Vart vänder jag mig när jag fått en arbetsskada?

2019-12-11 i Arbetsskada
FRÅGA |Hej, undrar vart jag ska vända mig om jag fått arbetsskador i båda mina händer på grund av att arbetsgivaren inte tillgodosett mig med rätt arbets hjälpmedel?Nu måste jag operera båda mina händer.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga berör arbete och dess miljö blir Arbetsmiljölagen (AML) tillämplig för att utreda din fråga. AML ska användas i förebyggande syfte för att förhindra skador vid och på grund av arbete. Enligt lagen är arbetsgivaren ansvarig för att tillsammans med arbetstagarna samverka för att förhindra skada på arbetet, enlig arbetsgivarens allmänna skyldigheter. Således ska arbetsgivaren vidta alla de åtgärder som krävs för att skapa en bra arbetsmiljö enligt lag och skrift. Dock har även arbetstagaren en skyldighet att få den information om vad arbetet innebär, dess risker och hur man förebygger dessa. Således ska även arbetstagaren följa AML:s regler och riktlinjer gällande dess arbetsmiljö. Om arbetstagare har skadats av arbetsplatsens arbetsmiljö, vilket ni verkar ha råkat ut för, ska ni ta kontakt med arbetsplatsens skyddsombud. Skyddsombud ska finnas på varje arbetsplats och har rätt att vara delaktig i arbetet och dess planering, stoppa arbetet om det skulle behövas (det vill säga om arbetet strider mot AML), men skyddsombudet har också rätt att ta kontakt med Arbetsmiljöverket om så skulle behövas. Ett skyddsombud är således en mellanhand mellan arbetstagare och arbetsgivare, och som har rätt att förmedla händelser på arbetsplatsen till arbetsmiljöverket opartiskt. Om det är så att du arbetar på en större arbetsplats kanske det inte finns ett skyddsombud, utan en skyddskommitté. Denna skyddskommitté har samma rättigheter och skyldigheter som ett skyddsombud. Om det skulle vara så att det inte finns ett skyddsombud eller en skyddskommitté på din arbetsplats, rekommenderar jag dig till att kontakta Arbetsmiljöverket själv direkt istället. Arbetsmiljöverket kan sedan utreda om din skada grundar sig i ett arbetsmiljöbrott och om detta har skett med oaktsamhet eller uppsåt. Om uppsåt eller oaktsamhet föreligger undersöker dem sedan om det finns ett samband mellan din skada/olycka och det arbetsmiljöbrott som har skett på arbetsplatsen. Om samband anses föreligga ska en person eller företaget anses ansvarig och således dömas för arbetsmiljöbrott. De sanktioner som kan bli relevanta för din arbetsgivare/företag är böter eller sanktionsavgift. En sådan sanktionsavgift som kan bli relevant måste dock godkännas av den som har blivit ansvarig för brottet. Om ett sådant godkännande inte kommer inom utsatt tid, får Arbetsmiljöverket ansöka att frågan ska utredas hos förvaltningsrätten. Sammanfattningsvis innebär det att du ska vända dig till din arbetsplats skyddsombud eller skyddskommitté i första hand för att lyfta ditt ärende. De tar sedan frågan vidare till Arbetsmiljöverket om de skulle anse det nödvändigt. Arbetsmiljöverket utreder sedan om den som är ansvarig för arbetsmiljöbrottet ska erlägga en sanktionsavgift som sanktion. Och om det inte skulle finnas ett skyddsombud eller skyddskommitté på din arbetsplats, kan du vända dig direkt till Arbetsmiljöverket istället. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Måste vi ha en framtidsfullmakt för att eventuellt ta hand om varandras angelägenheter?

2019-11-20 i Avtal
FRÅGA |Behöver ett gift par utan barn en framtidsfullmakt om man är överens om att den andra tar hand om allt om det händer partnern något?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon ger åt en annan fysisk person för att företräda denne om han/hon skulle bli sjuk, få försvagat hälsotillstånd eller av likande förhållande inte längre har förmåga att ta han om de angelägenheter som fullmakten avser. Fullmakten kan omfatta ekonomiska som personliga angelägenheter. Det finns inget krav på att en sådan fullmakt behövs för gifta par som vill ta hand om varandras angelägenheter i de fall något med den andra skulle inträffa. Dock kan det rekommenderas för säkerhetensskull att utfärda en sådan fullmakt, om så önskas. Om ni önskar att upprätta en framtidsfullmakt ska ni upprätta denna fullmakt skriftligt och inför två vittnen som inte är fullmaktshavare. Vidare ska det framgå av fullmakten vem eller vilka som är fullmaktshavare och som har rätt att företräda fullmaktsgivaren samt vilka angelägenheter fullmakten omfattar. Det kan även vara bra att nämna när framtidsfullmakten ska börja gälla, vilket vanligtvis är när fullmaktsgivaren befinner sig i sådan situation att denne inte kan besluta själv om sina angelägenheter. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur gör vi så att fastighetsköpet inte är att anse som förskott på arv?

2019-11-20 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Mina föräldrar äger en stuga som jag vill köpa. De vill även att jag ska köpa det. Jag har en syster som inte är intresserad att köpa det. Hur ska vi gå till väga?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tänker att din fråga berör två frågor och således kommer jag dela upp mitt svar i två för att sedan avsluta mina två svar med en sammanfattning. Frågorna jag kommer besvara efter informationen i din fråga är hur man gör ett fastighetsköp giltigt och sedan hur ni ska gå till väga för att fastighetsköpet du ska göra inte är att anses som ett förskott av arv till dig. Hoppas upplägget av mitt svar uppskattas!Vad som krävs för ett giltigt fastighetsköp: Så till att börja med ska vissa formkrav vara uppfyllda för att ett fastighetsköp vara giltigt. Dessa formkrav bör ni således följa för att ingen annan ska kunna göra invändningar mot ert köp. Dessa formkrav hittas i 4 kap. 1 § Jordabalken (JB) är:- Det ska vara en skriftlig köpehandling där det framgår tydligt att säljaren (dina föräldrar) vill överlåta fastigheten till köparen (dig) och att köparen vill ha fastigheten. Således är inte muntliga avtal av köp av fast egendom giltiga.- Det ska framgå i köpehandlingen vad det är för objekt (fastighet) som köpet handlar om. Här är det vanligt att använda sig av fastighetsbeteckning för att vara så specifik som möjligt.- I köpehandlingen ska köpeskillingen framgå – det vill säga vad fastigheten kostar. Viktigast är att totalsumman framgår.- Köpehandlingen ska vara underskriven av båda parter, köpare och säljare. Detta innebär att alla fastighetsköp blir giltiga genom att uppfylla dessa formkrav. Så fort ett formkrav lämnas åt hän blir fastighetsköpet ogiltigt. Och efter att ni uppfyllt dessa formkrav ska ni som köpt fastigheten ansöka om lagfart för fastigheten. Lagfarten är ett bevis på att du är ny ägare för fastigheten och ska ansökas inom tre månader efter att ni upprättat en korrekt köpehandling enligt ovan nämnda formkrav, 20 kap. 1 och 2 § § JB. Lagfarten kan bland annat sökas på lantmäteriets hemsida. Nu till frågan om hur ni gör så att fastighetsköpet inte är att anse som förskott på arv. Fastighetsköpet som ni ska göra av era föräldrar kan anses som ett förskott på arv i de fall dina föräldrar säljer fastigheten till dig av ett lägre värde än vad fastigheten egentligen är värd, eller i de fall värdet på fastigheten ökar efter fastighetsköpet. Så för att förhindra att någon annan arvsberättigad till dina föräldrar sedan hävdar fastighetsköpet som förskott på arv, rekommenderar jag era föräldrar till att upprätta ett testamente enligt 10 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) och ange att fastighetsköpet inte är att anse som förskott på arv till dig. Formkraven för att upprätta ett giltigt testamente är:- Testamentet ska vara skriftligt.- Två vittnen ska närvara när testamentet skrivs.- Den som ska testamentera (vilket i ert fall är dina föräldrar) ska skriva under testamentet i vittnenas samtidiga närvaro.- De båda vittnena ska skriva under testamentet med namn, yrke, hemvist och tid för bevittnandet, eller övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet, enligt 10 kap. 2 § ÄB.- Vittnena ska även ha kännedom om testamentets egenskap, men behöver inte veta dess innehåll. Alternativt är om de hellre upprättar ett gåvobrev om att fastigheten inte ska anses som förskott på arv till dig. För att knyta ihop säcken och sammanfatta mitt svar så gör ni ert fastighetsköp giltigt genom att följa ovan nämnda formkrav i 4 kap. 1 § JB. Därefter ska du som köper fastigheten söka lagfart för fastigheten. Och slutligen rekommenderar jag dina föräldrar till att upprätta ett testamente enligt formkraven som nämns i 10 kap. 1 § ÄB eller alternativt ett gåvobrev som anger att fastighetsköpet inte är att anse som förskott av arv för dig. Hoppas ni fick svar på er fråga!Med vänlig hälsning,

Vilka förutsättningar krävs för att skadestånd ska uppkomma?

2019-10-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att skadestånd ska komma ifråga? Om vi bortser från brott.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att skadestånd ska uppstå krävs det att alla förutsättningar som jag kommer redovisa i mitt svar är uppfyllda. Det får därmed inte brista i någon förutsättning. För tydlighetens skull har jag ställt upp förutsättningarna för skadestånd i ordning, vilket innebär att första förutsättningen måste vara uppfylld för att man ska kunna gå vidare till nästa förutsättning osv… Förutsättningarna för att skadestånd ska bli tillämpligt är således:1. Den grundläggande förutsättningen är att det måste finnas en skada, utan skada – inget skadestånd. 2. Hittar man skada behöver man se till vilken skadetyp det gäller. Man måste därför klassificera skadan, det vill säga vilken typ av skada är det fråga om? Det finns fyra olika typer av skada, personskada, sakskada, kränkning och ren förmögenhetsskada. Således ska man avgöra vilken av dessa fyra skador som skadan gäller just för ditt fall. Det är viktigt att identifiera skadan på grund av att de olika typerna av skada gäller i viss utsträckning ger olika regler. Det är således viktigt att identifiera rätt skada för att sedan tillämpa rätt regler och slutligen rätt skadestånd. De olika skadorna:Personskada– utgörs initialt av en fysisk eller psykisk skada på den mänskliga kroppen. Fysisk skada kan till exempel vara ett brutet ben. Psykisk skada kan till exempel vara chocktillstånd eller depression. Personskadebegreppet har också de ekonomiska följdskadorna av den initiala fysisk eller psykisk skada följer. Du kan till exempel få ersättning för den taxiresa till sjukhuset du var tvungen att göra, patientavgift, sjukskrivning och ersättning av arbetsgivare och försäkringsskada. Man kan således säga att allmänna förmögenhetsskador är en underkategori till personskadan och består av de ekonomiska följdskadorna.Sakskada – fysiska skador på fast eller lös egendom. Även sak-skadebegreppet omfattar även ekonomiska följder och förluster som uppkommer pga skador. EX: kostnader för att reparation, inkomstförluster, ersättning för hyra av annan vara.Ren förmögenhetsskada – kontrast till allmän förmögenhetsskada. Kännetecknas av att den är en ekonomisk skada, det vill säga en fristående ekonomisk skada som till exempel bedrägeri. Kränkning – handlar om känslor. Den som har blivit kränkt har upplevt vissa negativa känslor, vilka kan vara rädsla, obehag och förnedring exempelvis. Kränknings -begreppet är ett vittomfattande begrepp och sker vanligtvis vid brott. Men kränkning kan också uppkomma i vardagliga situationer. Dock kan man inte få skadestånd för alla vardagskränkningar. 3. Presumtivt ansvarssubjekt måste hittas, vilket är en tänkbar skadeståndsskyldig person som har utfört skadan. Kan vara smart att göra en preliminär bedömning av vem detta kan vara, om man inte vet säkert. Observera att den i vissa fall kan röra sig om flera presumtiva ansvarssubjekt. När det finns fler presumtiva ansvarssubjekt är det viktigt att var och en bedömas enskilt. 4. Krav på en Aktiv handling – huvudregeln är att skadeståndsansvar förutsätter en aktiv handling från det presumtiva ansvarssubjektet. Det krävs således aktivitet för skadeståndsskyldighet. Denna huvudregel har undantag och därav kan passivitet också grunda skadeståndsansvar. En handlingsplikt kan leda till passivitet. Det jag menar med att en handlingsplikt kan leda till passivitet förklaras med några exempel:Exempel 1 : en bostadsrättsförening är skyldig att skotta taket så att inte snö och is orsakar skada. En handlingsplikt finns därmed för bostadsföreningen. Om föreningen underlåter att skotta taket och snön skadar personen blir det en fråga om passivet som kan grunda ansvar då en plikt har åsidosatts.Exempel 2: vårdnadshavare till barn är skyldiga att aktivt utöva tillsyn över sina barn så att de inte orsakar skada. En förälder som inte aktivt bevakar sina barn kan därför bli skadeståndsskyldiga genom passivitet av detta. 5. En objektiv ansvarsfrihetsgrund får inte föreligga. En omständighet som gör att det presumtiva ansvarssubjektet slipper ansvar trots att han borde blivit ansvarig. Exemepl på detta kan vara nödvärn och att någon agerar i nöd. Detta kräver dock att man inte gör mer än behövlig skada för att man ska fri från skadeståndsansvar och påföljd. Samtycke kan också vara en ansvarfrihetsgrunderna. Det jag menar med att ansvarsfrihetsgrund får föreligga förklaras med några exempel:Exempel 1: genomgång av operation som medför vissa hälsorisker. Sjukvården informerar om riskerna och ber skriftligt till samtycke, vilket kan göra dem fria från ansvar ifall något händer under operationen.Exempel 2: En annan ansvarfrihetsgrund är tjänsteplikt, där man är skyldig att lyda order, vid till exempel militär, polis och räddningstjänsten. Om man orsakar skada när man lyder order går man fri från ansvar. Den som gav order är den som ansvarar för skada.6. Adekvat kausalitet måste föreligga – ett problembarn inom skadeståndsrätten. Kausalitet innebär att handlingen är orsaken till skadan, det vill säga att skadan är en följd av handlingen. Det krävs alltså ett konstaterande om att handlingen har varit en nödvändig förutsättningför skadan som uppstått, vilket är orsaken till skadan. Således finns ett samband mellan handling och skada. Det jag menar med adekvat kausalitet får förklaras med ett exempel:Exempel: Jag slänger in min telefon i en vägg, telefonen går söner. En nödvändig förutsättning för att telefonen gick sönder var att jag kastade den i väggen. Således finns ett samband med min handling (jag kastade telefonen i väggen) med skadan (telefonen gick sönder).Sammanfattning:Så för att knyta ihop säcken och förtydliga mitt svar så krävs det att samtliga ovan nämna förutsättningar är uppfyllda för att skadestånd ska komma på frågan. Kort sammanfattat gäller det förutsättningarna om att det finns en skada, en person som utfärdat skadan, en aktiv handling som orsakat skada, att det inte föreligger någon ansvarsfrihetsgrund och slutligen att adekvat kausalitet föreligger. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem ska få bo kvar i hyreslägenheten efter skilsmässa?

2019-11-20 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej. Mamma och pappa har varit sambos i över 30 år . De flyttade in i en gemensam kommunal hyresrätt (förstahandskontrakt) , men det är bara pappa som står på lägenheten. Två av fyra av deras gemensamma barn bor kvar i lägenheten . Mamma jobbar heltid hemifrån som dagbarnvårdare med ca 5-6 barn . Pappa jobbar inte hemifrån utan har ett heltidsjobb i en skola . Mamma vill nu skiljas. Vem har rätt att behålla lägenheten ? Båda vill bo kvar i lägenheten.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid skilsmässa är det den av makarna som har störst behov av att få bo kvar i den gemensamma bostaden som ska få göra det, vilket framgår av 11 kap. 8 § äktenskapsbalken (ÄktB). Att hyresrätter också räknas som gemensam bostad framgår av 7 kap. 4 § ÄktB. Detta kräver dock att bostaden ska ha varit just gemensam, vilket den utifrån informationen i din fråga verkar ha varit för ert fall med tanke på att dina föräldrar flyttade gemensamt in i bostaden. Således är det en bedömningsfråga om vem av makarna, dvs dina föräldrar, som anses mest behöva bo kvar i bostaden. Vid bedömningen för detta är faktorer som om någon av makarna har ensam vårdnad om barn avgörande. Dock verkar dina föräldrar ha gemensam vårdnad om sina barn, vilket gör att detta inte är en faktor som kommer påverka utfallet för er bedömning så pass mycket. Även faktorer som makarnas ålder, hälsa och avstånd till arbete är avgörande. Utifrån informationen i din fråga verkar din mamma behöva bostaden för att arbeta, vilket kan vara ett argument för att bostaden ska tillfalla henne. Dock kan ingen slutsats om vem som ska få bostaden utifrån din fråga, då mer information om just era omständigheter krävs för bedömningen av detta.Om dina föräldrar inte kan komma överens själva om vem av dem som anses behöva bostaden mest kan de i värsta fall behöva tvista om det i domstol eller låta det avgöras av en bodelningsförrättare. Om dina föräldrar önskar mer juridisk hjälp rekommenderar jag er att kontakta någon av våra skickliga jurister här på Lawline. Hoppas ni fick svar på er fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Till vem ska jag rikta anspråk mot vid fel i fastighet efter köp, till säljaren eller till mäklaren?

2019-11-20 i Fel i fastighet
FRÅGA |Har köpt hus där objektsbeskrivningen säger att det skall finnas golvvärme. Det visar sig nu (efter att vi och säljarna skrivit på) att det inte finns golvvärme.Har vi rätt att bekosta detta på säljaren eller mäklaren?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen i er fråga förutsätter jag att ni fick objektbeskrivningen om att det fanns golvvärme i fastigheten innan ni genomförde köpet, vilket leder till att fastigheten avviker från vad ni med fog kunnat förutsätta på grund av köpet samt avtalet, vilket vidare ger er rätt att påkalla påföljder, enligt 4 kap. 19 § Jordabalken (JB). Men för att ni ska få åberopa påföljder för utebliven golvvärme måste ni:- Reklamerar felet direkt till säljaren/mäklaren efter det att ni upptäckt felet, 4 kap. 19a § JB.- Ni borde inte ha upptäckt felet vid undersökningen av fastigheten, 4 kap. 19 § 2 stycket JB. Så om det anses att ni borde ha upptäckt felet vid undersökningen av fastigheten, får ni inte göra felet gällande.Om ni har gjort detta och uppfyller ovanstående krav kan ni påkalla påföljder som prisavdrag på köpeskillingen, ersättning för skada eller om skadan är av väsentlig betydelse, häva köpet, enligt 4 kap. 12 § JB. Hävning av köpet förutsätter som sagt att skadan/felet på fastigheten är av väsentlig betydelse för er som köpare. Utifrån informationen i er fråga kan jag inte dra någon slutsats om hävning kan bli aktuellt för er. Men ett exempel på där hävning hade blivit aktuellt i ert fall är i de fall ni köpte fastigheten just för dess golvvärme. Värt att nämna är att ni parter för fastighetsköpet kan komma överens om att köpet ska hävas, men om det skulle bli tvistigt och ni skulle gå till domstol för att få tvisten utredd, hade processen blivit längre och hårda krav hade stälts från domstolen för att köpet skulle kunna hävas. Således är prisavdrag på köpeskillingen en rimlig påföljd som tillämpas i många fall där fel har visat sig föreligga vid ett fastighetsköp, om felet berodde på säljaren. Så nu till er fråga om ni ska rikta er talan om felet om golvvärmen mot säljaren eller mot mäklaren. En mäklares juridiska ansvar regleras i fastighetsmäklarlagen. Av lagens 8 § följer en allmän omsorgsplikt för mäklaren med innebörden av att hen ska tillvara ta säljaren såväl köparens intressen. Vidare ska även mäklaren uppmana säljaren att lämna köparen upplysningar som är relevanta för köpet och även själv informera säljaren om hen äger vetskap om sådan omständigheter som kan vara relevanta, enligt 16 §. Om mäklaren inte fullgör dessa skyldigheter kan ni som köpare kräva skadestånd med stöd av lagens 25 §. Utifrån informationen i er fråga är det svårt att dra en slutsats om mäklarens vetskap om golvvärmen i ert fall. Om mäklaren har använt sig av de uppgifter som säljaren har lämnat och inte haft anledning att misstänka något annat, kan det anses svårt att rikta talan mot mäklaren och istället se till säljarens ansvar i det hela.Om det är så att säljaren har lämnat uppgift till mäklaren om att det finns golvvärme, fast att det inte finns, är det säljaren som ska stå för felet och ni kan göra ovan nämna påföljder gällande mot säljaren. Vilka är prisavdrag på köpeskillingen, ersättning för skada och eventuellt hävning i värsta fall. Observera också att informationen om golvvärmen kan ha uppkommit på grund av dålig eller missvisande konversation mellan säljare och mäklare, vilket visar att det kan vara bra att vända er till mäklaren i första hand för att berätta om felet och utifrån det få reda på vem som bidragit till felet om golvvärmen. Sedan rekommenderar jag er även att i första hand försöka lösa problemet om golvvärmen mellan er köpare, säljare och mäklare i mellan, för att undvika onödigt dyra rättegångskostnader och slöseri med tid eftersom en sådan process kan dra ut på tiden. Hoppas du fick svar på din fråga och tveka inte på att höra av dig till oss igen om du har fler funderingar! Lycka till!Med vänlig hälsning,

När blir barnets vilja avgörande för barnets boende, umgänge och vårdnad?

2019-11-20 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Jag har en dotter som är 11 år och som bor varannam vecka hos mig och hennes pappa. Vi har gemensam vårdnad.Dottern har aldrig velat bo hos sin pappa och trivs inte där, och emellanåt kan jag förstå henne då jag inte tycker att han "ser" henne och hennes behov. Hon vågar aldrig prata med honom om någonting utan hon vänder sig till mig varje dag. Redan under "mamma veckan" så börjar hennes ångest kring att "pappa veckan" närmar sig. Hon har blivit fysiskt påverkad i form av ångest, oro, ont i magen, kräkningar, i många år pga att hon inte vill åka till hennes pappa. Vi har varit i kontakt med familjerätten ett flertal ggr, men utan resultat. Det som sägs där är ju inte bindande på något sätt utan är endast för att vi ska kunna samarbeta som föräldrar.Pappan har sagt att när dottern fyllde 10 år så skulle hon få börja "önska" hur hon vill ha det. Men det löftet har han inte hållit. Istället har han ju ändrat det till 13-14 år.Dottern i sin tur har hört av en kompis på hennes skola att man kan bestämma själv när man fyller 12 år.Dottern förstår inte varför jag inte gör något, varför jag inte hjälper henne, varför jag inte "vill ha henne hos mig". För det är nog så hon ser på det.Min fråga - vad kan jag göra? Vad är rätt och vad är fel? Kan hon bestämma?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med är det jättebra att ni redan har varit i kontakt med familjerätten, även om du känner att det kanske inte har gett er något resultat. Familjerätten/socialentjänsten brukar de flesta familjer hänvisas till som ett första steg, vid tvister om föräldrars samarbetsförmåga eller om vårdnad om barn. Men eftersom du i din fråga beskriver det som att era samarbetssamtal inte leder er någonstans och att din dotter mår dåligt av att bo och umgås med sin pappa, kan det bli lämpligt att vidta nästa steg. Vilket är att låta rätten (domstolen) ta över och besluta om er dotters boende, umgänge och vårdnad, utifrån er dotters bästa. Ett annat alternativ, istället för att gå till domstol, skulle kunna vara att ni vårdnadshavare avtalar om er dotters boende och umgänge genom att det sker skriftligen och med socialtjänsten godkännande. Oavsett, om ni går till domstol eller om ni fortsätter att ta hjälp från familjerätten så kommer er dotters bästa vara avgörande för bedömningen om hennes boende, umgänge och vårdnad. Principen om att er dotters bästa kommer att vara avgörande för hennes boende, umgänge och vårdnad beaktas med hänsyn till er dotters egen vilja i takt med hennes ålder och mognad, enligt 6 kap. 2 § tredje stycket Föräldrabalken (FB). Detta innebär att större hänsyn tas till vad barnet själv vill, ju äldre och mognare barnet är. Idag finns det dock ingen lagstadgad ålder för när ett barn själv får bestämma om sitt umgänge eller boende. Några få praxis (avgöranden från högsta domstolen) har dock grundat en tanke om att barnet har en rättighet att bestämma själv när hen har fyllt 12 år. Så det din dotter har hört om att man får bestämma själv vart man vill bo när man har fyllt 12 år stämmer till viss del. Det ni dock bör observera med detta är att det inte är någon utskriven rättighet att få bestämma själv om sitt boende när man fyllt 12 år, utan endast något som domstolarna och socialtjänsten kan använda som en utgångspunkt när de gör sin bedömning om barnets boende, umgänge och vårdnad. Således blir barnets vilja vid 12 års ålder en omständighet som ska beaktas tillsammans med vad som anses som barnets bästa i det enskilda fallet, utifrån fallets enskilda omständigheter. Tips om vad just DU kan göra!Utifrån informationen i din fråga har ni redan tagit första steget om att försöka lösa er dotters boende och umgänge, genom samarbetssamtal med hjälp av familjerätten. Men eftersom samarbetssamtalen inte verkar hjälpa er dotter på bästa sätt råder jag dig till att kontakta en jurist som kan hjälpa dig med att utforma ett förslag till avtal om boende och umgänge för er dotter, för er dotters bästa. Ett sådant avtal börjar gälla när både du och dotterns pappa har undertecknat det. Juristen kan även företräda dig i de fall att ni inte kommer överens om er dotter boende och umgänge och ni blir tvungna att gå till domstol för att få det avgjort. Om du är intresserad av att träffa en jurist rekommenderar jag dig till att vända dig till Lawlines Juristbyrå, där du kan bli tilldelad en jurist anpassad efter just ditt ändamål.Och precis som du säger, kommer din dotters vilja att beaktas (efter hur gammal hon är) vid bedömningen för vad som är henens bästa och således kommer hennes vilja påverka hennes boende, umgänge och eventuell vårdnad.Jag önskar dig ett stort lycka till och hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är det bara att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Vem har rätt att ärva min farbror?

2019-10-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Min farbror som inte har några egna barn är gift med en kvinna som har två barn. Min far och jag undrar om dessa särkullbarn har rätt till arv efter farbrodern? Om nu hon går bort innan farbrodern, vad händer då?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga rör arv blir Ärvdabalken (ÄB) tillämplig för att utreda din fråga. Det korta svaret på din fråga är att din farbrors frus särkullsbarn inte har rätt till något arv från din farbror, om inte din farbror har upprättat ett testamente där det står att dem ska ärva honom. Detta beror på att fruns barn inte finns med i din farbrors uppstigande eller nedstigande led, av vilka som har rätt att ärva honom. För att förtydliga mitt svar kommer jag därför ställa upp vilka som har rätt att ärva din farbror.Till att börja med är det den avlidens bröstarvingar som har rätt att ärva sin förälder med lika lott. Det vill säga den avlidnes barn har rätt att ärva sin förälder med lika del av arvet, 2 kap. 1 § ÄB.Om det dock inte finns några barn i bilden, men en make/a finns med (vilket det gör i ert fall) ärver makan den avlidne med fri förfoganderätt. Det vill säga er farbrors fru kommer ärva er farbror med full äganderätt till hans tillgångar, 3 kap. 1 § ÄB. Detta för att de var gifta. Efter att er farbrors fru avlider kommer er farbrors efterarvingar få ärva den del som finns kvar (om det finns något kvar det vill säga ) av er farbrors arv och som efterarvingarna har väntat på, på grund av att makan ärvde först. Detta innebär i ert fall att er farbrors föräldrar får den del av arvet som är kvar. Men om föräldrarna inte lever, delar farbrorns syskon på arvet. Och om inte syskonen till farbrorn lever, ärver syskonbarnen istället. Vilket bli ni i frågan, enligt 2 kap 2 § ÄB. Förtydligande av arvsklasserna (förstår att det är otydligt i textform):1. Första arvsklass: Först ärver den avlidens barn. Men om make/maka finns med i bilden, ärver denne först och när denne avlider ärver sedan barnen deras lotter av sin avlidne förälder. 2 kap. 1 § ÄB.2. Andra arvsklass:Men om det inte finns med barn i bilden, ärver den avlidnes föräldrar. Om det inte finns föräldrar till den avlidne, ärver den avlidens syskon. Finns det inga syskon ärver syskonbarnen. 2 kap. 2 § ÄB.3. Tredje arvsklass: Men om inga barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn lever, tar farföräldrar och morföräldrar arvet och delar lika lott. 2 kap. 3 § ÄB.4. Och sista alternativet, om det inte finns någon av dessa ovan nämna arvingar i liv till den avliden, tillfaller den avlidnes arv den allmänna arvsfonden. 5 kap. 1 § ÄB.Observera att arvet måste tillfallas i denna arvsordning och att arv endast kan tilldelas den som är vid liv, 1 kap 1 § ÄB. Det vill säga att man börjar kolla i första arvsklassen om det finns arvingar och om inte går man till nästa arvsklass och så vidare… Och om det inte finns någon arvinge i liv från någon arvsklass, tillfaller den avlidnes arv den allmänna arvsfonden, 5 kap. 1 § ÄB. Som ni ser ärver alltså inte er farbrors frus särkullsbarn er farbror, eftersom de inte tillhör någon av arvsklasserna till er farbror. Och gällande er fråga ifall er farbrors fru avlider innan honom så har hennes särkullsbarn rätt till sitt arv direkt om de så önskar, 3 kap. 1 § ÄB. Dock kan särkullsbarnen avstå sin rätt att genast få ut sitt arv till förmån för den efterlevandemaken, det vill säga er farbror i detta fall. Särkullsbarnen blir då efterarvingar till sin mamma. Hoppas att ni fick svar på er fråga, annars är det bara att ni kontaktar oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,