Kan en arbetsgivare på ett hotell självmant ta del av sökandes belastningsregister?

2019-04-19 i Sekretess
FRÅGA |Jag sökte arbete på ett hotell med alkoholrättigheter. Ansvarig arbetsgivare hade kollat upp allt på mitt belastningsregister utan min vetskap?
Daniela Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För information i belastningsregistret gäller sekretess. Uppgifter som finns i belastningsregistret får endast lämnas ut enligt reglerna i lagen om belastningsregister, 35:3 offentlighets och sekretesslagen. Huvudregeln är att den enskilde som kan begära ut ett utdrag ur belastningsregistret, 9 § lagen om belastningsregister. Däremot finns det några myndigheter som har rätt att begära ut utdrag ur belastningsregistret och dessa finns uppräknade i 6 § lagen om belastningsregister och 10 – 17 §§ förordning om belastningsregister. Det betyder således att en arbetsgivare på ett hotell inte kan begära ett sådant utdrag utan din vetskap. Istället borde de bett dig att begära ut ett sådant utdrag som du sedan ger till arbetsgivaren. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Hälsningar

Sekretess vid handläggning av stöd och service för vissa funktionshindrade

2019-03-31 i Sekretess
FRÅGA |Hej,En familjemedlem (myndig) har sökt lss boende, då han har nph och är i behov av det. Utredningen skedde via mail till mig, varken jag eller min familjemedlem träffade henne. I beslutsunderlaget skriver handläggaren dels ett beslut gällande en annan person, hon skrev personens namn. Beslutet gällde en överklagan och beslut från kammarrätten. Det kändes inte bra! Även beslutet gällande min familjemedlem stod därefter. Då kan någon annan fått uppgifter om min familjemedlem!Beslutet kom 22/1 2019.Hur går jag vidare med detta, gällande den okända personens beslut? Detta är väl sekretessbrott?
Stephanie Fjeldseth |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du hjälper din anhörig med denna ansökan om särskilda insatser i form av stöd och service. Handläggningen av ärendetHandläggning av dessa typer av ärenden som rör stöd och service till vissa funktionshindrade ska följa förvaltningslagens (FL) regler. Den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som tillfört ärendet (10 § FL). Denna partsinsyn rekommenderar jag dig och din anhörig att använda er av dels för att kontrollera vad beslutet grundas på, dels för att påpeka eventuella felaktigheter i de uppgifter som beslutet grundar sig på. Om beslutet innehåller uppenbart oriktiga uppgifter, vilket verkar vara fallet i er situation, får beslutet rättas av den myndighet som meddelat beslutet. Ni ska innan eventuell rättning av myndigheten få möjlighet att yttra er över denna ändring (36 § FL).Sekretess för personliga förhållandenEnligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska handlingar som rör enskilda personliga förhållanden förvaras så att inte obehöriga får tillgång till dem (21 a § 2 stycket LSS). Regeln syftar till att skydda den enskilde från att andra får insyn i hens privatliv och tar sikte på handlingar som skyddas av sekretess. Denna reglering bygger på offentlighets- och sekretesslagens, (OSL) reglering som anger att sekretess gäller för verksamheter inom LSS. Denna sekretess gäller för din närståendes hälsotillstånd och andra personliga förhållanden (26 kap. 5 § OSL). Handläggaren kan ha begått tjänstefel men också röjt en uppgift som hen enligt lag ska hemlighålla, vilket regleras i 20 kap 3 § brottsbalken. Detta kan straffas med böter eller fängelse i upp till högst ett år för brott mot tystnadsplikten.Förslag på åtgärder Jag föreslår att ni till att börja med utnyttjar er partsinsyn i ärendet för att få klarhet i vilka uppgifter som finns i ert ärende och därefter begära rättning av dessa. Därefter får ni avgöra huruvida ni vill klaga eller göra en anmälan via inspektionen för vård om omsorg. Mer information om en sådan anmälan hittar du här.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

sekretess inom socialtjänsten

2019-03-25 i Sekretess
FRÅGA |Hej.Jag arbetar inom Råd och Stöd på en kommun med ensamkommande ungdomar där jag får en ungdom tilldelad mig och ett medföljande uppdrag från en socialhandläggare.Handläggaren hade fått en ytterst privat delgivning från ungdomen, med medföljande löfte om att inte berätta detta för någon.Handläggaren berättar dock detta direkt för mig som kontaktperson när ungdomen och en annan handläggare sitter med och ungdomen blir helt chockad.Jag och ungdomen känner att detta är helt fel utav handläggaren då vi ser det som om denne brutit sekretess och tystnadsplikt.Har vi rätt i det?MvhGunilla Ågebrant
Stephanie Fjeldseth |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sekretess inom socialtjänsten finns reglerad i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretess gäller för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller närstående lider men (26 kap. 1 § OSL). Av din formulering i frågan tolkar jag det som att uppgiften berör just den enskildes personliga förhållanden. Menprövningen Innan en uppgift lämnas ut ska en menprövning göras i det aktuella fallet. I ovanstående reglering gäller presumtion för sekretess. Uppgiften är sekretessbelagd om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men för den enskilde. Med men avses i första hand skador som att någon blir utsatt för missaktning men kan också vara fysik eller ekonomisk skada. Olika verksamhetsgrenar Sekretessgräns gäller i förhållande till alla som är utanför myndigheten eller runt en självständig verksamhetsgren inom en myndighet. Av din fråga att tolka så uppfattar jag det som att ni tillhör olika verksamhetsgrenar. Om ni skulle tillhöra samma verksamhetsgren måste inre sekretess ändå beaktas. Sekretessbelagda uppgifter får bara lämnas om det är normalt eller behövligt för verksamhetens utövning. Personen i fråga kan därmed kommit att röja en sekretessbelagd uppgift. För att få mer information om sekretess inom socialtjänsten rekommenderar jag dig att läsa socialstyrelsens vägledande information om sekretess och tystnadspliktsgränser som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Minderårig kört rattfull - socialtjänstens tystnadsplikt m.m.

2019-03-15 i Sekretess
FRÅGA |Jag undrar: om en minderårig, alltså en person utan körkort kör bil rattfull vad händer då?Och om man gör en anmälan till socialtjänsten, hur går de vidare? Kan personen få vänta med körkortet eller är det bara i de fall polisen stoppat och märker det? Är så orolig för en "anhörig" som nu andra gången kört bil rattfull utan körkort. Mvh
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tänker börja med att förklara vad som gäller kring socialtjänstens tystnadsplikt och vad som händer när man gör en orosanmälan, för att efter det gå in på vad transportstyrelsen tittar på när de prövar rätten till körkortstillstånd. Avslutningsvis ger jag dig konkreta råd på hur du kan gå vidare.Socialtjänstens tystnadspliktSocialtjänstens tystnadsplikt behandlas i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Ett undantag från socialtjänstens tystnadsplikt är att en uppgift som i vanliga fall varit sekretessbelagd och som angår misstanke om ett begånget brott, får lämnas till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet. Detta gäller endast då man misstänker ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. (10 kap. 23§ OSL)Vilket straff som är föreskrivet för brott som personen ifråga verkar ha begått, återfinns i lagen om straff för vissa trafikbrott. Olovlig körning kan ge högst sex månaders fängelse (3§) och samma maxstraff gäller för rattfylleri (4§). Vad gäller i detta fallet?Socialtjänsten har ingen anmälningsplikt vad gäller denna sortens brott. Däremot finns det undantag i deras tystnadsplikt som innebär att om personen ifråga skulle bli misstänkt av polisen för ett brott, så gäller inte längre tystnadsplikten. Undantaget gäller dock bara för brott som inte är föreskrivet lindrigare straff än 2 år. Därför är varken olovlig körning eller rattfylleri ett sådant brott som omfattas av undantaget och socialtjänsten har fortfarande tystnadsplikt. Vad händer när en orosanmälan görs till socialtjänsten?Om du känner dig osäker över ifall du ska anmäla inte går det bra att konsultera socialtjänsten utan att uppge personens namn. Om du bestämmer dig för att anmäla, så kommer socialtjänsten börja genom att prata med både den minderåriga och vårdnadshavare. Du kan läsa mer här.KörkortstillståndFör att få ta körkort behöver man ett giltigt körkortstillstånd. Detta fås från transportstyrelsen, som gör en lämplighetsbedömning. När det gäller personliga krav tas bland annat hänsyn till om personen har omhändertagits av polisen enligt lagen om omhändertagande av berusade personer eller om personen tidigare är dömd för ett brott relaterat till alkohol eller narkotika. Vad gäller brottslighet görs en kontroll inte bara över de brott man blivit dömd för, utan även om man finns med i polisens misstankeregister. Se mer här.Konkreta rådSocialtjänsten har ingen anmälningsplikt och den situationen du beskriver omfattas dessutom av tystnadsplikten. Om du känner dig osäker skulle jag rekommendera att du kontaktar socialtjänsten för att få råd från dem. Användbar information från socialtjänsten kan du också hitta här.Vad gäller personens möjligheter att ta körkort så påverkas detta först när personen blir misstänkt eller dömd för ett brott. Både rattfylleri och olovlig körning är exempel på brott som gör att man får vänta med körkortet så därför skulle det innebära en stor risk för att inte få något körkortstillstånd om personen skulle köra bil olagligt igen, oavsett om personen är nykter eller inte.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Sekretess på förundersökningar

2019-04-07 i Sekretess
FRÅGA |Hejsan! Våran dotter var förlovad med en man som begick ett mord på en kompis som våran dotter aldrig träffat. Initialt blev hon misstänkt och anhållen 1 dygn. I Fup. läser jag hennes fullständiga namn och person nr.X flera är det lagligt? Under för hör med tidigare misstänkt.Ska inte det vara sekretess belagt?
Stephanie Fjeldseth |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga berör både offentlighetsregler och sekretessregler i samband med utredning av brott. Utgångspunkten i Sverige är enligt offentlighetsprincipen att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt att ta del av allmänna handlingar begränsas av sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen, (OSL). Enligt 18 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgifter som hör till förundersökning i brottmål, om det kan antas att syftet med beslutet eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Handlingarna ska alltså inte lämnas ut om det kan antas att utredningen skadas av detta. Handlingarna ska inte heller lämnas ut om det finns risk att berörda personer kan lida men om uppgifterna lämnas ut. Det är upp till varje myndighet att avgöra om uppgifterna ska lämnas ut och att göra en sekretessprövning. Innan förundersökningen har avslutats är alltså handlingarna hos polisen inte allmänna handlingar. Det föreligger presumption för sekretess för utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål (35 kap. 1 §). Har dock handlingarna överlämnats till åklagare är dessa allmän handling. När åtal har väckts är därför förundersökningsprotokollet en allmän handling (35 kap. 7 § OSL). Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Vad krävs för skyddad identitet?

2019-03-26 i Sekretess
FRÅGA |Vad är kriterierna för att få skyddad adress samt skyddad identitet
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder sig till Lawline med din fråga!I Sverige kan man leva under skyddad identitet på tre olika nivåer och därmed blir "skyddad identitet" ett samlingsnamn för åtgärder att skydda personer som av någon anledning inte ska kunna hittas av personer som hotar dem. Här nedan kommer därför en presentation av de tre typer av skyddade personuppgifter som finns och som sedan tillämpas utifrån vad som anses bäst för dig, utifrån just ditt fall.Nivå 1 – Sekretessmarkering, 22 kap, 1 § Offentlighets - och sekretesslagSekretessmarkering innebär att det blir svårare för andra att ta del av dig i folkbokföringsregistret. Vanligtvis är alla personuppgifter som namn, personnummer och adress offentliga och något som alla kan få tillgång till, men inte om du har en sekretessmarkering. Detta innebär att om uppgifter ska lämnas ut av någon myndighet måste myndigheten först kontrollera och avgöra om uppgifterna kan lämnas ut utan att det medför någon risk för dig som har sekretessmarkering.För att få en sekretessmarkering ansöker du om det hos Skatteverket. För att få din ansökan beviljad brukar Skatteverket kräva ett intyg från polisen eller socialtjänsten. Avgörandet för att medge en sekretessmarkering är att en person eller dennes närstående är utsatta för konkreta och aktuella hot och innebär att den enskilda eller närstående har drabbats av skada (kan vara både psykiskt och fysiskt).Sekretessmarkeringen prövas sedan en gång per år. Nivå 2 - Kvarskrivning, 16 § FolkbokföringslagMed kvarskrivning menas att du fortfarande står skriven på den tidigare adressen men att man bor på en annan ort. Den nya adressen finns endast tillgänglig på skattekontoren. Detta är ett starkare skydd än en sekretessmarkering eftersom din nya adress aldrig förs in i folkbokföringen och lämnas aldrig ut till andra myndigheter. För att skatteverket ska medge kvarskrivning kärvs det som motsvaras för kontaktförbud och innebär att det ska finnas en klar och tydlig risk för att en person trakasserar, förföljer eller begår brott mot dig. Nackdelen med kvarskrivning är att personen är skriven i en stad, men bor i en annan. Detta innebär att ett flertal samhällstjänster, som sjukvård exempelvis, är knuta till den staden där du är skriven. Gällande sjukvård bör du därför kontakta hälsocentralen och berätta om din situation för att i förväg skapa enklare vårdinsatser den dagen du behöver det.Nivå 3 – Fingerade personuppgifter, Lag om fingerade personuppgifterOm du är särskilt allvarligt utsatt och hotas så att ditt liv, hälsa och frihet är i fara kan du få något som heter fingerade personuppgifter. Detta är den högsta nivån av skyddad identitet och innebär att personen får en helt ny identitet gällande namn och personnummer. Här skapas en ny identitet som inte har någon anknytning till ditt tidigare liv du levt. Det här skyddet söker du om hos Rikspolisen och används endast i undantagsfallen efter att andra former av åtgärder har prövats. Detta beror på att detta skydd kan innebära en stor förändring för din livssituation. Sammanfattande svarOm du är utsatt för brott, hot eller känner dig rädd av någon anledning bör du alltid kontakta polisen eller brottsofferjouren för hjälp och råd. Om du inte skulle vara bekväm med att själv kontakta polisen, kan det vara bra att prata med någon i din omgivning, som du känner dig trygg med och som kan hjälpa dig att kontakta polisen. Det rekommenderas därför att börja kontakta polisen och diskutera ditt fall, för att sedan se till vilken åtgärd av ovan nämnda nivåer av skyddad identitet som passar dig. Vidare har din kommun det yttersta ansvaret för att du ska få stöd och den hjälp som du behöver, enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen. Relevanta och viktiga nummer vid brott, hot och våld:Polisen: 112Brottsofferjouren: 0200-21 20 19.Barnens rätt i samhället, BRIS: 116 111Hoppas du fick svar av din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vittnesplikt och tystnadsplikt

2019-03-23 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Jag undrar om tystnadsplikt enlig LSS § 29 viks åt sidan i händelse av att omsorgspersonal (dvs inte personal enligt RB 36 kap 5 § 2 st) kallas som vittne i en förvaltningsdomstol.I detta fall rör det personal i en sk enskild verksamhet som är kallad som vittne i ett överklagande av beslut om personlig assistans. Personalen är kallad av den enskildes juridiska ombud. Tack på förhand!
Isabella Arsov |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tystnadsplikten enligt 29 § LSS omfattas av socialtjänstsekretessen, (26 kap 1 § offentlighet- och sekretesslagen (OSL)). Det innebär ett förbud att röja uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, (26 kap 1 § första stycket, fjärde stycket p.4 OSL).Undantag från sekretessTrots att sekretess följer av din anställning finns det en del undantag från sekretessen. Ett av undantagen innebär att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning, (10 kap 28 § första stycket OSL). Bestämmelsen ger bland annat domstolar möjlighet att få tillgång till bevis i rättegång, och det ger även vittnen möjlighet att utan hinder av sekretess lämna sekretessbelagda uppgifter till domstolen, (36 kap 5 § rättegångsbalken (RB)). Vittnesplikt och tystnadspliktNär vittnesplikten och den tystnadsplikt som följer av en sekretessregel står emot varandra har vittnesplikten principiellt sett företräde framför tystnadsplikten då det anses vara en i lag föreskriven uppgiftsskyldighet som tar över sekretess, (10 kap. 28 § första stycket) En person är alltså skyldig att vittna om sådant som han eller hon iakttagit eller vet på grund av sin tjänst eller privat.I vissa fall har dock tystnadsplikten företräde framför vittnesplikten och det är i de fall som framgår av 36 kap 5 § RB. Det gäller bland annat sekretess för uppgift som hänför sig till ärenden om kvalificerad skyddsidentitet, personsäkerhetsarbete och utrikessekretess.SammanfattningEftersom du inte omfattas av sekretess för uppgift som hänför sig till 36 kap 5 § RB och inte heller tillhör någon av de uppräknade yrkesgrupperna som anges i bestämmelsen går din vittnesplikt före den tystnadsplikt som följer av 29 § LSS, (10 kap 28 OSL)Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen

Kan jag får reda på om min far har några fler barn?

2019-03-11 i Sekretess
FRÅGA |Kan man någonstans se om någon mer angett min pappa som far till hennes barn? Nationellt och kanske även internationellt eller på något annat sätt ta reda på det? Eller är det tystnadsplikt som gäller för sådana dokument?
Linnéa Carnrot |Hej och tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Du har funderingar över om det går att få reda på om din far är far till några fler barn. När ett barn föds, har socialnämnden skyldighet att försöka fastställa faderskap för barn som har hemvist i Sverige. Svensk lag tillämpas även om barnen är utländska medborgare. Ett sådant faderskap registreras hos Skatteverket. Det är alltså där du kan hitta ev. information om registrerade bröstarvingar hos din farfar. Nästa fundering blir dock om sådana uppgifter utgör allmänna handling och huruvida dessa handlingar är belagda med sekretess eller inte. Vad det gäller faderskapsintyget blir denna en allmän handling i och med att den upprättas av socialtjänsten. En handling anses upprättad hos myndigheten, när den har expedierats dvs. avsänts/skickats från myndigheten eller gjorts tillgänglig. Eftersom ett sådant faderskapstest hanteras enligt bestämmelser av Personuppgiftslagen (PUL) gäller sekretess. Ett utlämnande av sådana handlingar kan alltså strida mot sekretessbestämmelser i PUL.Under vilka omständigheter kan en sådan sekretessbelagd uppgift utlämnas till enskilda? Av 26:1 OSL följer att huvudregeln är att det råder sekretess inom socialtjänsten. (Det är socialtjänsten som handhar uppgifter om enskilda personliga förhållande, ex. faderskapstester). Socialtjänsten har dock att bedöma om utlämnade enligt det omvända skaderekvisitet. Endast om socialtjänsten finner att det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men, kan sekretessen brytas. I praktiken innebär detta att socialtjänsten många gånger inte kan lämna ut sådana uppgifter utan ha kännedom om mottagarens identitet och vad dennes har för avsikt med uppgifterna. Det ska dock tilläggas i detta fall att sekretessen kan komma att brytas eftersom det bör anses som att du har starka skäl till att ta del av sådana uppgifter. I förevarande fall har alltså socialtjänsten i uppgift att göra denna bedömning. Det kan då vara en förutsättning för socialtjänsten att få reda på din identitet för att kunna göra denna bedömning. Men som enskild har man dock alltid rätt att vara anonym när man vill ta del av allmänna handlingar. Detta kan dock påverka att man inte får ut sådana sekretesskyddade handlingar.SammanfattningsvisFaderskapstester är allmänna handlingar. De är dock belagda med sekretess, vilket gör att en bedömning om utlämnande av sådana handlingar kan ske ska göras utifrån det enskilda fallet med utgångspunkt från det omvända skaderekvisitet. Med hänvisning till ovanstående är det alltså en svår bedömning, men skatteverket bör åtminstone kunna göra en bedömning om sådana handlingar får lämnas ut om du uppger din identitet och syftet med inhämtandet av informationen. Hoppas du fått svar på din fråga!