Vad gäller om sjuksköterska röjer uppgifter om patient vars journal sjuksköterskan inte har lovlig tillgång till?

2019-05-29 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga. Om en sjuksköterska arbetar på ett offentligt sjukhus och känner en patient på sjukhuset kan sjuksköterskan läsa patientens journal ur nyfikenhet om hon deltar inte i patientens vård? och kan sjuköterskan prata om patientens halsötillstånd till andra personer?Och om sjuköterskan gör det vilka rättsliga åtgärder kan patienten ta emot sjuksköterskan och sjukhuset?Tack så mycketMVH
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Allmänna utgångspunkterI det följande kommer jag redogöra för några juridiska huvudlinjer angående dels sekretess inom sjukvården, dels vilka följder som aktualiseras vid sekretessbrott. I sistnämnda del beaktas brott mot tystnadsplikt samt skadestånd för den kränkning som personen uppgifterna angår i vissa fall kan anses utsatt för. Observera att det jag säger inte är en uttömmande argumentation i frågorna. Steg 1: är agerandet tillåtet - råder sekretess? Inom den allmänna sjukvården tillämpas offentlighets- och sekretesslagen, vilken hädanefter förkortas OSL. (se 2 kap. 1 § OSL och jfr 6 kap. 14 § andra stycket patientsäkerhetslagen, hädanefter förkortad PSL). Enligt OSL råder en stark sekretesspresumtion inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Innebörden är att uppgifter inte får röjas annat än om det står klart att den som uppgifterna angår eller närstående till densamme inte lider men därav. (se 25 kap. 1 § OSL) Riksdagens ombudsmän (även kända som JO/justitieombudsmannen) har konstaterat angående socialtjänst konstaterat att "[r]edan en uppgift om att en enskild är aktuell hos en kommuns socialtjänst är typiskt sett en uppgift som skyddas av sekretess, oavsett anledningen till kontakten med socialtjänsten" (se JO 5352-2011). Socialtjänsten bygger på motsvarande sekretesspresumtion som hälso- och sjukvården och fallet påvisar vilken omfattning sekretessen har och hur strikt det ses på alla typer av uppgiftslämnanden. Vissa ytterst restriktiva undantag medges från sekretess. Inga undantag medger dock röjande av uppgifter om det saknar koppling till tjänsten på så vis som du framför det i frågan. Vid önskan om vidareläsning angående vilka undantag som kan aktualiseras hänvisar jag till mitt tidigare svar i frågan här. Sammantaget råder att det är otillåtet att utan den enskildes medgivande lämna uppgifter på så vis som du beskriver i frågan. Steg 2 - vad är följden av agerandet?2.1 - TjänstefelDet agerande som du beskriver utgör till följd av ovanstående sannolikt brott mot tystnadsplikten eftersom vederbörande olovligen nyttjar och sprider hemlig information (20 kap. 3 § brottsbalken). Följden av brott mot tystnadsplikten är böter eller fängelse i högst ett år och talan initieras vanligen av JO. Läs mer om JO-anmälan här. 2.2 - SkadeståndDen vars uppgifter har röjts kan i vissa fall med framgång begära skadestånd på grund av kränkning (jfr 2 kap. 3 § skadeståndslagen, hädanefter förkortad SkL). Huvudregeln är att det är arbetsgivaren, det vill säga aktuell myndighet, som är skadeståndsansvarig (3 kap. 1 § SkL). Enbart om synnerliga skäl föreligger är arbetstagaren själv skadeståndsskyldig (4 kap. 1 §). Det är önskvärt att rikta sig mot arbetsgivaren/myndigheten eftersom arbetstagaren sannolikt har en lägre ekonomisk kapacitet. I detta fall bedömer jag det som sannolikt att arbetstagaren anses skadeståndsskyldig eftersom det handlar om tydliga avvikelser från vad som rimligen inkluderas i dennes tjänst. Vederbörande har agerat på eget bevåg på ett vis som arbetsgivaren troligen inte kan anses borde ha förutsett (jfr NJA 2000 s 380). För vidare hjälp i skadeståndsfrågan hänvisar jag till våra anställda jurister här. Hoppas att jag har bringat viss klarhet i frågan! Vänlig hälsning,

Hur förhåller sig smittskyddslagen till offentlighets- och sekretesslagen?

2019-05-25 i Sekretess
FRÅGA |Hur står Smittskyddslagen i förhållande till Sekretesslagen? Vilken lag går före den andra utifrån patientens skydd och integritet?
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänt om sekretessSekretess kan bara meddelas i offentlighets- och sekretesslagen (OSL), i annan lag som OSL hänvisar till eller av regeringen om OSL eller sådan annan lag medger det (2 kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen). Sekretess gäller för vissa handlingar hos myndigheter eller organ att likställa vid myndigheter (2 kap. OSL). Information som enskilda personer besitter undergår som huvudregel inte sekretess, undantaget är utgivande av sekretessbelagd uppgift till enskild mot förbehåll (10 kap. 4, 13 och 14 §§ och 12 kap. 2 § OSL). Sekretess för hälso- och sjukvårdEnligt 25 kap. 1 § OSL råder ett omvänt skaderekvisit med stark sekretesspresumtion inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Enbart om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men kan sekretessen frångås. Sådan inskränkning medges ytterst restriktivt. Bestämmelsen gäller även åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Förhållandet till smittskyddslagenAngående smittskyddslagen (SSL) råder att några specifika undantag fastslås. För det första är beslut om frihetsberövande enligt smittskyddslagen inte sekretessbelagt; detta avser enbart själva beslutshandlingen och dess samtliga innehåll och motiveras av rättssäkerhetsaspekter avseende att frihetsberövanden inte ska kunna ske obemärkt (25 kap. 10 § 2p. OSL). För det andra hindrar OSL inte att uppgifter lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs därom i SSL (25 kap. 11 § 6p. OSL). För det tredje råder att sekretess myndigheter lämnar uppgifter mellan varandra på sådant vis som följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § OSL). För det fjärde finns allmänna bestämmelser som stadgar att sekretessbestämmelserna inte hindrar uppgiftslämnande som är nödvändig för att myndighet ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Om detta sätts i relation till SSL råder således att sekretess inte hindrar uppgiftslämnande i enlighet med vad som föreskrivs och krävs enligt SSL. Exempel på vad det kan handlar om är:- Smittskyddsläkarens lämnande av nödvändiga uppgifter till kommun eller landsting vid isolering (5 kap. 6 SSL).- Lämnande av nödvändiga uppgifter till den intagnes stödperson vid isolering för stödpersonens säkerhet (5 kap. 23 § SSL).- Smittskyddsläkarnas uppgiftslämnande till varandra (6 kap. 6 § SSL)- Uppgiftsskyldighet gentemot smittskyddsläkaren för myndigheter och privata vårdinrättningar avseende uppgifter av betydelse (6 kap. 9 § SSL)- Uppgifter om den smittade till sakkunnig för utlåtande i domstol (8 kap. 7 § SSL) SammanfattningHuvudregeln är att det råder stark sekretess avseende uppgifter som smittskyddslagen angår. Undantag för sekretess medges dock i en rad fall, vilket främst syftar till möjligheten för myndigheter att utföra sina uppdrag. Smittskyddslagens bestämmelser om uppgiftslämnande utgör alltså undantag från sekretess såsom det föreskrivs i OSL.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,.

Är en biståndshandläggare skyldig att lämna ut sekretesskyddade uppgifter?

2019-05-20 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Är kommunens biståndshandläggare skyldig att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till försäkringskassa och polismyndighet utan den enskildes samtycke?Hälsningar
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag att utgå ifrån det som gäller ifråga om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL). Svaret på din fråga finner du genom att samläsa syftet med socialtjänsten enligt SoL samt de regler som gäller för sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Utgågngspunkten är att uppgifter belagda med sekretess är de inte får röjas för en annan myndighet enligt 8 kap. 1 § OSL. Av andra meningen i bestämmelsen framgår det dock att undantag kan göras, men att det måste framgå av OSL i vilka fall det är möjligt. Av 10 kap. 1 § OSL framgår det att en sekretessbrytande grund är den enskildes medgivande. Även utan ett medgivande kan sekretessbelagda uppgifter lämnas mellan myndigheter enligt 10 kap. 2 § OSL. Detta förutsätter dock att det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamehet och bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. För att avgöra vad som gäller beträffande sekretess i fråga om ekonomiskt bistånd behöver man se till vad som specifikt gäller vid dessa ärenden. Biståndsärenden är socialtjänstens arbete för att hjälpa personer att klara av sin försörjning. Rätten till bistånd präglas av den enskildes rätt till integritet och frivillighet. Socialtjänstens insatser ska inte göras över huvudet på enskilda utan ta sin utgångspunkt i rätten för den enskilde att själv bestämma över sin situation. Inom socialtjänsten gäller enligt 26 kap. 1 § OSL en presumtion om sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Endast om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, kan uppgiften lämnas ut. I vilka fall uppgifter kan lämnas ut måste avgöras efter en skadeprövning från fall till fall. Detta gäller vid utlämnande både till enskilda och till myndigheter. Det är alltså fråga om en stark sekretess. Det behöver göras en bedömning i det enskilda fallet om sekretessen kan brytas. Om det är fråga om ekonomiskt bistånd tex. Försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 § SoL torde det i normalfallet kräva att den enskilde samtycker till att uppgifterna lämnas över, eftersom det är fråga om ett frivilligt stöd. Detta innebär att det inte generellt sett kan sägas föreligga en skyldighet för en biståndshandläggare att lämna ut sekretesskyddade uppgifter till Försäkringskassan eller polismyndigheten, men det behöver göras en bedömning i det enskilda fallet för att avgöra denna fråga. Vänligen,

Gäller socialtjänstsekretess mot anhöriga?

2019-04-29 i Sekretess
FRÅGA |Kan en socialchef avslå en begäran om att få ta del av min brors genomförandeplan samt dokumentation och beslut gällande byte av bostad. Min bror har förvaltare.Motivering;Enligt 26 kap 1 offentlighet och sekretesslagen
Erik Bengtsson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan besvaras med regler som finns i tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Vägledning har också hämtats från propositionen till OSL samt uttalanden av justitieombudsmannen (JO). Allmänt om sekretess Jag tolkar din fråga som att de uppgifter du efterfrågar ingår i ett ärende som handläggs av en socialnämnd. När nämnden fattar ett beslut blir de uppgifter som ingår i ärendet allmänna handlingar. Som utgångspunkt har var och en rätt att ta del av allmänna handlingar.Detta följer av regler som finns i 2 kap 1 §, 2 kap. 3 §, 2 kap. 4 § och 2 kap. 10 § TF. I vissa fall begränsas rätten att ta del av allmänna handlingar av sekretessbestämmelser. Detta gäller bland annat för uppgifter som faller inom socialtjänstens område. Sekretessen medför att uppgifter inte på något sätt får röjas för privatpersoner eller andra myndigheter. Detta följer av regler som finns i 2 kap. 2 § TF samt 26 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 8 kap. 1 § OSL. Socialtjänstsekretess Förutsättningar för att lämna ut sekretessbelagda uppgifter på socialtjänstens område regleras i 26 kap. 1 § OSL. Inom socialtjänstens verksamhet är alla uppgifter som rör individers personliga förhållanden sekretessbelagda. Detta innebär i praktiken att alla uppgifter som på något sätt kan hänföras till en viss person omfattas av sekretess. För att en sekretessbelagd uppgift ska kunna lämnas ut krävs att socialtjänsten kan fastställa att utlämnandet inte kommer att medföra men för den uppgiften rör. Begreppet "men" avser exempelvis att en spridning av uppgiften medför en kränkning av den berörda personens integritet. I DNR 4523-1999 uttalade justitieombudsmannen (JO) att bedömningen om spridning av en viss uppgift kan leda till men ska ta sin utgångspunkt i uppfattningen hos den som uppgiften berör. Även uppgifter som för en utomstående kan verka harmlösa kan därför omfattas av sekretess. I propositionen till OSL framgår att det kan räcka med att andra får kännedom om en för den skyddade personen känslig uppgift för att men ska föreligga. (prop. 1979/80:2 s. 83). Enligt JO:s uttalande i DNR 20-1981 kan sekretess i vissa fall gälla även i förhållande till anhöriga. Sammantaget innebär det att socialtjänsten måste genomföra en mycket noggrann bedömning när någon begär att få ta del av sekretessbelagda uppgifter. Det torde vara mycket svårt att fastställa att utlämnandet av en viss uppgift inte kommer att orsaka men för den skyddade personen. Undantag genom samtycke Den person som skyddas av sekretessbestämmelserna är behörig att förfoga över sekretessen. Detta innebär att sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut om den som uppgifterna rör samtycker till utlämnandet. För att ett giltigt samtycke ska föreligga krävs det att samtycket är allvarligt menat och fattat med insikt om konsekvenserna som följer av att uppgifterna lämnas ut. Detta följer av regler som finns i 12 kap. 2 § OSL. Bedömningen i ditt fall Socialtjänsten hanterar ofta känsliga uppgifter vilket medför att socialtjänstsekretessen är mycket sträng. Min bedömning är att sekretess gäller för genomförandeplan, dokumentation och beslut i det ärende som rör din bror. Som lagen ser ut i dagsläget är det fullt möjligt att sekretess även kan gälla mot dig som anhörig. Det är mycket svårt att med säkerhet fastställa att ett utlämnande av uppgifterna inte kommer att leda till men för din bror. Jag bedömer därför det som sannolikt att socialtjänsten kan vägra att lämna ut uppgifter om ärendet såvida det inte finns ett samtycke från din bror. Jag har inte tillräckligt med kunskap om din brors situation för att kunna uttala mig om han kan lämna en giltigt samtycke. Om frågan blir aktuell får socialtjänstens bedöma om förutsättningarna för ett sådant samtycke föreligger. JO-anmälan Om du misstänker att socialchefen inte har behandlat ditt ärende korrekt kan du överväga att göra en anmälan till justitieombudsmannen (JO). JO utreder så att myndighetsutövning mot privatpersoner sker på ett korrekt sätt. Detta är emellertid en allvarlig åtgärd. Du bör därför endast genomföra en anmälan om du har välgrundade misstankar om att socialchefen har brustit i sin hantering av ditt ärende. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter inom socialtjänsten

2019-05-25 i Sekretess
FRÅGA |Hejsan! Om min familj får en orosanmälan på sig gällande våra barn, av en viss handläggare på social tjänsten, visst är det sekretess? Denna handläggare får alltså inte berätta om sin anmälan och vad den gäller till utomstående? Och om detta är sekretess hur gör jag för att anmäla fena handläggaren?
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Som du säger så gäller sekretess. All handläggning inom socialtjänsten ska som huvudregel regleras av sekretess enligt 26 kap 1 § Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Denna sekretess kan brytas ifall det står klart att den som vill få ut uppgifter redan är medveten om omständigheterna, tex du som förälder. Ifall anmälan är riktad mot era barn så har de som en part rätt att ta del av allt, enligt 10:3 OSL. Frågan ifall en förälder har rätt till uppgifterna gör enligt bestämmelsen i 12:3 OSL. Här beaktas barnets ålder och mognad, ifall det finns ett intresse att inte låta föräldrarna ta del av uppgifterna. Bestämmelsen aktualiseras inte förrän ett barn nått en viss mognad.Det borde räcka att ni går ner till socialtjänsten och ber om uppgifterna, ni ska har rätt till dem enligt OSL och ni ska få ta del av dem genast enligt 2:15 tryckfrihetsförordningen.Hoppas ni fått svar på er fråga.MVH

Samtycke till att lämna ut uppgifter ur patientjournal

2019-05-21 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Jag håller på med ett skolprojekt och undrar om jag får visa upp delar ur en patientjournal, om journalen avidentifieras?Jag har fått patientens tillåtelse och har även en skriftlig överenskommelse.Tack på förhand.
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du får använda uppgifter ut en patients patientjournal i ett skolprojekt, efter att patienten har gett tillåtelse till det.Sekretess råder vanligtvis om enskildas hälsotillståndHuvudregeln är att uppgifter i en patientjournal om en enskild persons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden är sekretessbelagda (25 kap. § 1 offentlighets- och sekretesslagen). Sekretessen gäller då om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen eller någon närstående till den lider men (d.v.s. ett påtagligt obehag).Personen kan samtycka till att uppgifterna lämnas utEn enskild person har dock möjlighet att helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för personen själv, förutom i vissa undantagsfall (12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen). Bestämmelsen ger patienten möjlighet att efterge sekretess ur exempelvis en patientjournal i förhållande till både myndigheter och andra enskilda personer.Undantagen är fall då den enskilde exempelvis saknar rättslig handlingsförmåga för att personen är ställd under förvaltarskap eller att myndigheten med hänsyn till personens bästa av inte vill beakta den enskildes samtycke. Det är dock mycket ovanligt.Det finns inga formkrav på hur ett sådant samtycke ska se ut, men en skriftlig överenskommelse är klart tillräckligt för att det ska framgå att personen samtycker till utlämnandet av uppgifterna.Det är alltså möjligt för en person att häva sekretessen i hela eller delar av sin patientjournal. Du kan då använda uppgifterna i skolprojektetSammanfattningDu har rätt att använda och visa upp delar ur en patientjournalen, eftersom patienten har samtyckt till det. Det gäller förutom i vissa undantagsfall.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Min förra arbetsplats fick uppgifter om mig från min vårdcentral- sekretessbrott?

2019-04-30 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Företaget där jag arbetade ringde min vårdcentral och fick uppgifter om mig. De hade ändå fått mitt läkarintyg. Jag pratade med verksamhetschefen på vårdcentralen, detta är ett sekretessbrott fick jag till svar. Nu senast anmälde jag det till polisen, de tycker jag ska ta kontakt med advokat
Ceda Imranova |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Det stämmer att detta kan vara ett sekretessbrott och relevanta bestämmelserna går att finna i offentlighets och sekretesslagen (OSL) samt i Patientdatalagen.Det föreligger sekretess inom sjuk och hälsovården och man får inte dela information om en individs hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte är helt uppenbart att personen eller någon närstående påverkas negativt av detta (OSL 25 kap 1 §). Huvudregeln är att det föreligger sekretess och man bedömt i ditt fall att det råder sekretessbrott så beror det på att man anser att informationen är känslig och inte bör delas med till utomstående.Eftersom att företaget där du arbetade har fått reda på uppgifter om dig så har de säkert fått information från din patientjournal. Varje journal måste behandlas så att patientens integritet skyddas och obehöriga inte får tillgång till den, patientdatalagen 1 kap 2 §. Den vårdnadsgivare som har delat med sig av uppgifterna från din journal kan därmed ha begått sekretessbrott och brutit mot sin tystnadsplikt. Därför är det viktigt att du polisanmäler och även anlitar någon som kan hjälpa dig föra ett skadeståndsanspråk gentemot vårdcentralen. Du kan även anmäla händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (se här).Du får jättegärna återkomma till oss på Lawline om något känns oklart! Jag vill också tipsa dig om att du kan du boka en tid med en av Lawlines jurister som kan hjälpa dig med ditt ärende (se här).Med vänlig hälsning,

Vad krävs för att förundersökningssekretessen ska lyftas?

2019-04-28 i Sekretess
FRÅGA |En bekant blev intagen till polis och man gjorde en husrannsakan. Brottet han misstänktes för vår kränkande fotografering. Så mycket mer fick han inte veta, de hänvisade till förundersökningssekretess. Bara en vecka senare fick han tillbaka sina beslagtagna ägodelar och ärendet lades ner. Nu har han begärt ut polisutredningen och fått den, men med alla uppgifter utom hans egna raderade. Han undrar ju eftersom han anser att detta rör sig om falsk angivelse etc samt att det inte framgår exakt vad han skulle ha gjort. Kan man kräva, och i så fall när i tiden, att sekretessen lyfts?
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att om förundersökningen är nedlagd är förundersökningsprotokollet offentligt. Delar av förundersökningsprotokollet kan däremot läggas under sekretess om man anser att informationen i protokollet kan försvåra den brottsbekämpande verksamheten. Till exempel om det pågår en annan förundersökning samtidigt och utredningen skulle försvåras om informationen läckte. Detta hittar ni i 18 kap 1§ Offentlighets- och sekretesslagen. En annan anledning till att delar av förundersökningsprotokollet sekretessbeläggs är att uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden finns i protokollet och personen eller dennes närstående skulle skadas av att denna informationen lämnades ut. Notera här att utgångspunkten i detta fall är att personen vars uppgifter finns i protokollet tar skada av att uppgiften lämnas ut. Detta hittar ni i 35 kap 1§ Offentlighets- och sekretesslagen. Jag vet inte vilken anledning Polismyndigheten hade för att sekretessbelägga så många uppgifter i förundersökningsprotokollet men myndigheten som lämnar ut handlingen ska göra en individuell prövning av varje enskilt fall. Tycker ni att Polismyndighetens beslut är felaktigt kan ni överklaga detta till kammarrätten. Med vänliga hälsningar,