Ingår det nya bohaget i bodelningen?

2007-07-02 i Alla Frågor
FRÅGA |Efter skilsmässan har jag skaffat nytt boende och hustrun bor kvar i huset. Vi har nu levt separerade i ca 3 månader och hon har än så länge ej bett mig att skriva på skilsmässopapperna. Men här är kanske något som hon känner till, eftersom hon jobbat på familjerätten i en annan ort en bit härifrån. Jag lämnade kvar hela bohaget i huset, och det har jag betalt. Nu har jag skaffat nytt till mitt nya boende för 50000. Frågan är: räknas mitt "nya" bohag in i eventuell bodelning? Att jag gjort på detta sätt beror på att vi har en 11årig dotter, och jag vill att hon ska trivas i sitt gamla hem som hon alltid har gjort.
Jonas Öjelid |Vid bodelning ingår all egendom (förutom egendom som har gjorts till enskild egendom genom särskilt förbehåll i t.ex. äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev) som finns vid den s.k. kritiska tidpunkten. Den kritiska tidpunkten är den dag då ansökan om äktenskapsskillnad ges in till tingsrätten, vilket Ni inte har gjort ännu. Utgångspunkten är därför att även det bohag som du har köpt efter att du flyttade från Ert gemensamma hus är giftorättsgods och skall ingå i bodelningen. En möjlighet för Dig att få behålla ditt nya bohag är att Du och din hustru skriver ett äktenskapsförord där Ni avtalar att det som du har köpt till ditt nya hem skall vara din enskilda egendom. Egendomen kommer då inte att ingå i en framtida bodelning. Om detta är en möjlig lösning eller inte beror förstås på vilken inställning din hustru har till ett sådant äktenskapsförord (se lagtext http://www.lagen.nu/1987:230#K7P3S1 ) Om Ni inte skriver något äktenskapsförord är den enda möjligheten för Dig att få behålla bohaget att du begär jämkning av bodelningen på så sätt att du begär att få behålla mer av ditt giftorättsgods (den gemensamma egendomen). Detta kallas för skevdelning och aktuell lagtext finns http://www.lagen.nu/1987:230#K12P1 . Förutsättningen för skevdelning är att du vid bodelningen skulle ha fått mindre än din hustru – det krävs med andra ord att hon, förutom Ert gemensamma giftorättsgods, också har enskild egendom som tillfaller henne. Skevdelning används dessutom bara i undantagsfall vilket innebär att det inte är någon lösning att lita på. Jag råder Dig därför att försöka komma överens med din hustru om ett äktenskapsförord som ni sedan lämnar in till tingsrätten. Först då blir äktenskapsförordet registrerat, d.v.s. giltigt. När Ni sedan ansöker om äktenskapsskillnad undantas ditt bohag från den framtida bodelningen. Vänliga hälsningar

Gåva jämförbar med testamente

2007-06-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Min pappa har nyligen dött och jag är ett särkullbarn från tidigare äktenskap. Far har haft en fastighet av betydande värde som ca 1 år före hans cancerbesked bytt ägare (GÅVA) till nuvarande makan. Har jag rätt till arv av fastigheten om de inte har gjort den till enskild egendom eller gjort en bouppteckning?
Rebecka Boholm |Hej! Bröstarvingar (den avlidnes barn) har alltid rätt att efter begäran utfå sin laglott. Laglotten för samtliga barn utgör hälften av den avlidnes kvarlåtenskap, se ärvdabalken (ÄB http://www.lagen.nu/1958:637) 7 kap 1 §. På detta sätt skyddas bröstarvingar så att de aldrig kan göras arvlösa. Ett testamente som kränker en bröstarvinges laglott kan jämkas enligt ÄB 7 kap 3 §. För att dessa regler inte skall kunna kringgås har skyddet även utsträckts till att omfatta gåvor som kan jämföras med testamente, det s.k. förstärkta laglottsskyddet (se ÄB 7 kap 4 §¨http://www.lagen.nu/1958:637). Det krävs inte att den avlidne avsett att kringgå laglottsskyddet utan det räcker att givarens avsikt med gåvan kan antas ha varit att fördela kvarlåtenskapen, alltså att gåvan skedde därför att givaren börjat tänka på sin död. Det finns två typer av gåvor som kan aktualisera det förstärkta laglottsskyddet, dels gåvor i nära samband med dödsfallet (någon viss tidsfrist finns dock inte stadgad) eller när givaren trodde att detta var nära förestående, dels gåvor som innebär att givaren förbehållit sig den huvudsakliga nyttan av egendomen fram till sin död. Det gemensamma är alltså att det rör sig om gåvor som inte medför någon ekonomisk uppoffring för givaren under dennes livstid. Ett exempel är överföring av egendom från en make till den andra genom gåvor, bodelningar eller äktenskapsförord. Följden av att ÄB 7 kap 4 § (http://www.lagen.nu/1958:637) tillämpas är gåvan behandlas som ett testamentsförordnande och laglottens storlek beräknas som om gåvan fanns kvar bland kvarlåtenskapen. Gåvomottagaren kan således bli återbäringsskyldig beträffande den aktuella egendomen eller till ett belopp som motsvarar bröstarvingarnas laglott. Det finns dock ingen återbäringsskyldighet om det är så att särskilda skäl talar däremot (ÄB 7 kap 4 § http://www.lagen.nu/1958:637). Detta kan vara fallet om det skulle te sig otillfredsställande, exempelvis p.g.a. att gåvomottagaren under lång tid arbetat för givaren mot låg ersättning och arbetet medfört sjuklighet (se rättsfallet NJA 1942 s 609) eller om bröstarvingen som gör gällande det förstärkta laglottsskyddet ekonomiskt har utnyttjat den avlidne (se rättsfallet NJA 1954 s 517). Anser du att din rätt till laglott blivit kränkt i enlighet med det sagda skulle jag rekommendera att du väcker talan mot din fars nya maka. En förutsättning är dock att talan väcks mot gåvomottagaren inom ett år från det att bouppteckningen avslutats. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Samtycke av make

2007-06-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Får jag som gift hyra eller sälja ut mitt sommarställe utan min makes samtycke? Vänliga hälsningar
Lovisa Elardt |Hej! Enligt 5 § äktenskapsbalken får en make inte utan den andra makens samtycke avhända sig, hyra ut eller på annat sätt upplåta fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad. Med makars gemensamma bostad avses, enligt 4 §, bl.a. sådan byggnad som innehas av make/makarna och som är avsedd som makarnas gemensamma hem samt innehas huvudsakligen för detta ändamål. Detta gäller dock endast såvida egendomen ej utgör enskild egendom, genom t.ex. äktenskapsförord. En make får inte heller utan den andra makens samtycke avhända sig, hyra ut eller upplåta fast egendom som inte utgör makarnas gemensamma bostad, om egendomen är giftorättsgods. Enligt 7 § behövs dock inte samtycke om maken inte kan lämna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan inhämtas inom rimlig tid. Inte heller krävs samtycke sedan bodelning med anledning av äktenskapsskillnad har skett. Om samtycke saknas kan domstolen, enligt 8 §, lämna tillstånd till åtgärden på ansökan av den som vill företa handlingen. Med vänlig hälsning

Avstå från efterlevande makes arvsrätt

2007-06-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Om ett gift par bor i och äger ett hus tillsammans och sen äger mannen en annan fastighet som han hyr ut. Både mannen och kvinnan äger var sin bil och mindre båt. Kvinnan äger även till 100% aktierna i ett företag där mannen arbetar, kvinnan ägde detta företag innan paret gifte sig. Paret har tre gemensamma barn och mannen har sen tidigare två barn. Om mannen skulle avlida kan då kvinnan välja/säga att hon inte vill ärva mannen utan att det som hon äger skall förbli hennes och det som mannen äger delas då lika mellan de fem barnen. Om det är så, finns det då någon speciell procedur som skall följas?
Josefine Hellquist |Hej! Vid dödsfall ska giftorättsgods delas lika mellan makarna. Man kan dock avsäga sig denna rätt genom att upprätta ett nytt äktenskapsförord där den gemensamma egendomen görs om till enskild sådan enligt 7:2 och 7:3 ÄktB se http://www.lagen.nu/1987:230 . Detta måste ju dock ske före ett eventuellt dödsfall. Men enligt 12:2 ÄktB kan den efterlevande maken även vid bodelning på grund av dödsfall begära att var och en ska behålla sin del av giftorättsgodset. Den efterlevande maken har dock alltid rätt att erhålla egendom som, tillsammans med den egendom som maken utfått genom bodelningen, motsvarar fyra gånger basbeloppet (dvs ca 160 000 kr) 3:1 st 2 ÄB se http://www.lagen.nu/1958:637 . Dessutom får den efterlevande maken bröstarvingarnas arvslott med fri förfoganderätt (3:1 st 1 ÄB). Fri förfoganderätt innebär dock inte att man får disponera arvet hur som helst. Se 3:2, 3:3 och 3:4 ÄB. Särkullbarn behöver inte avstå sin rätt att utfå sin arvslott direkt såvida den efterlevande maken kan få ut de fyra basbelopp hon/han har rätt till. Den efterlevande maken kan dock avstå från sin arvsrätt enligt 17:2 ÄB så att eventuella bröstarvingar till den avlidne får ut sitt arv direkt. Med vänlig hälsning

Jämkning vid bodelning

2007-07-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Efter 15års äktenskap begär hustrun skilsmässa.Huset vi bott i har hon fått som enskild gåva av sin mor.Det fick hon strax efter giftermålet.Huset var då ett enkelt torp, men under åren har det renoverats och c.a 90 % av kostnaderna har jag betalat + arbete. Vi har inget äktenskapsförord.Nu påstås det att även om hon erhöll det som enskild gåva så har jag rätt att erhålla viss ersättning ,eftersom det hade ett väldigt lågt värde när hon erhöll det och genom mina insatser har det blivit värdefullt. Hur är det egentligen? M.v.h. Kaj
Markus Larsson |hej, den regel som du kanske har i åtanke är 11 kap 4 § äktenskapsbalken. Äktenskapsbalken hittar du http://www.lagen.nu/1987:230 . Syftet med denna regel är att motverka att illojal skilsmässoplanering inför en förestående skilsmässa. Här omfattas bl.a. situationer som när den ena maken, utan den andra makens samtycke, inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad har väckts, inte i obetydlig omfattning använt sitt giftorättsgods för att öka värdet av sin enskilda egendom. Det värde som har överförts ska då återföras till giftorättsgodset och bli föremål för hälftendelning, detta genom att man ökar den andre makens andel, som denne får ut av giftorättsgodset vid bodelningen och dennes del sålunda beräknas som om överföringen inte har ägt rum. I detta fall så är inte denna regel tillämplig, eftersom du själv har samtyckt till förbättringen av den enskilda egendomen. Den möjlighet du har är istället den s.k. skevdelningsregeln i 12 kap 1 §, samma balk. Av denna regel följer att det är möjligt att jämka en bodelning om det är oskäligt med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt att en make skall lämna ifrån sig egendom enligt den vanliga likadelningen av giftorättsgodset. En jämkning enligt denna paragraf är dock endast möjligt för den make som har mest giftorättsgods. Det hela går nämligen till så att makarna undantar från bodelingen en kvotdel av det giftorättsgods som de äger. Om till exempel du skulle ha egendom, som är giftorättsgods, till ett värde av 200 000 och samtidigt som din fru endast har sådan egendom till ett värde av 50 000, en jämkning skulle innebära att ni får undanta en kvotdel av denna egendom från bodelning. Om vi föreställer oss jämkning medges så att 1/4 av egendomen skall undantas: resultatet skulle här bli att 150 00 av dina ursprungliga 200 000 och 37 500 av din frus ursprungliga 50 000 skulle bli föremål för en hälftendelning, resten skulle undantas. Istället för att 250 000 skall alltså endast 187 500 delas lika. Denna regel tillämpas oftast på kortvariga äktenskap (mindre än 5 år) där ena parten till äktenskapet har tillfört en betydligt större del till giftorättsgodset än den andra maken. Andra exempel är när ena maken har fått ett stort arv, som inte är enskild egendom, strax innan äktenskapet upplösts, eller vidare när ena maken tagit med sig stora studieskulder in i äktenskapet. En annan sak som talar för jämkning enligt denna regel är om den ena maken har stora tillgångar i form av enskild egendom, som inte ska ingå i bodelningen. Detta gäller framför allt när den andra maken har bidragit till att öka värdet på denna egendom. Men även om detta talar för en jämkning så bör poängteras att frågan om huruvida skäl för en sådan jämkning föreligger skall göra efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Om det nu är så att du har betalt mycket av renoveringen - ja rentav utfört dessa arbeten själv, så kanske det är så att din fru har stått för andra utgifter under äktenskapet. Eller så kanske det förhåller sig så att även du har enskild egendom, som inte ska ingå i bodelningen. Som du ser så är det svårt att ge några klara besked om vad som gäller, eftersom många andra omständigheter spelar in. Vänliga hälsningar

Makes skulder

2007-06-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Ska upprätta ett äktenskapsförord med anledning av att min man nu äger ett aktiebolag. Formuleringen att han till 100% äger alla aktier, innebär det att även en ev skuld/konkurs enbart drabbar honom, eller måste det till någon särskrivning här, alt en försäkring som täcker detta?
Sara Olsson |Hej! Eftersom din man har startat ett aktiebolag är han som huvudregel fri från personligt betalningsansvar för bolagets skulder enligt 1:3 Aktiebolagslagen. Det finns dock undantag som gör att personligt betalningsansvar kan aktualiseras i vissa fall. Blir din man personligt ansvarig för någon skuld i bolaget är skulden enbart hans enligt 1:3 Äktenskapsbalken. Enbart hans egendom får tas i anspråk för att betala skulden. Vid utmätning kan det dock vara bra om du kan visa att det som är din egendom tillhör dig eller att er gemensamma egendom tillhör båda. Detta beror på att bevisbördan för vad som tillhör gäldenären är omvänd när denne är gift eller sambo, vilket framgår av 4:19 Utsökningsbalken. Med detta menas om du och din man har egendom i gemensam besittning så anses denna tillhöra gäldenären om det inte görs sannolikt att egendomen innehas med samäganderätt makarna emellan eller att det framgår att egendomen enbart tillhör den andra maken. Vänlig hälsning

Hur utformas och upphävs äktenskapsförord?

2007-06-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag och min man har ett äktenskapsförord sedan vi gifte oss 1996. Vi önskar nu annullera detta och vill nu att allt vi äger och kommer att äga i framtiden samt eventuella avkastningar av dessa skall vara vårt gemensamma. Hur går vi tillväga? Hur formuleras en sådan skrivelse (exempel)? Tack på förhand!
Jon Eriksson Örtengren |Äktenskapsförord som är gällande mellan makar upphävs genom nytt äktenskapsförord enligt 7kap 3§ äktenskapsbalken (som du finner http://www.lagen.nu/1987:230). Enligt samma paragraf. Vidare gäller för utformningen att äktenskapsförordet måste författas skriftligen, undertecknas av makarna samt registreras hos domstolen (tingsrätten). Det behöver inte stå på något bestämt sätt, utan måste bara framgå att egendomen i fortsättningen skall utgöra giftorättsgods. Dock avgörs innebörden av äktenskapsförordet vid eventuell framtida tvist av domstol genom avtalstolkning, varför det kan vara bra att vid upprättandet söka konsultation av advokat så att äktenskapsförordet får en så klar och tydlig utformning som möjligt. Lycka till! Med vänliga hälsningar

arv & äktenskapsförord

2007-07-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min fråga är om mina privata bankkonton ingår i giftorättsgodset? Min man har barn från tidigare äktenskap. Behöver vi skriva äktenskapsförord? Vi har skrivit testamente där vi önskar att särkullebarnen väntar med att ta ut sitt arv tills båda har gått bort och då delar arvet lika mellan alla barnen. Mvh
Martin Andersson |Hej! Privata bankkonton räknas, liksom alla annan egendom, normalt som giftorättsgods, se 7:1 Äktenskapsbalken (http://www.lagen.nu/1987:230) . Det går dock att göra dem till enskild egendom genom t.ex. äktenskapsförord, se 7:2 Äktenskapsbalken. Det finns också vissa andra undantag som räknas upp i denna bestämmelse. Särkullbarn har alltid rätt att ta ut sitt arv direkt efter den som de har rätt till arv efter har avlidit, se 3:1 Ärvdabalken (http://www.lagen.nu/1958:637). Det innebär att även om det finns ett testamente som ger efterlevande make/maka rätt att så att säga kvarsitta i orubbat bo, d.v.s. ärva allt efter den avliden maken/makan så har särkullbarnen rätt till sin laglott enligt 7:1 Ärvdabalken. Laglotten är hälften av det som arvingen hade ärvt om testamentet inte hade funnits. Särkullbarn har visserligen möjlighet att avstå att ta ut sitt arv tills den efterlevande maken/makan också har avlidit, se 3:9 Ärvdabalken, men är inte tvingade att vänta oavsett vad ni skriver i era testamenten. Att skriva äktenskapsförord påverkar inte särkullbarnens rätt till arv och laglott men ni har ju möjlighet att bestämma vilken egendom som ska vara enskild och vilken som ska vara giftorättsgods vilket kan ha betydelse för efterlevande make/maka, eftersom särkullbarnen ju inte har rätt till arv av det som utgör efterlevande make/makas enskilda egendom. Före arvskifte ska dessutom eventuellt giftorättsgods delas mellan den avlidne maken/makans dödsbo och den efterlevande maken/makan, se 9:1 och 9:2 Äktenskapsbalken. Det kan ju också ha betydelse för den efterlevande. Hoppas att ni har hjälp av svaret. Med vänlig hälsning