Får en kurator lämna sekretessbelagda uppgifter till Socialtjänsten?

2021-11-27 i Sekretess
FRÅGA |Enligt Offentlighets- och sekretesslagen, får socialtjänsten ta del av exempelvis en kurators journal? Om vi säger att socialtjänsten ringer kuratorn och säger att de fått in en orosanmälan, får kuratorn lämna ut patientjournal då enligt sekretess?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Relevanta bestämmelser finns i socialtjänstlagen (SoL) och offentlighet- och sekretesslagen (OSL). Som kurator omfattas man av anmälningsskyldighet om misstanke eller kännedom uppdagas gällande att ett barn far illa. I sådana fall ska en orosanmälan göras till socialtjänsten (14:1 SoL). På samma sätt som det föreligger en skyldighet att anmäla, finns även en skyldighet att lämna uppgifter, så kallad upplysningsplikt, som kan vara av betydelse för en utredning om barnets skyddsbehov (14:1 st 3 SoL). Eftersom det finns en lagstadgad upplysningsplikt hindrar inte den sekretess man är bunden till i sitt yrke när uppgifter lämnas över vid orosanmälan till annan myndighet (10:28 OSL). Sammanfattningsvis, får kuratorn lämna relevanta uppgifter i en patientjournalen för att uppfylla sin upplysningsplikt och hjälpa Socialtjänsten med utredning gällande ett barns skyddsbehov. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Begära ut handlingar från förskolan

2021-10-21 i Sekretess
FRÅGA |Hej. Förskolan där vårt barnbarn går har nyligen skickat in en orosanmälan till socialtjänsten. Undrar nu om föräldrarna har rätt att få kopia på denna anmälan...? Anledningen är att föräldrarna anser att förskolan inte lämnat exakt likadana uppgifter i orosanmälan som socialtjänsten meddelade dem när de blev kontaktade. Undrar även om föräldrarna har rätt att få kopior på förskolans dokumentation kring barnet.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna som styr detta finns främst i Offentlighet och Sekretesslagen (OSL). I normalfallet har en enskild rätt att få ut alla handlingar som rör denne själv (12 kap. 1 § OSL). Enligt 12 kap. 3 § OSL gäller att vårdnadshavare till barn också har denna rätt. Dock kan den rätten begränsas. Det finns två tydliga undantag enligt samma paragraf. Det ena undantaget säger att handlingarna inte ska lämnas ut om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Det andra undantaget säger att om det finns någon mer bestämmelse i OSL som stadgar att ytterligare undantag ska göras så gäller den. I 26 kap. OSL behandlas socialtjänsten. I 26 kap. 1 § OSL står det att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Vid t ex en orosanmälan skulle det innebära att om det finns minsta risk att uppgiftslämnaren skadas om hen avslöjas finns det anledning att säga nej för socialtjänsten. Detta gäller dock inte i normalfallet för den som lämnat uppgiften som en del i sin tjänst, vilket förskolepersonal har gjort. I 23 kap. OSL behandlas kommunala förskolor. I 23 kap. 1 § OSL står det att sekretess gäller för enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Alltså samma som för socialtjänsten. Både 26 kap 1 § och 23 kap 1 § OSL gäller i princip även mot vårdnadshavare. Observera att OSL bara omfattar offentlig verksamhet så om förskolan är privat är det inte säkert att det går att få ut handlingar. Du undrar om dokumentation över barnet på förskolan också kan lämnas ut. I normalfallet skulle jag säga att det ingår i det som kan begäras ut. Det beror på om det kan betraktas som allmän handling eller inte. Vad som är en allmän handling definieras i 2 kap. Tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt 2 kap. 4 § TF är en handling är allmän, om den förvaras är inkommen eller upprättad. En systematisk dokumentation över ett barn i förskolan får i normalfallet anses vara upprättad och därmed allmän handling. Om de begär ut handling och nekas då kan man överklaga det beslutet (6 kap. 7 § OSL). För att kunna göra det behöver de få ett skriftligt avslagsbeslut. Hoppas att du fått en överblick över dessa lite snåriga lagar. Sammanfattningsvis borde det i normalfallet inte vara allt för svårt att få ut handlingar för vårdnadshavare till ett barn.

Kan jag ha tillgång till förundersökning?

2021-10-11 i Sekretess
FRÅGA |Jag undrar om allmänheten har rätt till insyn i handlingar med harmlösa uppgifter som finns i en förunderöskning i ett brottmål innan åtal väcks?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår det, undrar du om allmänheten har rätt till insyn i handlingar som finns i en förundersökning innan åtal väcks.HandlingsoffentlighetAlla, svenskar och utlänningar, har rätt att ta del av de handlingar som finns hos myndigheterna enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, TF (offentlighetsprincipen). I bestämmelsen slås fast att handlingsoffentlighetens ändamål är att främja ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.För att kunna ta del av en handling, ska den först och främst betecknas som en allmän handling genom att uppfylla de kriterier som ställs upp i 2 kap. TF. Vidare ska det vara inte sekretessbelagd för annars blir den hemlig.FörundersökningEn handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och anses inkommen dit eller upprättad där (2 kap. 4 § och 2 kap. 9–10 §§ TF).När det kommer till förundersökningar gäller att de inte är allmänna handlingar förens åtal har väckts. Alltså är handlingar som har framställts av en polismyndighet i en förundersökning och förvaras hos polismyndigheten inte allmänna förrän handlingarna har upprättats vilket vanligen inträffar i samband med att förundersökningen avslutas. Hursomhelst, är uppgifter i en förundersökning ändå sekretessbelagda enligt 18 kap. 1 § offentlighet och sekretesslag. Däri anges att sekretess gäller för uppgifter som hänför sig till förundersökning i ett brottmål. Under pågående förundersökning lämnas som regel inte några uppgifter från förundersökningen ut till någon utomstående. Anledningen är att detta kan skada förundersökningen eller vara till men för den misstänkte eller annan.Sammanfattningsvis är en uppgift i en förundersökning inte en allmän handling vilket innebär att den inte omfattas av offentlighetsprincipen och att allmänna inte kan ha tillgång till de. Den är även sekretessbelagd enligt 18 kap. 1 § OSL för att skydda själva förundersökningen, den misstänkta och andra inblandade.

Kan man få skadestånd när socialtjänsten brutit mot tystnadsplikten?

2021-09-17 i Sekretess
FRÅGA |Om Socialtjänsten har brutit mot Tystnadsplikten och även JO har konstaterad att de har gjort. Kan man få skadestånd? Vilka belopp som gäller?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis kan nämnas att socialtjänsten har en lagstadgad tystnadsplikt, där det föreskrivs att sekretess gäller för en uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller närstående lider men (26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Att bryta mot tystnadsplikten är dessutom ett brott (20 kap. 3 § brottsbalken). Med anledning av att det är ett brott så kan en lösning vara att polisanmäla händelsen och kunna få skadestånd vid en fällande dom, Olyckligtvis är praxis fattig gällande brott mot tystnadsplikten för socialtjänsten och således även vilka skadeståndssummor som kan begäras. Därför är det svårt att ge dig exempel på vilka belopp som gäller. Praxis gällande när tystnadsplikten brutis emot visar dock att det är möjligt att få skadestånd, om den skadelidande fått lida av ett felaktigt utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. I ett något annorlunda fall från 1999 utbetalades 1000 kr i ersättning när tystnadsplikten brutits emot (JK 1424-97-40). Med vänliga hälsningar,

Vad gäller för uppgifterna när åtal väckts?

2021-11-09 i Sekretess
FRÅGA |Hej, jag undrar om sekretessbestämmelsen i 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen är tillämplig på uppgifter om den misstänktes och målsägandens personliga förhållanden efter att åtal har väckts?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta om 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL, är tillämplig på uppgifter om den misstänktes och målsägandens personliga förhållanden efter att åtal har väckts.35 kap. 1 § OSLNär det finns uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden i en förundersökning i ett brottmål är utgångspunkten att sekretess gäller för de uppgifterna (p.1). Innan någon kan få ta del av uppgifterna ska myndigheten, på eget initiativ, alltid göra en men-bedömning. Det betyder att myndigheten pröva om utlämnande av uppgifterna kan komma att innebära men eller skada för den enskilda eller dennes anhöriga.Med "personliga och ekonomiska förhållanden" avses exempelvis namn, bostadsadress, hälsotillstånd, familjesituation, ekonomisk situation eller liknande.Det finns alltså en presumtion för sekretess för dessa typer av handlingar.Vad gäller när åtal redan väckts?När åtal har väckts och handlingarna skickats in till tingsrätt blir uppgifterna i förundersökningen som huvudregel offentliga. Detta följer av offentlighetsprincipen, 2 kap 1 § Tryckfrihetsförordningen, TF. Det är en stark princip inom svensk rätt som gör att allmänna handlingar enligt huvudregeln ska vara offentliga.En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och anses inkommen dit eller upprättad där (2 kap. 4 § och 2 kap. 9–10 §§ TF).Sekretess kan emellertid fortsätta att gälla i vissa fall, för exempelvis om en enskild person skulle skadas eller lida men av att uppgifterna blir kända. Det kan gälla bland annat bilder på brottsoffer eller uppgifter om en persons hälsa eller sexualliv.SammanfattningSekretessförbudet i 35 kap. 1 § OSL gäller för uppgifter i en pågående förundersökning. Alltså omfattar den inte uppgifter i en nedlagd förundersökning. När åtal väcks, träder offentlighetsprincipen in och leder till att handlingarna vid denna stund blir allmänna handlingar. Detta innebär i sin tur att de ska vara offentliga.Detta är dock inte utan undantag. Handlingarna eller uppgifter i dessa, kan ändå vara sekretessbelagda. Det är för att det kan finnas känsliga personuppgifter eller andra känsliga uppgifter i materialet. Se tex. 21 kap. OSL.Hursomhelst, görs en prövning i det enskilda fallet för att avgöra om uppgifterna ska lämnas ut eller inte.Hoppas att du känner att du har fått vägledning i din fråga.Vänligen,

Har allmänheten rätt att ta del av en maskerad handling från förundersökningen som kan skada den pågående förundersökningen?

2021-10-11 i Sekretess
FRÅGA |Jag har en fråga avseende handlingar som är inkomna till polisen i en förundersökning i brottmål, och som därmed är allmänna. Har allmänheten rätt att ta del av en sådan handling maskerad för eventuella uppgifter som kan skada den pågående förundersökningen om de lämnas ut?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det råder så kallad förundersökningssekretess under den pågående förundersökningenDu har helt rätt i att handlingar som finns hos myndigheter är offentliga och offentliga handlingar har allmänheten rätt att begära ut enligt 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (TF). Rätten att begära ut handlingar får dock begränsas med hänsyn till bland annat intresset att beivra och förebygga brott samt att skydda enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 § TF). De specifika undantagen till rätten att ta del av allmänna handling följer av offentlighets- och sekretesslagen (OSL) . Av 18 kap. 1 § följer att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Detsamma gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men (35 kap. 1 § OSL). Uppgifterna i förundersökningen omfattas därför av sekretess. Sekretessen på dessa handlingar består tills dess att åtal väcks eftersom att det inte längre kan antas att förundersökningen kommer skadas längre om uppgifterna röjs. Det är egentligen enbart i undantagsfall som uppgifter kan lämnas ut under en pågående förundersökning. Om du vill veta mer om sekretessen kring förundersökningen, kan du läsa mer här på åklagarmyndighetens hemsida. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Jag undrar om sekressbestämmelsen till skydd för enskilda i 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen gäller efter att åklagaren har väckt åtal?

2021-09-29 i Sekretess
FRÅGA |Jag undrar om sekressbestämmelsen till skydd för enskilda i 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen gäller efter att åklagaren har väckt åtal?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan offentliggöras utan att den enskilde lider skada och uppgiften förekommer iutredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål. ( 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL)Under pågående utredningar (förundersökningar) råder förundersökningssekretess. Det innebär att uppgifterna i en förundersökning inte lämnas ut eftersom detta skulle kunna skada utredningen. Förundersökningen blir offentlig när åtal väcks. Om uppgifter inte bedöms skada undersökningen om de offentliggörs, kan åklagaren välja att lämna ut uppgifterna redan under pågående förundersökning. Uppgifter kan vara sekretessbelagda om en enskild person skulle skadas eller lida men av att uppgifterna blir kända (här råder det en presumption för sekretess). I exempelvis sexualmål lämnar målsäganden ofta känsliga och intima uppgifter som han eller hon inte vill att alla ska känna till. I sådana fall kan sekretessen fortsätta att gälla även efter att åtal har väckts. Varje domstol/myndighet gör en egen sekretessprövning.Vänligen,

Begäran om allmän handling ifråga om personnummer till arbetssökande

2021-08-22 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Jag har sökt ett jobb på en offentlig myndighet men fick inte jobbet.Jag begärde att få ut CV samt personligt brev på de som varit på intervju.Rekryterande chef har strukit över födelsedata/personnummer på samtliga, är det ok?Jag vill kolla om jag utsatts för åldersdiskriminering.
Hemen Yazdanfar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis kan det sägas att det avgörande i din fråga är om födelsedatan/personnumret kan anses utgöra en offentlig handling. Besvaras frågan jakande så ska myndigheten lämna ut till dig de arbetssökandes personnummer och den som tillsatte tjänsten För att klargöra vad som anses som en offentlig handling krävs det att bena ut begreppet. När vi gör det så går snabbt att finna att begreppet består i grunden av två ytterligare termer: allmän och handling. En offentlig handling är nämligen en allmän handling som inte är sekretessbelagd. Vad är en allmän handling? En handling är en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med teknisk hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (2 kap. 3 § TF). För att denna handling ska anses vara allmän (och därmed anses utgöra en allmän handling) så krävs det att den är förvarad hos en myndighet och anses inkommen eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 4 § TF). Av allt att döma så är uppgifterna om personnummrerna till de inblandade inkommna till myndigheten och utgör i vart fall en upptagning som endast med teknisk hjälpmedel kan läsas. Är uppgifterna sekretessbelagda? För att slutligen kunna konstatera att du har rätt till uppgifterna krävs det som nämnts att uppgifterna inte är sekretessbelagda. Som regel, i ärenden om anställning, sekretessbeläggs inte uppgifterna om arbetssökanden eller den som tillsatt tjänsten (39 kap. 2 § andra stycket OSL) . Undantag från detta föreligger dock vid särskilda i lag utpekade situationer såsom vid anställning av myndighetschefer (jfr 39 kap. 5 a och 5 b § OSL). Mot bakgrund av det anförda är alltså personuppgifterna till arbetssökanden och den som tillträtt tjänsten personuppgifter som regel offentliga handlingar vilka du därmed har rätt att få ut. Men undantag föreligger i vissa i lag nämnda situationer och därför kan det vara svårt att ge ett helt uttömmande svar. Jag rekommenderar dig därför att ställa en fråga på nytt där du uppger exempelvis vilken myndighet det är fråga om, vilken typ av post (t.ex chefspost eller vanlig tjänsteman etc.). SammanfattningSom regel har du rätt att ta del av uppgifterna om de arbetssökande respektive den som tillsatt tjänsten. Men i och med att det i lag föreskrivs vissa undantagssituationer rekommenderar jag att du ställer en fråga på nytt och klargör situationen enligt de strax ovan nämnda frågorna. Med vänlig hälsning