Är uppgifter om varsel allmänna handlingar?

2020-03-31 i Sekretess
FRÅGA |Är antalet berörda medarbetare, förknippat med ett varsel lagt av min arbetsgivare offentlig information? Dvs har jag rätt att få reda på antalet hos Arbetsförmedlingen?
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar regler som återfinns dels i tryckfrihetsförordningen (TF), dels i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Är uppgifterna allmänna handlingar?I Sverige är det grundlagsskyddat att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar, till främjande av ett fritt meningsutbyte (2 kap. 1 § TF). För att du ska veta om informationen om antalet berörda medarbetare är offentlig information, är det viktigt att först konstatera om det rör sig om en handling → och om handlingen i så fall är allmän. En handling är vanligtvis en framställning i skrift eller bild (2 kap. 3 § TF). Handlingen är allmän om den den förvaras hos myndigheten, och om den är inkommen eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 4 § TF). En handling är inkommen hos myndigheten när den har anlänt till myndigheten, genom att t.ex inkommit till myndighetens lokaler (2 kap. 9 § TF). En handling är upprättad hos myndigheten när den har expedierats, dvs. är i sitt slutliga skick och är klart för att lämnas ut (2 kap. 10 § TF).I ditt fall skulle det troligen röra sig om handlingar som är upprättade i enlighet med 2 kap. 10 § TF, då det troligen är Arbetsförmedlingen som själva har upprättat dessa handlingar och det är alltså inte fråga om handlingar som har skickats in till myndigheten. Är handlingarna offentliga ska de enligt huvudregeln delas ut, om de inte är sekretessbelagda enligt 2 kap. 2 § TF. I detta fall skulle rätten att ta del av dessa allmänna handlingar kunna begränsas med hänsyn till "skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden" (2 kap. 2 § punkt 6 TF). En sådan begränsning måste dock anges i lag, vilket i detta fall är OSL (2 kap. 2 § andra stycket TF).Är uppgifterna sekretessbelagda?Inom Arbetsförmedlingens verksamhet gäller sekretess för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte framgår tydligt att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada av det, och uppgiften förekommer i ärende om Arbetsförmedlingen (28 kap. 11 § punkt 1 OSL). Här framgår det alltså att huvudregeln för uppgifter inom Arbetsförmedlingens verksamhet omfattas av sekretess, om det inte framgår tydligt att uppgifterna kan delas ut utan att någon lider skada av det. Sekretess gäller även för uppgifter i ärenden om arbetsförmedling och för uppgifter om en persons affärs- eller driftförhållanden, om det inte är tydligt att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga lider skada av det (28 kap. 12 § OSL).Huruvida de uppgifterna om varsel du vill begära är allmänna eller sekretessbelagda är dock svårt för mig att besvara, då det är upp till myndigheten att bedöma, men jag skulle tro att dessa är sekretessbelagda i enlighet med 28 kap. 11 § OSL.Min rekommendationDäremot skadar det aldrig att höra av sig till Arbetsförmedlingen och att försöka begära ut dessa handlingar. Myndigheten har inte rätt att veta vem du är när du begär ut handlingarna (du kan alltså vara helt anonym), och du har ingen som helst skyldighet att motivera varför du vill ha handlingarna (2 kap. 18 § TF). Min rekommendation skulle därmed vara att höra av dig till Arbetsförmedlingen för mer information i detta hänseende.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Hur förhåller sig tystnadsplikt eller sekretess internt mellan skyddsombud?

2020-03-22 i Sekretess
FRÅGA |Skyddsombud har ju en tystnadsplikt enligt AML/OSL beroende på sektor. Gäller tystnadsplikten även mellan fler utsedda skyddsombud på samma arbetsplats? Om ett ombud tar emot information från arbetsgivare eller arbetstagare, får det skyddsombudet samråda och lyfta det med andra utsedda skyddsombud på samma arbetsplats? Vad kan det innebära med "enskildes personliga förhållanden" som framgår av lagen?
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna förutsättningarPrecis som du säger regleras ett skyddsombuds tystnadsplikt (privat sektor) eller sekretess (offentlig sektor) av arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML) respektive offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Regleringen för din fråga är dock huvudsakligen densamma i båda lagarna.Vad får ett skyddsombud dela med skyddsombud på samma arbetsplats?Om en uppgift omfattas av tystnadsplikt eller sekretess gäller tystnadsplikten eller sekretessen i förhållande till alla, även inkluderat andra skyddsombud på arbetsplatsen. Undantagspersoner som uppgift får lämnas till anges i 7 kap. 13 § 2 st. AML respektive 10 kap. 12 § 2 st. OSL och är ledamot i arbetstagarorganisationens styrelse samt sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation som den lokala organisationen hör till. För att ha rätt att lämna vidare en uppgift till någon av dessa personer måste även förmedlas att uppgiften omfattas av tystnadsplikt eller sekretess och denna gäller då även personen som mottar uppgiften.Uppgifter om enskilds personliga förhållanden bör dock i normalfallet föras vidare endast med den enskildes samtycke (prop. 1989/90:6 s 28).Vad innebär "enskilds personliga förhållanden"?Enskilds personliga förhållanden är ett brett begrepp som ska tolkas utifrån vanligt språkbruk. Det omfattar i princip all den enskildes personliga information, exempelvis personuppgifter och uppgifter om den enskildes hälsa. Till skillnad från OSL så omfattar begreppet i AML även enskilds ekonomiska förhållande (SOU 1987:66 s 71).AvslutningSom du ser är det inte möjligt att diskutera uppgifter som omfattas av tystnadsplikt eller sekretess skyddsombud emellan, om inte båda har fått ta del av uppgiften. Att bedöma om en uppgift ska skyddas av tystnadsplikt eller sekretess är inte alltid lätt och något som måste avgöras i varje enskilt fall där hänsyn tas både till uppgiftens karaktär och mottagaren. Jag kommer dock inte gå in närmare på det här.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Får vem som helst begära utdrag ur belastningsregistret?

2020-03-08 i Sekretess
FRÅGA |Hej, vem kan kolla belastningsregistret? Jag ska börja på en sport (en nybörjarkurs typ) och där vill han som styr själva kursen och registrerar oss osv ha mitt namn och personnummer såklart. Och då undrar jag om denna person i kan gå i ni mitt belastningsregister, asså att han antingen själv som privatperson gör de eller om han har rätt att genom själva "föreningen/klubben" begära utdrag? Borde inte man kunna ha rätt till det i och med att vi sportar, eller det kanske inte är så...? Har för mig att typ skatteverket får begära ut iaf. Jag vet ju inte om han kommer göra det eller någon annan där men bra att veta ifall att liksom. Har han/dom rätt att göra de??
Siva Arif |Hej!Tack för att du hör av dig till Lawline med din fråga!Belastningsregistret ska innehålla uppgifter om den som till exempel ålagts en påföljd för brott enligt 3 § 1 punkten lagen om belastningsregister. Informationen i belastningsregistret är dessutom omfattad av sekretess enligt 35 kapitlet 3 § offentlighets- och sekretesslagen.Det är endast tillåtet att ta del av informationen när det är särskilt föreskrivet, vem som helt får inte ta del av ditt belastningsregister. Myndigheter, (exempelvis Skatteverket som du skrev) har en sådan föreskriven rätt enligt 6 § lagen om belastningsregister. Förutom personen som utdraget ur belastningsregistret rör har vissa enskilda personer rätt att inhämta uppgifter vid ett anställningsförfarande inom till exempel vård och skola, 9-10 §§ lagen om belastningsregister. Som svar på din fråga har en sportklubb eller en enskild person som handlar för klubbens räkning ingen sådan rätt. Vänligen,

Får en förskola eller personal på en förskola veta hur det gått med en orosanmälan som de gjort till socialtjänsten?

2020-02-29 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Ifall en förskola skickat in en anmälan till socialtjänsten om ett barn där de misstänker brister i omsorgen.Efter ett tag ringer denna förskola till socialtjänsten och frågar hur det har gått. Vad kan socialtjänsten berätta med hänsyn till sekretessen? Vilka lagrum gäller?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta om personal på en förskola som gjort en orosanmälan till socialtjänsten har rätt att få veta hur det gått med ett eventuellt ärende som startats på grund av anmälan. Vad säger lagen? Utgångspunkten i svensk rätt är att allmänna handlingar är offentliga och kan läsas av var och en, detta framgår i en av våra grundlagar - tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt 2:2 TF får dock rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas genom lag för att skydda enskildas personliga förhållanden. Lagen som begränsar rätten att ta del av allmänna handlingar är offentlighets och sekretesslagen (OSL). Sekretess enligt OSL gäller mot både enskilda och myndigheter om inte annat uttryckligen framgår i OSL eller annan förordning som OSL hänvisar till (8:1 OSL) Av 26:1 OSL framgår att sekretess inom socialtjänst råder för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att enskild eller närstående lider men, detta innebär att att det finns en presumtion för att de flesta uppgifter inom socialtjänsten är sekretessbelagda. Ett antal undantag från sekretessen inom socialtjänst ställs upp i 26:7 OSL, till exempel gäller sekretess inte beslut om olika typer av tvångsvård och omhändertagande. Utöver undantagen från sekretess finns ett antal sekretessbrytande bestämmelser (26:8-10 OSL) Ingen av dessa bryter dock sekretessen på sådant sätt att en förskola eller personal på en sådan kan få tillgång till de sekretessbelagda uppgifterna. Det finns även ett antal allmänna sekretessbrytande bestämmelser i 10 kap OSL, inte heller i detta kapitel finns dock en sekretessbrytande bestämmelse som gäller den anmälande förskolan. Sekretessen är såpass långtgående att den även gäller mot vårdnadshavare utom i frågor där föräldrar har rätt och skyldighet att bestämma över barnets personliga angelägenheter (12:3 OSL). Möjligheter att få få se vissa handlingar trots sekretess Av vad som framgår ovan förstås det att egentligen finns någon möjlighet för en förskola eller personal på en förskola att få ut särskilt mycket information om ett enskilt barn från socialtjänsten, detta gäller även skolan/personalen som gjort anmälan från början. Av 12:1 OSL framgår emellertid att sekretess inte gäller den enskilde själv ( den som uppgifterna rör). Den enskilde kan enligt 12:2 OSL bryta sekretess så att andra får ta del av uppgifter som rör honom eller henne. Myndigheten kommer då lämna ut uppgifterna med förbehåll om att den som får ta del av uppgifterna inte får lämna dem vidare.Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att en förskola som gjort en orosanmälan till socialtjänsten inte har någon rätt att få ta del av handlingar från det ärende som eventuellt inleddes på grund av orosanmälan. Däremot kan sekretessen hävas om den enskilde samtycker till det. Den som får ta del av uppgifterna får då inte sprida dessa vidare. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Sekretess för en make gentemot den andra

2020-03-26 i Sekretess
FRÅGA |HejJag har egentligen två frågor, men de rör samma sak. En orosanmälan gällande ett barn från regionen till socialtjänsten. I en orosanmälan till socialtjänsten rörande ett barn, har en läkaren lämnat detaljerade uppgifter om saker som modern varit med om flera år tillbaka i tiden. Tex våld i en tidigare relation. Barnet som anmälan gäller var inte född när modern utsattes och i nuvarande relation förekommer inget våld. Har läkaren verkligen rätt att lämna så detaljerade och privata uppgifter om moderns bakgrund i en anmälan som ska gälla det aktuella barnet? Läkaren har fått denna information av modern i förtroende och borde väll omges av sekretess? Vidare, denna anmälan kommer att delges till barnets pappa, moderns nuvarande man, vid förhandsbedömning. Mamman vill inte att hennes nuvarande partner ska få så detaljerade uppgifter om hennes förflutna. Kan socialtjänsten sekretessbelägga den delen av anmälan som rör uppgifter om moderns bakgrund med hänvisning till att uppgifterna inte har med barnet i anmälan att göra?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. När det kommer till frågor som rör orosanmälningar och sekretess är det socialtjänstlagen (SoL) samt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) som tillämpas. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.När ska en orosanmälan göras, och vad ska ingå i denna? Huvudregeln är att läkare är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (14 kap. 1 § första stycket 2–3 SoL). Läkaren är skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd (14 kap. 1 § tredje stycket SoL). Av denna bestämmelse kan man alltså anta att läkaren har bedömt att uppgifterna som modern har lämnat sedan tidigare, är av betydelse för utredningen kring huruvida barnet är i behov av stöd och skydd. Denna skyldighet för läkaren "släcker ut" det faktum att modern har lämnat dessa uppgifter till läkaren i förtroende. Detta eftersom man i svensk rätt anser att barnets bästa väger tyngre än vårdnadshavarens känsliga/sekretessbelagda uppgifter. Det är alltså inte fel av läkaren att ha delat med sig dessa uppgifter till socialnämnden. Huruvida moderns nuvarande man kommer kunna ta del av de sekretessbelagda uppgifternaProblemet i detta fall verkar vara att modern inte vill att hennes nuvarande man ska få ta del av de omständigheter som förelåg innan barnet föddes, som är av känsligt slag för henne. Den nuvarande mannen är pappa till barnet och har en rätt att ta del av allt material som tillförs det pågående ärendet (10 § förvaltningslagen samt 10 kap. 3 § första styckets första mening OSL). Denna rätt är dock inte oinskränkt. En uppgift, en handling eller annat material får inte lämnas ut om det med hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagt material inte röjs (10 kap. 3 § första styckets andra mening OSL). För modern är det naturligtvis av synnerlig vikt att uppgifterna om hennes tidigare relation inte kommer ut till hennes nuvarande man, då våld i nära relationer är något väldig känsligt och personligt. I vart fall har socialtjänsten en skyldighet att på annat sätt lämna pappan upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att han ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap. 3 § första styckets tredje mening OSL). Huvudregeln är att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § första stycket SoL). Denna bestämmelse innehåller ett omvänt skaderekvisit, vilket innebär att man utgår ifrån att sekretess föreligger. I detta fall görs sekretessprövningen utifrån modern i förhållande till hennes nuvarande man. Som du nämnt så är uppgifterna som modern delat med sig till läkaren av känsligt slag och det pekar på att hon antagligen kommer att lida men ifall hennes nuvarande man får ta del av dessa uppgifter. Redan här kan man konstatera att uppgifterna kommer att sekretessbeläggas i förhållande till hennes nuvarande man.En annan huvudregel är att sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare (12 kap. 3 § första stycket OSL). Denna bestämmelse tar sikte på att sekretessbelägga uppgifter som rör barnet gentemot barnets vårdnadshavare, och inte en av barnets vårdnadshavare (mamman) gentemot den andra vårdnadshavaren (pappan). Vad detta innebär är att sekretessprövningen görs med utgångspunkt ifrån barnet och moderns nuvarande man. Den nuvarande mannens rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har dock företräde framför sekretessen. Uppgifterna i detta fall har, som tidigare nämnts, ingen direkt anknytning till barnets angelägenheter, då dessa omständigheter förelåg innan barnet ens var fött. Jag ser det alltså svårt att moderns nuvarande man kommer kunna ta del av uppgifterna med hänvisning till den nyss nämnda bestämmelsen i föräldrabalken.SammanfattningChanserna för att moderns känsliga uppgifter sekretessbeläggs i förhållande till hennes nuvarande man ser ljusa ut. Uppgifterna är, som du nämnt i din fråga, av sådant känsligt slag att modern kommer att lida men ifall hennes nuvarande man får ta del av dem, vilket socialtjänsten ska ta hänsyn till i sin sekretessbedömning. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Gäller sekretess mellan myndigheter och kan socialtjänsten tvinga en att ta en praktikplats?

2020-03-21 i Sekretess
FRÅGA |Har socialtjänsten rätt att bryta sekretessen och kontakta arbete och etableringsavdelningen på kommunen utan bidragstagarens kännedom. Har de i sin tur rätt att boka in intervju med presumtiv arbetsgivare för praktik / extratjänst utan bidragstagarens vetskap och med hot om att om vederbörande inte tar platsen kommer försörjningsstöd att upphöra
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I 26 kap. OSL hittar vi socialtjänstens sekretessbestämmelserFörst tänker jag att det kan vara en god idé att reda ut hur socialtjänstens sekretess ser ut. För att veta om det föreligger sekretess på en uppgift så ser man till en lag som kallas för OSL. I 26 kap. 1 § OSL hittar vi den bestämmelse som är aktuell i detta fallet. Den säger att socialtjänsten inte får lämna ut en uppgift som rör personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men av det. Här måste det alltså göras en bedömning huruvida den som uppgiften rör kan komma att lida men av att uppgiften förs vidare till en annan myndighet. Kommer man fram till att denne inte skulle lida men av att uppgiften lämnas vidare så föreligger inte sekretess på uppgiften. Det finns ett par bestämmelser som bryter sekretessenSekretess gäller som huvudregel inte bara mot enskilda utan även myndigheter emellan (8 kap. 1 § OSL). Inom en myndighet råder det däremot bara sekretess mellan olika verksamhetsgrenar om dessa är självständiga gentemot varandra. Alltså kan denna fråga bli beroende på hur kommunen har valt att organisera sin verksamhet (8 kap. 2 § OSL). Det finns även en sekretessbrytande bestämmelse i 10 kap. 2 § OSL som stadgar att myndigheter får lämna sekretessbelagd uppgift vidare till annan myndighet om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Jag skulle anta att det är denna bestämmelse som socialtjänsten har lutat sig på i beslutet att kontakta etableringsavdelningen. Att delta i arbetsmarknadspolitiska program kan vara ett krav för att få försörjningsstödSocialtjänsten har möjlighet att begära att bidragstagare ska delta i praktik, annan kompetensröjande verksamhet eller arbetsmarknadspolitik åtgärd. Dessa verksamheter måste dock syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska även stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. (4 kap. 4 § SoL). Om bidragstagaren utan giltigt skäl avböjer att delta i någon av dessa verksamheter så får bidraget sättas ned eller vägras (4 kap. 5 § SoL). Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Gäller sekretess för moderbolag?

2020-02-29 i Sekretess
FRÅGA |Om ett kommunalt dotterbolag sekretessbelagt en uppgift, är den uppgiften också sekretessbelagd för moderbolaget?
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ja, det som är sekretessbelagt hos kommunalt dotterbolag gäller även för moderbolaget.Vänligen,

Har morföräldrar rätt att få ut uppgifter angående barnbarn från socialtjänsten?

2020-02-27 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Jag har lämnat in en orosanmälan ,och undrar om jag som anhörig (mormor) har rätt att begära ut handlingar av socialtjänsten från deras tidigare utredningar samt tjänsteanteckningar enligt OSL.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta om du som anhörig har rätt att få ut handlingar från socialtjänsten från tidigare utredningar angående en minderårig. Vad säger lagen? Utgångspunkten i svensk rätt är att allmänna handlingar är offentliga och alltså kan läsas av var och en, detta kan man läsa i en av våra grundlagar - tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt 2:2 TF får dock rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas genom lag för att skydda enskildas personliga förhållanden. En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar måste göras i lag, denna lag är offentlighets och sekretesslagen (OSL). Sekretess enligt OSL gäller mot både enskilda och myndigheter om inte annat uttryckligen framgår i OSL eller annan förordning som OSL hänvisar till (8:1 OSL) Av 26:1 OSL framgår att sekretess inom socialtjänst råder för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att enskild eller närstående lider men, detta innebär att att det finns en presumtion för att de flesta uppgifter inom socialtjänsten är sekretessbelagda. Ett antal undantag från sekretessen inom socialtjänst ställs upp i 26:7 OSL, till exempel gäller sekretess inte beslut om olika typer av tvångsvård och omhändertagande. Utöver undantagen från sekretess finns ett antal sekretessbrytande bestämmelser (26:8-10 OSL) Ingen av dessa bryter dock sekretessen på sådant sätt att mor eller farföräldrar kan få tillgång till de sekretessbelagda uppgifterna. Det finns även ett antal allmänna sekretessbrytande bestämmelser i 10 kap OSL, inte heller i detta kapitel finns dock en sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt för mor eller farföräldrar att ta del av uppgifter angående ett barn från socialtjänsten. Sekretessen är såpass långtgående att den även gäller mot vårdnadshavare utom i frågor där föräldrar har rätt och skyldighet att bestämma över barnets personliga angelägenheter (12:3 OSL). Möjligheter att få få se vissa handlingar trots sekretess Av vad som framgår ovan förstås det att man som mor eller farföräldrar egentligen inte har någon rätt att få ta del av ett barns handlingar från socialtjänsten ens om man själv är den som gjort en orosanmälan eller liknande. Av 12:1 OSL framgår emellertid att sekretess inte gäller den enskilde själv ( den som uppgifterna rör). Den enskilde kan enligt 12:2 OSL bryta sekretess så att andra får ta del av uppgifter som rör honom eller henne. Myndigheten kommer då lämna ut uppgifterna med förbehåll om att den som får ta del av uppgifterna inte får lämna dem vidare.Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att man i egenskap av mor eller farförälder som gjort en orosanmälan inte har någon rätt att få ut handlingar från socialtjänsten angående ett barn. Däremot kan sekretessen hävas om den enskilde samtycker till det. Den som får ta del av uppgifterna får då inte sprida dessa vidare. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,