Lagar som styr sekretess och ärendehantering kring barn

2019-12-30 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Vilken/vilka lagar är det som styr sekretess kring barn? Främst när det gäller mot vårdnadshavare, anmälningsplikt vid misstanke om barn som far illa, vad som får/ska skrivas i ett barns journal etc.
Joel Åkerlind |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer börja med att svara på din fråga gällande sekretess, sedan svara på vad som gäller för vårdnadshavare, anmälningsplikt och sist handläggningsåtgärder rörande barnärenden. Svaret blev långt, men du hittar svar på de olika frågorna under delrubrikerna.Sekretess kring verksamheter som kommer i kontakt barnDen allmänna lagen kring sekretessregler heter offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Lagen är pedagogiskt uppdelad, med angivna kapitel rörande de olika verksamheter som bl.a. barn kan komma i kontakt med. Man kan därför relativt lätt hitta de sekretessregler som gäller för den verksamhet barnet är i kontakt med. OSL är emellertid en stor lag. Det kan därför vara svårt att hitta i den de första gångerna man slår i lagen. Här är några exempel på de mer vanligt förekommande bestämmelserna när det kommer till barn. Det finns sekretessbestämmelser som gäller inom alla områden (skola, vård, socialtjänst, och så vidare) och de finns i 21 kap. OSL. Mer specifika kapitel för verksamheter som ofta kommer i kontakt med barn är bl.a. 23 kap. som rör skolan, 25 kap. som rör hälso- och sjukvård, samt 26 kap. som rör bl.a. socialtjänst.Exempelvis gäller bestämmelserna som finns i 25 kap. OSL när barnet har varit i kontakt med vårdcentralenSekretess mot vårdnadshavareSekretess gäller även mot barnets vårdnadshavare, om det inte faller områden inom det s.k. föräldraansvaret. Då gäller sekretessen endast om det finns en annan bestämmelse i OSL som frångår föräldraansvaret eller om barnet skulle lida betydande med om uppgiften kom ut till vårdnadshavaren (se 12 kap. 3 § OSL). Föräldraansvaret finns utlagt i 6 kap. 11 föräldrabalken. Typexempel på sådana uppgifter som vårdnadshavarna typiskt sett har rätt att ta del av är om barnets hälsa eller om det har förekommit incidenter i skolan. Regeln i 12 kap. 3 § OSL ska göra det möjligt för vårdnadshavarna att faktiskt kunna ta sitt ansvar över barnet.Exempel på när barnet skulle lida betydande men om uppgiften kom ut till vårdnadshavaren, dvs. att uppgiften inte ska lämnas ut till dem, är om personalen misstänker att föräldrarna kan utöva våld mot barnet om de får reda uppgifterna. Att vårdnadshavarna skulle bli besvikna eller att barnet skulle må dåligt över att de fick reda på något, medför inte att även sekretessen gäller mot dem. I sådana fall skulle en lärare sakna möjlighet att meddela vårdnadshavarna om barnet riskerar att inte få godkänt i ett ämne.Anmäla missförhållandenAnmälningsplikten finns reglerad i en annan lag, 14 kap. 1 § socialtjänstlagen. Generellt kan man säga att alla verksamheter som berör barn och unga har en plikt att anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det gäller såväl myndigheter som enskilda verksamheter. Anmälningsplikten är långtgående och allt från spelande om pengar till större konsumtion av alkohol eller bråk inom familjen, kan medföra att det behöver göras en anmälan. Vidare är anmälningsplikten total i det hänseende att personen behöver anmäla fastän man tror sig veta att "inget kommer ändå hända av anmälan". En tjänsteman kan därför inte skydda sig med att "anmälningar är meningslösa! Socialtjänsten gör ändå inget!". Tjänstemannen ska anmäla missförhållanden och misstanke om sådant.Utöver de verksamheter som nämns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen, så har alla, även de som inte arbetar med barn och endast hör något ryktesvägen, en (i brist på bättre ord) moralisk skyldighet att anmäla missförhållanden gällande barn till Socialnämnden. Det följer av 14 kap. 1 c § socialtjänstlagen. Skyldigheten i bestämmelsen är dock endast en uppmaning från lagstiftaren. Utredningsmaterial och journalföringDokumentationskravet för socialtjänsten återfinns i 11 kap. 5, 6 och 8 § socialtjänstlagen. Till att börja med så har socialtjänsten dokumentationskrav när det kommer till handläggning av ärenden som rör enskilda och beslut om stödinsatser, vård och behandling. Det som ska dokumenteras är de åtgärder som vidtas, vilka beslut som har tagits, samt även de faktiska omständigheter och händelser som har betydelse. Dokumentationen ska även utformas så att den barnets integritet respekteras. Barnet bör även få möjlighet att kontrollera dokumentationen och även få möjlighet att kommentera om den anser att något är oriktigt. En sådan kommentar ska antecknas.För att svara på den sista frågan. Det som är relevant får och ska dokumenteras. Tjänstemannen ska dock vara sakliga och opartiska i dokumentationen och undvika att spekulera om förhållanden. Vidare ska de undvika att använda ett moraliserande eller domderande språk. Utöver det, finns det inte direkt några begränsningar. Det vill säga, det finns inte någon uppgift som inte får antecknas om den är relevant för ärendet. Det är istället av vikt att allt relevant faktiskt kommer med i dokumentationen. På det sättet har parterna en reell insiktsmöjlighet, och om det utmynnar i ett beslut och parterna överklagar det, har överinstansen större möjligheter att kontrollera riktigheten hos beslutet. En gedigen dokumentation förkortar även handläggningstiderna och medför också att det faktiskt fattas ett korrekt beslut.AvslutningSom framgår ovan så finns det många regler när det kommer till sekretess och verksamheter som rör barn. Jag hoppas du känner att du har fått svar på dina frågor. Du är varmt välkommen att fråga något mer om du undrar över något mer.

Kan man begära ut ett förundersökningsprotokoll under pågående förundersökning?

2019-10-17 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Jag är intresserad av förundersökningen i ett fall. Jag vet inte vilket nummer som förundersökningen har...Jag har kontaktat polismyndigheterna via mejl för några veckor sedan men har inte fått något svar.
Emma Bergman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man går tillväga för att begära ut en offentlig handling. Man har rätt att få ta del av allmänna offentliga handlingar. Det finns dock ett undantag som säger att handlingar som är sekretessbelagda inte får lämnas ut. Ett förundersökningsprotokoll är en offentlig handling om det är upprättat eller förvarat hos en myndighet (2 kap. 3 § TF). Man kan inte begära ut ett förundersökningsprotokoll medan förundersökningen pågår, då den då omfattas av förundersökningssekretess (18 kap. 1 § OSL). När förundersökningen är avslutad kan du däremot begära ut den hos antingen polisen eller domstolen i fråga. Du kan läsa mer om hur du begär ut en allmän handling här. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Vem får sekretessmarkera allmänt handlingar?

2019-09-28 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Vem är det egentligen som beslutar om en allmän handling ska beläggas med sekretess eller inte? Jag vet att det finns bestämmelser i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen som avgör vad som bör beläggas med sekretess och vad som inte bör beläggas med sekretess. Min fråga är istället; VEM är det som avgör huruvida en handling som kommer in eller upprättas hos en myndighet ska beläggas med sekretess eller ej. MVH
Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SekretessmarkeringUtgångspunkten för att sekretessmarkera en allmän handling finner vi i 2:2 och 2:20 tryckfrihetsförordningen (TF). Härifrån går vi vidare till offentlighets- och sekretesslagen (OSL). I 5:5 OSL regleras det som kallas sekretessmarkering. Förutsättningen för att en myndighet ska få sekretessmarkera en allmän handling är att det kan antas att hinder mot utlämnande av uppgift i handlingen föreligger enligt någon tillämplig sekretessbestämmelse. Att denna förutsättning är uppfylld innebär inte någon skyldighet för myndigheten att förse handlingen med en sekretessmarkering. Det har överlämnats åt myndigheten att avgöra i vilken utsträckning det finns anledning att göra sådana anteckningar. Vem beslutar om sekretessmarkering?I paragrafen regleras inte frågan om vilken befattningshavare inom en myndighet som är behörig att sekretessmarkera allmänna handlingar. I princip ankommer detta på myndigheten. I arbetsordning eller genom särskilt beslut kan bestämmas den krets av tjänstemän som ska ha sådan behörighet. Det är alltså upp till varje enskild myndighet att bestämma vem som ska ha behörighet att sekretessmarkers allmänt handlingar.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

När gäller sekretess för en socialsekreterare?

2019-08-31 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga gällande sekretess.Om en person jobbar som socialsekreterare men träffar en klient. Gäller sekretess? Får socialsekreteraren ha en konversation med klienten? Eller vart går gränsen för sekretess?
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar din fråga som att situationen avser det fall en socialsekreterare träffar en enskild människa i ett publikt sammanhang, dvs. i ett annat sammanhang än när själva myndighetskontakten äger rum. Sekretess inom socialtjänsten regleras i offentlighets- och sekretesslagen (OSL), framför allt i 26 kap. Bestämmelserna avser en enskilds personliga förhållanden och en socialsekreterare får inte genom ett sådant samtal röja känsliga uppgifter. Dessa uppgifter är sekretesskyddade i högst sjuttio år, 26:1 6 st. OSL.I 12 kap. OSL regleras sekretess i förhållande till den enskilde själv. Som huvudregel kan den enskilde välja att häva sekretessen som rör uppgifter om den egna personen, 12:2 OSL. Är personen i fråga ett barn, bör man också förhålla sig till frågan om det är tillräckligt moget för att göra bedömningen om det är lämpligt att röja sekretesskyddade bestämmelser rörande honom eller henne själv. Därför får barnet först i takt med ålder och mognad bestämma vilka känsliga uppgifter som kan kommuniceras (med vissa undantag i socialtjänstlagen); annars förfogar vårdnadshavaren helt eller delvis över den rätten, 12:3 2 st. OSL. Det innebär att en socialsekreterare inte kan samtala om känsliga uppgifter med ett barn i ett sammanhang där uppgifterna riskerar att röjas, och sedan hävda att barnet själv valde att häva sekretessen. Ansvaret åligger därför socialsekreteraren att – i den enskilda situationen – se till att göra en bedömning om sekretessen kan riskeras att hävas genom samtalet.Med vänlig hälsning,

Sekretess mellan olika myndigheter

2019-12-25 i Sekretess
FRÅGA |Har skrivit brev till häktad person (min dotters pojkvän är häktad och hon är 15år) där jag sagt att vi hämtar honom på aktuell ort om/när hans häktning hävs och han inte blir dömd. Nu har kriminalvården lämnat in orossnmälan till sociales för av vi tillåter henne ha kontakt med honom när han är häktad misstänkt. Frågan blir får kriminalvården lämna ut detaljer från mitt privata brev till socialtjänsten som grund för orosanmälan?
Carin Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din fråga handlar om sekretess mellan olika myndigheter.Sekretess för myndigheter regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Förbud mot att röja uppgifter gäller för myndigheter, 2 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen) (OSL). Detta innebär ett förbud mot att lämna ut en uppgift som innefattas av sekretess. Detta innebär till exempel att olika myndigheter inte får lämna ut uppgifter till varandra. Huvudregeln är därför att sekretess råder mellan olika myndigheter. Den sekretess som råder mellan myndigheter hindrar dock inte att uppgifter lämnas mellan myndigheter om uppgiftsskyldighet föreligger enligt lag (10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Flera myndigheter, inklusive Kriminalvården, har skyldighet att genast anmäla till Socialnämnden när de upptäcker eller misstänker att ett barn far illa (14 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen (SoL). Vid sådan anmälan är dessa myndigheter och deras anställda skyldiga att lämna alla uppgifter till Socialnämnden som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd (14 kap. 1 § tredje stycket SoL).Denna anmälningsskyldighet i socialtjänstlagen bryter därför den sekretess som annars föreligger mellan olika myndigheter (10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Kriminalvården kan därför informera Socialnämnden och lämna ut de uppgifter som behövs i sådana situationer som omfattas av 14 kap 1 § SoL.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta Lawline för ytterligare hjälp.Med vänliga hälsningar,

Omfattas orosanmälning av sekretess?

2019-09-30 i Sekretess
FRÅGA |Omfattas Orosanmälning av sekretess?Om så, på vilka grunder?
David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Till att börja med så är det möjligt att göra orosanmälningar anonymt. Om detta sker så vet inte socialtjänsten om vem som har anmält och då går det inte att ta reda på vem det är. Angående din fråga så omfattas orosanmälningar av sekretess enligt 26 kap 5 § Offentlighets- och sekretesslag. Sekretessen gäller endast uppgifter som anmälaren har lämnat om det kan antas att fara kommer uppkomma för denne om uppgiften röjs, eller att närstående till denne utsättas för våld eller lida allvarliga men om uppgiften röjs. Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,

Regler om sekretess gällande skolor - finns det?

2019-09-03 i Sekretess
FRÅGA |Vad gäller för sekretesslagar i skolan gällande handlingar. (finns det sekretess)?
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om sekretess hittas i offentlighets- och sekretesslagen. Lagen innehåller 44 kapitel och varje kapitel innehåller massa olika sekretessgrunder. Om en viss handling eller uppgift omfattas av sekretessgrunden så ska handlingen vara sekretessbelagd. Om den inte omfattas så föreligger inte sekretess, om det också är en allmän handling så ska den då lämnas ut.Eftersom att jag inte vet vilken uppgift du syftar på kan jag inte säga om just den omfattas av sekretess eller inte. Det jag kan göra är att berätta generellt om sekretess och vad som skulle kunna bli aktuellt för en skola. Beroende på vad det är för handling så kan olika sekretessgrunder bli aktuella. Det finns alltså inte en viss lag eller vissa bestämmelser som bara gäller för just skolan. Som exempel kan nämnas:- I 21 kap offentlighets- och sekretesslagen finns regler om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer. Det kan handla om handlingar som t.ex. rör en persons (lärare eller elevs) hälsa eller sexualliv. - I 23 kap offentlighets- och sekretesslagen finns regler om sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet. I det kapitlet sägs att sekretess gäller för vissa uppgifter om elever.- I 39 kap offentlighet- och sekretesslagen finns regler som kan skydda vissa känsliga uppgifter om lärare, t.ex. en psykologisk undersökning eller personens hälsotillstånd.Det finns alltså flera olika sekretessgrunder. Om en viss handling omfattas av sekretess bedöms av den aktuella myndigheten från fall till fall. Om en viss handling/uppgift är en sådan som beskrivs i t.ex. 21 kap offentlighets- och sekretesslagen så föreligger sekretess och då får inte skolan ge ut den uppgiften. Svaret på din fråga är alltså att det kan finnas sekretess beroende på vad det är för uppgift. Hoppas du fått svar på din fråga!

Vilka uppgifter får Kronofogden lämna ut?

2019-08-15 i Sekretess
FRÅGA |Hej, jag har frågor om Kronofogden och vilka uppgifter dem får lämna ut via telefonsamtal angående min skuld. Får kronofogden lämna ut uppgifter och skulden storlek med att ange att skulden är över 100 000 via ett telefonsamtal till vem som helst, eller kan det vara ett brott mot gdpr lagen och annat när det gäller sektress? Jag råkade nämligen ut för detta och känner mig kränkt då en privatperson i min vänskapskrets kom över uppgifterna. Jag har också fått hem så kallade bluff fakturor sen tidigare och min tanke är till vilka läcker kronofogden ut mina uppgifter till?
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som huvudregel gäller att alla handlingar hos svenska myndigheter är offentliga och att de därför kan lämnas ut till alla. Detta följer av reglerna i 2 kap tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen. Det finns dock undantag från offentlighetsprincipen i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Anges i lag att en särskild uppgift täcks av sekretess, får myndigheten inte lämna ut uppgiften till någon utanför myndigheten. Dessa regler gäller även Kronofogdemyndigheten.Det finns i 34 kap OSL specialregler för uppgifter och handlingar hos Kronofogdemyndigheten. Jag vet inte exakt vad ditt ärende hos Kronofogden har gällt utöver att du har skulder. Har de startat någon form av indrivning eller utsökning vad gäller din skuld, gäller som huvudregel sekretess enligt 34 kap 1 § OSL. Det finns dock undantag som gör att det inte råder sekretess om vissa omständigheter är för handen. Har de exempelvis startat indrivningar mot dig flertalet gånger de närmsta två åren gäller inte sekretessen för ett avslutat ärende. Under pågående indrivningar gäller inte heller sekretess. Det finns således flera undantag från sekretessen och det gör att Kronofogden mycket väl kan ha fått lämna ut uppgifter om din skuld. Jag vet dock som sagt inte alla omständigheter kring ditt ärende hos Kronofogden och kan därför inte ge dig ett exakt svar på om utlämnandet av uppgifterna varit korrekt. Hoppas mitt svar hjälpt dig!