Kan en arbetsgivare begära ut uppgifter ur belastningsregistret?

2019-01-15 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Jag var på en intervju idag på en matbutik och dom sa att dom kommer att kolla belastningsregistret och frågade om det var ok? Och om ingen kommer att synas och jag svarade nej. Även fast jag vet att jag dömts för ringa narkotikabrott för några år sedan. Kommer det att synas? Och har dom ens rätt som matbutik att kolla detta, får dom det? Och hur gör dom?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppgifter i belastningsregistret är strängt sekretessbelagda enligt 35 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Dessa uppgifter kan endast lämnas ut enligt föreskrifter som finns i lag. Främst är det lagen om belastningsregister som reglerar detta. Enligt lagen har vissa myndigheter i deras verksamhet rätt att få ut uppgifter om dig i belastningsregistret, t.ex. en domstol, säkerhetspolisen, åklagarmyndigheten (6 § lagen om belastningsregister).Vidare är det noga reglerat när man får begära utdrag ur registret i ett anställningsärende. Detta kan göras i en verksamhet som avser vård, eller en verksamhet som är av betydelse för förebyggande eller beivrande av brott (10 § lagen om belastningsregister). Vidare har man en skyldighet att göra det i vissa andra verksamheter, t.ex. skola (2 kap. 31 § skollagen).Utöver dessa fall så är det i princip bara du som kan begära ut uppgifter om dig själv (9 § lagen om belastningsregister). En vanlig mataffär har alltså ingen rätt att begära ut uppgifter om dig. Något som ofta sker i anställningsärenden är att arbetsgivaren ber dig som arbetssökande att ta med ett utdrag ur belastningsregistret, men arbetsgivaren kan alltså inte själv gå till polismyndigheten och begära ut detta.Är uppgiften om ringa narkotikabrott kvar i registret?Uppgifterna om brott tas bort från registret efter en tid, denna process kallas gallring. Hur lång denna tid är beror på vilken påföljd man får. Nedan anges vad tiden för gallring är vid några av de vanligaste påföljderna:1. För fängelse gallras uppgifter tio år efter frigivningen (17 § p. 1 lagen om belastningsregister).2. För skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras uppgifter 10 år efter domen (17 § p. 4 a lagen om belastningsregister).3. För böter gallras uppgifter fem år efter domen (17 § p. 9 lagen om belastningsregister).För en fullständig lista över påföljder och tid för gallring se 16-17 § lagen om belastningsregister. Vänligen,

Är man fri att dela information om sin offentliga arbetsplats?

2019-01-08 i Sekretess
FRÅGA |hej,Kan en myndighet förbjuda anställda att meddela sig med massmedia angående förhållanden på arbetsplatsen? Vart någonstans regleras denna fråga i lag??? mvh
David Zandian |Hej och tack för att du valt oss på Lawline!I våra grundlagar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsförordningen tas dessa frågor upp. Mer specifikt står det i 1 kap. 1§ tredje stycket TF/1 kap. 2§ YGL att varje svensk medborgare har rätt att söka sig till massmedia för att prata om vad som helst helt enkelt, inklusive arbetsförhållanden. Denna rättighet kallas för Meddelarfriheten. Man har även rätt att vara anonym enligt dessa lagar. Till detta finns ett efterforskningsförbud vilket innebär att det allmänna (staten och dess myndigheter) inte får försöka hitta vem som har läckt ut informationen. Ytterligare skydd är repressalieförbudet, vilket innebär att även om det allmänna skulle hitta den ''skyldige'' så får denne inte utsättas för repressalier. Dessa rättigheter gäller så länge meddelarfriheten är giltig.Dock kan, i vissa fall, meddelarfriheten vara ogiltig. Vid exempelvis brott mot rikets säkerhet så gäller inte meddelarfriheten. 7 kap. 3§ TF och 5 kap. 3§ YGL tar upp punkter där meddelarfriheten inte gäller.Så för att svara på din fråga: En myndighet kan endast hindra dig från att vända dig till massmedia när meddelarfriheten är ogiltig (med detta menas att det kan/kommer finnas straffrättsliga konsekvenser). Detta kan ske genom brott mot rikets säkerhet, utlämnande av sekretessbelagd handling, eller vid tystnadsplikt enligt lag. En myndighet kan inte hitta på en egen tystnadsplikt utan stöd i lag och sedan hindra er från att vända er till media.Ett exempel på när en person gjort just detta är ''Lex Sarah'' som sedan blev en lagfäst princip.Hoppas det här hjälpte! Med vänliga hälsningar

Sekretess vid våldtäktsmål

2018-12-31 i Sekretess
FRÅGA |Hej, om ett brottsmål handlar om våldtäkt, blir den alltid sekretessbelagd, eller bara ibland? Är det isåfall hela förundersökningen och allt som sagts i en eventuell rättegång, eller bara vissa uppgifter som blir sekretess på? Kan man som målsägande stänga ute vissa specifika personer från att få ta del av domen och förhör och allt annat material?
Lovisa Sidén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att det råder offentlighet vid förhandlingar i allmänna domstolar, 2 kap 11 § Regeringsformen (som är en av Sveriges grundlagar), dock så anges det i 2 kap 10 § RF att offentligheten får begränsas genom lag om det medges i 2 kap 21-24 §§ RF. Detta betyder att man som utgångspunkt har rätt att sitta som åhörare vid en förhandlingar, 5 kap 1 § första stycket Rättegångsbalken. Huvudregeln är också att man ska kunna ta del av förundersökningsprotokoll när förundersökningen är avslutad. Man har dock inte rätt att få läsa en förundersökning innan den är avslutad, då råder förundersökningssekretess, 18 kap 1 § Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Domar är offentliga men som jag kommer återkomma till kan det finnas vissa uppgifter i domen som sekretessbeläggs.FörundersökningsprotokollSom tidigare har nämnts råder det förundersökningssekretess fram tills dess att åklagaren har väckt åtal. Rättspraxis ger också stöd för att uppgifter i en avslutad förundersökning kan hemlighållas. Det görs då en sekretessprövning om förundersökningen begärs ut. Troligtvis kommer förundersökningen vara sekretessbelagd , åtminstone rörande uppgifter om målsägande.Förhandling bakom stängda dörrar (lyckta dörrar)I vissa situationer kan dessa starka huvudregler om insyn i förhandlingar inskränkas, 5 kap 1 § andra stycket Rättegångsbalken. Det handlar om situationer där det kommer läggas fram uppgifter som omfattas av 35 kap 12 § OSL. I 35 kap 12 § OSL framgår det att det gäller sekretess i domstol för uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om ansvar för sexualbrott. Enligt 43 kap 5 § OSL är uppgifter som framkommer i samband med en huvudförhandling i brottmål offentliga såvida inte rätten förordnar att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar. Det innebär att parterna måste meddela vid förhandlingens start att man önskar ha förhandlingen bakom stängda dörrar. Det är snarare än regel än undantag att förhandlingar i våldtäktsmål sker bakom stängda dörrar.DomSom tidigare har nämnts är domar offentliga. Däremot kan vissa uppgifter sekretessbeläggas med stöd av, 35 kap 12- 13 § OSL. Man kan med andra ord inte sekretessbelägga en hel dom. Rätten gör en sekretessbedömning i det enskilda fallet men normalt sett sekretessbeläggs målsägandes personuppgifter i våldtäktsmål (dock ej den tilltalade). Däremot sekretessbeläggs oftast inte domslutet och domskälen och där kan det självklart förekomma uppgifter vad som har sagts under rättegången. I bland kan även vittnens personuppgifter sekretessbeläggas i domen, (däremot är vittnen inte anonyma vid huvudförhandlingen). Inspelade förhör kan också sekretessbeläggas samt bevisning. Däremot kan bevisningen nämnas i domen om det har betydelse för målets utgång. Sammanfattningsvis tror jag att du inte behöver vara orolig. Våldtäktsfall har hög sekretess, däremot görs det en sekretessprövning vid varje enskilt fall. Domar i våldtäktsmål innehåller normalt inte personuppgifter på målsäganden och men man kan inte heller sekretessbelägga en hel dom. Däremot gäller sekretess normalt vid förhandling i våldtäktsmål – och det är i praktiken en regel snarare än ett undantag. Förundersökningen kommer förmodligen också innehålla sekretess. Man kan däremot inte stänga ute specifika personer att ta del av offentliga handlingar som inte är belagda med sekretess.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vilka har rätt att ta del av läkarutlåtanden gällande min far?

2018-12-30 i Sekretess
FRÅGA |Min pappa är sambo och är nu inlagd på sjukhuset pga en stroke. Vem har rätt att ta del av läkarens utlåtande?
Joakim Synnergren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan rör sekretess inom hälso- och sjukvården. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL) är tillämplig.SekretessEnligt 25:1 OSL föreligger sekretess "inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men." Bestämmelsen exemplifierar ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. att sekretess är huvudregel och att det måste stå klart att det är harmlöst att röja uppgifter för att så ska ske. Sekretessen är med andra ord robust samt stark och sekretessen bör och kan inte med lättvindighet brytas av sjukvården.Vem får ta del av läkarens utlåtande?Sekretess gäller i regel inte gentemot den som sekretessen gäller. Detta enligt 12:1 OSL. Din far har därmed givetvis rätt att ta del av läkarens utlåtande. Din far kan även bryta sekretessen till förmån för vilka individer han så önskar enligt 10:1 samt 12:2 OSL. SammanfattningLäkarutlåtanden är sekretessbelagda och exempelvis din fars sambo har inte rätt att ta del av dessa. Din far har dock rätten att själv ta del av sitt läkarutlåtande samt ge samtycke till att uppgifterna kan lämnas ut till de individerna han önskar.Vänligen,

Kan en myndighet neka att lämna ut en jobbansökan om sökande har begärt det?

2019-01-11 i Sekretess
FRÅGA |hej,Stämmer det att en myndighet inte får lämna ut en ansökningshandling i ett tjänstetillsättningsärende om sökanden begärt att ansökan skall vara hemlig?
Binh Tran |Hejsan! Min tolkning av fråganJag tolkar det som att en myndighet har sagt nej till att ge ut en ansökan till ett arbete. Tillsättning har inte gjorts med andra ord utan det är endast ansökan som krävs ut. Allmän handlingAnställningsförfarandet hos myndigheter lyder under offentlighetsprincipen som stadgas i tryckfrihetsförordningen 2kap. Det betyder att de inkommande ansökningarna är också allmänna handlingar och kan begäras ut av enskilde.Undantag Från offentlighetsprincipen kan göras undantag. De undantag för individer finns stadgad i offentlighet och sekretesslagens 21-40kap, för individnivå stadgas det allmänt att det kan sekretessbeläggas vid högst känslig information som kan vara till skada för denne om informationen röjs. Det står emellertid ingenting om att sekretessbelägga jobbansökningar i den mån att de möjligtvis undanhåller namn, adress, ålder, etc för personer som det är extra känsligt för. Sammantaget kan de inte sekretessbelägga en jobbansökan just på grund av att personen "vill" att den ska vara hemlig. Det måste finnas adekvata skäl till detta vilket kan utläsas ur 21-40kap offentlighet och sekretesslagen. Läs mer om hur de hanterar jobbansökningar här.Med vänliga hälsningar.

Kan jag bli nekad att ta del av min patientjournal?

2019-01-05 i Sekretess
FRÅGA |hej, jag undrar om man får neka en till att få ta del av sina patientjournal/handlingar? Jag begärde att få ta del av alla handlingar som rör min intagning och vård för att därigenom få veta vem som anmält min och vem som beordrat tvångsmedicineringen. Jag blev omhändertagen för sluten vård pga en som anmält mig och blivit tvångsmedicinerad trots mot mina protester. Läkarn avslog min utskrivning och jag har överklagat detta hos förvaltningsrätten.I samband med detta har jag begärt ut då att få ta del av mina handlingar som rör min intagning och vård men förvaltningsrätten avslår min begäran om utlämnande av de begärda handlingarna med motiveringen att ett utlämnande: 1) skulle kunna förvärra min sjukdom2) skulle kunna medföra risk för repressalier mot anmälaren3) skulle kunna medföra risk, för den ansvarige läkarenVilken/vilka lagar reglerar dessa frågor? Kan förvaltningsrätten avslå min begäran, på ovanstående grunder?tacksam för hjälp.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Det finns en möjlighet att neka den vårdbehövande (i förevarande fall dig) uppgifterna med stöd av offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Det får nekas dig uppgifter om ditt hälsotillstånd om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till dig (25 kap. 6 § OSL). Likaledes kan man neka dig att ta del av vem som anmält dig om om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs (25 kap. 7 § OSL).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Får en tidning skriva utdrag ur patientjournal?

2018-12-30 i Sekretess
FRÅGA |HejFår en tidning skriva utdrag ur patientjournal?Utdraget hämtat från en skrivning som HSAN skrivit till mig. Antar tidningen även får ta del av detta. Men får de använda uttdraget ur journalen i tidningen även om inte mitt namn står. Det är ju trots allt en hel del som vet vem det handlar om. Tycker det borde räcka att delge beslutet...?
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Journalister har rätt så fria tyglar när det kommer till publicering och att ta del av offentliga handlingar, då denna rätt skyddas av tryckfrihetsförordningen (TF). I andra kapitlet TF regleras vad som utgör en allmän handling. Rätten till tryckfrihet kan begränsas genom sekretess som regleras i offentlighet- och sekretessförordningen (OSL), 2:2 § TF. Kommunikation mellan dig och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) bör utgöra allmänna handlingar som tidningen kan uthämta och publicera. Patientjournaler utgör allmänna handlingar, enligt andra kapitlet tryckfrihetsförordningen. I Sverige råder det tystnadsplikt inom sjukvården och sekretess föreligger för patientjournaler. Dock är inte sekretessen absolut när det kommer till journaler. Journalerna får endast lämnas ut om det står klart att patienten eller dennes anhöriga inte lider men av att journalen lämnas ut, 25 kapitlet 1 § OSL. Även om ditt namn utelämnas men information i övrigt är så pass detaljerad att den kan orsaka men bör detta anses vara ett olovligt utlämnande av handling och därmed straffbart.Min bedömning är att din journal inte får utelämnas i enlighet med 25:1 OSL, om det föreligger en risk att du lider men vid ett utlämnande. Eftersom jag inte vet hur pass känslig informationen i din journal är kan jag inte ge ett definitivt svar. Jag hoppas du fått svar på din fråga.vänligen,

Vilka är reglerna om sekretess inom hälso- och sjukvård?

2018-12-28 i Sekretess
FRÅGA |Har mitt barns andra vårdnadshavare och barnets styvmor rätt att få uppgifter om mig från vården? Var hittar jag tydligt utskrivet hur mina lagliga rättigheter till sekretess ser ut?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om sekretess regleras av offentlighets- och sekretesslagen (OSL) för de som arbetar inom stat, landsting eller kommun. För de som arbetar hos en privat vårdgivare finns regler om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen. Innebörden av reglerna är dock mycket lika, den stora skillnaden är att det är olika lagar som är tillämpliga beroende av om det är en privat eller offentlig vårdgivare. Jag kommer i mitt svar att utgå från offentlighets- och sekretesslagen, men likvärdiga bestämmelser om tystnadsplikt för privata vårdgivare finns i 6 kap. patientsäkerhetslagen.Offentlighets- och sekretesslagen innefattar sekretess för de flesta svenska myndigheter, i mitt svar kommer jag att fokusera på bestämmelserna om hälso- och sjukvård.Vad innebär sekretess och för vem gäller den?Sekretess innebär ett förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på annat sätt (3 kap. 1 § OSL). I offentlighets- och sekretesslagen är det främst 21 kap. och 25 kap. som är aktuella i fråga om vård och hälsa. Sekretessen gäller inte bara för dokumenterade uppgifter, utan även alla andra uppgifter som är av personlig art. Allt man ser, hör eller på annat sätt får reda på i yrkesutövningen och som kan betraktas som privata uppgifter om enskilda patienter, eller närstående till patienter, omfattas av sekretess.Sekretessen gäller för all personal och för alla uppdragstagare som deltar i vårdarbetet. Den gäller även för administrativ personal, personal som ansvarar för teknisk utrustning samt för tolkar. Sekretessen gäller även för den som på grund av sin utbildning deltar i vårdarbetet. Däremot gäller den inte för elever som endast besöker vården i studiesyfte. Sekretessen gäller även sedan anställningen eller uppdraget har avslutats.Huvudregeln inom vården är sekretessI offentlighets- och sekretesslagen används dels ett rakt skaderekvisit, dels ett omvänt skaderekvisit. Ett rakt skaderekvisit innebär att uppgifterna som huvudregel är offentliga. Uppgifterna kan beläggas med sekretess endast om de anses kunna leda till skada. Det omvända skaderekvisitet innebär istället att huvudregeln är att uppgifterna är sekretessbelagda. Om flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på en uppgift ska den bestämmelse som ger starkast skydd tillämpas.Vid sekretess inom offentlig sjukvård används det omvända skaderekvisitet, innebärande att uppgifterna som huvudregel är sekretessbelagda. Uppgifter om en enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden får bara lämnas ut, om det är helt klart att den det gäller eller någon närstående till den enskilde, inte lider men om uppgiften lämnas (jfr 25 kap 1 § OSL). Med begreppet "men" avses ett mer påtagligt obehag. Bedömningen måste alltid utgå från den enskilde individens egna upplevelse; det förutsätter normalt att man ska fråga patienten om vederbörande samtycker till att uppgifter lämnas ut. Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut om patienten själv godkänner det.Utgångspunkten och som svar på din fråga är således att uppgifter från vården, vilket kan avse din journal men även andra uppgifter, får lämnas ut endast om det står klart att du inte lider men av det. I regel bör det krävas ditt samtycke för ett utlämnande av uppgifterna.Sekretessbrytande bestämmelserÄven om sekretess är huvudregeln finns det dock en mängd undantag som kan vara aktuella. I ditt fall, då du undrar om ditt barns andra vårdnadshavare och barnets styvmor vill ha ut uppgifter, är min bedömning att de sannolikt ej är tillämpliga.Exempel på när sjukvårdspersonal ska bryta sekretessen är vid skyldigheten att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (jfr 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen). Vårdpersonalen är i ett sådant fall skyldig att till socialnämnden lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Observera att det är i förhållande till socialnämnden som sekretessen bryts, inte i förhållande till andra enskilda såsom ditt barns andra vårdnadshavare.Sekretessen ska även brytas t.ex. vid Lex Maria-anmälan då det skett en händelse som medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada, samt i förhållande till polis/åklagare/domstol avseende vissa brott.Sammanfattning och rådBestämmelserna om sekretess inom hälso- och sjukvård regleras för offentlig sjukvård i offentlighet- och sekretesslagen, för privat sjukvård i patientsäkerhetslagen. Bestämmelserna är, trots olika lagar, väldigt lika. Huvudregeln inom hälso- och sjukvård är att uppgifter om en enskilds hälsa är sekretessbelagda. Som utgångspunkt ska uppgifter om en enskild inte lämnas ut utan samtycke.Ditt barns andra vårdnadshavare och barnets styvmor ska i regel inte ha möjlighet att få ut uppgifter om dig från vården om du inte samtycker till det. De sekretessbrytande bestämmelser som finns är i regel i förhållande till andra myndigheter.Jag är fullt medveten om att lagen kan vara svårläst, dock hoppas jag att svaret gett dig en uppfattning om vad som gäller om sekretess inom hälso- och sjukvård. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post.Avslutningsvis kan jag tipsa om att en del av reglerna går att läsa i ett mer lättläst format i Vårdhandboken, vilket är en tjänst från Sveriges landsting, regioner och kommuner.God fortsättning!Med vänliga hälsningar,