Rätt att få information borttagen från patientjournal

2006-09-02 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Om min vårdjournal inehåller information som jag inte vill ha i den har jag då rätt att få den informationen borttagen?
Jacob Öberg |FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT FÅ INFORMATION BORTTAGEN FRÅN PATIENTJOURNAL Regler om förstöring av patientjournal/ vårdjournal finns i 17 § patientjournallagen. Här kan man urskilja tre skäl som alla måste vara uppfyllda samtidigt för att patientjournalen ska kunna förstöras. För det första måste du anföra godtagbara skäl för ansökningen, för det andra ska det förhålla sig så att patientjournalen eller den del därav som skall förstöras uppenbarligen inte behövs för patientens vård och för det tredje förutsätts det att det från allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen. Visserligen kan du som patient ha ett beaktansvärt intresse att vissa uppgifter raderas men mot detta intresse får som sagt vägas allmänhetens intresse om forskning, insyn och ekonomi i vården och intresset av att kunna ge patienten behövlig vård. Delvis måste också beakta domstolarnas intresse av att kunna få bevisning. Det torde enligt praxis vara endast ifall då uppgifterna är osanna, ömtåliga eller kränkande som de kan förstöras. Det ska vara fråga om en psykisk belastning för dig för att uppgifterna ska kunna förstöras. Det torde dock vara relativt enkelt att kunna visa godtagbara skäl för dig som patient eftersom detta krav anknyter till din personliga intressesfär och är ett subjektivt rekvisit, dvs. upplever du uppgifterna som obehagliga så bör du anses ha visat godtagbara skäl (RÅ 1989 ref 125). Det kan dock vara svårare att visa att uppgifterna saknar allmänt intresse eftersom uppgifter i patientjournaler vanligen används för beslut i ärenden om försäkringar och bidrag från det allmänna. Om patientjournalen dock ej behövs för framtida vård och det förflutit lång tid sedan viss behandling så bör allmänintresset få vika och journalen kunna förstöras (RÅ 1989 ref 125 II). Vidare synes frågan om förstörandet av en patientjournal vara en fråga där samtycke från vårdgivare till en begäran om förstörande av patientjournal ( chefsläkare, klinikchef) kan tala för att journalen ska förstöras. Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer så torde du också kunna begära att få uppgifterna rättade hos vårdgivaren om de är missvisande eller felaktiga ( jfr 17 § patientjournallagen). Denna allmänna förvaltningsrättsliga princip torde gälla även på den enskilda sjukvårdens område och ha betydelse vid tillämpningen av 17 § patientjournallagen. Din personliga vilja kan dock sammanfattningsvis ej vara tillräcklig för att få journalen förstörd utan du måste som sagt visa att de andra två villkoren enligt 17 § patientjournallagen, dvs. att det saknas allmän intresse av att bevara journalen och uppgifterna ej behövs för vården av dig. Men om vårdgivaren går med på förstörandet eller saknar egentliga objektiva skäl att behålla uppgifterna så kan de förstöras även om de är riktiga och korrekta.

Samboavtal för skydda min bostadsrätt

2006-09-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Jag har en fråga; Jag bor i en bostadsrätt som jag köpt och har lån på. Nu funderar jag och min pojkvän på att flytta ihop (att han flyttar in hos mig) Jag undrar om det räcker med att vi skriver ett papper som bevittnas av två opartiska personer. Och som vi båda undertecknar. Om att bostadsrätten är min och att jag står för hela lånekostnaden. Samt att vi delar på hyreskostnaden. Räcker detta eller måste vi gå till Jurist för att skriva dyligt? Kan ni tipsa hur man ska göra? Kan jag då känna mig säker på att han inte kan göra anspråk på min lägenhet, vid en eventuell separation? (även om vi är sams nu, så vet man aldrig vad som händer) Gör det någon skillnad om han är inneboende med en co adress? Jag har dessutom två barn som är minderåriga. Så med anledning av dem vill jag veta innan en ev ihopflyttning. Tacksam för svar, gärna snarast! Mvh Marina
David Andersson |Hej Marina. Det kan alltid vara vettigt att ange i ett samboavtal att när/om samboförhållandet tar slut så ska det ni ägde var och en för sig innan förhållandet inte ingå i någon bodelning. Det räcker med att ni skriver ner det på ett papper, upprätta det i två exemplar, och skriv under. Det kan vara bra med vittnen som skriver under i bevissynpunkt. Lägenheten kommer dock, eftersom du ägde den innan ni flyttade ihop, inte att tas upp i bodelningen. I och med att ni båda kommer bo i lägenheten kommer den dock att klassas som er gemensamma bostad, vilket rent teoretiskt kan innebära att din kille kan få ta över bostaden enligt 22 §. Har ni inte gemensamma barn krävs dock synnerliga skäl för att man ska tilldela din kille lägenheten. I princip kan det inte hända, och dessutom blir din kille i ett sådant läge tvingad att lösa ut dig från lägenheten, alltså köpa den av dig. Man kan inte avtala bort 22 § i Sambolagen, den finns alltså där och kan ställa till det, men det är alltså ytterst sällan, i princip aldrig om inte barn är inblandade. Regeln syftar till att förälder som fått vårdnaden om ett barn inte ska stå utan bostad för sig själv och sitt barn. Då kan en domstol bestämma att barnet och föräldern, som inte är ägare till bostaden, ska få ta över bostaden. I praktiken innebär detta enbart något när det rör sig om hyresrätter, eftersom en bostadsrätt som ovan nämnts alltså måste köpas till marknadsvärde och har man råd med det kan man ju likväl köpa en annan bostad än just den där man bodde i samboförhållandet. Vänligen,

Alkoholförtäring på offentlig plats

2006-09-01 i Alla Frågor
FRÅGA |En artikel från Dagens Nyheter fick mig att börja fundera angående alkohol förtäring på almänna platser. Hela tiden har jag trott att det är olagligt men här citeterar jag artikeln: "Sedan 1997 är det tillåtet att dricka alkohol på allmän plats. Undantag gäller för skolgårdar och parklekar, samt för särskilda platser som stadsdelarna kan ansöka om undantag för hos Stockholms stad." Är det så att den lokala ordningsstadgan reglerar detta? För detta vara ju uppenbart vara specifika regler för Stockholms stad. Tack på förhand!
Carl Beyer |Hej, Det stämmer att det är kommunernas lokala ordningsstadgar som reglerar detta. Enligt 3 kap. 8 § ordningsslagen (SFS 1993:1617 http://www.lagen.nu/1993:1617) får en kommun – efter regeringens bemyndigande – meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den lokala ordningen på offentlig plats. I 3 kap 12 § ordningslagen stadgas vidare att sådana föreskrifter inte får lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Sålunda bör förbud vara begränsade till områden där de verkligen behövs. I lagens förarbeten anges att förbud mot förtäring av alkohol därför inte bör omfatta samtliga offentliga platser inom en kommun, utan endast sådana där det är särskilt motiverat ur ordningssynpunkt. Bra exempel på sådana platser är just skolgårdar, vissa parker osv. som är begränsade ur geografisk synpunkt. Ett generellt förbud skulle strida mot 3 kap. 12 §. Vill kommunen utfärda förbud på nya platser måste en anmälan göras till länsrätten som prövar om det är förenligt med ordningslagen, 3 kap. 13 §. Vänligen,

Felansvar vid köp av bostadsrätt

2006-08-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Ifall jag köper en bostadsrätt och efter en vecka när jag flyttat in och upptäcker att kakel i badrum sitter snett och parkettgolvet är dåligt lagt i skrubben. Vad har jag då rätt till, att säljaren åtgärdar felen eller får jag helt enkelt leva med det? Är det ett skönhetsfel eller ett så kallat dolt fel?
Tim Boström |Hej! Svaret på din fråga tar sin utgångspunkt i jordabalkens (JB) definition av fast egendom. Utan att gå närmare in på detta begrepp, kan sägas att bostadsrätter inte omfattas och därför är att betrakta som lös egendom. Att denna klassificering är av stor vikt beror på att det är köplagen (KöpL) och inte jordabalken (JB) som blir tillämplig. Om man inledningsvis ser till vad som är att betrakta som ett fel, kan detta sägas vara när objektet (i detta fall bostadsrätten) är av en lägre standard än vad köparen hade anledning att räkna med. Detta kan vara resultatet av att objektet t.ex. inte överensstämmer med vad köparen har uppgett eller att objektet med hänsyn till bl.a. förslitning är i ett betydligt sämre skick än vad köparen hade anledning att räkna med. Denna bedömning är inte helt enkel och är beroende av att man har mer information kring omständigheterna i övrigt. Om man skulle komma fram till att det faktiskt rör sig om ett fel är det emellertid inte säkert att detta går att angripa. Anledningen till detta är att KöpL (se dess 3 §) är dispositiv, vilket innebär att vad som eventuellt har avtalas mellan säljare och köpare i normala fall har företräde framför lagreglerna. Detta får till följd att lösningen inledningsvis bör sökas i köpeavtalet. Skulle det i avtalet finnas en friskrivningsklausul (t.ex. att bostadsrätten säljs i ”befintligt skick”) innebär detta att köparen enligt 19 § KöpL endast kan angripa friskrivningen i följande situationer: 1. varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet, 2. säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, eller 3. varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta. Om bostadsrätten inte säljs i befintligt skick (om någon friskrivningsklausul inte är intagen i avtalet) får emellertid köparen enligt 20 § KöpL inte åberopa sådana omständigheter som densamme: 1. måste antas ha känt till vid köpet, eller 2. borde ha märkt vid en undersökning (detta under förutsättning att köparen före köpet undersökt objektet, eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka det). Den typ av fel som det här rör sig om torde (under förutsättning att du faktiskt undersökt bostadsrätten eller blivit uppmanad att göra det) vara svåra att angripa oavsett om friskrivning har skett eller inte. Anledningen är att felen borde vara tämligen enkla att upptäcka samt att 19 § KöpL troligtvis inte är tillämplig (detta är dock inte heller möjligt att svara på utan mer information kring omständigheterna i övrigt). Enligt 32 § KöpL följer emellertid att köparen oavsett om det rör sig om ett fel eller inte, i normala fall måste reklamera felet inom två år fr.o.m. att densamme får tillträde till lägenheten. Detta kompletteras enligt samma lagrum med att någon sådan tidsfrist inte gäller om säljaren antingen har lämnat garanti (tidsfristen sammanfaller då med garantin) eller om säljaren enligt 33 § KöpL handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro heder. Sammanfattningsvis blir svaret på frågan m.a.o. beroende både av vad som avtalats mellan dig och säljaren, samt huruvida du antingen har undersökt lägenheten eller (utan godtagbar anledning) underlåtit att undersöka densamma. Om du efter att ha läst igenom avtalet, fortfarande skulle vara osäker på vad som gäller föreslår jag att du kontaktar en advokat för närmare rådgivning. Mvh

Samägande av fastighet

2006-09-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga. En avliden släkting har testamenterat sitt sommarställe till sina 3 styvbarn. De skall alltså dela på denna fastighet. Till saken kommer att fastigheten besväras av en rättighet, dvs ett av styvbarnen är innehavare av en rättighet i fastigheten. Rättigheten består utav ett arrende på en del av fastigheten. Denna del består av ett stycke mark med en liten stuga på. Denna stuga ägs av arrendatorn. Allt detta ligger då på själva tomten. Då är frågan; när nu dessa 3 ärver hur blir det med arrendet? Det innebär att arrendatorn dels arrenderar sin markdel samt äger en del av fastigheten. Låt oss säga att de två styvbarnen vill sälja fastigheten för att få ut sin del, kan de driva igenom en försäljning utan den 3e:s medgivande? Om en försäljning kommer till stånd bode fastighetens värde när den besväras av rättigheten, vara avsevärt lägre. Vad händer då om arrendatorn, dvs den 3e av styvbarnen bestämmer sig för att köpa fastigheten? Han kan då köpa den till lågt pris pga att sommarstället är osäljbart med arrendet. När han sedan är markägare, kan han då säga upp arrendet - alltså arrendet där han själv är arrendator för att sedan sälja fastigheten till marknadspris och därmed sälja för avsevärt högre belopp, varigenom de andra styvbarnen går miste om detta höga belopp? Är det lagligt att göra så? Arrendet löper på 25 år. Hur ska man bäst tillgodose de två övriga styvbarnens intresse? Tack för hjälpen.
Raoul Mehta |Vid samägande av det här slaget gäller reglerna i Lag (1904:48) om samäganderätt vilket innebär att var och en av delägarna har rätt att hos rätten ansöka om att fastigheten bjuds ut till försäljning. Rätten ska dock ej förordna om försäljning av fastigheten om någon av delägarna kan visa på synnerliga skäl för anstånd, oftast sociala skäl. Det stämmer som du säger att värdet på fastigheten troligtvis är betydligt lägre pga arrendet och att det finns en risk att detta utnyttjas av arrendatorn. Faktum är dock att arrendatorn fått sin rättighet av en anledning, kanske just för att denne ska kunna förhindra att gården kommer ut familjens ägo. Det är därför inte så konstigt att han har större makt än de andra delägarna och det är inget olagligt med att utnyttja denna position. Ett alternativ vore att ansöka om klyvning av fastigheten hos Lantmäterimyndigheten och genom det få fastigheten kluven till tre fastigheter där ni äger en fastighet vardera. Kontakta gärna Lantmäterimyndigheten och hör er för då Lantmäterimyndigheten har många aspekter att ta hänsyn till vid en ansökan om klyvning. Lycka till!

Upprättande av testamente

2006-08-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har gift mig med en annan man än den som är far till mina barn, fick just reda på att min nya man då inte ärver mig ändå utan att mina barn går före honom. Hur gör man då för att upprätta testamente billigast och enklast?
Michael Witting |Att skriva ett testamente behöver inte vara svårt, men det finns vissa formella krav och regler som måste följas för att det skall vara giltigt. Därför är det bra om det är en jurist som skriver det. Dessutom är formuleringen av ett testamente en finkänslig uppgift. Ord och termer kan ha en speciell innebörd som kan vara svåra för en lekman att känna till. Jag rekommenderar dig därför att ta kontakt med en familjerättsjurist eller använda vår avtalstjänst.

Är det olagligt att som omyndig inneha alkohol?

2006-08-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag undrar om det är olagligt för en myndig person (som ej ännu fyllt 20) att inneha alkohol?
Sara Edström |I alkohollagen slås två viktiga gränser fast. När man fyllt 18 får man handla folköl i detaljhandel samt bli serverad övriga alkoholhaltiga drycker på restaurang/lokal. När man fyllt 20 får man utöver detta dessutom handla övriga alkoholhaltiga drycker i detaljhandel. Det är inget brott i lagens mening att som underårig inneha alkohol, man kan alltså inte bli straffad för det, men det är för den sakens skull inte tillåtet; polisen har rätt att beslagta alkohol från omyndiga personer (samt myndiga personer ej fyllda 20 om de innehar något starkare än folköl). Däremot kan det vara brottsligt, och därmed straffbelagt, att sälja eller ge bort alkohol till personkategorierna ovan. Alkohollagen hittar du http://lagen.nu/1994:1738

Uppsägning till följd av sjukdom

2006-09-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan min arbetsgivare säga upp mig p.g.a. att jag är sjuk och utvecklat fibromyalgi p.g.a stressen och skiftgången?
Tim Boström |Hej! Denna typ av fråga är dessvärre svår att ge ett bra svar på. Anledningen är att man ofta behöver mer information kring de bakomliggande förhållandena än vad som följer av frågan - därför blir svaret i detta fall relativt generellt (men förhoppningsvis kan du i alla fall få en bild om hur rättsläget ser ut). Rent generellt kan sägas att en arbetsgivares möjligheter att skilja en arbetstagare (anställd) från dennes fasta anställning är reglerad i lagen om anställningsskydd (LAS) och till viss del även i lagen om medbestämmanderätt (MBL). Möjligheterna för arbetsgivaren att göra detta är enligt LAS begränsad till två typer av situationer - avsked samt uppsägning (det senare delas in i uppsägning p.g.a. arbetsbrist respektive personliga skäl). Med avsked avses enligt 18 § LAS fall då anställningsförhållandet upphör att gälla med omedelbar verkan - för att arbetsgivaren skall ha rätt att avskeda någon krävs emellertid att den anställde grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren (det rör sig inte sällan om brottsliga handlingar). Uppsägning enligt 7 § LAS skiljer sig från avskedet på sådant sätt att anställningsförhållandet i normala fall inte upphör att gälla med omedelbar verkan - istället föregås anställningens upphörande av en uppsägningstid. Om man ser till ditt fall (d.v.s. att du skiljs från din anställning till följd av sjukdom) torde detta vara att betrakta som en uppsägning p.g.a. personliga skäl, varför någon närmare information kring avskedande samt uppsägning p.g.a. av arbetsbrist kanske blir lite överflödig. Med uppsägning p.g.a. av personliga skäl avses situationer där arbetstagaren uppvisat en misskötsamhet som inte kan ursäktas, men vad som är att betrakta som oursäktlig misskötsamhet varierar emellertid och är beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Oavsett vilket måste uppsägningen (i likhet med arbetsbrist) dock alltid vara sakligt grundad, något som sjukdom i normala fall inte är. För att en uppsägning som grundar sig i sjukdom hos arbetstagaren, skall kunna anses vara sakligt grundad krävs i regel att arbetsgivaren har företagit relativt omfattande åtgärder för att bereda arbetstagen arbete. Detta innefattar att arbetsgivaren skall ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar och anpassat arbetsplat¬sen i skälig utsträckning. För att det skall föreligga saklig grund för uppsägning krävs vidare att arbetstagaren inte kan utföra arbete av någon betydelse. Om arbetsgivaren har fullgjort sina skyldigheter kan det föreligga saklig grund för uppsägning, men som ovan nämnts är det mycket svårt att ge något konkret svar på frågan då bedömningen bygger på en samlad bedömning av det bakomliggande förhållandet i det enskilda fallet. Är det så att du är osäker på om du har blivit korrekt behandlad eller inte, föreslår jag dig att kontakta din fackförening eller jurist. Mvh