Hur länge gäller sekretess för uppgifter i en förundersökning?
Om delar i en nedlagd förundersökning är sekretessbelagda, hur länge gäller denna sekretess? Fortsätter den gälla även efter det att brottet preskriberats?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!
Av texten ovan, förstår jag att du vill veta hur länge uppgifter i en förundersökning som är sekretessbelagda gäller och om de gäller även när brottet har preskriberats.
Offentlighetsprincipen
Inom svensk rätt, gäller något som kallas för offentlighetsprincipen. Förhandlingsoffentlighet är inbegripet i detta och innebär att allmänna handlingar ska vara offentliga, 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordning, TF. För att avgöra om en handling ska vara offentlig, måste den först och främst karaktäriseras som allmän. Allmänna handlingar är handlingar som förvaras eller hos myndigheter i Sverige enligt 2 kap. 3–4 §§ TF.
Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Detta framstår av 3 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Att en uppgift är sekretessbelagd innebär att sekretess gäller i det enskilda fallet.
Sekretess vid förundersökning
Sekretess vid förundersökning regleras i 18 kap. 1 § OSL. Däri anges att sekretess gäller för uppgifter som hänför sig till bl.a. en förundersökning i brottmål eller till annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. Skyddet gäller både för uppgifter i ett enskilt fall och för uppgifter av mer generell betydelse för brottsspaning och brottsutredning.
För sekretess vid förundersökning gäller rakt skaderekvisitet vilket innebär att det finns en presumtion för offentlighet. I bestämmelsen anges att sekretess gäller om det kan antas att något av följande kriterier är uppfyllda om uppgiften röjs: (1) syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas, (2) den framtida verksamheten skadas. Dessa kriterier innebär att sekretess ofta gäller för uppgift i en förundersökning så länge förundersökningen pågår.
Sekretessprövningen görs av Åklagarmyndigheten.
Att uppmärksamma är att sekretessen gäller för en uppgift som hänför sig till brottsförebyggande eller brottsbeivrande verksamhet. Detta innebär att sekretessen följer med uppgiften när den lämnas vidare till en annan myndighet.
Efter det att åtal har väckts gäller sekretess endast för de uppgifter i en förundersökning som har generell betydelse för brottsspaning och brottsutredning.
Partsinsyn
i 10 kap. OSL finns det sekretessbrytande bestämmelse, varav 10 kap. 3 § om partsinsyn är av intresse här. Huvudregeln är att sekretess inte hindrar att en part tar del av handlingar eller annat material i ett mål eller ärende. Undantag görs emellertid för vissa uppgifter beträffande vilka det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att de inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Part kan enligt andra stycket aldrig hindras att få ta del av uppgifter i dom eller beslut eller över huvud taget av uppgifter som lagts till grund för avgörandet av ett mål eller ärende och som han enligt rättegångsbalken har rätt att ta del av.
Hur långt sträcker sig sekretessen?
Det är ganska vanlig att en nedlagd förundersökning återupptas och om sekretessen upphör vid nedläggningen kan ett återupptagande försvåras. I en sådan situation kan 18 kap. 1 § OSL vara aktuell. Vid sekretessprövningen måste då först bedömas om förundersökningen kan återupptas och om så är fallet ska sekretessprövningen göras på samma grunder som om den var pågående. Ett exempel på detta är när kammarrätten, KamR, i Jönköping fastställde polismyndighetens beslut att inte lämna ut uppgifter om tidpunkten vid vilken polismyndigheten fick del av och kvitterade ut rikslarm om överfallet på utrikesminister Anna Lindh. Rätten ansåg att ett utlämnande skulle kunna skada både pågående förundersökning och polismyndighetens framtida verksamhet (se KamR i Jönköping, mål nr 3502-03, dom 2003-11-10).
Ett annat ex. är när KamR i Stockholm ansåg att ett obduktionsprotokoll i ett förundersökningsprotokoll som förekom i en nedlagd förundersökning rörande mord skulle vara sekretessbelagt eftersom förundersökningen kunde komma att återupptas, så länge brottet inte är preskriberat (se KamR i Stockholm, mål nr 944–04, dom 2004-05-11). Regeringsrätten delade däremot inte samma uppfattning. Den ansåg i RÅ 2003 not. 17 att det faktum att en förundersökning har lagts ner för att den inte givit några spaningsresultat och att den skulle kunna återupptas om nya uppgifter framkommer samt att ett återupptagande av utredningen skulle försvåras av ett utlämnande av de aktuella uppgifterna inte utgör tillräcklig grund för att hemlighålla uppgifterna enligt sekretessbestämmelsen.
Ditt fall
Det är lite svårt att besvara din fråga eftersom det inte finns ett klart svar. Av bestämmelsen ovan har vi fått reda på att sekretess gäller för uppgifter i en pågående förundersökning så länge den pågår om skaderekvisitet är uppfylld. Den gäller ibland även vid avslutad/nedlagd förundersökning beroende på prövningen som görs. Av fallen ovan kan du även se att möjlighet till återupptagande av förundersökning ansågs inte helt ensam kunna ligga till grund för att sekretessbelägga en uppgift. Det innebär också att sekretess för en viss uppgift i en förundersökning faller vid brottets preskription.
Jag hoppas att detta var till hjälp!
Vänligen,
