Får en 15-åring själv bestämma vilken förälder hen vill bo hos?

2020-08-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, har en 15-åring med skilda föräldrar rättighet att fritt bestämma vem hen ska vara hos och när, utan att behöva följa förälderns schema?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?Regler om boende finns i Föräldrabalken (FB). Barnets bästa är alltid utgångspunkten i vad som ska avgöra frågor om boende och liknande (6 kap. 2a § FB). Liknande så ska allt mer hänsyn tas till barnets mognad och ålder när beslut om boende och umgänge fattas (6 kap. 2a § tredje stycket). En 15-åring är inte fri att själv bestämma boendeTill och med att barnet är 18 år står barnet oftast under vårdnaden av båda sina föräldrar. Det är föräldrarna som ansvarar för barnets omvårdnad, trygghet och fostran (6 kap. 1-2 § FB). Föräldrarna kan gemensamt bestämma om boende och andra saker inom vårdnaden av barnet (6 kap. 14a § FB). Däremot har en 15-åring ingen självbestämmande rätt utan istället så ska barnets vilja tas till hänsyn med grund i mognad och ålder (6 kap. 2 § tredje stycket FB). Enligt praxis får barnet allt mer inflytande i sina föräldrars beslut från och med det att barnet blivit 12 år gammalt, men ingen absolut bestämmanderätt finns för barnet innan det blivit myndigt. SammanfattningEn 15-åring har ingen lagstadgad rätt att själv bestämma om boendet hos skilda föräldrar. Däremot ska föräldrarna alltid se till barnets bästa och ta hänsyn till barnets vilja i grad med barnets mognad och ålder. Med vänliga hälsningar,

Är min arbetsgivare skyldig att tillhandahålla kollektivavtalet?

2020-08-26 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Om en anställd INTE är med i något fackförbund, var kan hen då hitta vad som står i kollektivavtalet?(Arbetsgivaren uppger sig ha kollektivavtal)..Är arbetsgivaren skyldig att tillhandahålla kollektivavtalet för genomläsning?Är facket skyldig att tillhandahålla det även för anställda som inte är med i facket?(för vid behövs timanställda (kompletteting till studier) kanske det inte känns relevant att vara med.Om inte, var går det då att läsa?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?Din fråga besvaras av Lagen om anställningsskydd (LAS) och Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). KollektivavtalEtt kollektivavtal är gällande mellan slutande parter och dess medlemmar (23 § MBL). Det går därför ofta att hitta ett kollektiv hos slutande parter, exempelvis arbetsgivarorganisation, arbetsgivare eller hos arbetstagarorganisation. Om du vet vilken organisationer som är parter i kollektivavtalet går det därför ofta bra att kontakta dem eller hitta avtalet på deras hemsidor. Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla kollektivavtaletEn arbetsgivare som är ansluten till ett kollektivavtal är skyldig att tillämpa detta även på oorganiserade arbetstagare (AD 1932 nr. 95). Det innebär att kollektivavtalet innehåller information som är viktig för dig som arbetstagare. Sådan information som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet ska lämnas av arbetstagaren om anställningstiden är längre än tre veckor (6 c § 1 stycket och 2 stycket punkt 6 LAS). Du har därför rätt att begära att få tillgång till kollektivavtalet då det har betydelse för ditt anställningsavtal. Facket har däremot ingen skyldighet gentemot en oorganiserad arbetstagare. Skyldigheter och rättigheter gentemot facket uppkommer endast genom att en person är medlem i organisationen. Att vara eller att inte vara organiserad arbetstagareVärt att tänka på är att som oorganiserad arbetstagare har man ingen rätt att kräva rättigheter från kollektivavtalet då det endast gäller mellan avtalsparterna och dess medlemmar. Däremot begår arbetsgivaren ett brott mot avtalet om den inte applicerar kollektivavtalet på en oorganiserad arbetstagare (AD 2018 nr. 78). Det är så här för att huruvida man är fackligt ansluten eller ej ska inte utgöra en konkurrensfaktor. För att förtydliga, skulle din arbetsgivare inte ge dig en förmån som framgår av kollektivavtalet kan du inte få ersättning för avtalsbrott. Du kan endast få ersättning om det uttryckligen står i just ditt anställningsavtal att kollektivavtalet gäller dig. Det kan därför vara en bra ide att gå med i relevant facklig organisation om du vill kunna ha samma rättigheter som organiserade arbetstagare.SammanfattningDin arbetsgivare är som ansluten till kollektivavtal skyldig att tillhandahålla viktig information för dig som anställd och kollektivavtalet ska därför finnas tillgängligt för anställda på arbetsplatsen. Kollektivavtalen finns oftast även på de fackliga organisationernas hemsidor. Med vänliga hälsningar,

Gäller ett muntligt ägarbyte av hund?

2020-08-19 i Muntliga avtal
FRÅGA |Jag har en hund ihop med en annan person. Det är jag som står som registrerad ägare på Jordbruksverket och det är jag som står på försäkringen för hunden. Det finns inga papper på hunden, och vi tog över honom muntligt av en person som nu tyvärr har gått bort. Är det jag eller hon som äger hunden?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Muntliga avtal om överförande av ägande är giltigtDin fråga gäller ett övertagande av ägnade av en hund vilket innebär att Avtalslagen (AvtL) är tillämplig. Generellt sett så är muntliga avtal giltiga såvida parterna är överens (1 kap. 1 § AvtL). Då ett djur anses vara lös egendom krävs finns inte några formkrav på hur ägarbytet ska ha sett ut (1 kap. 1 § Jordabalken). Djuret är alltså din egendom tillsammans med personen du delar hunden med. Ni är därför ägare till hunden så länge den tidigare, numera avlidna ägaren, frivilligt ingick en muntlig överenskommelse om ägarbytet. Med vänliga hälsningar,

Kan hot om polisanmälan vara olagligt?

2020-08-19 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Är detta blackmail eller hot:"Jag vill inte ha kontakt med dig mer och varken min mor eller flickvän vill ha kontakt med dig. Kontaktar du någon av dessa personer kommer jag att göra anmälan om ofredande. Fortsätter kontakten, kommer jag att göra anmälan om olaga förföljelse."
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett hot kräver att det hotas om brottslig gärningNär man hotar någon krävs det att hotet är en brottslig gärning för att gärningen ska anses vara olaga hot (4 kap. 5 § Brottsbalken). Därav är ett hot om polisanmälan inte i sig en brottslig gärning även om det av mottagaren kan upplevas som obehagligt. Olaga tvång kan uppstå genom situationenBlackmail översätts direkt till utpressning men i din situation aktualiseras snarare brottet olaga tvång då det inte framgår av frågan att någon förmögenhetsöverföring kommer ske genom hotet (4 kap. 4 § och 9 kap. 4 § Brottsbalken).I ditt fall skulle du tvingas till underlåtenhet genom att låta bli att kontakta nämnda personer. För att hot om polisanmälan ska anses vara olaga tvång krävs det däremot att tvången är otillbörligt. I det här sammanhanget innebär otillbörligt att man polisanmäler för att skada personen man polisanmäler. En anmälan om ofredande kan vara legitim och behöver inte innebära otillbörligt hot om polisanmälan såvida den som hotar om polisanmälan har legitima skäl att vilja polisanmäla för eventuellt brott. SammanfattningSituationen kan inte tolkas som olaga hot då det kräver brottslig gärning. Däremot kan situationen innebära olaga tvång om hotet om polisanmälan är otillbörlig. Med vänliga hälsningar,

Kan man bortse från hälftendelning utan äktenskapsförord?

2020-08-30 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej.Jag äger ett hus och gjorde innan jag gifte mig.Var ung och visste inget om äktenskapsförord. Vi gjorde ett muntligt avtal oss emellan att jag äger huset och jag har också betalat allt angående huset (amortera, räntor,el,vatten,osv)i våra 24år tillsammans. Nu ska vi nog skilja oss och min fru har skaffat en lägenhet sedan snart 1år tillbaka och har även flyttat sin adressen dit.Nu har hon fått för sig att hon nog i allafall vill ha hälften av huset även att hon inte betalat något under 24år.Kan detta vara rätt och kan hon begära hälften??Finns det något sätt att minimera mina "skador" på ifall jag måste köpa ut henne ur mitt hus?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilka lagar gäller?Din fråga regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB). När makar skiljer sig ska deras egendom delas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Egendomen som delas är giftorättgods. All egendom i äktenskapet oavsett vem som står som ägare är giftorättsgods såvida det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är egendom som genom testamente, gåvobrev, äktenskapsförord eller liknande bestämts som enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Det innebär att huset är giftorättsgods och att om lägenheten är en ägarlägenhet eller bostadsrätt så är även den giftorättsgods.Hälftendelning är huvudregelnBodelningen görs genom att avdrag för skulder görs på vardera makes giftorättsgods. Vad som sedan återstår läggs ihop och delas på hälften(11 kap. 3 § ÄktB). Det här innebär att all egendom ni har som inte är bestämd som enskild egendom ska delas på hälften mellan er vid skilsmässa oavsett ägande. Efter detta görs fördelning av lotter då man bestämmer vem som får vad baserat på den totala förmögenhetsmassan (11 kap. 7 § ÄktB). Det finns möjlighet till jämkning av bodelning i vissa fall om ett äktenskap varade under högst 5 år och den ena maken har betydligt större förmögenhetsmassa än den andra (12 kap. 1 § ÄktB). Detta går tyvärr inte i ditt fall då ditt äktenskap varat längre än 5 år.Äktenskapsförord kan skrivas under pågående äktenskapEtt äktenskapsförord kan skrivas även under pågående äktenskap där viss egendom kan bestämmas till enskild egendom (7 kap. 3 § ÄktB). Däremot behöver båda makarna underteckna och vara överens om detta (7 kap. 3 § ÄktB). På det sättet kan du och din fru komma överens om att göra viss egendom till enskild egendom, exempelvis ditt hus och hennes lägenhet. SammanfattningDet går alltså inte att bortse från hälftendelning vid skilsmässa om inte äktenskapet varat i högst 5 år. Detta innebär att din fru har vid skilsmässa rätt att begära hälften av ert gemensamma giftorättsgods. Du kan då ha rätt att behålla hela huset om din hälft av giftorättsgodset överstiger husets värde. Detsamma gäller den lägenhet din fru skaffat. Om inte det finns äktenskapsförord eller liknande som anger att huset är enskild egendom är det därför aktuellt för bodelning under skilsmässan.Vill du ha vidare hjälp under skilsmässan är du varm välkommen att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister.Med vänliga hälsningar,

Får man kalla någon vad man vill?

2020-08-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag ville vara ärlig mot mitt gudbarn, talade om att hon har en syster, vilket blev helt fell. Trodde jag ville vara elak, men jag tyckte det var hennes rättighet att veta , hennes mor talade om det för mig för 40 år sedan. Gudbarnet skriver till min sambo, att jag måste blivit dement eftersom jag var så elak. Att jag måste blivit sjuk, även pappan skrev så , han som inte varit ärlig. Jag tycker det är kränkande att kalla någon för att vara borta i huvudet när man vill tala sanning. Kan man beskylla någon för att vara dement till andra hur som helst? Nu var det ju min sambo han vet ju att jag ville hennes bästa, vilket blev en mardröm.Mvh Besviken.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det kan vara brottsligt agerandeDet finns två tänkbara brott ditt gudbarn kan ha begått. Till och börja med kan ditt gudbarn och dennes pappa ha gjort sig skyldiga till förtal (5 kap. 1 § Brottsbalken). De har lämnat uppgift om din mentala förmåga. Om de lämnade denna uppgift i syfte att andra ska se ned på dig kan brottet förtal aktualiseras. Då måste du däremot kunna visa att de gjorde detta för att få andra att se ned på dig. Hade de däremot goda skäl att lämna denna uppgift, exempelvis om den visar sig att vara sann, kommer de inte dömas till ansvar för brottet. FörolämpningJag tolkar din fråga som att du blivit kränkt av deras uttalande. Det innebär att de kan ha gjort sig skyldiga till brottet förolämpning (5 kap. 3 § Brottsbalken). Om deras uttalande om dig var nedsättande och gjorde för att kränka dig kan de dömas för brottet. SammanfattningSvaret på din fråga är att man inte får kalla en person dement hur som helst om det är ägnat att skada eller kränka personen. En bedömning vad som är brottsligt måste alltid ske och oavsett om just dessa uttalanden är brottsliga eller inte bör man inte kalla en person för olika saker som kan uppfattas som kränkande bara för att man kan. Demens är en jobbig sjukdom både för personen som upplever det och familj till denne. Oavsett om det är brottsligt eller inte är det sällan en bra ide att kalla varandra olika saker i syfte att vara elak. Med vänliga hälsningar,

Får jag kamerabevaka min uthyrda bostad?

2020-08-19 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Vad gäller om jag vill övervaka min bostad med kameror när bostaden hyrs ut? Är jag förpliktigad att informera de som hyr bostaden om detta? Skillnad på korttidshyra (typ Airbnb) och långtidshyra (andra hands uthyrning)?Om jag hyr en bostad, kan det få finnas kameror där utan att jag blivit informerad? Och kan jag anmäla uthyraren om jag hittar sådan utrustning?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?De lagar som aktualiseras i detta fall är Kamerabevakningslagen (KBL) och Brottsbalken (BrB). Tillstånd krävs inte om du vill övervaka din bostad under uthyrningTillstånd krävs om kamerabevakningen sker på en plats dit allmänheten har tillträde (7 § KBL). Och syftet med att tillstånd krävs i vissa fall är att skydda mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten (2 § KBL). Du behöver inte tillstånd för att övervaka bostaden du hyr ut såvida kamerabevakningen endast görs på ett ställe dit allmänheten inte har tillträde till. Exempelvis kan det innebära att tillstånd krävs om du har kamera som bevakar ytterdörr och väg. Du är förpliktad att informera om kamerabevakningenDu är förpliktad att informera de som hyr bostaden om kamerabevakningen, detta kan göras direkt men tydlig skyltning krävs. Om inspelningen har ljudupptagning krävs att även detta anges (15 § KBL). Det gör ingen skillnad på om det är långtidsuthyrning eller korttidsuthyrning. På samma sätt får det alltså inte finnas kameror som bevakar området du hyr om du inte blivit informerad om det. Olovlig kamerabevakning är brottsligtBlir bostaden du hyr kamerabevakad utan att du informerats om detta kan du börja med att informera personen som bevakar att du inte gett ditt tillstånd och be dem ta ner utrustningen. Därefter kan du lämna in klagomål om den olovliga kamerabevakningen till Datainspektionen. Utöver detta innebär olovlig kamerabevakning brottet kränkande fotografering om det görs på någon som befinner sig inomhus i en bostad, på en toalett eller liknande (4 kap. 6a § BrB). SammanfattningSom uthyrare får du kamerabevaka din bostad utan tillstånd så länge bevakningen endast sker där allmänheten inte har tillträde. Däremot måste du informera personerna som hyr bostaden att den är bevakad. Annars kan du begå brottet kränkande fotografering. Samma gäller om du hyr bostaden av en uthyrare som i sin tur bevakar sin bostad. Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra när ens tidigare sambo inte hämtar sina saker?

2020-08-18 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo separerade för snart två år sedan. Bodelning gjordes och jag bor kvar i huset. Nu till problemet. Min sambo har fortfarande kvar saker i huset som är hennes, trots att jag bett henne hämta dessa ett flertal gånger. Hur kan jag göra för att bli av med alla saker? Har hon rätt att förvara dessa hos mig hur länge som helst? I bodelningen står det inget som kan hjälpa vad jag kan se.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du kan begå ett brott om du väljer att flytta på din sambos sakerDu som bor i bostaden har inte rätt att själv flytta din sambos saker. D.v.s. att du på något sätt gör dig av med dem. Skulle du göra det begår du brottet olovligt förfogande så länge din tidigare sambo inte givit dig tillåtelse att göra dig av med hennes saker (10 kap. 4 § Brottsbalken). Din sambo kan begå brott genom att inte hämta sina sakerGenom att låta sina saker ligga kvar hos dig påverkar din sambo din besittning till bostaden eftersom att användbarheten begränsas. Eftersom du har bett henne att hämta sina saker och hon inte gjort det, kan besittningen anses rubbad och din sambo kan begå brottet egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § Brottsbalken). Hon har således inte rätt att lämna kvar sina saker hos dig hur länge som helst. Vad du kan göraDu kan börja med att påpeka att hennes förvarande av saker hos dig kan vara brottsligt då du flertalet gånger bett henne att hämta dem. Du kan även sätta en tidsram inom vilken du vill att hon hämtar sakerna innan du väljer att gå vidare med en polisanmälan. Vidare kan du vända dig till Kronofogden och ansöka om en vanlig handräckning, vilket kostar 300 kronor. Det innebär att Kronofogden kontaktar din sambo med kravet om att hämta tillbaka egendom. Din sambo kan antingen gå med på att göra det du begär eller bestrida kravet. Om din sambo bestrider din ansökan får du bedöma om du vill att ärendet ska lämnas över till tingsrätt för prövning. Om din sambo inte alls svarar så har Kronofogden möjlighet att hämta sakerna hos dig på din sambos bekostnad. Tänk däremot på att kan din sambo inte betala den kostnaden behöver du stå för kostnader som uppstår när Kronofogden verkställer sitt beslut. SammanfattningDu kan börja med att uppmana din sambo om att hon begår ett brott genom att inte hämta sina saker. Lika så med möjligheten att kontakta Kronofogden. Ge henne sedan en skälig tidsram att hämta sina saker innan du vänder dig till polisen alternativt Kronofogdemyndigheten. Med vänliga hälsningar,