Kan jag lämna tillbaka en ännu inte betald produkt?

2020-11-20 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!Efter en behandling på en hudvårds-salong fick jag ta hem en produkt som jag ska betala för nästa gång jag ska dit. Har nu ångrat mig och vill återlämna produkten. Eftersom inget köp har gjorts, kan jag lämna tillbaka den eller blir jag tvungen att betala för den ändå?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!KonsumentköplagenNär jag besvarar frågan utgår jag ifrån att du som privatperson har köpt produkten av ett företag och att köpet inte har skett på distans. Därmed blir konsumentköplagen (KKöpL) tillämplig. Denna lag är tvingande vilket innebär att lagen inte kan avtalas bort genom avtal (3 § KKöpL). Med andra ord är ett avtalsvillkor som strider mot konsumentköplagen ogiltigt. Dock är det tillåtet för företag att erbjuda förmånligare villkor till konsumenter än vad som följer av konsumentköplagen.Har ett köp genomförts?Det är möjligt att ingå i bindande avtal utan att erlägga betalning direkt vid kassan. Alltså kan ett köp ha uppstått trots att du inte har betalat ännu. Om detta är fallet finns ingen lagstadgad ångerrätt för dig som konsument, och om du inte betalar produkten riskerar du att begå ett avtalsbrott. Därför finns det tyvärr en risk att du måste betala för produkten.Men som sagt kan företag erbjuda mer förmånliga villkor än vad som framgår av lagen, och frågan blir därför vad som har avtalats mellan dig och hudvårdssalongen. AvtaletAvtalsvillkoren kan både vara muntliga och skriftliga. Exempelvis kan det handla om ett villkor som anger att köpet inte blir bindande förrän betalningen erläggs. Många butiker erbjuder öppet köp till kunder. I sådana fall har du självklart rätt att ångra dig. Jag rekommenderar därför att du kontaktar säljaren och förklarar att du inte längre vill ha produkten.Om något är fel på produktenSom jag tolkar din fråga föreligger det inte ett fel på produkten, men jag vill ändå påpeka att om det är något fel på produkten har du som konsument rätt till ett antal påföljder. Du kan exempelvis begära avhjälpande, omleverans och prisavdrag. Du har dessutom rätt till att hålla inne din betalning och kan också i vissa fall kräva skadestånd av säljaren. (22 § KKöpL)Jag önskar dig lycka till och hoppas att situationen löser sig! Du är varmt välkommen att ställa en till fråga om det är något mer du undrar över. Med vänliga hälsningar,

Säljarens ansvar för utfästelser och dolda fel vid köp av fastighet

2020-11-14 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej, om jag som säljare av ett hus sänder med befintliga ritningar över konstruktionen till köparen som bilaga till övrig objektsbeskrivning mm anses det som en utfästelse av mig då? Med min kunskap kan ju ej jag gå igod för att det sedan har gjorts exakt som ritningen visar. Det skull väl i sådana fall klassas som ett dolt fel? det eventuella avikande i konstruktionen som ingen kan förvänta sig finnas. Tacksam för svar hälsn orolig säljare
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att utgå ifrån jordabalkens (JB) fjärde kapitel. Längst ner i svaret finns en sammanfattning och förslag på hur du kan gå tillväga. Säljarens ansvar för utfästelser och dolda felSäljaren ansvarar för utfästelser som hen har gjort i samband med avtalsförhandlingarna. Det kan både vara muntliga eller skriftliga uppgifter som säljaren har framfört till köparen angående fastighetens skick. Så länge uppgifterna är någorlunda preciserade borde de anses vara utfästelser och därmed en del av avtalet. (4 kap. 19 § JB) En ritning av fastighetens konstruktion är en sådan preciserad uppgift att det måste anses vara en del av avtalet. Om du skickar ritningar till köparen ansvarar du för att dessa är korrekta. Om fastigheten sedan avviker från vad som framgick i dessa ritningar kan det anses vara ett dolt fel. Då kan köparen få rätt till skadestånd och rätt till avdrag från köpeskillingen. Köparen kan till och med ha möjlighet att häva köpet om felet är väsentligt (dock måste man häva inom ett år efter från den dagen man tillträdde fastigheten) (4 kap. 12 § JB).Köparens undersökningsplikt i förhållande till utfästelser/garantier Som huvudregel har köparen en mycket långtgående undersökningsplikt vid köp av fastighet. Detta innebär att köparen inte kan åberopa det som hen borde ha upptäckt vid en undersökning av fastigheten. Fel som köparen inte borde ha upptäckt eller kunnat förutsätta kallas för dolda fel. Men när du som säljare ger preciserade utfästelser/garantier (exempelvis skickar över ritningar) bortfaller i princip köparen undersökningskyldighet angående just den delen. Det finns dock undantag, exempelvis om det måste anses uppenbart för köparen att ritningarna var felaktiga kan hen såklart inte åberopa felet eftersom det aldrig var dolt. Men som huvudregel bortfaller som sagt köparen undersökningsplikt vid garantier/utfästelser och det borde krävas ganska mycket för att det inte ska vara så (4 kap. 19 § JB).Sammanfattning och vad du kan göra nuOm fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller det som säljaren har utfäst kan det anses vara ett dolt fel. Om du skickar ritningar över fastighetens konstruktion till köparen kan det ses som en sådan utfästelse och som säljare ansvarar du för att dessa ritningar är korrekta. Om det sedan visar sig att fastighetens konstruktion inte stämmer överens med det som framgick i ritningarna kan det vara ett dolt fel vilket i vissa fall kan ge köparen rätt till olika påföljder såsom skadestånd, avdrag på köpeskillingen och hävning. Jag rekommenderar därför att du upplyser köparen om att du inte är säker på att ritningen är korrekt och dessutom för in en friskrivningsklausul (en friskrivningsklausul är en bestämmelse i avtalet som begränsar säljarens ansvar) i avtalet. Friskrivningsklausulen borde vara preciserad och nogrannt formulerad. Allt för generella friskrivningar som exempelvis "fastigheten säljs i befintligt skick" brukar inte godtas (se exempelvis rättsfallet NJA 1983 s. 808). Det bör alltså framgå tydligt att du inte kan garantera att ritningen är korrekt och att konstruktionen kan avvika. Det är viktigt att du ser till att köparen förstår vad friskrivningsklausul innebär. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer som du undrar över erbjuder lawline gratis telefonrådgivning. Du kan också boka en tid med en av våra skickliga jurister.Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Vad blir mitt inköpspris om jag har ärvt en fastighet?

2020-11-07 i Omkostnadsbelopp
FRÅGA |Jag ska i framtiden sälja en fastighet som jag ärvt av min mamma, som hon i sin tur ärvt av sin mamma. Så blir mitt inköpspris då 0 kr? Eller kan jag uppge vad min mormor gav för huset när hon köpte det?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Om fastigheten förvärvades efter år 1952 När tillgångar förvärvas genom arv gäller kontinuitetsprincipen. Det innebär att man övertar den föregående ägarens anskaffningsutgift för fastigheten. Anskaffningsutgiften är vad den föregående ägaren betalade när hen köpte fastigheten. Ditt inköpspris/anskaffningsutgift kommer att bli din mormors anskaffningsutgift, det vill säga det din mormor gav för huset när hon köpte det (44 kap. 21 § inkomstskattelagen (IL) ). Om fastigheten förvärvades före år 1952Om fastigheten förvärvades före år 1952 räknar man ut anskaffningsutgiften på ett annat sätt. Som anskaffningsutgift anses i sådana fall 150 % av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Alternativt kan ersättningen för förvärvet av fastigheten (den verkliga köpeskillingen) användas som anskaffningsutgift om den översteg 150 % av taxeringsvärdet för år 1952. (45 kap. 28 § IL). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Behöver jag betala tillbaka en handpenning om köparen ångrar sitt köp?

2020-11-03 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Angående när man säljer varor på Marketplace/ Facebook och köparen betalat hälften innan och hinner ångra sitt köp innan hämtning och full betalning. Måste jag som säljare betala tillbaka "handpenningen"? Ingen stor summa, mest nyfiken på vad som gäller. Tack på förhand
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag utgår ifrån att frågan gäller köp mellan privatpersoner och därmed blir köplagen (köpL) tillämplig. Köplagen kan avtalas bort av avtalsparterna. I mitt svar utgår jag ifrån en situation där de saknas avtalsbestämmelser (kan båda vara muntlig och skriftligt) angående handpenningen. Som utgångspunkt ska säljaren betala tillbaka handpenningen om köpet inte genomförs. Men om köparen orsakar säljaren skada genom att dra sig ur avtalet borde säljaren få ersättning för detta (51 § KöpL) (57 § KöpL). Då kan säljaren få behålla en del av eller hela handpenningen. Säljaren kan exempelvis ha lagt ner arbete och pengar på grund av avtalet, eller kanske tackat nej till andra köpare som erbjöd en högre köpeskilling. Det ska handla om utgifter som har ett samband med avtalet och handlingar som säljaren aldrig hade vidtagit om inte avtalets ingicks. Då fungerar handpenningen som en säkerhet för säljaren och ger säljaren en fördelaktig förhandlingsposition. Säljaren måste kunna bevisa att skadan är på grund av köparens avtalsbrott. Storleken på ersättningen avgörs från fall till fall och påverkas inte av handpenningens storlek. Om köparen har orsakat en skada som är större än handpenningen kan säljaren få behålla hela handpenningen och dessutom kräva mer ersättning utöver det. Om skadan understiger värdet på handpenningen behöver säljaren betala tillbaka en del av handpenningen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad är tidsfristen för reklamation av en felaktig vara?

2020-11-17 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej,Jag köpte en dator i oktober 2017 som hade fel på tangentbordet vid leverans. Datorn reparerades och jag fick tillbaka den i december 2017. Nu (november 2020) har det blivit fel på datorns skärm och jag vill reklamera det som ett ursprungligt fel.Börjar tidsfristen löpa på nytt från det att jag tog emot den reparerade datorn?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Svaret inleds med en förklaring av det nuvarande rättsläget. Längst ner i svaret finns en slutsats och en kort sammanfattning.KonsumentköplagenNär jag besvarar frågan utgår jag ifrån att du som privatperson har köpt datorn av ett företag. Därmed blir konsumentköplagen (KKöpL) tillämplig. Denna lag är tvingande vilket innebär att lagen inte kan avtalas bort genom avtal (3 § KKöpL). Med andra ord är ett avtalsvillkor som strider mot konsumentköpslagen ogiltigt. Dock är det tillåtet för företag att erbjuda förmånligare villkor än vad som följer av konsumentköplagen.Reklamationsfristen enligt konsumentköplagenSom huvudregel ska konsumenten reklamera felet inom 3 år efter hen har mottagit varan, annars förlorar man sin reklamationsrätt. Konsumenten måste dessutom meddela säljaren att man vill reklamera inom skälig tid efter att man upptäckte felet eller borde ha upptäckt felet. Inom 2 månader är alltid inom skälig tid. Men om ett annat förmånligare villkor gäller enligt avtalet (exempelvis en garanti eller en utfästelse som löper längre än 3 år) kan konsumenten tillämpa det villkoret istället (23 § KKöpL). Garantin måste dock omfatta det aktuella felet.Undantag Ett viktigt undantag från huvudregeln är om säljaren har agerat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder. I sådana fall gäller inte den 3 åriga tidsfristen och man kan åberopa att varan är felaktig även om det har gått mer än 3 år efter mottagandet. "Grovt vårdslöst" och "i strid mot tro och heder" är högt ställda krav och kan avse många olika typer av beteenden. Ett exempel skulle kunna vara att säljaren avsiktligt lurar köparen angående felet i varan. Ett annat undantag är om varan har sålts i strid mot produktsäkerhetslagen eller annat försäljningsförbud, eller att varan är så bristfällig att dess användnings medför påtaglig risk för liv eller hälsa. Då kan köparen ha rätt till reklmation efter att den 3 åriga fristen har gått ut. (24 § & 18 § KKöpL)När mottogs datorn?Frågan blir om denna treåriga frist ska räknas från mottagandet i oktober 2017 eller om den ska räknas från då den dag du fick tillbaka datorn i december 2017 efter den reparerades. Rättsläget är tyvärr osäkert just i denna situation (det finns inget klart givet rättsligt svar). Om det nya felet (fel på datorskärmen) har något samband med det ursprungliga felet som reklamerades och därmed reparerades (tangentbordet) borde tidsfristen löpa på nytt från och med december 2017. Men om felet på datorskärmen inte har något samband med felet på tangentbordet löper antagligen tidsfristen från och med oktober 2017 och därmed har tidsfristen gått ut.SlutsatsTyvärr räknas antagligen tidsfristen från oktober 2017 eftersom du mottog varan då. Detta innebär att den treåriga tidsfristen för reklamation har gått ut om inga undantag är tillämpliga (se under rubriken undantag). Som sagt kan säljaren erbjuda mer förmånliga villkor än konsumentköplagen. Du förlorar inget på vända dig till säljaren och fråga om du kan ha rätt till reklamation på grund av ursprungligt fel.Jag önskar dig lycka till och hoppas att situationen löser sig! Om du undrar något mer är du välkommen att ställa en till fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning. Du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid försäljning av tjänster via internet till barn?

2020-11-11 i Omyndiga
FRÅGA |Vad gäller kring försäljning av tjänster via internet till minderåriga. Tjänsten kostar cirka 300kr. Man betalar en gång och har tillgång till tjänsten i 30 dagar.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!OmyndighetAlla under 18 år i Sverige är omyndiga. Som utgångspunkt kan en omyndig person inte ingå i avtal utan förmyndares (föräldrar är i de flesta fall förmyndare) samtycke. (9 kap. 1 § föräldrabalken (FB). En omyndig är med andra ord inte bunden av sitt rättshandlande. Det spelar ingen roll om motparten inte insåg att hen avtalade med en omyndig, avtalet är fortfarande ogiltigt. Om den omyndige dock har vilselett motparten angående sin behörighet att ingå i avtal, exempelvis genom att ange falska uppgifter om sin ålder eller ljugit om förmyndares samtycke kan den omyndige bli ersättningsskyldig (9 kap. 7 § FB).UndantagOm den omyndige är över 16 år och har fått inkomst via arbete kan hen spendera den inkomsten, förutsatt att hen fått tillstånd av sin förmyndare att arbeta (9 kap. 3 § FB). Vidare kan en omyndig person som har ett eget hushåll ingå i avtal rörande den dagliga hushållningen (9 kap. 2 a § FB). SlutsatsAvtal som den som är under 18 år har ingått via internet borde anses ogiltiga förutsatt att inga undantag är tillämpliga. Då ska som utgångspunkt varje part lämna tillbaka vad hen har mottagit (9 kap. 7 § FB). I din situation innebär det att de pengar som betalats för tjänsten ska återbetalas. Jag rekommenderar därför att du/den som situationen gäller kontaktar säljaren och meddelar att avtalet är ogiltigt. I meddelandet bör du/den som situationen gäller också begära återbetalning av beloppet på 300 kronor. Om säljaren inte vill göra rätt för sig finns det hjälp att få i form av konsumentvägledning av kommunen där man är bosatt. Du kan läsa mer om det här.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer som du undrar över erbjuder lawline gratis telefonrådgivning. Du kan också boka en tid med en av våra skickliga jurister.Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om jag blir utsatt för umgängessabotage?

2020-11-05 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Är mamma till en dotter på 7 år. Har gemensam vårdnad med fd partner tillika biologisk pappa, numera mamma iom könskorrigering. Dottern bor främst med den andra föräldern. Hon nekar mig allt umgänge i dagsläget med hänvisning till att hon måste skydda dottern samt att hon inte vet hur dottern har det hos mig. Komplicerande faktor är att jag nyligen brutit med narkotika, något både hon och socialtjänst vet om. Vad har jag för juridiska rättigheter och vilka ståndpunkter kan vara viktiga att ta upp i kommande samarbetssamtal? Har hon verkligen rätt att neka mig allt umgänge?
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Beslutsfattande vid gemensam vårdnad och rätt till umgänge regleras i föräldrabalken (FB). När din före detta partner nekar dig allt umgänge med dottern kan det inskränka barnets umgängesrätt och dessutom anses vara umgängessabotage. Nedan kommer jag att ta upp några regler som jag tror kan vara till din fördel vid samarbetssamtalet. Vad du har för rättigheter och exempel på ståndpunkter du kan ta uppBarn har rätt till umgänge med den föräldrar hen inte bor med. Båda vårdnadshavarna har ett gemensamt ansvar för att detta behov tillgodoses. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrar har den vårdnadshavare som barnet bor med en skyldighet att lämna de upplysningar som krävs för att främja umgänget (6 kap. 15 § FB). Eftersom din före detta partner nekar dig allt umgänge kan det strida mot denna lagstadgade umgängesrätt som tillkommer er dotter.Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa tar man särskild hänsyn till bland annat barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § FB). Du kan alltså argumentera att det strider mot barnets bästa att din dotter inte kan träffa dig.Slutsats och hur du kan gå tillväga om ni inte kommer överensVårdnadshavare ska respektera och främja barnets umgängesrätt (se ovan). Annars kan man göra sig skyldig till umgängessabotage vilket kan få betydelse i en eventuell domstolstvist då umgänges svårigheter är en stark grund för överförandet av vårdnaden eller boendet till den föräldern som blivit utsatt (se rättsfallen NJA 1989 s. 335 och RH 1999:74). Att en vårdnadshavare försvårar umgänge kan dock såklart grunda sig i en oro att barnet kommer att fara illa. Risken att ett barn far illa beaktas också i bedömningen om vad som är barnets bästa (6 kap. 2 a § FB). Din före detta partner kommer antagligen argumentera utifrån detta för att försvara sin ståndpunkt. I sådana fall kan du ge skäl för att en sådan risk inte existerar. Jag kan inte säga vad som är rätt eller fel i din situation eftersom jag saknar en del information, i slutändan måste en sådan bedömning göras av domstolen om ni inte kommer överens.Om din före detta partner vägrar att samarbeta och nekar dig umgänge med er dotter kan du ansöka om stämning hos tingsrätten i fråga om umgänge (6 kap. 15 § FB). Du har också talerätt i frågor om vårdnad och boende. Du kan läsa mer om hur du väcker talan här.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du behöver mer hjälp erbjuder lawline gratis telefonrådgivning. Du kan också boka tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2. Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Kan en förälder föra över egendom till ett av sina barn utan övriga barns samtycke?

2020-11-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Min pappa och hans sambo ägde ett hus 50% vardera. Nu är huset sålt och pappa har flyttat till demensboende. Efter att huset sålts fick jag reda på att pappa skrivit över sin del av huset på min syster. Detta utan min och vår brors vetskap. Har jag och min bror rätt till en del av vinsten? Pappa lever fortfarande.
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Er far rätt att förfoga över sin egendom som han vill, förutsatt att han inte är under ett förvaltarskap och därmed saknar rättshandlingsförmåga (rättshandlingsförmåga innebär att man själv kan ingå i bindande avtal och utföra andra rättshandlingar). Han kan alltså ge bort egendom till ett av sina barn utan övriga barns vetskap eller samtycke. Jag tolkar din fråga som att endast din pappas sambo och din syster ägde fastigheten vid försäljningstillfället. Eftersom du och din bror inte ägde huset kan ni tyvärr inte få en del av vinsten. Däremot kan gåvor som en förälder ger till ett barn vara förskott på arv enligt ärvdabalken (ÄB). Detta får betydelse om er far går bort. En gåva till en bröstarvinge (den avlidnes barn) presumeras vara förskott på arv och detta innebär att gåvan ska avräknas från gåvomottagarens arvslott vid arvskiftet (när tillgångarna fördelas) (6 kap. 1 § ÄB). Avräkning sker med gåvans värde vid mottagandet (6 kap. 3 § ÄB). Gåvogivaren har dock möjlighet att föreskriva att gåvan inte är förskott på arv och då avräknas ingenting vid arvskiftet.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,