förbjuda djur på en utomhusgård?

2021-05-13 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Vi bor en ny brf och har en katt som nyligen fått börja gå utomhus. Nu har klagomål inkommit om att katter har gjort ifrån sig i sandlådan. Vi har kontaktat styrelsen med förslag om att köpa in ett överdrag till sandlådan som vi också gärna bekostar. Gården är så pass öppen att djur utifrån enkelt kan ta sig in, varför inte bara katter boende på gården kan störa de boende. De var till en början tillmötesgående och höll med om att det inte går att hålla andra katter och djur från gården då den är så pass öppen men har nu ändrat sig. De ämnar därmed förbjuda katter och hundar på gården om de inte är kopplade. Kan de fatta ett sådant beslut med tanke på hur gården är utformad?Vi bor i Stockholm och seden gällande utekatter, som jag förstår ska tas hänsyn till, är att katter får ströva fritt och att man som boende får hålla stängt eller schasa bort om katter stör. Rätta mig gärna om jag har fel.Tack på förhand!
Elin Andrén |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Bostadsrättslagen (BrL) reglerar frågor avseende bostadsrättsföreningar. Som utgångspunkt kan bostadsrättsföreningen själv bestämma vilka regler som gäller inom föreningen (1 kap. 2 § BrL). Dessa regler brukar kallas för "stadgar" och i stadgarna kan bostadsrättsförening bland annat reglera frågor avseende gemensamma utrymmen, som exempelvis en utomhusgård. Ett beslut om ändring av stadgarna fattas av föreningsstämman (3 kap. 4 § lag om ekonomiska föreningar)I BrL finns inga specifika regler avseende djur. Att förbjuda djur i gemensamma utrymmen är alltså något som bostadsrättsföreningen har rätt att göra, och bostadsrättsmedlemmar har därmed skyldighet att följa dessa bestämmelser (7 kap. 9 § första stycket BrL). Bostadsrättsinnehavare har dessutom en skyldighet att inte utsätta omgivningen för störningar eller försämra bostadsmiljön på ett sådant sätt som inte skäligen kan godtas. Dessutom ska bostadsrättsinnehavare hålla ordning och gott skick utanför huset (7 kap. 9 § första stycket). Om en bostadsrättsinnehavare orsakar störningar som är särskilt allvarliga eller inte följer stadgarna kan föreningen i vissa fall säga upp hen, med andra ord kan ni förlora er nyttjanderätt till bostadsrätten (7 kap. 9 § tredje stycket BrL) ( 7 kap. 18 § BrL)Sammanfattingsvis har tyvärr bostadsrättsföreningen rätt att reglera frågan avseende djur på utomhusgården och detta gäller även om gården är utformad på ett visst sätt. Jag hoppas att ni fick svar på er fråga! Om det är något mer ni undrar över är ni varmt välkomna att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Gäller yttrandefriheten mellan individer?

2021-05-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag tar upp en situation där en förespråkare för kyrkan tar upp att hon kunde bevisa att bibeln var sann. Hon kunde även skicka länkar som stödde hennes teori. När jag delade mina åsikter som pekade på det motsatta sa hon att jag var farlig och att det jag sa var farligt. Hon ifrågasatte mina åsikter och tyckte jag borde läsa bibeln istället för att sprida falska rykten. I efterhand upplever jag att hon begränsar min yttrandefrihet och min frihet att få tala min åsikt enligt lagen om yttrandefrihet.Vad har jag för rättigheter och bör jag polisanmäla? " YttrandefrihetVar och är skyddade mot det allmänna att yttra sig fritt i tal, skrift eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1§ 1p. regeringsformen). Detta innebär att det allmänna inte får bestraffa eller begränsa yttrandefriheten."
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det stämmer att 2 kap. 1 § punkt 1 i regeringsformen reglerar yttrandefriheten. Detta skydd gäller dock endast gentemot "det allmänna". Det "allmänna" är ett omfattande begrepp som syftar på all statlig verksamhet, exempelvis myndighetsutövning. Skyddet för yttrandefriheten gäller alltså inte mellan individer, såvida inte en enskild agerar för statens räkning. Det är endast när det allmänna begränsar yttrandefriheten som skyddet i regeringsformen kan aktualiseras. Därför kan det bli svårt att få framgång med en polisanmälan i detta fall då det inte är brottsligt att kritisera och ifrågasätta en annan persons åsikt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om jag om mitt barnbarn far illa?

2021-05-14 i Barnrätt
FRÅGA |Pojke 11 år får bestämma allt. vill han inte gå till skolan så får han vara hemma, vill han inte åka till pappa så slipper han. Mamman hindrar honom åxå genom att missa tåget osv.mamman har dragit igång 2 st BUP utredningar å när det inte går som hon vill så flyttar hon till annan kommun och allt börjar om igen .Hon har fått igenom att han ska äta medicin för icke diagnostiserad autism.hon ger honom allergimedicin fast han inte är allergisk.det var före jul nu har han ingen medicin!jag som farmor har aldrig sett honom sjuk eller allergisk! umgänget med hans far har funkat bra fram tills nu då han börjar bli väldigt arg å ledsen när han inte får som han vill hos pappa har inte varit ett problem förut.vet att han har och har haft stora utbrott hos mamma om det här. Vad kan man som far (farmor) göra eller vart vänder man sej för hjälp.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen i frågan kan det vara lämpligt att du vänder dig till socialtjänsten och ber om hjälp i form av att lämna in en så kallad orosanmälan.OrosanmälanVar och en som får kännedom eller misstanke om att ett barn far illa bör göra en anmälan till socialnämnden (14 kap. 1 c § socialtjänstlagen [SoL]). För att anmäla behöver man inte själv göra en egen bedömning angående om hur socialnämnden skulle se på saken, utan de räcker med att man utifrån sina egna iakttagelser misstänker att barnet far illa. Det kan handla om att barnet far illa både känslomässigt eller kroppsligt. Exempelvis har nästan alla barn en skolplikt och dessutom en rätt till att gå i skolan, därför är det inte tillåtet för en vårdnadshavare att hindra ett barn från att gå till skolan eller låta sitt barn stanna hemma bara för att barnet vill det (2 kap. 18 § regeringsformen) (7 kap. skollagen). Vad kan socialtjänsten göra?Om socialnämnden får in en anmälan kommer en utredning att inledas angående barnets behov av skydd och stöd (11 kap. 1-1a §§ SoL). Exempelvis finns de möjlighet för placering utanför hemmet enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Socialtjänsten kan också erbjuda samtalsstöd och råd till barn som riskerar att fara illa. En ändring av vårnden kan också utredas och socialtjänsten kan själva väcka talan i tingsrätten avseende den frågan (6 kap. 7 § föräldrabalken). SlutsatsFörhoppningsvis kan detta svar ge vägledning, dock kan jag tyvärr inte avgöra om du borde göra en anmälan eller inte, utan det är en bedömning som du själv får göra utifrån dina iakttagelser. Anmälan ska ske vid socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Det finns inga formella krav på anmälan och du kan välja att antingen göra det skriftligt eller muntligt. Du kan vara anonym om du vill det. För mer information om hur du gör en anmälan kan du klicka här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att ta bilder på andra utan deras tillåtelse?

2021-05-13 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag är handikappad och har personliga assistenter som arbetar hos mig. Kommunen är deras arbetsgivare.Det har kommit till min kännedom att en assistent fotograferar i min lägenhet och skickar till sin chef. Det gör hon för att chefen övervakar en annan assistent. Det känns olustigt och det sker utan min tillåtelse
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att en person som befinner sig i ens hem tar bilder utan ens tillåtelse kan upplevas som mycket obehagligt. För att ett sådant agerande ska framkalla straffansvar krävs det dock ganska mycket. Din fråga aktualiserar främst två brott, nämligen olovlig fotografering ( 4 kap. 6 a § första stycket brottsbalken [BrB]) och ofredande (4 kap. 7 § BrB). Bestämmelsen avseende kränkande fotografering skyddar den person som blir olovligen fotad, i din fråga alltså assistenten som "övervakas". Nedanför kommer jag gå igenom kraven som ska vara uppfyllda för att respektive brott ska anses föreligga och hur dessa krav förhåller sig till situationen som beskrivs i frågan. Längst ner i svaret finns tips för hur du kan gå tillväga.Om brottet ofredandeDet kan eventuellt utgöra ofredande att fotografera i någons bostad utan tillstånd, förutsatt att man gör det på ett hänsynslöst sätt eller utsätter den som bor där för störande kontakter. Störande kontakter kan vara att man tar bilder eller filmar upprepade gånger på ett påträngande sätt. Att agera hänsynslöst kan exempelvis vara att man på ett allvarligt sätt stör, hotar eller försöker skrämma en person. Ett ytterligare krav är att handlandet ska vara ägnat att kränka personens frid på ett kännbart sätt, förenklat kan det förklaras som att syftet med handlandet ska vara att störa personen i fråga. Kravet på "kännbart sätt" innebär att mindre allvarliga handlingar undantas från bestämmelsen.Agerandet som beskrivs i frågan har antagligen inte uppnått till den nivån att det kan anses vara "hänsynslöst" gentemot dig, dock har jag svårt att göra en sådan bedömning eftersom det jag inte vet exakt hur allt har gått till. Exempelvis skulle det kunna utgöra ofredande om personen i fråga fortsätter att ta bilder i ditt hem på ett påträngande sätt trots att du flera gånger bett hen att sluta. Om brottet kränkande fotograferingDet är kriminaliserat att med ett teknisk hjälpmedel i hemlighet ta upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme. Den som gör detta kan dömas för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år (4 kap. 6 a § första stycket BrB). Om ett sådant handlande däremot är försvarlig med hänsyn till syftet och övriga omständigheter ska man inte dömas till ansvar (4 kap. 6 a § andra stycket BrB). Bestämmelserna gäller inte heller den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Eftersom arbetsgivaren är kommunen kan eventuellt detta undantag bli relevant för situationen. Som nämnt ovan kan man undantas får straffrättslig ansvar om bildupptagningen är försvarlig. Här ska den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotografering vägas mot fotograferingens syfte och rätten till yttrande- och informationsfrihet. En helhetsbedömning ska göras i varje enskilt fall. Omständigheter som kan föranleda att bildupptagningen anses vara försvarlig är exempelvis om fotograferingen sker som ett led i nyhetsförmedling eller i något annat sammanhang av samhälleligt intresse eller om fotograferingen sker för att dokumentera bevisning av ett brott. Fotografering som är harmlös med hänsyn till syftet och övriga omständigheter kan också anses vara försvarlig. Samma gäller fotografering som är en del av ett vetenskapligt arbete eller har en konstnärlig karaktär. Men eftersom den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotograferingen alltid ska beaktas kan en person dömas till ansvar även om en av dessa eller flera av omständigheterna föreligger (se prop. 2012/13:69).Eftersom jag inte vet syftet med bildupptagningen eller omständigheterna som förelåg vid tillfället är det svårt för mig att göra en försvarlighetsbedömning. Hur du kan gå tillvägaOm du tror att du eller någon annan har blivit utsatt för ett brott är det viktigt att du gör en polisanmälan. För att veta mer om hur du gör en polisanmälan kan du klicka här. Oavsett om det har begåtts ett brott eller inte kan du självklart förmedla att du inte vill att personliga assistenter tar bilder i ditt hem utan din tillåtelse.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilken spärrtid inträder vid fortkörning?

2021-04-27 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej. Jag har kört 44km över hastigheten på 70km/h väg. Blivit tagen mha laser och fick en bot. Nekade inte fortkörningen till polisen och mitt körkort blev taget. Har inte fått något beslut om spärrtid, mitt arbete kräver att jag har körkort dessutom. Undrar vad lagen säger om hur lång spärrtiden är i mitt fall, har inte prövotid? Samt vad jag bör ha med i mitt yttrande? Bör jag ha med juridiskt stöd i form av paragraf referenser från körkortslagen eller liknande? Tack på förhand
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur lång är spärrtiden?Om man begår en trafiköverträdelse kan körkortet bli återkallat av transportstyrelsen. Efter att ett körkort har återkallats (5 kap. 3 § körkortslagen) inträder en spärrtid och under denna spärrtid får inget nytt körkort utfärdas. Den minimala spärrtiden är en månad och den maximala spärrtiden är 3 år (5 kap. 6 § körkortslagen) Hur lång spärrtiden är beror på allvarligheten av överträdelsen och om du har begått andra överträdelser tidigare, det framgår dock inte i lagen en exakt spärrtid som inträder vid en viss överträdelse. Eftersom du har kört 44 km/h över hastighetsbegränsningen på 70 km/h finns det tyvärr en stor risk att ditt körkort blir återkallat. Jag kan inte ge besked om transportstyrelsen kommer bedöma i din situationen, men som jag har uppfattat gällande rätt är en rimlig spärrtid för en sådan överträdelse runt några månader. Behöver du ta nytt körkort vid återkallelse? Om spärrtiden efter återkallelsen av ditt körkort var längre än ett år (12 månader) måste du göra ett nytt körkortsprov, det vill säga ett kunskapsprov och ett körprov, för att kunna få ett nytt körkort. För att kunna göra ett körkortsprov måste du dessutom ansöka om körkortstillstånd och genomföra en riskutbildning. Du måste ha ett körkortstillstånd om du ska övningsköra (4 kap. 1 § körkortslagen).Har tiden för körkortets ogiltighet efter återkallelse (alltså spärrtiden) bestämts till högst ett år får ett nytt körkort utan ytterligare prövning utfärdas efter en ansökan hos transportstyrelsen (3 kap.14 § körkortslagen). Om spärrtiden var högst 12 månader behöver du alltså inte ta ett nytt körkortsprov utan det räcker med en ansökan om ett nytt körkort.Hur kan man formulera ett yttrande?Du behöver egentligen inte referera till lagparagrafer i yttrandet eftersom Transportstyrelsen ska kunna lagen, dock är det inget fel med att göra på det sättet.I ditt yttrande kan du argumentera att transportstyrelsen borde besluta om varning istället för att återkalla ditt körkort( 5 kap. 9 § körkortslagen) Du kan argumentera att dina personliga förhållanden utgör särskilda skäl som talar för att ditt körkort inte borde bli återkallat. Med personliga förhållanden syftar jag på att ditt körkort är väsentligt för att du ska kunna fortsätta arbeta. Du kan därför argumentera att en återkallelse av ditt körkort inte är en proportionerlig åtgärd i förhållande till den aktuella trafiköverträdelsen eftersom det är en oskäligt betungande påföljd för dig med tanke på dina levnadsförhållanden. Att du aldrig har begått en överträdelse innan kan också vara till din fördel. Jag kan tyvärr inte ge besked om hur transportstyrelsen kommer att besluta då jag inte vet särskilt mycket om din situation. Rätten att överklagaOm trafikverket återkallar ditt körkort kan du överklaga det beslutet (8 kap. 1 § körkortslagen). Du ska skicka in överklagandet till transportstyrelsen, som sedan kommer att skicka den vidare till förvaltningsrätten. Det kostar ingenting att överklaga (om du inte anlitar ett ombud). Oavsett vilken spärrtid du har så kan du överklaga.På domstolsverket hemsida kan du hitta mer information om vad ditt överklagande ska innehålla,klicka här.Jag hoppas du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Lawline kan också upprätta ett yttrande åt dig till ett fast pris (6 995 kr): https://www.lawline.se/fixed_priceOm du är i behov av fortsatt vägledning så kan du också kontakta en av Lawlines jurister,(https://www.lawline.se/boka).Med vänliga hälsningar,