När kan myndigheter tillämpa bestämmelserna om nödvändigt utlämnande av uppgifter?

2021-03-07 i Sekretess
FRÅGA |Enligt 10 kap 2 § kan ett skäl för undantag av sekretess vara att fullfölja den egna verksamheten.Vad betyder egentligen det här? Finns det några konkreta exempel?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta i vilka situationer de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen är tillämpliga. Jag kommer därför att kort gå igenom bestämmelsen och därefter ge några exempel på hur den kan tillämpas i praktiken.Sekretessbrytande bestämmelserSom regel gäller att myndigheter inte får lämna ut sekretessbelagda uppgifter till enskilda eller till andra myndigheter (8 kap. 1 § offentlighetes- och sekretesslagen). Det finns, emellertid, ett antal sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess i offentlighets- och sekretesslagens tionde kapitel, däribland bestämmelsen om nödvändigt utlämnande i kapitlets andra paragraf.Nödvändigt utlämnandeDen aktuella bestämmelsen ger myndigheter en möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter, till såväl enskilda som till andra myndigheter, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Tanken är således att eventuella bestämmelser om sekretess inte ska hindra myndigheter från att utföra sina arbetsuppgifter. Bestämmelsen ska emellertid tillämpas restriktivt då en alltför frekvent tillämpning skulle leda till att sekretessregleringen försvagas och, i viss mån, tappar sitt syfte. Det måste därför vara absolut nödvändigt för en myndighet att, i ett visst ärende, kunna utföra sitt uppdrag på ett korrekt sätt för att det ska vara tillåtet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Observera också att det är den utlämnande myndighetens verksamhet som ska nödvändiggöra ett utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. En myndighet ska således inte lämna ut sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet för att denna ska kunna fullgöra sin verksamhet. För att något sådant ska bli aktuellt får lagstöd istället sökas i, exempelvis, 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen.Exempel på tillämpningPraktiska exempel på situationer då bestämmelsen skulle kunna tillämpas är då en myndighet behöver lämna uppgifter för att en annan myndighet ska kunna lämna ett remissyttrande. Ett remissyttrande i detta sammanhang avser ett underlag som en myndighet begär in för att kunna utreda ett ärende.Ett annat exempel då bestämmelsen kan tillämpas är då socialtjänsten behöver lämna ut uppgifter till ett familjehem för att detta, på bästa sätt, ska kunna ta om hand omhändertagna barn (JO 1986/87 s. 193). I sådana situationer kan det vara behövligt att lämna ut uppgifter om barnens tidigare förhållanden. Utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter (i detta fall enligt 26 kap. offentlighets- och sekretesslagen) kan då vara nödvändigt för att socialtjänsten ska kunna fullgöra sin verksamhet.Den kan även, i vissa fall, användas då uppgifter behöver lämnas ut för att utreda ett misstänkt brott riktat mot en myndighets verksamhet. Ett exempel kan, exempelvis, vara då en socialnämnd misstänker att det förekommer socialbidragsbedrägeri gentemot nämnden. I sådana situationer kan socialnämnden göra en polisanmälan och därigenom lämna ut uppgifter om den misstänkte bedragaren till polismyndigheten, detta trots att denne omfattas av sekretessbestämmelserna i 26 kapitlet offentlighets- och sekretesslagen (JO 1993/94 s. 461). Observera dock att bestämmelsen endast är tillämplig i situationer när brottet som anmäls bara kan antas leda till påföljden böter. När en myndighet misstänker ett brott som kan leda till påföljden fängelse (och myndigheten kan anta att påföljden i det aktuella fallet kommer att bli någon annan än böter) kan de, som regel, lämna ut uppgifter till en utredande myndighet med lagstöd i 10 kap. 24 § offentlighets- och sekretesslagen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Den aktuella bestämmelsen är ganska krånglig och i det fall något är oklart eller om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma med en ny fråga. Vänligen,

Vilken sekretess gäller mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten?

2021-02-24 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Frågan är om tystnadsplikt.Om jag som förälder sagt saker på ett samtal med BUP Akuten (barn ungdom psyk) i förtroende angående barnets mor, som jag är skild från sedan drygt ett år. Får de då nämna detta vidare till annan part som exempelvis Socialkontoret? Jag vet att det finns undantag när ett barn är i livsfara, då det mår dåligt... Men får de ge vidare vad jag sagt i samtalet utan min tillåtelse? Jag fick i samtal höra att soc fick del av vad jag sagt till BUP och vill veta om detta är korrekt enligt lag? Bryter de tystnadsplikten? Var går linjen? Barnet mådde dåligt och förstår att möjligen barnets ord kunde lyda under att tystnadsplikten fick brytas, men gäller det då även mig?
Amanda Aitomäki |Hejsan,Tack för att du vänder till Lawline med din fråga.LagrumReglerna om sekretess återfinns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). De sekretessbestämmelser som gäller inom hälso- och sjukvården finner vi i lagens 25:e kapitel.Sekretess inom hälso- och sjukvårdenHuvudregeln är att sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Det innebär att uppgifterna bara får lämnas ut om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller närstående till denne lider men (25 kap. 1 § OSL).Undantag för lämnande av uppgift till SocialtjänstenPrecis som du nämner finns dock undantag från detta. Hälso- och sjukvården får bland annat lämna uppgifter till Socialtjänsten i vissa fall, se 25 kap. 12 § OSL. Sekretessen hindrar inte att en uppgift om en enskild eller en närstående till denne lämnas från hälso- och sjukvården till Socialtjänsten om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd om den enskilde:-inte fyllt 18 år, eller-fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller-vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.(25 kap 12 § OSL)BedömningDetta innebär alltså att hälso- och sjukvården har rätt att lämna ut uppgifter om barnet och de uppgifter du angivit om barnets moder om de gjort bedömningen att det krävs att socialtjänsten får kännedom om detta för att barnet ska kunna få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Eftersom även de uppgifter du lämnar är uppgifter om en närstående till barnet så har alltså hälso- och sjukvården rätt att föra dessa vidare till socialtjänsten. Utifrån de omständigheter du beskrivit låter det som att hälso- och sjukvården mycket väl kan ha haft anledning att lämna vidare uppgifterna. Det krävs bara att de bedömt att uppgifterna behöver komma till socialtjänstens kännedom för att de ska få lämna vidare dem.Regler till skydd för barnetHär kan vara bra att tänka på att dessa undantag från tystnadsplikten faktiskt finns för att skydda barnet. I linje med bestämmelserna i Barnkonventionen låter man här barnets bästa väga tyngst. När socialtjänsten får ta del av relevant information som framkommer till exempel i hälso- och sjukvården ökar chanserna för att de ska kunna göra korrekta bedömningar och ge barnet den hjälp de behöver, om hjälp behövs. Slutligen kan alltså sägas att de har rätt att föra vidare uppgifter för att vi ska kunna ta vara på barnets bästa, vilket ju ändå får anses vara ett bra syfte bakom regeln.Jag hoppas att du är nöjd med ditt svar. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

begära ut handling med sekretess

2021-02-09 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Jag fick reda på att förhöret av den utpekade i en förundersökning, som nu lagts ner, är sekretessbelagt. Jag vill överklaga det beslutet. Vart vänder jag mig till för det, och hur går den processen till? Jag var målsägare i fallet.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring förundersökningsprotokoll och rätten att begära ut dessa hittar du i offentlighets- och sekretesslagen, rättegångsbalken och tryckfrihetsförordningen.Offentlighetsprincipen Ett förundersökningsmaterial är normalt en allmän handling då det förs löpande. Som huvudregel är alla allmänna handlingar offentliga, vilket följer av offentlighetsprincipen. (2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen) Det finns dock regler om sekretess som kan begränsa rätten att ta del av allmänna handlingar, vilket innebär att de inte får lämnas ut till allmänheten.FörundersökningssekretessNär det gäller förundersökningar kan det ibland föreligga förundersökningssekretess. Det betyder att förundersökningsmaterialet inte får lämnas ut. Förundersökningssekretess föreligger till exempel om det kan antas att ett utlämnande av förundersökningsprotokollet kan försvåra eller skada utredningsarbetet. I vissa fall kan det råda förundersökningssekretess även efter det att åklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen. Detta begränsar i sådant fall rätten att begära ut förundersökningsmaterialet även fast förundersökningen har lagts ner. (18 kap 1§ offentlighet- och sekretesslagen)Part och målsäganden Sekretess gäller däremot inte mot den som är part i ärendet utan den personen har som utgångspunkt rätt till insyn, vilket innebär att materialet kan få lämnas ut till hen även om det egentligen råder sekretess (10 kap 3§ offentlighet- och sekretesslagen och 23 kap 18§ rättegångsbalken)Målsägande är den mot vilken ett brott är begånget eller den som lidit skada av brottet. Målsägande är dock inte part i målet under förundersökningsstadiet, vilket innebär att hen inte heller har rätt till partsinsyn i förundersökningsmaterialet och kan alltså inte få materialet utlämnat till sig på den grunden. Hoppas du fick svar på din fråga!

Får rekryteringsmyndigheten kolla i journaler utan samtycke?

2021-01-31 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Jag är 17 år och har precis besvarat ett mönstringsunderlag ifall jag skulle bli tillkallad till mönstring. På frågan om jag har tagit narkotika tidigare så svarade jag Nej, eftersom jag är rädd att det formuläret skulle skickas som en kopia till mina föräldrar av någon möjlig anledning och att de då kan läsa det. Problemet är att jag har berättat för en sjuksköterska på UMO att jag tidigare har tagit lättare droger vid festliga tillfällen, marijuana och hasch. Hon har antecknat det i min sjukjournal. Det stod i brevet om värnplikt att man kan dömas till böter om man inte svarar sanningsenligt på frågorna i mönstringsunderlaget, vilket gör mig orolig nu. Går rekryteringsmyndigheten in och kollar alla ungdomars sjukjournaler vid prövning om mönstring, och kan då se i anteckningarna att jag har tagit droger tidigare och därav få reda på att jag har ljugit i mönstringsunderlaget?Tack på förhand.
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt lagen om totalförsvarsplikt, 2 kap 4 § ska kommunen lämna de uppgifter om en totalförsvarspliktigs hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt som behövs för att bedöma hans eller hennes förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Detta gör de utan ditt samtycke, och det finns tyvärr inget du kan göra för att hindra dem. Exakt vilka uppgifter som kan anses ha relevans är svårt att veta, men är det är inte uteslutet att ditt bruk av droger kan anses ha relevans. Om de gör det kommer de, såsom du förstår, inse att du har lämnat osanna uppgifter. Osann försäkran och Vårdslös försäkran är ett brott enligt brottsbalken 15 kap. 10 § förutsatt att uppgiften genererar fara i bevishänseende. Det är inte säkert att man väljer att gå vidare med saken, men skulle så bli fallet rekommenderar jag dig att anlita en försvarare privat (brottet anses förmodligen inte tillräckligt grovt för att motivera att du beviljas en offentlig försvarare) som kan försäkra dina rättigheter i polisförhör och hjälpa dig med strategi inför rättegång och huvudförhandling. Hoppas du fick svar på din fråga!

Har anhöriga rätt att få information från boende?

2021-03-01 i Sekretess
FRÅGA |På förekommen anledning (inte bara pga pågående pandemin) vill jag veta om det är så att anhörig kan uteslutas att informeras från boendet om huvudmannen är bosatt på boende och det inträffar t.ex. sjukdom, där huvudmannen har förvaltare eller godman.Det verkar som om en del boenden negligerar att det finns anhöriga och har enväldigt utsett godman eller förvaltare som "anhörig" och är endast den som skall informeras.Rätt eller fel?Skillnad i förvaltare eller godman i det fallet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga undrar du om det är så att den som är anhörig till någon som är bosatt på ett boende (jag antar vårdhem eller liknande) kan uteslutas att informeras om det inträffar sjukdom. Min tolkning är att den boende (patienten) blir sjuk; annans sjukdom finns det ingen skyldighet, och inte möjlighet, att informera om. I det aktuella fallet har den förvaltare eller god man.Den som är patient ska få information om sitt hälsotillstånd (3 kap. 1 § patientlagen, PL). Om information inte kan lämnas till patienten, ska den istället lämnas till en närstående (3 kap. 4 § PL). Informationen får inte lämnas till patienten eller någon om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar det (3 kap. 5 § PL). Närstående (t.ex. barn, partner, sambo, syskon) har möjlighet att få information från vården om den anhörige som vårdas. Det finns däremot ingen explicit rätt till det. Tvärtom bygger det på vad patienten vill att ska lämnas ut för information om hens vård. Vill patienten inte att anhöriga ska få någon information, får de inte heller det. Har patienten inte sagt att det inte får lämnas ut kan en del information lämnas ut för det fall att den inte kan lämnas till patienten.Ett godmanskap är en frivillig insats som huvudmannen måste samtycka till. En god man har inte rätt att företräda huvudmannen i vårdfrågor inom hälso- och sjukvård. Förvaltarskap är en tvångsåtgärd och får bara anordnas när ett godmanskap inte är en tillräcklig hjälp. Ett förvaltarskap innebär att huvudmannen förlorar sin rätts­handlingsförmåga. En god man eller förvaltare har inte "automatisk" rätt att få ta del av sekretesskyddade uppgifter om sin huvudman. Det beror på att det inte finns några särskilda sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör ett utlämnande av sådana uppgifter till god man eller förvaltare. När det gäller vuxna som har god man eller förvaltare måste det därför göras en prövning av om den gode mannen eller förvaltaren ska få ta del av uppgifter som omfattas av sekretess. Beroende på uppdraget kan det finnas skäl för den gode mannen eller förvaltaren att ta del av sekretesskyddade uppgifter som behövs för att hen ska kunna fullgöra sitt uppdrag.Sammanfattningsvis finns det ingen explicit rättighet för anhöriga att ta del av information om den som vårdas. Det gäller även för god man och förvaltare. När det gäller god man eller förvaltare får det däremot göras en bedömning i det enskilda fallet och avgöras utifrån vad vederbörandes uppdrag är. Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Sekretess och samtycke till brytande av sekretess i sjukvården

2021-02-14 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Har jag i min profession brutit mot sekretess om en patient har utvisningsbeslut, är inneliggande på sjukhus och patienten ber mig kontakta polisen för att få hjälp med sin utvisning?Råder delade meningar bland kollegorna: Att inte säga något och bara skriva ut patienten kontra att göra som patienten själv vill och kontakta gränspolisen. Migrationsverket har avslutat ärendet och patienten blir efterlyst om han inte infinner sig på gränspolisens kontor på tisdag. Vänligen / P
Peter Pargell |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vart hittar du reglerna om sekretess och tystnadsplikt?Sekretessen inom den allmänna sjukvården är reglerad i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). För sådana fall det är fråga om här är 25 kap. OSL tillämpligt (se 25 kap. 1 § OSL). För enskilda (privata) vårdgivare regleras tystnadsplikten i patientsäkerhetslagen (PSL) (6 kap. 12-16§ PSL). Bestämmelserna om sekretess innebär att det är förbjudet att lämna ut uppgifter, vare sig det är muntligen eller genom att allmänna handlingar lämnas ut (3 kap. 1 § OSL). Sådan sekretess gäller även gentemot andra myndigheter om inte OSL eller annan lag som OSL hänvisar till säger något annat (8 kap. 1 § OSL). I den situation som du beskriver finns det inga bestämmelser som säger att du som enskild eller arbetsgivaren i egenskap av vårdgivare är skyldig att lämna ut uppgifterna till polisen. Sjukhuset kan ändå bli skyldigt att lämna ut uppgiften om att patienten befinner sig på sjukhuset om polisen frågar om personen befinner sig på sjukhuset (6 kap. 15 § PSL). Har patienten lämnat sitt samtycke?Om patienten ger sitt samtycke till att sekretess för viss uppgift inte ska gälla gäller inte sekretessen för uppgiften (12 kap. 2 § första stycket, OSL). Det är utav hänsyn till den enskilde då viktigt att samtycke verkligen föreligger. Även om patienten gett sitt samtycke måste samtycket vara relevant. Med det menas att samtycket ska ha getts med fri vilja och att individen ska förstå vad samtycket innebär. Det finns många omständigheter som kan ha en inverkan på giltigheten av ett samtycke. En omständighet som exv. kan vara av relevans för din fråga är den enskildes allmäntillstånd. Frågan som vårdgivaren då får ställa dig är om patientens allmäntillstånd är av sådan beskaffenhet att det finns anledning till att betvivla samtyckets giltighet (se bl.a. RÅ 1989 ref 11). Språket kan också vara en omständighet som är av relevans i den situation som du beskriver, patienten måste ju kunna göra sig förstådd och förstå vilka åtgärder som genomförs. Sammanfattningsvis ska det inte finnas tvivel kring samtyckets innebörd eller omfattning.Hoppas att du fick vägledning i din fråga, annat är du välkommen att höra av dig igen!

Sekretess inom socialtjänsten

2021-02-01 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Kan sekretess inom socialtjänsten (enligt OSL 26 kap 1§) förhindra att uppgifter lämnas till kommunens högsta ledning?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!26 kap. 1 § OSL reglerar precis som du skriver sekretess inom socialtjänsten. Det kan vara bra att veta att OSL skiljer på definitionerna sekretessreglerad respektive sekretessbelagd uppgift. En sekretessreglerad uppgift är en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess, och en sekretessbelagd uppgift är en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall. Det finns utöver detta ett antal sekretessbrytande bestämmelser som gör att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar. Ett exempel är 26 kap. 9 § OSL som gör det möjligt att lämna uppgifter till en myndighet inom hälso- och sjukvård under vissa förutsättningar. Som utgångspunkt förhindrar alltså 26 kap. 1 § OSL att sekretessbelagda uppgifter lämnas vidare till andra parter. Det beror dock på om uppgiften i sig är sekretessbelagd, och det finns dessutom undantag. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Överklaga beslut om sekretess

2021-01-31 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Jag var målsägare i en förundersökning som lades ner. Nu vill jag ta reda på vad den utpekade sa under sitt förhör, men det är visst sekretessbelagt då utredningen är nedlagd. Finns det något sätt för mig att få tillgång till informationen? Jag är släkt med den utpekade, far och son så banden är mycket nära.
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara på din fråga kommer jag att använda mig av offentlighets- och sekretesslagen. Om det är så att du blivit nekad av att ta del av en offentlig handling på grund av att den är sekretessbelagd så har du möjlighet att överklaga beslutet. Du ska få ett skriftligt beslut, där det framgår en anvisning om hur du ska gå tillväga för att överklaga beslutet. Avslagsbeslut från myndigheter överklagas i kammarrätten, vilket framgår av 6 kap. 7 - 8 §§ offentlighets- och sekretesslagen. Ditt överklagande ska du lämna till den myndighet som beslutat att neka dig handlingen. Vidare ska du göra detta senast tre veckor från delgivning eller beslutsdatum. Ditt överklagande även måste vara i skriftlig form. Det ska framgå vilket beslut som överklagas, vilken ändring du önskar samt grunderna för överklagandet.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline.Vänligen,