Får myndigheter lämna ut uppgifter om häktad person till socialtjänsten?

2018-10-31 i Sekretess
FRÅGA |Hej. Jag fick sitta häktad 43 dygn med restriktioner, sedan blev jag dömd för hoten och ska betala skadestånd till de s-en på dryga 50 000:-. Min fråga är nu till er; Jag fick reda på att den inhyrda konsulten (soc-sekreterare) som har min son- hela tiden fått rapporter inifrån häktet, om mina förehavanden. Hur jag "skött mig" helt enkelt. Får en åklagare ha sådan kontakt med socialtjänsten? Enligt personalen på häktet råder strikt sekretess på såväl häkten som anstalter.
Jennie Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.All handläggning av sekretessbelagda uppgifter behandlas i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Sekretessens olika nivåer Det finns olika sekretessnivåer för hur sträng sekretessen kring den enskilde ska vara. I den lägsta graden av sekretess förutsätts att informationen kan lämnas ut om det inte kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs, detta benämns i juridiska termer som sekretess med rakt skaderekvisit. Vid andra graden gäller sekretess i grunden men uppgifter kan lämnas ut om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men, och benämns som sekretess med omvänt skaderekvisit. Det kan tyckas vara lite svårt att se någon skillnad på dessa nivåer men vid utlämningen görs bedömningen på helt olika vis. Den högsta graden av sekretess är sträng, och gäller för all information kring den enskilde.Allmänt om utlämnade av uppgifter Sekretess gäller inte endast mot enskilda utan även mot andra myndigheter enl. 8 kap 1 § OSL. Det finns sedan undantag i sekretesslagen som ger rätt att lämna ut uppgifter. Det kan gälla om det anses nödvändigt för den som innehar sekretessuppgiften att lämna ut den för att kunna fullgöra sin verksamhet enl. 8 kap 2 § OSL. Det skulle i detta fall vara aktuellt om häktespersonalen eller åklagarmyndigheten lämnar ut uppgifter för att kunna fullgöra sitt arbete, och klassificeras då som ett nödvändigt utlämnande. En annan sekretessbrytande bestämmelse är om en enskild eller myndighet är part i ett mål och på grund av sin partsinställning har rätt till partsinsyn och därmed en rätt att ta del av handlingar, 8 kap 3 § OSL. Är det vid partsinsyn av synnerligen vikt att informationen inte lämnas ut så ska den inte göra det. Myndigheter har sedan olika grad av sekretess och inom sjukvården är det nog som mest kännbart att det råder sträng sekretess. Domar är däremot offentliga och innehåller många gånger väldigt känslig information om enskilda, så det ser väldigt olika ut.Sekretess inom kriminalvården Sekretess inom kriminalvården gäller endast om det kan anses att utlämnandet om en enskilds personliga förhållande ger personliga men eller att det uppkommer fara för att någon utsätts för våld, eller lider allvarligt om uppgiften röjs, enligt 35 kap 15 § OSL. Föreskriften förutsätter därmed att så länge inte uppgiften om dina förehavanden i häktet skadar dig så kan de lämnas ut. Sekretessen inom kriminalvården är därmed inte sträng då den får röjas om det kan antas att den inte orsakar men. Personalen inom kriminalvården har istället stränga restriktioner om att inte lämna ut uppgifter till någon utomstående som berör någon av de intagen. Det är för att om någon ber om uppgifter så ska en sådan begäran genomgå en sekretessprövning. Det ska då göras en bedömning om vem som frågar och om uppgiften kan lämnas ut, utan att den intagna lider skada av det, och en behörig person ska besluta om det.I ditt fall kan man känna att det kan skada socialtjänstens syn på dig som förälder och att det kan skada möjligheten att återfå en vårdnad eller dylikt. Det ska det dock inte göra, då en häktad person inte är dömd. Utlämnandet i detta fall har skett mellan myndigheter och en bedömning har säkerligen gjorts för att informationen om dina förehavanden i häktet är av vikt för utredningen kring dit barn. På vilket vis vet endast de själva. "För barnets bästa" är den främsta anledningen till att socialtjänsten begär in uppgifter från andra myndigheter. Hade det gällt en arbetsgivare, eller någon granne hade man troligtvis inte lämnat ut några uppgifter då det kan anses vara integritetskränkande, och innebära men.Skadan ses främst av anledning att uppgiften offentliggörs i med utlämnandet, men i de fall en uppgift lämnas till en myndighet som i sin tur förvarar uppgiften under sekretess, och därmed påvisar skäl att få in uppgiften, så blir den inte offentlig och anses därmed inte vara skadlig. Däremot kan det definitivt vara kränkande för den som har haft en personlig kontakt med någon som arbetar på en myndighet och som sedan får del av dina känsliga uppgifter. Det är därför viktigt att den myndighetsperson som sökt att ta del av uppgifterna påvisar att det är i utredningssyfte och inte av egen privat nyfikenhet, vilket i så fall är brottsligt.

Får förvaltare ta del av huvudmannens journal?

2018-10-27 i Sekretess
FRÅGA |Har jag som förvaltare rätt att läsa min huvudmans journal. Kan jag godkänna att andra vårdgivare inom sjukvården får ta del av min huvudmans sjukjournal.
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det handlar om att tredje person vill ta del av någons patientjournal inom hälso- och sjukvården så finns det skäl för vårdgivaren att vara restriktiv för detta. Det är trots allt integritetskänsliga uppgifter som finns i patientjournalen.Det finns regler i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) om detta. I 25 kap. § 1 sägs det att det ska göras en skadeprövning när uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden ska ges ut. Men klart är att sekretess är huvudregeln. Det finns inga sekretessbrytande regler som medger huvudmannens (patientens) förvaltare att ta del av uppgifterna i patientjournalen. Det kanske beror på att förvaltarskapet i regel är av ren ekonomiskt art, och att det då inte finns något intresse från förvaltarens sida att få ta del av integritetskänsliga uppgifter om huvudmannens person.Svaret på din fråga är alltså: nej, inte per automatik. Men det finns ju ingenting som hindrar att huvudmannen själv ber att få ut sin journal och sedan låter dig läsa denna, eller att huvudmannen själv tillåter att andra vårdgivare får ta del av patientjournalen (8 kap. § 2 Patientdatalagen).Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Är det olagligt att avslöja prov

2018-09-30 i Sekretess
FRÅGA |Är det olagligt att fotografera/avslöja prov i grundskolan(högstadiet) genom att berätta för sina kompisar.Jag vet att det är kriminellt att avslöja NP enligt 17 kap. 4§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) men gäller detta prov skapade av en lärare.
Johanna Lindström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelsen du nämner i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) finns till för att skydda olika myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn. Skolverket, en myndighet, använder sig av de nationella proven för att utvärdera det svenska skolväsendet, en typ av tillsyn. Om de nationella proven inte var sekretessbelagda, och istället tillgängliga för allmänheten, skulle underlaget för utvärderingen inte vara tillförlitligt. Ett prov som har skapats av en lärare har inte syftet att utvärdera skolväsendet, utan fungerar snarare som en utvärdering av om den enskilda eleven uppnår kunskapsmålen i ämnet. Bestämmelsen i OSL är inte tillämplig på prov som har skapats av en lärare på en enskild skola, alltså är det inte olagligt att bryta "sekretessen" genom att fotografera eller avslöja provet. Däremot är det troligt att den enskilda skolan har ordningsregler som reglerar vilka konsekvenser fusk får.Hoppas du fick svar på din fråga, om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Vänligen,

Räknas ett barns allergi som ett hälsotillstånd enligt offentlighets- och sekretesslagen?

2018-08-30 i Sekretess
FRÅGA |Räknas en allergi som ett barn har som barnets hälsotillstånd?Eftersom det råder stark sekretess i förskolan har jag nekat att information gällande barns allergier hängs upp där alla som kommer in i förskolan kan se det för att personalen tycker att det är "viktigt". Jag menade att huvudsaken är att vi har rutiner så alla som arbetar i förskolan får vetskap om det och inte ALLA som kommer i förskolan dvs andra föräldrar eller närstående som hämtar barnen osv. o vi hamnade i en tvist med kollegorna om en allergi räknas som hälsotillstånd och räknas med i sekretesslagen.
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En allergi räknas in i begreppet "hälsotillstånd" i 25 kap 1 § offentlighets och sekretesslagen (OSL). Detta innebär att en uppgift om allergi (precis som du skriver) motsvaras av ett s.k. "omvänt skaderekvisit", vilket innebär att det råder en presumtion för sekretess. Barnen på en förskolan äger dock inte sin egen sekretess, utan det är vårdnadshavarna som bestämmer kring denna (12 kap 3 § OSL). När det handlar om en allergi torde det naturligtvis ligga i varje vårdnadshavares intresse att släppa på sekretessen så förskolans personal (på alla avdelningar) vet om hälsotillståndet i fråga (12 kap 2 § OSL). Det kan ju tänkas uppstå rentav livsfarliga situationer om inte exempelvis bespisningspersonal har koll på ett barns matallergi. Att en lista med allergier sitter uppe för skolans personal torde således inte vara några konstigheter. Att den däremot sitter uppe tillgänglig för andra föräldrar och utomstående är dock knappast acceptabelt i sammanhanget. Bl.a. justitieombudsmannen (JO) har påtalat det som direkt olämpligt att uppgifter om hälsotillstånd (som allergier) görs tillgängliga för utomstående. Det kan ju mycket väl tänkas vara så att en förälder lider skada och tycker det är jobbigt att denna hälsoinformation om ens barn sprids utanför förskolan. Sammanfattningsvis har du alltså helt rätt när du menar att det enbart är förskolans personal som ska få veta om barnens allergier. Du bör därmed påtala detta och se till så att informationen istället hängs upp på en plats där endast skolans personal och inga utomstående kan ta del av den. Hoppas du känner dig nöjd med svaret på din fråga!

Vilka är de huvudsakliga skillnaderna gällande offentlighet och sekretess mellan en offentlig respektive privat vårdgivare?

2018-10-29 i Sekretess
FRÅGA |Vilka är de huvudsakliga skillnader gällande offentlighet och sekretess mellan en offentlig respektive privat vårdgivare? Tack på förhand!
Alma Lövgren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den största skillnaden mellan sekretess när det gäller en offentlig respektive privat vårdgivare är att sekretessen regleras i olika lagar. För offentliga vårdgivare gäller offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Enligt sekretessbestämmelserna i OSL så får hälso- och sjukvårdspersonal inte avslöja uppgifter muntligen, genom att lämna ut en allmän handling eller liknade, 1 kap 1 § OSL. För privata vårdgivare gäller istället 6 kap. 12-16 §§ patientsäkerhetslagen (PSL). Enligt sekretessbestämmelserna i PSL får hälso-och sjukvårdspersonal inte avslöja vad han eller hon vet om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, 6 kap. 12 § PSL. Trots att sekretessbestämmelserna för offentlig respektive privat vårdgivare är utformade på olika sätt och därmed ser lite annorlunda ut, så innebär de samma skydd för den enskildes integritet.Oavsett om du behandlas hos en offentlig eller privat vårdgivare så har alltså all personal som du möter i vården tystnadsplikt. Huvudregeln är att du själv får avgöra om personalen exempelvis ska få berätta vilken sjukdom du har eller vilken vård du får, även fast det kanske är en närstående som vill veta, 10 kap. 1 § OSL. Sammanfattningsvis så är alla uppgifter som rör patientens privata förhållanden skyddade av sekretess och får endast lämnas ut efter att en särskild prövning har skett, oavsett om det rör sig om en offentlig eller en privat vårdgivare.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Utlämnande av uppgifter om vem som anmält brott till polis

2018-10-02 i Sekretess
FRÅGA |OM NÅGON ANMÄLER MIG ANOYMT FÖR OLAGA VAPENINNEHAV. POLISENS INSATSSTYRKA OCH KRUTHUN KOMMER OCH JAG FÅR LIGGA I MIN TRÄDGÅRD MED HANDFÄNGSEL I TVÅ TIMMAR I + TRE GRADER. JAG HAR ALDRIG HÅLLIT I ETT RIKTIGT VAPEN, DÅ JAG INTE HAR GJORT LUMPEN. JAG VAR DÅ 67 ÅR, OSTRAFFAD, ALDRIG INDRAGIT KÖRKORT, DEKLARERADE FÖR 12.5 MILLIONER DET ÅRET, 2017. JAG VILL HA REDA PÅ SOS RINGAREN, MEN DÅ MÅSTE STRAFFET VARA MINST TVÅ ÅRS FÄNGELSE, SÄGER ADVOKAT. HAR INTE POLISEN SKYLDIGHET ATT DELGE MIG NAMNET, DÅ DET VAR ETT FALSKLARM.
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en anmälan inkommer till polisen inleds en förundersökning. De uppgifter som framkommer under förundersökningen är belagda med sekretess då utlämnande av dessa uppgifter kan komma att skada och försvåra brottsutredningen. Detta framgår av 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Även personuppgifter som framkommer i förundersökning är som huvudregel sekretessbelagda, se 35 kap. 1 § OSL. Uppgiften om vem som anmält dig är en del av förundersökningen och är också under denna sekretessbelagd.I det fallet förundersökningen är nedlagd finns ett antal fall som tagits upp i regeringsrätten (nu kallad högsta förvaltningsdomstolen). Regeringsrätten har behandlat frågan om sekretessbestämmelsen för förundersökningar fortsätter även efter att utredningen lagts ned och kommit fram till att så inte är fallet. Detta innebär att uppgifter i en förundersökning kan begäras ut när förundersökningen har lagts ned. Dock har regeringsrätten slagit fast att personliga förhållanden fortsätter vara sekretessbelagda även efter det att förundersökningen lagts ned. Det du efterfrågar är personuppgifter och detta är alltså sekretessbelagt även fast utredningen kring dig är nedlagd.Efter att utredningen kring dig är nedlagd har du alltså som huvudregel rätt att begära ut alla uppgifter som framkommer i förundersökningen förutom de uppgifter som anknyter till någons personliga eller ekonomiska förhållande. I sekretessbestämmelserna finns vissa undantag där sekretessen inte gäller och man har rätt till uppgifter ändå. Dock kan jag inte utifrån den informationen du gett mig ge dig ett bättre svar än ovan.Som myndighet har polisen serviceskyldighet vilket innebär att de ska svara på alla frågor som du kan tänkas ha såvida inte sekretess föreligger. Jag rekommenderar att du kontaktar polisen för att få klartecken över exakt vad som gäller.Hoppas att detta svar var till din hjälp. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Sekretess för lärare

2018-09-28 i Sekretess
FRÅGA |Jag har jobbat som Ma/NO obehörig lärare åk 7-9. Då har jag fått veta att mamma av en av mina elever var flickvän till en känd prins utom Sverige. Nu läser jag om offentlighetsprincip och undrar om vad säger OSL om man har valt delta i diskussion med kolleger om detta. Räknas den uppgiften som allmänt handling? Måste den vara sekretess pga kan eleven lida men? Jag vet vad moral säger men jag är nyfiken om vad lagen säger.
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar förutsätter jag att du har arbetat på en kommunal skola och inte en privat skola. Då blir offentlighets- och sekretesslag (2009:400) tillämplig. I 23 kap. 2. § 1-2 st. OSL finns det sekretessbestämmelser som gäller i grundskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos exempelvis kurator eller särskild elevstödjande verksamhet. I 23 kap. 2 § 3 st. OSL framgår att sekretess även gäller för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider med om uppgiften röjs. Detta innebär att det råder en presumtion för offentlighet för sådana uppgifter, så som adress och familjeförhållanden. Om sekretess bör gälla för just den uppgift som du angiver kan bero på om det finns risk för att eleven kommer att förföljas eller likannde. Sekretessen gäller dock enligt 8 kap. 2 § mot andra myndigheter och inte de som jobbar inom samma myndighet (inom skolan) inom samma verksamhetsgren (bland lärarna). Därför är det inte ett brott mot tystnadsplikten om dessa uppgifter delas internt. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förundersökningar och offentlighetsprincipen

2018-08-16 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur länge polisen får hålla en förundersökning öppen för att förhindra att den släpps. Jag vill ha tag i förundersökningsprotokollet till en förundersökning om ett brott som inträffade för två år sedan i området där jag bor. Anledningen till att jag vill läsa förundersökningen är ren nyfikenhet och jag har ingen koppling till brottsoffret. Efter en del om och men och tjat från min sida har jag fått svaret att "bedömningen har gjorts att med hänsyn till ärendets allvarliga karaktär ska ärendet alltjämt vara öppet." Det gör mig naturligtvis extra nyfiken. Vad är det i ärendet som är allvarligt? Döljer polismyndigheten något för allmänheten? Är det något som man helst inte vill ska komma fram innan valet? Min fråga är därför om polisen får göra såhär? Kringgår man inte offentlighetsprincipen genom att hålla en förundersökning öppen i all evighet?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom jag inte vet någonting om förundersökningen i ditt fall kan jag inte uttala mig om varför Polismyndigheten bedömer att ärendet ska hållas öppet. Jag fokuserar därför på din fråga om huruvida polisens beslut är tillåtet och om det kringgår offentlighetsprincipen.Offentlighetsprincipen regleras bland annat i tryckfrihetsförordningen (TF), en av våra fyra grundlagar. Av 2 kap. 2 § TF framgår att rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas om det är påkallat med hänsyn till vissa överordnade intressen, bland annat intresset att förebygga eller beivra brott.Sådana begränsningar finns lagstadgade i offentlighets- och sekretesslagen (OSL), närmare bestämt i 18 kap. 1 § som bland annat stadgar att sekretess gäller för uppgifter som hänför sig till förundersökningar om det kan antas att syftet med utredningsverksamheten skadas om uppgiften röjs. Av denna anledning råder det i princip alltid sträng sekretess under pågående förundersökningar och i huvudregel fortsätter sekretessen att gälla även om förundersökningen läggs ner, eftersom den kan komma att återupptas senare. Om åtal väcks blir däremot förundersökningsprotokollet i huvudregel offentligt, eftersom myndigheternas syfte att beivra brott inte längre är hotat om uppgifterna blir röjda.Kort sammanfattat innebär polisens beslut att hålla ärendet öppet en inskränkning i offentlighetsprincipen, men den inskränkningen är tillåten enligt lag. Polisens förundersökningar är sekretessbelagda för att röjda uppgifter inte ska hindra deras möjligheter att utreda brott. I huvudregel blir förundersökningen inte offentlig förrän åtal har väckts.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,