Enskild egendom vid arv

2019-09-11 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett fritidshus av mina föräldrar som enskild egendom. De ville att huset skulle vara kvar i släkten. Jag är gift och vi har en gemensam dotter som vi vill ska få huset som sin enskilda egendom. Trodde att hon bara övertar huset när jag dör men har nu läst att så enkelt är det inte. Min man har två barn sedan tidigare och nu är vi rädda att om jag dör först och min man skriver över huset på henne så ses det som förskott på arv. I det fallet så kan ju de andra barnen vilja kompenseras. Är det bäst att jag ger bort huset redan nu eller kan man "friskriva" sig på något sätt?HälsningarMarie
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Som du säger så ärver efterlevande make även enskild egendom med fri förfogande rätt, inte full äganderätt. Tanken med fri förfoganderätt är att egendomen ska gå tillbaka till den först avlidnes makens arvingar, alltså din dotter. Inskränkningarna med fri förfoganderätt innebär bland annat att man inte för ge bort egendomen eller testamentera bort den. Annars har din make till stor del göra vad han vill med egendomen. Efterlevande make ska alltså ta hänsyn till första avlidnes arvingar.För att komma ifrån att din make skulle ärva fritidshuset med fri förfoganderätt och att din dotter får det omedelbart så behövs ett testamente. Eftersom testamentet är till din enda dotter och fastigheten är enskild egendom så finns det inget som kan inskränka dig att testamentera fastigheten åt henne. Formkraven på testamente hittar du i 10:1 ärvdabalk och de är relativt enkla. Det behöver vara skriftligt, bevittnas av två vittnen och skrivas under av alla fyra (egentligen inget tvång att din dotter skriver under), men för säkerhets skull är det bäst att söka upp en familjejurist.Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Enskild egendom genom testamente

2019-08-30 i Enskild egendom
FRÅGA |Min dotter äger 10% mer än sin nyblivne make, av deras gemensamma bostadsrätt, dessa 10% fick hon av mig, gåvobrev finns. Dom har alltså nu gift sig, kan jag nu i testamente skriva dessa 10% som enskild egendom?
Ellen Hägerström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga! Som jag förstår din fråga har du gett en procentuell andel av en bostadsrätt i gåva till din dotter. I mitt svar utgår jag ifrån att gåvan har fullbordats. Genom ett testamente kan föreskriva hur du vill att din kvarlåtenskap ska fördelas, se 9 kap. 1 § Ärvdabalken. I testamentet har du rätt att uppställa villkor om att den testamenterade egendomen ska vara enskild och att den därmed ska undantas i en eventuell bodelning, se 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken. Genom ett testamente kan du dock endast förordna om sådan egenom som du faktiskt äger. Din dotter redan fått bostadsrätten i gåva. Vid fullbordandet av gåvan har det skett en äganderättsövergång. Eftersom andelen i bostadsrätten redan har övergått till din dotter kan du tyvärr inte längre förordna om denna genom ett testamente. För att göra bostadsrätten till enskild egendom behöver din dotter och hennes make upprätta ett äktenskapsförord om detta villkor inte framgår av gåvobrevet. Vänligen,

Är bankkonton som enbart den ena maken står på giftorättsgods, och kan efterlevande make hålla dessa utanför bodelningen?

2019-08-27 i Enskild egendom
FRÅGA |Är bankkonton som enbart den ena maken står på alltid giftorättsgods?Vi är gifta och har både gemensamma bankkonton och bankkonton som står separat på en av oss makar. Blir då samtliga bankkonton giftorättsgods vid en av makarnas bortgång? Vid bouppteckning ska man ju göra en lista på samtliga tillgångar och skulder och där ska enskild egendom listas separat då den ska undantas och inte ingå i det som ska fördelas vid bodelningen. Vi har dock ingen enskild egendom.Kan den efterlevande maken i samband med bodelningen undanta något av de bankkonton denne står för och bestämma att det bankkontot inte ska ingå i giftorättsgodset utan kvarstå som den efterlevandes pengar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som är giftorättsgods och enskild egendom och vad som ska ingå i en bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). När är egendom giftorättsgods och när är den enskild?All makarnas egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild på flera olika sätt (7 kap. 2 § ÄktB). T.ex. genom äktenskapsförord eller villkor i gåva eller testamente. Egendom kan inte bli enskild enbart genom att den ena maken säger att den ska vara det. Du skriver att ni inte har någon enskild egendom, vilket innebär att all er egendom är giftorättsgods. Pengar på bankkonton är egendom och era bankkonton är således giftorättsgods oavsett vem av er de står på. Giftorättsgods ska ingå i bodelningenOm ni skulle skilja er eller om någon av er avlider ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår allt giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Den efterlevande maken kan inte bara bestämma att viss egendom är enskild och därmed ska hållas utanför. Vad kan undantas i bodelningen?Det finns egendom som får undantas från bodelningen även om det inte är enskild egendom (10 kap. 2 § ÄktB). Varje make får i skälig omfattning undanta kläder och andra föremål som denne har uteslutande till sitt eget bruk. Detta kan vara t.ex. kläder eller glasögon. Vad som är skälig omfattning ska bedömas med utgångspunkt i makarnas ekonomiska förhållanden. Syftet med paragrafen är alltså att makarna ska få behålla sådan egendom som uppenbart tillhör den ena maken och som inte har ett så stort ekonomiskt värde att den andra maken skulle missgynnas. Det är alltså inte tanken att en efterlevande make ska kunna hålla sina bankkonton utanför bodelningen, utan dessa utgör giftorättsgods och ska ingå. Efterlevande makes rätt att undvika likadelningDen efterlevande maken har dock rätt att begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Den efterlevande maken kan också begära att behålla en del av sitt giftorättsgods, och i så fall ska den avlidne makens dödsbo få behålla lika stor kvotdel av sitt giftorättsgods. Detta innebär alltså att den efterlevande maken kan få behålla sitt giftorättsgods och inte dela det med dödsboet, men den efterlevande maken får ju då inte heller ta del av den avlidne makens giftorättsgods utan detta behålls av dödsboet. SammanfattningSvaren på dina frågor är alltså ja, bankkonton som den ena maken står på är giftorättsgods så längde de inte är enskild egendom. Och nej den efterlevande maken kan inte bara bestämma att dennes bankkonton ska hållas utanför bodelningen, utan i så fall ska även motsvarande kvotdel av den avlidne makens giftorättsgods hållas utanför. Jag hoppas att detta var svar på dina frågor! Mvh,

Vad kan jag göra för att bo kvar i huset ifall min make dör före mig?

2019-08-17 i Enskild egendom
FRÅGA |Vi gifte oss 2017. Vi har skrivit äktenskapsförord eftersom min man inte vill att jag ska få halva huset ( som han ägde innan vi gifte oss ) vid en ev separation. Nu blir tyvärr jag i den osäkra sitsen att jag, om min man avlider innan mig, står på gatan utan bostad. Vi har särkullebarn och hans barn ärver huset. Vad kan jag göra för att få bo kvar?
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ifall din make avlider före dig ska en bodelning göras innan arvet fördelas mellan arvtagarna. Det som ingår i en bodelning är giftorättsgods, äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 §. Huset kommer inte att ingå i denna bodelning, eftersom det i ett äktenskapsförord har sagts att den ska vara s.k. enskild egendom, ÄktB 7 kap. 2 §. Precis som du säger kommer alltså din makes barn att ha rätt till huset i samband med arvet.Eftersom ni är gifta gäller bestämmelsen i ärvdabalken (1958:637) (ÄB) 3 kap. 1 §. Den beskriver att den efterlevande maken ska ärva all kvarlåtenskap, dvs. resultatet av bodelningen, samt enskild egendom såsom fastigheten. Eftersom det finns särkullbarn kan de dock ta ut sin arvslott direkt, vilket innebär att du kan behöva lösa ut (betala) barnen för att kunna ha rätt till fastigheten. Ett alternativ kan därför vara att din man upprättar ett testamente till förmån för dig som efterlevande make. Din man kan skriva att du har rätt till huset ifall han avlider före dig. Dock är det bra att veta att särkullbarn har rätt till sin laglott, vilken är hälften av arvslotten, ÄB 7 kap. 1 §.Särkullbarnen kan också skjuta upp sin rätt till arvet enligt ÄB 3 kap. 9 § vid din mans dödsfall. Då ärver du all kvarlåtenskap och får därför bo kvar i fastigheten. När du avlider får särkullbarnen rätt till arvet från sin pappa utifrån en kvotdel av dina tillgångar och får alltså arvet senare.Det du kan göra är därför att ta reda på ifall det finns ett intresse från din mans sida att upprätta ett testamente till förmån för dig som eventuell efterlevande maka. Du kan också se hur situationen ser ut angående att särkullbarnen skjuter upp arvet. Ett testamente är att föredra, eftersom det tydligt visar vad din makes yttersta vilja är och ändras därför inte särskilt ofta.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ärver barn enskild egendom?

2019-09-08 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag har en fråga om enskild egendom. Vi är 6 syskon som gemensamt äger en skogsfastighet som enskild egendom. Övergår detta automatiskt till våra barn som enskild egendom.Mvh
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om enskild egendom och arv finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Enskild egendom är egendom som genom arv, testamente, äktenskapsförord eller gåva endast tillhör en av makarna (7 kap ÄktB). Enskild egendom innebär att den undantas i en eventuell bodelning då äktenskapet upplöses (9 kap 1 § ÄktB). Äktenskapet kan upplösas genom skilsmässa eller den ena makens död (1 kap 5 § ÄktB). Skillnaden blir att om äktenskapet upplöses genom dödsfall kommer all egendom att gå till den efterlevande maken oavsett om den gjorts till enskild eller inte (3 kap 1 § ÄB). Den efterlevande maken innehar den enskilda egendomen med fri förfoganderätt. Detta innebär att den del av arvet som utgör den enskilda egendomen får "förfogas över", men exempelvis inte testamenteras bort.Det är först när den efterlevande maken avlider som bröstarvingarna får ta del av den enskilda egendomen genom efterarv (3 kap 2 § ÄB). För att bröstarvingarna (barnen) ska ärva egendomen som enskild krävs att det står i testamente att egendomen ska ärvas som enskild egendom (7 kap 2 § ÄktB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur gör man så att egendom blir enskild?

2019-08-29 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej!Vi är gifta men har inga gemensamma barn. Min fru har 2 barn och jag 3 barn sedan tidigare. Vi har ingenting skrivit. Om min fru skulle gå bort har då hennes barn rätt till mina sparpengar? Vi har inga gemensamma konton. Vi äger ett hus tillsammans där vi äger 50% var. Vad behöver vi skriva med tanke på att vi inte har gemensamma barn.
Michaela Iosifidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB).BakgrundOm arvlåtaren är gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen avstått från sin rätt (3 kap 1 § ÄB). Detta innebär att bröstarvingar som är barn till den avlidne maken men inte till den efterlevande maken (särkullbarn) har rätt till sitt arv framför den efterlevande maken. Genom ett arvsavstående enligt 3 kap 9 § ärvdabalken kan dock särkullbarn avstå från att omedelbart få ut sitt arv. Särkullbarnet får då efterarvsrätt efter den först avlidna maken vid den sist avlidne makens död.När ett äktenskap upplöses, till exempel genom ena makens dödsfall, kan en bodelning göras. I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). Makars egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild (7 kap 1 § ÄktB). Om ni inte skrivit annat i ett äktenskapsförord är dina sparpengar antagligen giftorättsgods, vilket innebär att hälften kan tillfalla din frus dödsbo, och på så sätt komma din frus barn tillhanda i arv. I 7 kap 2 § äktenskapsbalken anges de sätt som kan göra en makes egendom enskild. Genom att exempelvis skriva i ett äktenskapsförord att dina sparpengar ska vara enskild egendom kan du försäkra att de undantas en eventuell bodelning (och därmed att de eventuellt tillfaller din frus barn i arv efter henne).I ditt fallDu kan i ett äktenskapsförord skriva att dina sparpengar ska vara enskild egendom och på så sätt undanta dem från en eventuell bodelning om din fru skulle gå bort. När det gäller huset är det giftorättsgods om inget annat skrivits och det skulle därför vid en eventuell bodelning "delas lika" mellan er.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem kan ärva enskild egendom genom testamente?

2019-08-19 i Enskild egendom
FRÅGA |HejSambons rätt till hus som är enskild egendom!Skulle ni kunna hjälpa mig med svar utifrån nedan bakgrund:Min mor och min morbror har genom gåva ärvt ett sommarhus (50% var) från deras föräldrar (min mormor och morfar). I gåvobrevet står det att sommarhuset ska vara en enskild egendom.Så som jag har förstått det så ärver jag min mors del på 50% i sommarhuset eftersom jag är bröstarvinge när min mor dör.Gällande min morbror, som inte har några egna barn eller är gift, men däremot har en sambo (sambon har även ett barn från ett tidigare förhållande).Min morbror har skrivit ett testamente att hans sambo ärver allt efter min morbrors bortgång.Mina frågor är:1. Ärver sambon min morbrors andel på 50% av den enskilda egendom (sommarhuset) om min morbror går bort före sambon?2. Om hon kan ärva sommarhuset (om svaret är ja på fråga 1) enligt lag, kommer hennes barn från det tidigare förhållandet att ärva sommarhuset när hon avlider?3. Om t.ex. min morbrors sambo dör först, ärver då den avlidnes sambons barn från det tidigare förhållandet sommarhuset till 50%? Mvh Johan
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De lagar som blir aktuella för att svara på dina frågor är äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB) och det är därför dessa jag kommer hänvisa till. Jag kommer börja med att förklara generellt vad som gäller och sedan svara specifikt på dina frågor. Vad innebär enskild egendom?Att något är enskild egendom innebär att det ska hållas utanför en framtida bodelning. Enskild egendom kan alltså aldrig tillfalla en make eller sambo genom en bodelning, utan fortsätter att tillhöra den make/sambo vars enskilda egendom det är. Detta eftersom enskild egendom inte är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB) eller samboegendom (4 § SamboL) och det är endast giftorättsgods och samboegendom som ska ingå i en bodelning (10 kap. 1 § ÄktB och 8 § SamboL). Vad händer med enskild egendom då någon avlider?Då en make eller sambo avlider ska en bodelning göras (1 kap. 5 § samt 9 kap. 1 § ÄktB och 8 § SamboL). Eftersom enskild egendom inte ska ingå i en bodelning hålls den utanför och behålls av dödsboet vars enskilda egendom det var. Den efterlevande maken/sambon får sin del i bodelningen och den avlidne makens/sambons dödsbo får sin del och får behålla sin enskilda egendom. Det är alltså den avlidne makens/sambons del i bodelningen plus dennes enskilda egendom som utgör arvet efter denne. Vem har rätt att ärva?De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det finns dock en arvsrätt för den efterlevande maken (om en sådan finns) som går före de gemensamma barnens arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Då ärver den efterlevande maken allt och de gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken avlidit (3 kap. 2 § ÄB). De enda som har rätt att ärva före efterlevande make är så kallade särkullbarn. Detta är barn till den avlidne som inte är barn till den efterlevande maken. Särkullbarn har alltid rätt till sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). En efterlevande sambo har ingen lagstadgad arvsrätt utan kan endast ärva genom testamente.Vilka regler gäller för testamente?Alla som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin egendom genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). I ett testamente får man skriva att ens egendom ska fördelas hur man än önskar. Det enda man måste förhålla sig till är att ens barn (bröstarvingar) alltid har rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). För att få rätt att ta del av testamentet måste man vara född eller avlad vid testatorns död (9 kap. 2 § ÄB). Om den som har rätt till något enligt testamentet har avlidit före testatorn träder dennes arvingar in i dennes ställe och har rätt att ta del av testamentet. Detta gäller dock bara om arvingen även själv hade varit berättigad att ärva efter testatorn (11 kap. 6 § ÄB).Vad gäller för dina specifika frågor?Nu kommer jag svara på de specifika frågor du skriver. Jag kommer svara så kort och tydligt som möjligt och om du vill veta vilka paragrafer som gäller kan du läsa det ovan.1. Ja sambon kommer ärva din morbrors andel eftersom det står i din morbrors testamente att hans sambo ska ärva allt och han inte har några barn som har rätt till laglott.2. Eftersom din morbrors sambo kommer få din morbrors del av huset då han dör kommer hennes bröstarvingar ärva det efter henne då hon avlider. Svaret på den frågan är alltså också ja.3. Jag förstår inte riktigt hur du menar med denna fråga. Jag utgår därför från att du menar situationen att din morbrors sambo redan är avliden då din morbror avlider och undrar om din morbrors sambos barn då ärver huset i enlighet med din morbrors testamente. Det korta svaret på denna fråga är nej. Detta eftersom en testamentstagares barn endast har rätt att träda i testamentstagarens ställe (om testamentstagaren redan är avliden då testatorn avlider) om även barnet själv hade rätt att ärva efter testatorn. Eftersom din morbrors sambos barn endast har rätt att ärva efter din morbror om barnet uttryckligen står i testamentet har barnet alltså inte arvsrätt efter din morbror. Barnet är ju inte din morbrors barn eller på något annat sätt släkt med din morbror. Därför kan barnet inte heller träda i sin mammas ställe och bli testamentstagare i din morbrors testamente. Om din morbrors sambo redan är avliden då din morbror avlider blir hans testamente overksamt. Då kommer arvet efter honom istället fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär att i denna situation kommer din mor ärva efter honom (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag se till att min makes särkullbarn inte ärver min egendom?

2019-08-17 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag är gift med en man och vi har två gemensamma barn. Vi har även vars ett barn sedan tidigare. Mannens son har stora svårigheter och kommer aldrig klara av att arbeta. Jag har en del pengar som jag fått i gåva. Jag kommer även ärva en del pengar. Jag skulle vilja att det jag har/kommer få ska gå till mina barn. Inte som uppehälle till mannens son. Kan jag skydda mig på något sätt? En jurist jag pratade med tyckte att det var dumt att jag gifte mig och jag blev så paff av att höra det så jag kom inte för mig att ställa fler frågor. Vi har ett äktenskapsförord där det står att våra respektive konton ska ses som våra enskilda och att eventuella framtida arv inte ska räknas som giftorättsgods. Huset vi äger är gemensamt och äktenskapsförordet nämner inget om huset, det nämner bara andra tillgångar. Kan jag skydda mina tillgångar eller kommer mannens son ta del av detta?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Huvudregeln vid giftermål är att all egendom som inte uttryckligen åsidosatts som enskild egendom utgör giftorättsgods och delas lika vid bodelning med anledning av skilsmässa eller den ene makens bortgång. Nu verkar det ju som att du och din make redan har ordnat med äktenskapsförord så att era respektive konton samt alla annan egendom än huset utgör eran respektive enskild egendom. Detta innebär att det enda som kommer att delas lika vid en bodelning är huset (vilket inte heller spelar någon större roll om ni båda äger hälften var; att göra detta till enskild egendom skulle inte göra någon praktisk skillnad vid en efterföljande bodelning alls). Varför är detta då viktigt? Jo, för att vad som återfinns på den bortgångne makens "lott" efter en bodelning utgör dennes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen ska sedan delas lika mellan den avlidnes bröstarvingar (avkomlingar). Lösningen med äktenskapsförordet som ni valt innebär att era två gemensamma barn kommer ärva 2/3 av din kvarlåtenskap samt 2/3 av din makes kvarlåtenskap. Här blir det egentligen ingen skillnad mot situationen att ni inte skulle haft ett äktenskapsförord, utan äktenskapsförordet gör skillnad när det kommer till era båda särkullbarn, som alltså kommer att ärva era båda sista tredjedelar. Här ärver särkullbarnen bara den egna förälderns kvarlåtenskap. Om du alltså skulle få ett stort arv (och detta skulle göras till enskild egendom) så kommer detta bara att ärvas av dina arvingar (era två gemensamma barn samt ditt särkullbarn). Om den efterlevande maken istället ärver hela kvarlåtenskapen efter den först bortgångne (dvs arvingarna avstår från att ta ut sitt arv direkt, vilket vanligtvis brukar kallas att den efterlevande maken bor i orubbat bo) så uppstår en situation med s.k efterarv. Detta innebär att den först avlidnes arvingar ska få dela på hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Detta verkar till synes omkullkasta effekten av att ha separerat egendom som enskild, eftersom det ändå delas lika i slutändan när efterarv är inblandat (och det är inte särskilt ovanligt). Det finns dock en specialregel i de fall efterarvssituationer innehåller enskild egendom. Ett enkelt exempel illustrerar nog bäst saken:Ponera att make X och make Y har ett äktenskapsförord som innebär att all egendom de har är enskild. Tillsammans äger de 100. X går bort och i den efterföljande bodelningen fastställs att X ägde 40 och Y äger 60 av den totala summan. Xs arvingar (XY1 och XY2 som X har gemensamt med Y, samt Z som är ett särkullbarn) går med på att låta Y ärva allt och istället ta ut sin del i efterarv. När Y sedan går bort så har dessa tre enligt huvudregeln i denna situation rätt till 50% av Ys kvarlåtenskap, trots att Y ägde 60/100 vid bodelningen med anledning av Xs död. Specialregeln innebär att man tar hänsyn till att egendomen var enskild vid bodelningen och att ägarförhållandena var lite ojämna. Detta innebär att man sedan gör samma kvotering när det kommer till efterarvet för den först avlidne makens arvingar, som i det här fallet skulle ärva 40/100 av kvarlåtenskapen efter Y. Detta eftersom makarna hade ordnat med enskild egendom.Sammanfattningsvis: den fördelning som ni redan har gjort, dvs uppdelningen av er egendom såsom enskild, fungerar egentligen precis så som du vill. Din makes arvingar kommer att ärva hans egendom och dina arvingar kommer att ärva din egendom, så länge ni ser till att respektive egendomsmassa förblir just enskild. Huset kommer att delas lika eftersom det utgör giftorättsgods, men om ni äger hälften var har det inte någon vidare betydelse om ni gör det till enskild egendom eller inte. Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!