Är en nedlagd förundersökning sekretessbelagd?

2019-08-01 i Sekretess
FRÅGA |Hej,jag har begärt ut ett förundersökningsprotokoll efter det att förundersökningen hade lagts ner. Efter två veckor fick jag till svar att den är sekretessbelagd i sin helhet, jag kan alltså inte få ut någon handling alls. Jag förstår att vissa uppgifter kan vara sekretessbelagda, men hela handlingen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En nedlagd förundersökning är inte per automatik sekretessbelagd i sin helhet. Det ska göras en sekretessprövning varje gång handlingen begärs ut. Varför du fått avslag och hur det har motiverats vet jag inte i ditt fall. Avslag brukar emellanåt motiveras med att ett utlämnande försvårar förundersökningen om den eventuellt tas upp igen. Å andra sidan kan det argumenteras för att det torde finnas vissa uppgifter som är så harmlösa att de kan lämnas ut.Min rekommendation om du inte är nöjd med beslutet är att du överklagar det. Du kan överklaga avslag om utlämnande av offentliga handlingar till kammarrätten (jfr 6 kap. 8 § Offentlighets- och sekretesslagen).Vänligen,

Kan man få jobb om man förekommer i belastningsregistret?

2019-07-17 i Sekretess
FRÅGA |Jag fick böter 6300krEftersom jag stal kläder Värt 800kr.Jag har en fråga?Kan jag få jobb om mitt namn är in belastningregistret? Tack
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller chansen till anställning när man förekommer i belastningsregistret. Belastningsregistret regleras i lagen om belastningsregister. Mitt svar kommer därför utgå från den lagen. Belastningsregistret innehåller bland annat uppgifter om den som ålagts påföljd för brott genom dom, beslut, strafföreläggande eller ordningsbot (3 § lagen om belastningsregister).Huvudregeln är att enbart du som enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter ska på begäran lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår (9 § lagen om belastningsregister obs att bestämmelsen ändrades 2019-06-30).Även vissa myndigheter får begära utdrag ur belastningsregistret så som JO, JK och Dataskyddsinspektionen men också brottsbeivrande myndigheter som SÄPO, Skatteverket och Tullverket, åklagarmyndighet eller allmän domstol (6 § lagen om belastningsregister).Huvudregeln är alltså att det bara är du som kan begära ut ditt belastningsregister dock är det upp till varje arbetsgivare att ställa upp krav för rekryteringen och anställningen. Vissa arbetsgivare ber de som söker tjänsten att lämna in registerutdrag i samband med rekryteringen medan andra arbetsgivare inte gör det. Arbetsgivare inom bland annat skola, barnomsorg, hälso- och sjukvård samt arbeten med säkerhetsrelaterade uppgifter, begär som regel in registerutdrag innan anställning. Vissa arbetsgivare måste enligt lag begära registerutdrag innan en person anställs. Läs mer här. Det är alltså upp till arbetsgivaren att bedöma om du är kvalificerad och lämplig för jobbet. Det finns många sektorer inom arbetslivet där det inte begärs registerutdrag men också där det brott du dömts för inte påverkar arbetsgivarens syn på dig och din arbetsförmåga och där har du alltså chans att få anställning. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till med ditt jobbsökande!Vänliga hälsningar,

Om rätten att få ut förundersökningsmaterial i mål om barnpornografi

2019-06-29 i Sekretess
FRÅGA |Hej,Om förundersökningsmaterialet i en polisutredning är barnpornografi har man kanske rätt att få ta del av det som en allmän handling, men då gör man sig ju samtidigt skyldig till innehav av barnpornografi. Hur löser man den paradoxen juridiskt?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna handlingar och sekretessPrecis som du säger har gemene man ofta rätt att ta del av information från förundersökningar då det utgör en allmän handling (2 kap 1 och 3 §§ tryckfrihetsförordningen). Dock finns möjlighet till begränsning i denna rättighet, bland annat för att beivra brott eller skydda enskildas personliga förhållanden (2 kap 2 § tryckfrihetsförordningen). Uppgifterna fortsätter då vara sekretessbelagda även efter förundersökningen avslutats.Begränsningar enligt offentlighets- och sekretesslagenVad som gäller i individuella situationer utläses ur offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Reglerna för just barnpornografibrott är strikta. Enligt 18 kap 15 § OSL gäller sekretess för bilder i mål om barnpornografibrott om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att den sprids vidare i strid med brottsbalken, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Eftersom innehav av barnpornografi strider mot bestämmelser i brottsbalken (16 kap 10a § brottsbalken) är det alltså högst osannolikt att någon i realiteten kommer ha rätt att ta del av materialet. Om någon mot förmodan skulle ha rätt att ta del av ett visst material krävs att det inte uppfyller kraven för att vara barnpornografi, och det strider således inte mot lagen.Det finns även ytterligare skydd för det utsatta barnet i 35 kap 12 § tredje stycket OSL. Så länge det kan antas att barnet eller något närstående till denna tar skada om uppgiften röjs så förblir den sekretessbelagd. Sammanfattningsvis kan din fråga besvaras på så vis att om en handling faktiskt utgör barnpornografi så är den inte allmän och du har inte rätt att ta del av den. På så vis uppstår aldrig en situation där du begår ett brott.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Du kommer sannolikt inte få någon kreditupplysning beviljad om du gör det för skojs skull

2019-06-07 i Sekretess
FRÅGA |Kan privatperson 1 ta en kreditupplysning på privatperson 2 om hen skall hyra en privatägd lägenhet av privatperson 1?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, det är väl rimligt att privatperson x (eventuell hyresvärd) kan begär en kreditupplysning om privatperson y (eventuell hyresgäst) när denna går i uthyrningstankar.Hur fungerar det att göra en kreditupplysning på privatperson y?Om jag vill begära en personupplysning, det vill säga en kreditupplysning om en privatperson, så behöver jag ha ett så kallat legitimt behov av den (9 § Kreditupplysninslagen). Ett legitimt behov kan exempelvis vara om jag är på väg att ingå ett kreditavtal med någon eller om jag ska hyra ut min bostad. Detta innebär att jag inte få kommer få någon kreditupplysning beviljad om jag bara begär en sådan för skojs skull. I sådant fall kommer min begäran sannolikt att bli avslagen. Observera att det är företaget som bedriver själva kreditupplysningsverksamheten som avgör vad som är ett legitimt behov, och inte.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Sekretess mellan myndigheter

2019-07-31 i Sekretess
FRÅGA |Jag har haft lvu tidigare och varit tvångsplacerad på hvb hem. Jag har hört att papper hos soc gallras efter 5 år och att alla papper sedan strimlas sönder/slängs. Engligt soc i min kommun så är kommunen en av typ 5 kommuner som aldrig gallrar och slänger gamla papper pga forskning. Då undrar jag om någon annan myndighet fortfarande kan begära ut pappren om mig efter 5 år eftersom de aldrig gallras och slängs?
Erik Bengtsson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan besvaras med regler som finns i tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Vägledning har också hämtats från propositionen till OSL samt uttalanden av justitieombudsmannen (JO). Allmänt om sekretessSom jag uppfattar saken rör din fråga uppgifter som finns hos socialtjänsten. När socialtjänsten fattar beslut blir de uppgifter som ingår i ärendet allmänna handlingar. Som utgångspunkt har var och en rätt att ta del av allmänna handlingar. Detta följer av regler som finns i 2 kap 1 §, 2 kap. 3 §, 2 kap. 4 § och 2 kap. 10 § TF.Ibland begränsas rätten att ta del av vissa typer av allmänna handlingar till följd av sekretessbestämmelser. Detta gäller bland annat för uppgifter som faller inom socialtjänstens område. Sekretessen medför att uppgifter inte på något sätt får röjas för privatpersoner eller andra myndigheter. Detta följer av regler som finns i 2 kap. 2 § TF samt 26 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 8 kap. 1 § OSL.Socialtjänstsekretess Förutsättningar för att lämna ut sekretessbelagda uppgifter på socialtjänstens område regleras i 26 kap. 1 § OSL. Inom socialtjänstens verksamhet är alla uppgifter som rör en individs personliga förhållanden sekretessbelagda. Detta innebär i praktiken att alla uppgifter som på något sätt kan hänföras till en viss person omfattas av sekretess. För att en sekretessbelagd uppgift ska kunna lämnas ut krävs att socialtjänsten kan fastställa att utlämnandet inte kommer att medföra men för den som uppgiften rör. Begreppet "men" betyder exempelvis att en spridning av uppgiften skulle innebära en kränkning av den personliga integriteten hos den som uppgiften handlar om.I DNR 4523-1999 uttalade justitieombudsmannen (JO) att bedömningen om spridning av en viss uppgift kan leda till men ska ta sin utgångspunkt i uppfattningen hos den som uppgiften handlar om. Även uppgifter som för en utomstående kan verka harmlösa omfattas därför av sekretess. I propositionen till OSL framgår att det kan räcka med att andra får kännedom om en för den skyddade personen känslig uppgift för att men ska föreligga. (prop. 1979/80:2 s. 83). Sammantaget innebär det att socialtjänsten måste genomföra en mycket noggrann bedömning när någon begär att få ta del av sekretessbelagda uppgifter. Huvudregeln är att uppgifter inte ska lämnas ut. Undantagsregler Endast undantagsvis kan det komma ifråga att socialtjänsten lämnar ut uppgifter som rör enskilda personer. Vanligtvis krävs det då stöd i en undantagsbestämmelse. Nedan följer ett urval av vanliga undantagsbestämmelser som kan leda till att socialtjänsten överlämnar uppgifter till en annan myndighet.Utlämning av uppgifter i brottsförebyggande syfteSocialtjänsten kan, enligt 10 kap. 18 a § OSL, lämna ut uppgifter till polismyndigheten. Detta förutsätter att det föreligger uppgifter som rör en person som inte har fyllt 21 år samt att:- det finns omständigheter som tyder på en risk att personen kommer att utöva brottslig verksamhet, och- uppgifterna kan antas bidra till att förhindra brottsligheten, och- utlämnandet inte är olämpligt med hänsyn till andra insatser som vidtas för personen. Utlämning av uppgifter vid misstanke om brottSocialtjänsten kan enligt 10 kap. 23 § OSL lämna uppgifter till exempelvis polismyndigheten eller åklagare om det finns misstanke om: - att ett brott har begåtts, för vilket det är föreskrivet straff i form av fängelse i minst ett år, eller- försök till brott har begåtts, för vilket det är föreskrivet straff i form av fängelse i minst två år. Utlämning av uppgifter till hälso- och sjukvårdSocialtjänsten kan, 26 kap. 9 § OSL lämna uppgifter till hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge en person, som inte har fyllt 18 år, sjukvård, behandling eller annat stöd. Vidare krävs det att personen: - missbrukar narkotika, alkohol eller flytande lösningsmedel, eller- vårdas inom psykiatrisk eller rättspsykiatrisk vård. Avslutningsvis Huvudregeln är att socialtjänsten inte ska lämna ut uppgifter om enskilda personer till andra myndigheter. Jag bedömer därför sannolikheten att socialtjänsten skulle kunna lämna ut fem år gamla uppgifter om dig som mycket låg.

Sekretess för fristående skolor och förskolor

2019-06-29 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Jag undrar vilka sekretessbestämmelser som gäller för fristående skolor och förskolor? Jag vet att det är skillnad mot kommunala förskolor som följer Offentlighets- och sekretesslagen. Så vilken lag gäller för friskolor?
Victoria Najafi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du säger är mycket riktigt, när det gäller sekretess skiljer det sig åt mellan fristående skolor och förskolor tillskillnad från kommunala skolor och förskolor. Kommunala skolor och förskolor följer Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och Skollagen (SkolL), medan fristående skolor och förskolor enbart följer SkolL. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, återkom gärna ifall du fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Utlämnande av allmän handling avseende beslut om tvångsvård enligt LVM, samt sekretess.

2019-06-24 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Finns det något sätt att ta reda på om en vän tvångsvårdas (LVM)?
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Var och en har som huvudregel rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § TF). För att de eventuella uppgifterna om din vän ska anses utgöra en allmän handling krävs att uppgifterna existerar i fysisk, t.ex. i form av en skriftlig framställning på papper. Vidare krävs att handlingen förvaras hos en myndighet och att den antingen är inkommen eller upprättad hos myndigheten. Dessutom krävs, för att en allmän handling ska få lämnas ut, att den allmänna handlingen inte omfattas av en bestämmelse om sekretess. Det är förvaltningsrätten som beslutar om tvångsvård, på begäran av socialnämnden. Så snart förvaltningsrätten har fattat beslut om tvångsvård föreligger en handling som är förvarad hos myndigheten, samt upprättad vid den tidpunkt beslutet fattats. Beslut om tvångsvård enligt LVM är alltså en allmän handling och kan som huvudregel begäras ut hos förvaltningsrätten. Som nämnts ovan får rätten att ta del av allmänna handlingar emellertid begränsas genom bestämmelse i lag om sekretess, t.ex. med hänsyn till skyddet för enskildas personliga förhållanden (2 kap. 2 § 1 st. p. 6 TF). Som huvudregel gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (25 kap. 1 § OSL). Undantag från huvudregeln gäller för t.ex. begäran av utlämnande av handlingar av andra myndigheter om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Vad gäller utlämnande av sekretessbelagd handling till enskild görs följande undantag från sekretess (25 kap. 11 § 1 st. p. 6 OSL):Sekretess enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lag (1988:1473) om undersökning beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål, lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen (2004:168), 6 och 7 kap. lag (2006:351) om genetisk integritet m.m., lag (2006:496) om blodsäkerhet, lag (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler, lag (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ eller förordning som har meddelats med stöd av den lagen, eller 2 kap. lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lag (2017:614).Om du inte finner att något av de ovan nämnda undantagen är tillämpligt anses din väns personliga integritet väga tyngre än ditt intresse att ta del av eventuella allmänna handlingar om dennes tvångsvård. Svaret är alltså att dylika handlingar inte kommer att lämnas ut.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Är kommunens avtal en allmän och offentlig handling?

2019-06-01 i Sekretess
FRÅGA |Kommunen och sekretessMin kommun – Helsingborg – säger att de har ett avtal med företag som heter Qsg Bevakning – avtalet handlar om att bevaka – kanske – kommunala parkeringarNär jag frågade om jag ska kunna få läsa avtalet fick svaret – nej.Är det någon sekretess garanterad av lagren?Eller är det bara den kommunal lagtrots?
Anna Holmström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en handling ska vara allmän krävs att den:1) förvaras hos myndigheten, och2) ha kommit in till myndigheten eller vara upprättad hos myndigheten (se 2 kap. 3-4 § tryckfrihetsförordningen (TF)). Därmed är avtal med en kommun allmänna, vilket innebär att de som huvudregel även är offentliga och tillgängliga för allmänheten (se 2 kap. 1 § TF). Däremot kan handlingen vägras lämnas ut av kommunen på grund av att uppgifter däri omfattas av någon bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen, med andra ord sekretess.För att besvara om kommunen hade rätt att avslå din begäran hade jag behövt veta vilka skäl kommunen stödde sig på. När du fick din begäran avslagen borde du ha fått ett formellt skriftligt beslut som anger skälen till beslutet (se 2 kap. 15 § TF)). Jag råder dig därför till att kontakta lawline igen med preciserade uppgifter kring detta.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!