Hur länge gäller sekretess för uppgifter i en förundersökning?

2021-06-15 i Sekretess
FRÅGA |Om delar i en nedlagd förundersökning är sekretessbelagda, hur länge gäller denna sekretess? Fortsätter den gälla även efter det att brottet preskriberats?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Av texten ovan, förstår jag att du vill veta hur länge uppgifter i en förundersökning som är sekretessbelagda gäller och om de gäller även när brottet har preskriberats.OffentlighetsprincipenInom svensk rätt, gäller något som kallas för offentlighetsprincipen. Förhandlingsoffentlighet är inbegripet i detta och innebär att allmänna handlingar ska vara offentliga, 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordning, TF. För att avgöra om en handling ska vara offentlig, måste den först och främst karaktäriseras som allmän. Allmänna handlingar är handlingar som förvaras eller hos myndigheter i Sverige enligt 2 kap. 3–4 §§ TF.Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Detta framstår av 3 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Att en uppgift är sekretessbelagd innebär att sekretess gäller i det enskilda fallet.Sekretess vid förundersökningSekretess vid förundersökning regleras i 18 kap. 1 § OSL. Däri anges att sekretess gäller för uppgifter som hänför sig till bl.a. en förundersökning i brottmål eller till annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. Skyddet gäller både för uppgifter i ett enskilt fall och för uppgifter av mer generell betydelse för brottsspaning och brottsutredning. För sekretess vid förundersökning gäller rakt skaderekvisitet vilket innebär att det finns en presumtion för offentlighet. I bestämmelsen anges att sekretess gäller om det kan antas att något av följande kriterier är uppfyllda om uppgiften röjs: (1) syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas, (2) den framtida verksamheten skadas. Dessa kriterier innebär att sekretess ofta gäller för uppgift i en förundersökning så länge förundersökningen pågår.Sekretessprövningen görs av Åklagarmyndigheten.Att uppmärksamma är att sekretessen gäller för en uppgift som hänför sig till brottsförebyggande eller brottsbeivrande verksamhet. Detta innebär att sekretessen följer med uppgiften när den lämnas vidare till en annan myndighet.Efter det att åtal har väckts gäller sekretess endast för de uppgifter i en förundersökning som har generell betydelse för brottsspaning och brottsutredning.Partsinsyni 10 kap. OSL finns det sekretessbrytande bestämmelse, varav 10 kap. 3 § om partsinsyn är av intresse här. Huvudregeln är att sekretess inte hindrar att en part tar del av handlingar eller annat material i ett mål eller ärende. Undantag görs emellertid för vissa uppgifter beträffande vilka det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att de inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Part kan enligt andra stycket aldrig hindras att få ta del av uppgifter i dom eller beslut eller över huvud taget av uppgifter som lagts till grund för avgörandet av ett mål eller ärende och som han enligt rättegångsbalken har rätt att ta del av.Hur långt sträcker sig sekretessen?Det är ganska vanlig att en nedlagd förundersökning återupptas och om sekretessen upphör vid nedläggningen kan ett återupptagande försvåras. I en sådan situation kan 18 kap. 1 § OSL vara aktuell. Vid sekretessprövningen måste då först bedömas om förundersökningen kan återupptas och om så är fallet ska sekretessprövningen göras på samma grunder som om den var pågående. Ett exempel på detta är när kammarrätten, KamR, i Jönköping fastställde polismyndighetens beslut att inte lämna ut uppgifter om tidpunkten vid vilken polismyndigheten fick del av och kvitterade ut rikslarm om överfallet på utrikesminister Anna Lindh. Rätten ansåg att ett utlämnande skulle kunna skada både pågående förundersökning och polismyndighetens framtida verksamhet (se KamR i Jönköping, mål nr 3502-03, dom 2003-11-10).Ett annat ex. är när KamR i Stockholm ansåg att ett obduktionsprotokoll i ett förundersökningsprotokoll som förekom i en nedlagd förundersökning rörande mord skulle vara sekretessbelagt eftersom förundersökningen kunde komma att återupptas, så länge brottet inte är preskriberat (se KamR i Stockholm, mål nr 944–04, dom 2004-05-11). Regeringsrätten delade däremot inte samma uppfattning. Den ansåg i RÅ 2003 not. 17 att det faktum att en förundersökning har lagts ner för att den inte givit några spaningsresultat och att den skulle kunna återupptas om nya uppgifter framkommer samt att ett återupptagande av utredningen skulle försvåras av ett utlämnande av de aktuella uppgifterna inte utgör tillräcklig grund för att hemlighålla uppgifterna enligt sekretessbestämmelsen.Ditt fallDet är lite svårt att besvara din fråga eftersom det inte finns ett klart svar. Av bestämmelsen ovan har vi fått reda på att sekretess gäller för uppgifter i en pågående förundersökning så länge den pågår om skaderekvisitet är uppfylld. Den gäller ibland även vid avslutad/nedlagd förundersökning beroende på prövningen som görs. Av fallen ovan kan du även se att möjlighet till återupptagande av förundersökning ansågs inte helt ensam kunna ligga till grund för att sekretessbelägga en uppgift. Det innebär också att sekretess för en viss uppgift i en förundersökning faller vid brottets preskription.Jag hoppas att detta var till hjälp!Vänligen,

Kan vem som helst begära ut information från en skola?

2021-06-08 i Sekretess
FRÅGA |Hej. Jag undrar om vem som helst kan ringa till en skola och fråga ang en vuxenelevs information. Vad eleven sökt och när eleven skall börja i skolan? Personen ifråga är ej partner och har ej fullmakt till detta.
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Allmänna handlingarUtgångspunkten är att det är möjligt för enskilda att begära ut allmänna handlingar (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). För att handlingen ska lämnas ut måste handlingen vara "allmän". Handlingen måste därmed förvaras hos en myndighet eller hos en kommun. Den allmänna hanldingen ska vara inkommen till, eller upprättad hos, myndigheten eller kommunen (2 kap. 4 § samt 2 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen). Om handlingen, dvs informationen om eleven, är allmän så ska handlingen lämnas ut till en enskild person som begär ut den (2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen). Information kan vara sekretessbelagd Det finns dock undantag från denna regel. Huvudregeln om offentlighet kan begränsas genom lag (2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen). En lag som begränsar möjligheten för enskilda att ta del av allmänna handlingar är offentlighets- och sekretesslagen. Om informationen om eleven är sekretessbelagd så kan informationen inte lämnas ut. Det finns viss information som är kopplad till utbildningsverksamhet och som därmed är sekretessbelagd (23 kap. offentlighets- och sekretesslagen). All information som är kopplad till utbildningsverksamhet är dock inte sekretessbelgad. Det beror på vilken typ av information det är fråga om samt, i vissa fall, vilken skada det kan innebära för eleven om informationen lämnas ut. Om den skola som lämnar ut informationen har gjort en sekretessprövning och bedömer att informationen inte är sekretessbelagd så ska den alltså lämnas ut. Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att återkomma till oss. Du kan boka tid på Lawlines hemsida (https://lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar

Sekretess hos polisen

2021-05-29 i Sekretess
FRÅGA |Hejfår en förhörsledare lov att informera ex min arbetsgivare att jag är misstänkt för narkotikabrott?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta när polisen kan ha rätt att meddela uppgifter kring misstanke kring narkotikabrott till din arbetsgivare eller andra personer. För att besvara frågorna vänder vi oss till offentlighet och sekretesslagen (OSL). Vad säger lagen om sekretess? 35 kap 1 § OSL anger att enskildas personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att röjandet av uppgifterna inte kommer medföra någon ska för den enskilde eller närstående, ska vara behäftade med sekretess. Detta då om uppgiften förekommer i förundersökning, tvångsmedel för att stävja brott eller register gällande brottmål hos olika myndigheter. Enligt 21 kap 1 OSL gäller sekretess av en persons privatliv så som sexuell läggning, aktivitet, sjukdomar eller missbruk av olika slag (drog- eller alkoholmissbruk inräknade). Förutsättningen att sekretess alltid föreligger i sådana fall, om röjande av sådan information medför men för den enskilde. Sekretessen i 21 kap 1 § OSL är enligt paragrafen själv inte tillämplig på sådan information som anses gälla 35 kap 1 § OSL. När kan sekretessen inskränkasOSL 10 kap 27 § anger att sekretessbelagd uppgift får lämnas om det finns ett uppenbart intresse av att överlämna/överföra den uppgiften. JO 2016/17 s 373 ansåg JO att polismans agerande, att lämna ut uppgift om att en person var misstänkt för sexualbrott, var att anse som denne ska kritiseras för utlämnandet av information med stöd av 10 kap 27 § OSL. Det angavs dock att information om misstanke beträffande brott så som sexualbrott var av relevans att meddela till exempelvis en skola.Det som omfattas av 21 kap 1 § OSL inskränker rätten till meddelarfrihet, 21 kap 7 § OSL st 2. Detta innebär att inte ens med stöd av meddelarfriheten i 1 kap 1 § och 1 kap 7 § TF har man rätt att delge den informationen. 35 kap 10 § p 4 OSL anger att sekretess i 35 kap 1 § OSL inte medför att uppgift får lämnas ut så som anges enligt lag om misstankeregister (LMR). Enligt denna lag 8 § LMR anges det att om det behövs för att pröva en fråga om anställning inom vården eller annan verksamhet som förebygger brott, ska enskild ha rätt att få ut information kring misstanke om brott. 35 kap 24 § anger att sekretessen i 35 kap 1 § OSL inte inskränker meddelarfriheten enligt 1 kap 7 § Tryckfrihetsförordning (TF). Detta medför då att om kraven i 1 kap 7 § TF uppfylls, kan sekretesskyddade information ges till allmänheten. Sammanfattningsvis – Vi kan konstatera att uppgifter kring misstanke om brott bör utgöra del av förundersökningar och missbruk, vilket medför att sekretess föreligger. Myndigheter har rätt att få ta del av dessa uppgifter om det finns ett uppenbart intresse. Om din arbetsgivare är myndighet så kan de då ha rätt att få ta del av uppgiften. Om din arbetsgivare även jobbar inom vården eller brottsbekämpande verksameht så kan de ha rätt att också att få ut denna information, dock endast vid frågan om anställning. Att meddelarfriheten blir aktuellt i ditt fall är ytterst osannolikt och bör därför inte kunna användas i det enskilda fallet. Det bör därför inte finnas någon rätt för polisen att meddela dessa uppgifter till din arbetsgivare, om dessa då inte är myndighet som kan ha intresse av uppgifterna.

Kontakt med intagen

2021-05-12 i Sekretess
FRÅGA |Min vän fick lång straff av narkotika försäljning och vet inte hans efternamn. Hur kan jag någonsin få veta vart han sitter så kan skriva ens ett brev. Har gått 1,5 år och vet fortfarande imte vart han finns.Tacksam på svar
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enskildas personliga förhållanden är sekretessbelagda inom kriminalvården (35 kap. 15 § Offentlighets- och sekretesslagen [2009:400] [OSL]). Även om du skulle veta din väns efternamn så skulle du således ändå inte kunna fråga kriminalvården huruvida din vän är intagen på en specifik anstalt, eftersom de varken får bekräfta eller dementera informationen. Sekretessen gäller såvida inte din vän själv ger tillåtelse för informationen att utlämnas (12 kap. 2 § OSL). Det enda sättet för dig att veta var din vän befinner sig är således genom att han kontaktar dig först. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga. I annat fall får du gärna kontakta lawline på nytt.Med vänliga hälsningar

Har socialen rätt att begära ut föräldrars belastningsregister pga orosanmälan?

2021-06-09 i Sekretess
FRÅGA |Hej jag har en fråga..kan socialen kolla upp belastningsregistret hos polisen om dom misstänker att våra barn far illa..har fått oroanmällan på oss utan anledning från nån okänd person
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem som har rätt att få ut uppgifter från belastningsregistret regleras i lagen om belastningsregister. Vissa svenska myndigheter kan ha rätt att begära ut sådana uppgifter (6 § lag om belastningsregister). Socialnämnden kan begära ut uppgifter ur belastningsregistret om brott som föranlett annan påföljd än penningböter. Det krävs emellertid att ärendet handlar om till exempel vårdnad av barn, barns boende eller umgänge med barn (11 § 8 p. förordning om belastningsregister).Myndigheten som vill begära ut uppgifter ur belastningsregistret måste pröva behovet av uppgifterna i förhållande till den olägenhet som det innebär för den som berörs (7 § lag om belastningsregister). Eftersom det rör sig om barn ska barnets bästa alltid väga tyngst. Detta innebär att barnets bästa väger tyngre än föräldrarnas rätt till integritet. Socialen har därmed rätt att ta del av uppgifter i belastningsregistret som föranlett annan påföljd än penningböter med anledning av orosanmälan.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Åklagares meddelarfrihet

2021-05-29 i Sekretess
FRÅGA |Hej. Jag undrar om en åklagare får lämna kommentar till tidningen om ett fall där personen endast har haft ett förhör med polis och inte blivit dömd för brottet.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta när en åklagare kan ha rätt att meddela uppgifter till pressen gällande förhör eller liknande. För att besvara frågorna vänder vi oss till offentlighet och sekretesslagen (OSL). Vad säger lagen om sekretess? 35 kap 1 § OSL anger att enskildas personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att röjandet av uppgifterna inte kommer medföra någon ska för den enskilde eller närstående, ska vara behäftade med sekretess. OSL 10 kap 27 § anger att sekretessbelagd uppgift får lämnas till myndighet om det finns ett uppenbart intresse av att överlämna/överföra den uppgiften.35 kap 24 § anger att sekretessen i 35 kap 1 § OSL inte inskränker meddelarfriheten enligt 1 kap 7 § Tryckfrihetsförordning (TF). Detta medför då att om kraven i 1 kap 7 § TF uppfylls, kan sekretesskyddade information ges till allmänhetenSvar = Åklagare bör då så som alla offentligt anställda enligt 1 kap 7 § TF ha rätt att yttra sig kring information om förhör eller liknande som förekommer i förundersökningar, trots sekretess enligt 35 kap 1 § OSL.Hoppas att det var svar på din fråga!

Hur begär man ut handlingar i en nedlagd förundersökning?

2021-05-21 i Sekretess
FRÅGA |Hej! För snart tio år sedan polisanmälde jag en man för sexuellt ofredande (jag tror det var rubriceringen som polisen gav övergreppet). Förundersökningen lades ner och jag fick ett brev från åklagaren att jag kunde kontakta honom om jag ville veta varför. Just då mådde jag mycket dåligt både av händelsen och att den inte tagits på allvar och förmådde inte kontakta åklagaren, men nu skulle jag gärna vilja veta hur han resonerade. Finns förundersökningen kvar och hur får jag tag i den? Måste jag veta exakt vilken dag jag gjorde polisanmälan? Vilka uppgifter måste jag lämna?Tack för hjälpen :)
Anna Runåker |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara din fråga finns i tryckfrihetsförordning och offentlighets- och sekretesslag (OSL).I 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen anges att varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Vad som är allmänna handlingar framgår av 3, 6 och 7 §§ samma kapitel. Av 2 § framgår att rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas bl.a. om det är påkallat med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott eller skyddet för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Enligt 18 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgift som hänförs till verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Sekretessen enligt 18 kap. 1 § OSL upphör normalt att gälla för uppgifter i en nedlagd förundersökning. Sekretessen kan dock i vissa fall behållas för uppgifter som har generell betydelse för samhällets brottsbekämpande verksamhet om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.Sammanfattningsvis är det åklagaren som måste göra en sekretessbedömning om du får ta del av handlingar i en nedlagd förundersökning. Det lättaste är om du kontaktar åklagarmyndigheten och uppger den information som du har så kan de besvara ifall du får ta del av handlingen eller inte. Här kan du kontakta åklagarmyndigheten: https://www.aklagare.se/kontakt/Återkom gärna om du har några ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,

Vad gäller om brott mot tystnadsplikt för skolpersonal?

2021-04-28 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Vart anmäler man skolpersonalens brott mot tystnadsplikten enligt Skollagen (2010:800) (29 kap. 14 §) samt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (23 kap. 2§)?Anmäler man till huvudmannen?Om huvudmannen inte gör något åt saken trots anmälan, vart vänder man sig då?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör sekretess och regleras således i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Har skolpersonal brutit mot tystnadsplikt finns regler i 20 kap. 3 § Brottsbalken (BrB) om straff för brott mot tystnadsplikt. Straffbarhet enligt denna bestämmelse inträder om någon uppsåtligen har röjt uppgift, som hon/han har varit skyldig att hemlighålla enligt lag, i detta fall 23 kap. 2 § OSL.Med huvudman antar jag att du menar rektor, vilket stämmer. En anmälan kan även ske till justitieombudsmannen (JO) om rektorn (huvudman) brister i att vidta adekvata åtgärder.Vänligen,